SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen 2016-03-03 SID 1 (2) ON/2016:38 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens årsredovisning 2015 Sammanfattning Årsredovisningen innehåller viktiga händelser, tvärsektoriella frågor, kvalitetsarbete, nämndens mål, ekonomisk analys, verksamhetsmått, uppföljning av konkurrensplan och intern kontroll, medarbetaravsnitt samt framtida utmaningar och förändringar. 2015 års nettokostnader uppgick till 823,6 mkr, vilket innebär ett överskott på 1,5 mkr mot budget. Överskottet motsvarar 0,18 procent av nettobudgeten. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS redovisar ett sammanlagt överskott på 1,7 mkr jämfört med budget. Överskottet för LSS-verksamheten beror främst på senare startdatum för ett antal boendeplaceringar vuxna samt volymminskning för insatserna korttidsvistelse, korttidstillsyn samt avlösarservice. Överskotten reduceras till en del genom volymökning för personlig assistans och daglig verksamhet. Momsersättning och övriga intäkter visar överskott och Humaniora HSL-team inom LSS visar underskott p.g.a. startkostnader. Verksamheter enligt SoL och övriga verksamheter redovisar ett mindre underskott på 0,2 mkr jämfört med budget. Hemtjänstverksamheten totalt visar ett underskott på 4,8 mkr. Underskottet beror främst på högre kostnader för upphandlad hemtjänst enligt LOV, Lagen om Valfrihetssystem p.g.a. volymökning och högre utförandegrad. Underskottet reduceras genom lägre kostnader för insatserna boendestöd och anhöriganställda p.g.a. minskad volym. Vård- och omsorgsboende totalt redovisar ett överskott på 3,4 mkr. Överskottet beror på uppsagda platser på Frösunda vård- och omsorgsboende, minskade kostnader för tomdygn och lokalkostnader. Överskotten reduceras genom volymökning för köpta platser. Momsersättning och avgifter visar överskott jämfört med budget. Avdelningen för myndighetsutövning visar ett överskott på 1,4 mkr beroende på lägre kostnader för bostadsanpassning och lägre personalkostnader för själva myndighetsutövningen. Förebyggande verksamhet visar överskott på 1,7 mkr främst beroende på färre köpta platser i dagverksamheter utanför kommunen. Förvaltningsövergripande verksamhet visar ett underskott på 1,9 mkr främst beroende på högre IT-kostnader. Målen är delvis uppfyllda. Två av tre effektmål för omvårdnadsnämnden är uppfyllda.
2 (2) Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen för 2015. Iréne Kallin Förvaltningschef Margareta Lennfalk Stabschef för ekonomi
1 Omvårdnadsnämnden Årsredovisning 2015
Innehållsförteckning Viktiga händelser 5 Välfärdsteknik 5 Upphandlingar 5 Övertagande av hemsjukvård LSS 5 Risk- och krishanteringsplan 2015-2018 5 Samverkan för en god vård och omsorg 5 Skärpta krav avseende dokumentation 6 Hemtjänstutförare 6 Kvalitetspris 6 Kontaktcenter 6 Tvärsektoriella frågor 7 Likabehandling 7 Internationellt arbete 8 Miljöarbete 8 Kvalitetsarbete, verksamhetsutvecklingar och effektiviseringar 10 Avtalsuppföljningar 10 Nationella kvalitetsregistren 10 Omvårdnadsakademin 10 Äldreakademin 10 Omsorgsakademin 10 Utbildningssatsningar 10 Kvalitetsdeklarationer 12 Klagomål och synpunkter 12 Hemtjänstprojekt 12 Kontaktcenter 12 Nämndens mål 12 Ekonomisk analys 16 Andel upphandlad verksamhet 16 Marknadsandelar upphandlad verksamhet 17 Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden 18 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 19 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet 20 Budgetavvikelse 21 Vård- och omsorgsboende 21 Hemtjänst 21 Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 22 Förebyggande verksamhet 22 Avdelningen för myndighetsutövning 22 Övrig verksamhet 22 Nettokostnadsutveckling 23 Investeringar 24 Vård- och omsorgsboende 25 Kostnadsutveckling 25 Hemtjänst 26 Hemtjänstkunder 26 Budget och bokslut 26 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) 27 Antal personer med respektive insats 27 Antal personer med insatsen personlig assistans LSS respektive LASS 28 2
