Innehållsförteckning

1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ekonomisk översikt... 3 Fakta om prognosen... 3 Syfte och Historik... 3 Urvalet... 3 Metod... 4 Sammanfattning... 5 Ökad arbetslöshet väntar...5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen... 5 Färre lediga platser... 5 Tillgång på arbetssökande... 6 Sjunkande sysselsättning...7 Industrikonjunkturens utveckling... 8 Näringsgrenarna... 9 Privat varuproduktion... 10 Industriell tillverkning... 10 Bygg- och anläggningsverksamhet... 10 Jordbruk, skogsbruk och fiske... 11 Privat tjänstesektor... 11 Finansiell verksamhet och företagstjänster... 11 Personliga och kulturella tjänster... 12 Handel och kommunikationer/transporter... 12 Offentlig administration... 13 Utbildning... 13 Vård och omsorg... 13 Utbudet av arbetskraft... 14 Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften... 14 Antalet arbetssökande stiger på Arbetsförmedlingen... 15 Både brist och överskott... 16 Arbetslöshet och programinsatser... 17 Stigande arbetslöshet... 17 Regional utveckling... 17 Utmaningar på Örebro läns arbetsmarknad... 17 Regionala skillnader... 18 Arbetsmarknadsområde Karlskoga... 18 Arbetsmarknadsområde Lindesberg... 18 Arbetsmarknadsområde Örebro... 18 Välkommen till Arbetsförmedlingen!... 19 2

Ekonomisk översikt Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt. En stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009, vilket inte har hänt sedan 1930- talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Indikatorer i flertalet länder visar att konjunkturnedgången bromsar in tydligt vilket betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009. Det kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och den fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsläget fortsätter att försvagas, men nedgången bromsar in tydligt under prognosperioden. Fakta om prognosen Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägen är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom verket. Urvalet Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställets storlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen 2007. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt 12 000 arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt 1 600 arbetsställen med mellan 3

1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt 3 200 arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För kommentarer kring prognosen kontakta arbetsmarknadsområdeschef Annika Lyttbacka, 010-486 68 60, eller respektive arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta utredare Johan Bissman 010-486 13 94. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Örebro, i andra län och riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/Fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer. 4

Sammanfattning Minskning av antal sysselsatta år 2009-3 250 Prognos för arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd* 4: e kvartalet 2009: 7 % *som andel av befolkningen 16-64 år Minskning av antalet sysselsatta år 2010-2 900 Prognos för arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd* 4: e kvartalet 2010: 8,7 % *som andel av befolkningen 16-64 år Ökad arbetslöshet väntar Utsikterna för resterande del av år 2009 och för år 2010 har fortfarande ej stabiliserats efter den oro på världens finansmarknader som gav sig till känna hösten 2008. Antalet sysselsatta i länet beräknas även fortsättningsvis att minska under 2009 och 2010. Under 2010 börjar däremot minskningen avta. Antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka under prognosperioden. Ökningen kommer främst att synas i ett ökat programdeltagande. Under fjärde kvartalet 2009 förutses i genomsnitt över 12 400 personer vara arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 7 procent av befolkningen mellan 16-64 år, och innebär en försämring från året innan med 1,7 procentenheter. Under 2010 bedöms arbetslösheten öka med ytterligare 1,7 procentenheter. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen Färre lediga platser Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som inleddes under 2008 i Örebro län mätt som antalet lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen fortsätter alltjämnt. De platser som anmälts har nästan varje månad innevarande år till antalet varit färre än i fjol. En minskning motsvarande cirka 40 procent noteras hittills under 2009 jämfört med samma period 2008. Minskningen omfattar både feriejobb och tillsvidareanställningar. Även jobb som innebär tidsbegränsade anställningar under 3-6 månader omfattas av den vikande platstillströmningen. 5