Genomsnittlig kostnad per insats 29 Verksamhetsmått 30 Köp av huvudverksamhet 31 Konkurrensplan 31 Intern kontroll 32 Risk- och väsentlighetsbedömning 32 Uppföljning av processer/rutiner 32 Medarbetare 34 Anställda 34 Sjukfrånvaro 36 Total sjukfrånvaro 36 Sjukfrånvaro dag 1-14 36 Hållbar arbetshälsa 37 Hälsoombud 37 Medarbetarundersökning 38 Fysisk/psykosocial arbetsmiljö 38 Framtida utmaningar och förändringar 38 Ny verksamhet 38 Boendeplatser 38 Välfärdstekniken 38 Ny lagstiftning SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård 38 Faktorer inom landstinget som kan påverka 38 Bilaga 1: Måluppfyllelse Bilaga 2: Uppföljning av internkontrollplan 3
4
Viktiga händelser Välfärdsteknik Att utveckla välfärdstekniken inom omvårdnadsnämndes ansvarsområde har under 2015 varit ett prioriterat område. Utvecklingen syftar till att höja kvaliteten på vård och omsorg, skapa effektivare arbetssätt samt underlätta rekrytering av chefer och vårdpersonal i framtiden. Några exempel inom området är digitala larm, ny teknik för hemtjänsten, vårdplanering med videokamera och matchningstjänst för äldre och volontärer. Upphandlingar För att öka säkerheten och tryggheten för Solnas äldre medborgare har tre mycket viktiga upphandlingar genomförts under 2015. Den ena avser nya trygghetslarmsanläggningar på vård- och omsorgsboendena. Installationen är påbörjad och kommer att fortsätta under 2016 och 2017. Den andra stora upphandlingen avser byte av trygghetslarm i ordinärt boende, från analoga till digitala trygghetslarm. Utbytet sker under 2016. En mindre men ändå mycket viktig upphandling för att säkerställa boendealternativ som ger en god vård och omsorg för äldre med psykogeriatrisk funktionsnedsättning har genomförts. Det finns numera fyra boendealternativ för målgruppen äldre med psykogeriatriska funktionsnedsättningar. Övertagande av hemsjukvård LSS Omvårdnadsnämnden har på uppdrag av Kommunstyrelsen byggt upp en organisation för övertagande av basal hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå, rehabilitering och habilitering i bostad med särskild service samt daglig verksamhet enligt LSS för personkrets 1 och 2. Övertagandet skedde den 1 oktober 2015 och drivs av omvårdnadsnämndens egenregi verksamhet genom ett nystartat hälso- och sjukvårdsteam. Teamet består av sjuksköterskor, arbetsterapeut och fysioterapeut. Teamet ansvarar i dagsläget för att drygt 70 personer får sitt behov av hälso- och sjukvård tillgodosett. Risk- och krishanteringsplan 2015-2018 Omvårdnadsnämnden har antagit en ny risk- och krishanteringsplan för 2015-2018 Samverkan för en god vård och omsorg LSS-mässa Förvaltningen har tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen anordnat en LSSmässa. Utförare som bedriver daglig verksamhet och boendestöd presenterade sina verksamheter på biblioteket i Solna centrum. Mässan var mycket uppskattad och välbesökt och kommer därför årligen att vara ett återkommande inslag. Funkismello Omvårdnadsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen har tillsammans anordnat två deltävlingar i Solnas Funkismello. Finalen i april 2015 gick av stapeln på Cirkus i Stockholm och Solna deltog med en finalist. Solnas andra lokala deltävling anordnades i november 2015. Vinnaren kommer att delta i den nationella finalen i april 2016. Funkismello är Sveriges största musiktävling för personer med funktionsnedsättning. 5
Seniordagen Seniordagen arrangerades i samverkan med pensionärsorganisationerna. Många var de besökare som fick ta del av information från omvårdnadsnämnden, förvaltningen och pensionärsorganisationerna samt njuta av god musikunderhållning. Pensionärsorganisationerna delade ut sina årliga diplom till personer som utfört extra förtjänstfulla insatser för seniorer i Solna. Skärpta krav avseende dokumentation Sedan den 1 januari 2015 har kraven på dokumentation enligt socialtjänstlagen förstärkts. För myndighetsutövning avseende uppföljningsarbete, samtycke, behovsbedömning samt individuella mål och på utförarsidan för den sociala dokumentationen. Hemtjänstutförare Under 2015 har det tillkommit tre och avslutats tre hemtjänstutförare. Totalt fanns per den 31 december 29 utförare av hemtjänst att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. Kvalitetspris