Antal under månaden till Af nyanmälda lediga platser i Örebro län 1992 - maj 2009 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1992-02 1992-08 Medelvärde = 1 008 1993-02 1993-08 1994-02 1994-08 1995-02 1995-08 1996-02 1996-08 1997-02 1997-08 1998-02 1998-08 1999-02 1999-08 2000-02 2000-08 2001-02 2001-08 2002-02 2002-08 2003-02 2003-08 2004-02 2004-08 2005-02 2005-08 2006-02 2006-08 2007-02 2007-08 2008-02 2008-08 2009-02 Utvecklingen just nu är svår att förutse. Arbetsförmedlingens bedömning är att minskningen av platstillströmningen till Arbetsförmedlingen kommer att bestå under hela 2009 och sannolikt även åtminstone under första delen av 2010. Trots en minskad sysselsättning kommer det finnas ett fortsatt rekryteringsbehov. Bland annat visar länets befolkningsstruktur att det under kommande år finns ett behov av ersättningsrekrytering med anledning av generationsväxlingen. Den minskande tillgången på lediga platser överensstämmer väl med nedgången av antalet sysselsatta som Arbetsförmedlingen kunnat förutse utifrån tillgängliga prognosdata. Tillgång på arbetssökande Tillgången på arbetssökande är god i länet, med en bred variation i utbildningar och yrkeserfarenhet hos den enskilde. Totalt sett har detta utbud också relativt väl kunnat möta den senaste tidens efterfrågan på arbetskraft. Tillgången på arbetskraft kommer att öka allt eftersom sysselsättningen inom länet minskar under de kommande åren. Vid låg efterfrågan på arbetskraft väljer fler att studera. Tillgången på arbetskraft kommer därför inte att öka i samma takt som sysselsättningen minskar. Huvuddelen av tillfrågade företag uppger att man inte upplever någon brist på arbetskraft. Trots det kommer det att finnas yrken där man under prognosperioden kommer att uppleva brist. Ett 30-tal så kallade bristyrken förutses i Örebro län under prognosperioden. Dessa yrken återfinns i första hand inom IT, vård och omsorg, el och bygg. För det allra flesta yrken väntas ändå en arbetsmarknad i balans det närmaste året. Utbudet av arbetssökande i länet förväntas överstiga efterfrågan och bristyrkena förblir därmed relativt få. Många av länets arbetsgivare har dock erfarenheter från rekrytering det senaste halvåret där man haft svårt att få tag i arbetskraft med rätt kompetens. Omkring 15 procent av de tillfrågade arbetsgivarna uppger att de haft någon form av rekryteringsproblem. Omfattningen av rekryteringsproblemen kommer att bli mindre än normalt. 6

För att förkorta arbetslöshetstiderna behöver Arbetsförmedlingen även hitta de jobb som inte anmäls till förmedlingen. Dessutom bör möjligheterna till subventionerade anställningar utnyttjas för att på så sätt skapa fler jobb. 60 Andel företag som anmält brist på arbetskraft Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Hösten 2004 Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 50 40 Procent 30 20 10 0 Verkstadsindustri Industri (exkl.verkstadsindustri) Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt Ledig personalkapacitet vid arbetsställena våren 2009 Bransch 0% 1-10 % 11-20 % 21-30 % Över 30 % Byggnadsverksamhet 26 32 12 14 7 Finans/Uppdragsverksamhet 33 30 19 14 17 Handel 26 38 38 24 26 Hotell och restaurang 7 8 12 5 10 Industri 10 42 17 11 20 Transport 17 15 10 5 7 Totalt 191 37 19 11 15 Källa: Arbetsförmedlingens intervjundersökning våren 2009 Sjunkande sysselsättning De arbetsgivare som tillfrågats under prognosarbetet tror på ett minskat antal anställda under 2009, men en ökning under 2010. Arbetsförmedlingens bedömning är däremot att sysselsättningen kommer att minska både under 2009 och 2010. Skillnaden mellan arbetsgivarnas svar och Arbetsförmedlingens prognos beror främst på att arbetsgivare ofta har en övertro på konjunkturens inverkan på antalet sysselsatta. En svag konjunktur väntas under 2009 och denna innebär en minskande efterfrågan inom främst verkstadsindustri. Inom tjänstesektorn kan en viss ökning av sysselsättningen ske även under 2009. En stor andel arbetsställen beräknas i nuläget ha ledig kapacitet på personalsidan för ökad produktion eller fler uppdrag. Förutsättningarna för en positiv utveckling på arbetsmarknaden för de arbetssökande bedöms sämre. 7

Arbetsförmedlingen förutser en sysseläsättningsminskning med omkring 3 000 personer under 2009, motsvarande cirka 2,3 procent av samtliga i arbete. Nya jobb förväntas främst inom den privata tjänstesektorn. Inom offentlig verksamhet - innefattande statlig förvaltning, kommuner och landsting - är den sammantagna bedömningen ett minskat antal anställda. En anpassning och prioritering inom befolkningsrelaterade verksamheter, omstruktureringar och anslagsbegränsningar leder till neddragningar av antalet anställda. Inom skolans område förutses under prognosperioden ske vissa neddragningar med konsekvenser för totala antalet arbetstillfällen i denna sektor. Sett i det längre perspektivet - fram till utgången av år 2010 - är bedömningen att nedgången i den totala sysselsättningen inom Örebro län börjar avta. Det finns däremot inga indikationer på att länets sysselsättning kommer att öka under prognosperioden. Industrikonjunkturens utveckling Tillströmningen av nya order till länets tillverkningsindustri har fortsatt minska under våren 2009. Också verksamhet inom övrig angränsande privat varu- och tjänsteproduktion har haft en negativ trend på efterfrågesidan under den gångna hösten. Nedgången i konjunkturen fortsätter under hela 2009 i stort sett inom hela industrinäringen. En svag positiv tendens förutses främst inom tillverkningsindustrin under andra halvåret 2009. Först under 2010 är det troligt att industrikonjunkturen vänder uppåt på bred front. Den minskade orderingången verkar vara oberoende av företagsstorlek, såväl stora som mindre företag redovisar minskad efterfrågan i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Under hösten har industrisektorn drabbats av flera varsel och varslen bedöms komma att fortsätta under första halvåret 2009. Under senare delen av 2009 leder troligen den ökade efterfrågan till att varselsituationen förbättras även om efterfrågan på arbetskraft inte bedöms öka nämnvärt förrän under senare delen av 2010. Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företagen som bedömer minskning ( % ) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Byggverksamhet 22% 25% -34% 25% -4% -14% 12% -12% -19% Industri 32% 22% -54% 42% -5% -23% 32% -5% 5% Privata tjänster 38% 15% -18% 42% +/-0% 12% 34% 12% 20% Offentlig sektor -4% -6% -18% -6% -21% -29% -4% -16% -34% 8

Översiktlig bedömning av förändringar i efterfrågan på varor och tjänster Bedömning av utfallet Väntad utveckling Väntad utveckling senaste året närmaste 12 månader 12-24 månader Privat varuproduktion Sjunkande Sjunkande Oförändrat varav Tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk Sjunkande Sjunkande Oförändrat Byggnadsindustri Stigande Sjunkande Oförändrat Privat tjänstesektor Sjunkande Stigande Stigande varav Handel, transporter Stigande Sjunkande Sjunkande Hotell, restaurang, personliga och kulturella tjänster Sjunkande Stigande Stigande Finansiell verksamhet, uppdragsverksamhet Stigande Stigande Stigande Offentlig verksamhet Sjunkande Sjunkande Sjunkande varav Offentlig administration Sjunkande Sjunkande Sjunkande Utbildning Sjunkande Sjunkande Sjunkande Vård och omsorg Sjunkande Sjunkande Sjunkande Totalt Sjunkande Sjunkande Stigande Näringsgrenarna I Örebro län är flest sysselsatta inom i vård- och omsorgsverksamhet, tillverkningsindustri, handel och kommunikationer. I ett stort antal näringsgrenar/branscher förutser arbetsgivarna en negativ marknadsutveckling det närmaste året, med sjunkande efterfrågan på varor och tjänster. Antal sysselsatta personer 1200 2400 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 23700 22000 Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering Byggindustri 1100 Handel 13800 8500 Personliga och kulturella tjänster Transporter, kommunikation Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster 7500 15900 Civila myndigheter, försvar Utbildning Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 15000 6800 8200 Näringsgren okänd 9

Privat varuproduktion Industriell tillverkning Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Avmattning i efterfrågan och bred nedgång Varsel sänker sysselsättningen Heta yrken: Styr- och reglertekniker Processoperatör kemiindustri Lastbilsmekaniker Efterfrågan på industrins produkter har minskat markant under det senast gångna halvåret, och en stor andel av industriföretagen har kunnat notera en stark minskning av orderingången. Marknaden för industriprodukter kan ha påbörjat en inbromsning av den negativa efterfrågeutvecklingen. För sysselsättningen innebär den minskande efterfrågan att få nya arbetstillfällen uppstår. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 2 000 personer under prognosperioden. Industrin är pessimistik i sin bedömning av utvecklingen 2009 och 2010. Företagenförväntar sig en minskad efterfrågan under 2009 som under senhösten troligen övergår i en svag efterfrågeökning främst inom tillverkningsindustrin. Under 2010 bedöms den positiva efterfrågeutvecklingen fortsätta och under den senare delen av 2010 kan det medföra en ökad efterfrågan på arbetskraft. Den totala sysselsättningen i länets industrisektor beräknas sjunka under de närmaste åren till följd av varsel med i huvudsak konjunkturell bakgrund. I övrigt bedöms rekryteringarna till industrin fortsätta i begränsad omfattning. Under senare delen av 2010 kan en viss ökning av antalet arbetstillfällen ske främst inom tillverkningsindustrin. En stor andel företag beräknas i nuläget ha ledig personalkapacitet. Rekryteringen till industrin beräknas kunna ske utan större problem i länet. Vissa yrken väntas även i fortsättningen komma att ha ett mera begränsat utbud av arbetssökande men risken för bristsituationer är relativt liten. Bygg- och anläggningsverksamhet Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Byggvolymen minskar i länet Viss brist på byggnadshantverkare Generationsväxlingen skapar visst behov av arbetsledare Heta yrken: Golvläggare Murare Plattsättare VVS- ingenjör/ montör Byggkonjunkturen i länet viker och tendensen för kommande år är minskad verksamhet totalt sett. Under 2009 beräknas byggbranschens inriktning inte förändras nämnvärt sett till fördelningen mellan bostäder, byggnadsinvesteringar för industri och handel, offentlig husbyggnad samt väg- och anläggningssektorn. En minskande investeringstrend kan noteras på alla områden, vilket medför att den totala byggvolymen i länet förväntas minska. 10

Branschen har i dag ledig kapacitet och förväntningarna inför 2009 kännetecknas av ett lägre sysselsättningsläge. Under 2010 stabiliseras troligen läget inom branschen. Inom de södra och centrala delarna kan en svag positiv efterfrågeutveckling komma. Efterfrågan på personal väntas vara låg till byggbranschens flesta yrken under hela prognosperioden. Den omfattande generationsväxlingen medför viss efterfrågan på personal med erfarenhet av att leda personal i kombination med administration och projektering. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 300 personer under prognosperioden. Jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskande efterfrågan och minskat antal sysselsatta. Heta yrken: Sysselsättningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske utgör i dag omkring 2 procent av Örebro läns totala näringar, och har sedan lång tid varit vikande i antal. Den vikande trenden förväntas bestå under hela prognosperioden. Under senare delen av 2010 kan en efterfrågan öka främst inom länets centrala delar enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Inom skogsbruket kan konkurrensen om råvaran komma att öka. Sysselsättningen i branschen bedöms bli i huvudsak minskande under prognosperioden men med tendens till viss ökning under andra halvåret 2010. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 200 personer under prognosperioden. Privat tjänstesektor Finansiell verksamhet och företagstjänster Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Fortsatt stort rekryteringsbehov speciellt inom IT Heta yrken: IT- strateg IT- analytiker Tjänsteföretagen som ingår under denna rubrik utgör drygt 12 procent av alla sysselsatta i länet och består av många olika typer av företag inom ekonomi och teknik. Huvuddelen av företagen är starkt beroende av industri och byggföretag som köper tjänster. Den svaga konjunkturen påverkar företagen negativt men trots allt än så länge i ganska liten omfattning. Såväl efterfrågan på företagens tjänster som antalet arbetstillfällen bedöms stiga under 2009 och 2010 om än i mycket liten omfattning. Branschen kan komma att påverkas negativt eller mycket negativt om lågkonjunkturen blir djup då även efterfrågan inom till exempel ITbranschen kommer att påverkas i en större omfattning. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen ökar med cirka 50 personer under prognosperioden. 11

Personliga och kulturella tjänster Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Förlängd turistsäsong och breddat utbud på turistorterna Heta yrken: Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, spaverksamhet, mediaföretag, nöjesparker, golf- och travbanor, sportverksamhet med mera. Hit räknas även privat vård och utbildning. Efterfrågan inom servicebranschen har varit svagt minskande under hösten 2008 och vårvintern 2009. Under återstoden av 2009 och 2010 förväntas en svag efterfrågeökning. Den ökningen beror bland annat på att allt fler väljer att tillbringa sin semester i Sverige delvis på grund av den svaga svenska valutan. Antalet sysselsatta förutses minska under prognosperioden. Privatekonomin hos personer med sysselsättning förbättras genom regeringens finanspolitik och detta stimulerar till ytterligare efterfrågan inom denna bransch liksom inom handeln. Generellt finns en fortsatt optimism inom speciellt hotell- och restaurang. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minska med cirka 50 personer under prognosperioden. Handel och kommunikationer/transporter Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Vikande efterfrågan, vikande sysselsättning, höga kompetenskrav inom transportyrkena Heta yrken: Lastbilsmekaniker Handelsbranschen har upplevt en vikande efterfrågan som direkt följd av lågkonjunkturen och den ökande arbetslösheten. Den minskande efterfrågan inom denna bransch väntas fortsätta under 2009. Under inledningen av 2010 kommer utvecklingen sannolikt att stabiliseras för att troligen utvecklas positivt under senare delen av 2010. Efterfrågan på personal förutses vara låg under hela prognosperioden, den positiva efterfrågeutvecklingen under den senare delen av 2010 bedöms endast i liten omfattning påverka efterfrågan på arbetskraft. Det finns tillgång på sökande till jobben inom handel. Även transportnäringen har upplevt en minskande efterfrågan under hösten 2008 och vintern 2009. Såväl industrisektors, byggnadsindustrins som handelns behov av transporter minskar i omfattning och efterfrågan på personal väntas bli svagt minskande under det närmaste året. Under början av 2010 förväntas stabilisering av efterfrågeutvecklingen även inom transportnäringen. Även här kan en positiv utveckling komma under den senare delen av 2010. Utbudet av arbetssökande i länet beräknas väl möta väntad efterfrågan. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 1 050 personer under prognosperioden. 12

Offentlig administration Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan Heta yrken: Offentlig förvaltning består av alla statliga myndigheter samt ledningsfunktioner i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms under perioden fram till och med 2010. Den svaga utvecklingen bedöms i stor utsträckning bero på minskat skatteunderlag inom kommuner och landsting samt ökande utgifter inom socialförsäkringsområdet. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 400 personer under prognosperioden. Utbildning Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan på lärare Heta yrken: Gymnasielärare yrkesämnen Specialpedagoger Förskollärare Den kommunala verksamheten kommer att minska inom utbildningsområdet. Antalet skolungdomar blir färre och den kommunala ekonomin sämre. Det kommer att ge genomslag på sysselsättningen. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 350 personer under prognosperioden. Vård och omsorg Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan inom vård och omsorg Heta yrken: Specialistsjuksköterskor Läkare Tandläkare Privat vård och omsorg bedöms fortsätta den positiva utvecklingen av såväl efterfrågan på varor och tjänster som på anställda. Den offentliga sektorn påverkas däremot av lågkonjunkturen främst genom minskade skatteintäkter till kommun och landsting. Ökningen av sysselsättningen inom hälso- och sjukvård har varit konstant sedan hösten 2003. Den bedöms brytas nu och sysselsättning kommer att minska under 2009 och 2010. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar med cirka 1 850 personer under prognosperioden. 13

Utbudet av arbetskraft Totalbefolkningen har ökat i måttlig takt alltsedan millennieskiftet för närvarande främst genom inflyttning från utlandet. Positivt är att en stor del av denna ökning återfinns i åldrarna 17-24 år. Demografiskt sett finns möjlighet att befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att öka också under 2009 och 2010. Om inflyttningen till länet kan hålla jämna steg med förestående ålderspensionering av stora åldersklasser återstår att se. Antalet personer i de i dag yngre tonåren motsvarar inte de kring 60 +. Folkmängden i åldern 16-64 år i Örebro län 1992-2009 Antal 178000 176000 174000 172000 170000 168000 166000 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften Till begreppet arbetskraften räknas enligt praxis personer som är sysselsatta genom förvärvsarbete eller som är arbetslösa däremot normalt inte studerande och de som deltar i flertalet av Arbetsförmedlingens program för arbetssökande. Under kommande år beräknas antalet personer i åldrarna 16-64 år som står till arbetsmarknadens förfogande minska. Orsakerna är främst de demografiska förändringarna mellan åldersklasserna, samt ett på nytt stigande antal högskolestuderande. 14

Befolkning Örebro län, åldersindelad 5000 4500 4000 3500 Antal 3000 2500 2000 1997 2007 2008 1500 1000 500 0 16 år 18 år 20 år 22 år 24 år 26 år 28 år 30 år 32 år 34 år 36 år 38 år 40 år Åld er Antalet arbetssökande stiger på Arbetsförmedlingen 42 år 44 år 46 år 48 år 50 år 52 år 54 år 56 år 58 år 60 år 62 år Källa SCB 2009-06-04 Den minskande efterfrågan på arbetskraft ökar tydligt antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande som får jobb minskar och inskrivningarna av nya arbetssökande ökar. I dag är 3 500 personer fler registrerade som arbetssökande jämfört med ett år tidigare, vilket innebär en ökning med omkring 16 procent. Sammanlagt söker för närvarande omkring 23 300 personer ett arbete i länet. Drygt 7 300 av dessa saknar helt någon form av sysselsättning eller arbete. 64 år 15

Inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Örebro län Arbetslösa I program med aktivitetsstöd Deltids-/ Timtidsanställda Kvinnor Män < 25 år > 55 år Förgymnasial utbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Utrikes födda Funktionshindrade 0 10 20 30 40 50 60 Procent Det totala antalet arbetssökande vid länets Arbetsförmedlingar beräknas under 2009 fortsätta att öka, detta som en följd av den nuvarande lågkonjunkturen och den finansiella oron. Ökningen av antalet arbetssökande beräknas det närmaste året bli omkring 2 000 personer en ökning med knappt 10 procent. Utbildningsnivån bland de arbetssökande är i dag till närmare 50 procent av de arbetssökande har en gymnasieutbildning. Ett ganska stort antal sökande har eftergymnasiala utbildningar. Drygt 3 900 personer (cirka 17 procent) av samtliga arbetssökande har en utbildning över gymnasienivån. Huvuddelen av dessa är mellan 30 och 50 år, men i övrigt relativt jämnt fördelat i åldersklasserna. Närmare 55 procent av dem med högskoleutbildning är kvinnor. Både brist och överskott Det har blivit ganska vanligt att kompetensen hos de arbetssökande och arbetsgivarnas krav inte är på samma nivå. Det finns idag yrken med relativt gott om arbetssökande men där arbetsgivarna ändå anser att det råder brist. Nya kompetenskrav i yrket medför att arbetssökande med både utbildning och erfarenhet inte alltid är anställningsbara. Här måste arbetsmarknadsutbildningen fokusera på kompletterande utbildning samtidigt som arbetsgivarna också måste ta sitt ansvar för att vidareutbilda sin personal. Inom flera näringsgrenar skulle sysselsättningen kunna öka mera om matchningen av tillgänglig arbetskraft blev effektivare. 16

Arbetslöshet och programinsatser Stigande arbetslöshet Arbetslösheten ökar i Örebro län. Under fjärde kvartalet 2008 var 9 390 personer arbetslösa eller deltog i ett program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 5,3 procent av befolkningen i åldern 16-64 år. I genomsnitt under fjärde kvartalet 2009 beräknas 12 450 personer vara arbetslösa eller delta i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Det innebär en ökning med omkring 3 000 personer det närmaste året. Ökningen av antalet arbetslösa och deltagande i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd fortsätter under 2010. Antalet arbetslösa bedöms öka med 100 personer fjärde kvartalet 2010 jämfört med fjärde kvartalet 2009. Ökning av antalet personer i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd bedöms bli 2 800 vid en jämförelse mellan fjärde kvartalet 2010 och 2009. Regional utveckling Även om förutsättningarna varierar något mellan olika delar av länet kan sysselsättningen nästa år förväntas ligga på en lägre nivå i länets samtliga kommuner. Arbetslösheten och programdeltagandet väntas öka. Fram till utgången av år 2009 beräknas antalet ha ökat med omkring 3000 personer jämfört med samma tid året innan och 2010 med ytterligare 2 900. En något högre arbetslöshet beräknas kvarstå i centralorten Örebro jämfört med övriga länet, främst på grund av demografin i Örebro samt den högre andelen nyanlända invandrare. Utmaningar på Örebro läns arbetsmarknad Tillgången på arbetskraft på sikt måste tryggas. I det ingår att kompetensutveckla mot arbetsmarknadens behov, både bland arbetssökande och bland ungdomar som väljer studieinriktning. Andra viktiga insatser är att säkerställa en snabbare integrering av nyanlända invandrare och en effektiv rehabilitering. Arbetsförmedlingen måste i större utsträckning finna de jobb som inte finns, det vill säga ackvirera platser. Arbetsförmedlingen måste också fortsätta att fokusera på en effektiv matchning av sökande till de lediga jobben. För att kunna ackvirera platser och matcha effektivt behövs goda och täta kontakter med länets arbetsgivare. Därigenom kan behov och förändrade förutsättningar snabbt fångas upp. En effektiv matchning kräver också goda kunskaper om de arbetssökandes kompetens. Därför är en tidig verifiering av de arbetssökandes meriter tillsammans med kunskaper om kompetenskrav inom olika yrken av största vikt. Arbetsförmedlingen behöver också i större utsträckning tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring för att möjliggöra interlokal matchning. Arbetsförmedlingen ska fokusera på att stimulera den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. Under de närmaste åren kommer Örebro län att ha en något större generationsväxling än riket i stort. Skillnader i åldersstruktur och i näringslivsstruktur leder till olika effekter i olika delar av länet. 17

Två grupper som är viktiga för Örebro läns framtida tillväxt är ungdomar och utrikes födda. Med en minskande brist på arbetskraft minskar möjligheterna till sysselsättning för dessa två grupper. Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att bidra till att synliggöra dessa resurser och underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. Samtidigt som matchningsarbetet intensifieras ska de arbetsmarknadspolitiska programmen i större utsträckning omfatta dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Två av dessa program är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Programmen inriktas på att stärka individer i syfte att förbättra deras möjligheter att delta i arbetslivet. Detta arbete kommer att kräva stora arbetsförmedlarinsatser i länet under prognosperioden. Även kompletterande aktörer kommer att spela en viktig roll. Arbetsförmedlingen har som en tillfällig personalförstärkning anställt cirka 740 jobbcoacher under 2009 (25 i Örebro län). Skälet är de stora behoven av snabba insatser och stöd till de människor som blir arbetslösa i spåren av finanskrisen. Detta sker parallellt med den riksomfattande upphandlingen av jobbcoacher hos kompletterande (privata) aktörer. Regionala skillnader Arbetsmarknadsområde Karlskoga Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under 2009. Under 2010 kan en ökning av efterfrågan komma att finnas inom finansiell verksamhet och företagstjänster, byggverksamheten samt inom verkstadsindustrin. Det är dock osäkert om denna efterfrågeökning kommer att generera en ökad efterfrågan på arbetskraft, det mest troliga är att ökningen på efterfrågan kan hanteras med befintlig personal. Arbetsmarknadsområde Lindesberg Under 2009 bedöms efterfrågeutvecklingen vara negativ inom Amo Lindesberg förutom inom handel och personliga tjänster som påvisar en ökad efterfrågan av varor och tjänster i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Den positiva utvecklingen för personliga tjänster bedöms fortsätta under 2010 om än i något minskad positiv trend. Även verkstadsindustrin bedöms få en positiv utveckling avseende efterfrågan. Sysselsättningen inom verkstadsindustrin och tillverkningsindustrin kan komma att utvecklas positivt under prognosperiodens senare del. Arbetsmarknadsområde Örebro Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under 2009. De branscher där en svag tillväxt kan skönjas är främst finansiell verksamhet och företagstjänster, privat vård och omsorg samt personliga och kulturella tjänster. Under prognosperiodens senare del kan en positiv utveckling ses även inom handeln och verkstadsindustrin. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning påvisar en ökning av antalet anställda inom den privata vård och omsorgen samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster under både 2009 och 2010. I övrigt sjunker sysselsättningssiffrorna. Under 2010 förväntas en mindre sysselsättningsökning även inom industrin och handeln. 18

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Vad vi kan erbjuda arbetssökande Du som söker arbete är en viktig person för Arbetsförmedlingen. Vi söker ständigt människor med olika kompetenser och arbetar för att fylla vår platsbank med lediga jobb att söka. Har du blivit arbetslös eller söker du nya utmaningar i livet? Arbetsförmedlingen är till stor hjälp när du söker jobb. Du kan få personlig service på en arbetsförmedling nära dig Du kan ringa vår kundtjänst vardag som helgdag Dygnet runt står www.arbetsformedlingen.se till ditt förfogande. Arbetsförmedlaren är först och främst ett bollplank när det gäller att hitta ditt nya jobb. Vi hjälper bland annat till med att hitta nya uppslag, granska dina ansökningshandlingar och förbereda dig inför en anställningsintervju. Är du tveksam inför ditt yrkesval och undrar vilket jobb som kan vara rätt för dig, är Arbetsförmedlingen en bra startpunkt. Där kan du se var jobben finns och hur framtiden ser ut i olika yrken. Vårt mål är att du ska få ett arbete så snabbt som möjligt och hjälper även till att skaffa dig kompletterande yrkeskunskap om så anses nödvändigt för att höja din kompetens. En neutral mötesplats Arbetsförmedlingen är en neutral mötesplats där arbetssökande och arbetsgivare kan träffas. Vi satsar mycket på att arrangera jobbmässor, branschdagar och rekryteringsträffar där du kan få kontakt med arbetsgivare som behöver anställa. Vad vi kan erbjuda arbetsgivare Arbetsgivare är viktiga kunder för Arbetsförmedlingen. Vi söker därför kontakt med fler företag och organisationer i regionen för att inleda långsiktigt och fördjupat samarbete. Vi kan presentera förslag på lämpliga arbetssökande utifrån dina kompetenskrav. Vi kan ge råd och stöd när du utformar din rekryteringsannons för bästa möjliga svar. På www.arbetsformedlingen.se lägger du själv ut ditt lediga jobb när det passar dig. Behöver du råd och stöd med detta, står vi till ditt förfogande. Vi samarbetar gärna med dig för att ordna rekryteringsträffar och branschdagar. Vårt mål är att du ska hitta den kompetens du söker så snabbt och effektivt som möjligt. Vill du veta mer? Vi kommer gärna på besök för att lära känna ditt företag och få veta mer om dina rekryteringsbehov. Då kan vi berätta mer om vilket stöd du kan få av Arbetsförmedlingen. Fler sätt att kontakta oss Kontakta din lokala arbetsförmedling Läs mer på www.arbetsformedlingen.se Kontakta Arbetsförmedlingen Kundtjänst: 0771-416 416 Kontakt angående denna prognos: Johan Bissman Arbetsförmedlingen Box 357, 654 08 Karlstad Telefon: 010-486 13 94