Nämnden har fastslagit instiftande av omvårdnadsakademins kvalitetspris samt en årlig kvalitetsdag. För sjätte året i rad arrangerades kvalitetsdagen och temat var "Hälsa och välbefinnande. Årets kvalitetspris LSS gick till; Mango omsorg. Årets kvalitetspris hemtjänst och dagverksamhet gick till; Adela hemtjänst. Årets kvalitetspris vård- och omsorgsboende gick till; Skoga vård- och omsorgsboende Humaniora vård- och omsorg. Kontaktcenter Solna stad startade ett nytt stadsgemensamt kontaktcenter 15 januari 2015. Syftet är att medborgare lätt ska kunna komma i kontakt med staden. Under 2015 har kontaktcenter hanterat 14454 ärenden som rör omvårdnadsnämndens ansvarsområde. Av dessa ärenden har kontaktcenter kunnat lösa 40 procent direkt. 6
Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsnämndens arbete med de tvärsektoriella frågorna, likabehandling och internationellt arbete, ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Nämndens likabehandlings- och internationella arbete har styrt mot målet Trygghet och lärande för solnabornas bästa. Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar att delta i samhällslivet och ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Likabehandling Nämnden har under året fortsatt arbetet med att utveckla metoder i syfte att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva så självständigt som möjligt. Solna deltog i april för första gången i Väsby Melodifestival (Funkismello) som är Sveriges största melodifestival för personer med funktionsnedsättningar inom LSS. Förvaltningen arrangerade i samarbete med Kulturskolan en lokal deltävling där en vinnare utsågs som sedan representerade Solna i finalen på Cirkus. Solnas lokala deltävling 2015 anordnades i november, vinnaren kommer att delta i den nationella tävlingen i april 2016. På förvaltningens avdelning för myndighetsutövning har under året pågått likabehandlingsarbete som riktar sig både till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Arbetet med våld i nära relationer har utvecklats bland annat genom utarbetande av nya rutiner. En samverkansrutin är framtagen för ärenden som är aktuella både på social- och omvårdnadsförvaltningen. Utöver det har en lokal rutin utarbetats för handläggningsarbetet och en broschyr om våld i nära relationer på lättläst svenska. Avdelningen för myndighetsutövning har också fortsatt arbetet för att öka medvetenhet kring jämställdhet och genus i samband med biståndsbedömningar. Detta sker både genom utbildningsinsatser och praktiska övningar. Personalen har utbildat sig i normkritiskt tänkande, likabehandling och kränkande särbehandling. Likabehandlingsfrågor har tagits upp på avdelningens arbetsplatsträffar i form av föreläsning och praktiska övningar genom rollspel. Information om avdelningens likabehandlingsarbete ingår som en naturlig del i introduktion av nyanställda. Upphandling enligt lagen om valfrihetssystem har för de äldre och personer med funktionsnedsättning inneburit ökad valfrihet i valet av utförare av beviljade insatser. Under året har avtal skrivits med företag som godkänts att driva bostad med särskild service, korttidsvistelse, daglig verksamhet, hemtjänst och boendestöd. Nämnden har arbetat aktivt för att öka hälsa och livsglädje hos äldre. Etablerad samverkan finns med frivilligorganisationer och andra volontärer för att bryta social isolering, ge social stimulans och erbjuda friskvård eller kulturaktiviteter. Ett samverkansavtal finns för driften av cafeterian på seniorträffen Ankaret med SPF Solrosen, Lions och föreningen Ett levande Hagalund. Andra samverkanspartners är Väntjänsten som drivs i samarbete med Röda korset och pensionärsföreningarna i Solna, trygghetsringning som volontärer ansvarar för samt volontärer som leder kurser och aktiviteter på seniorträffar. 7
Internationellt arbete Omvårdnadsförvaltningens internationella arbete har haft fokus på ett internationellt erfarenhetsutbyte för att få fler personer med funktionsnedsättning i sysselsättning. Det rör sig om personer som på olika sätt och av olika anledningar isolerar sig hemma och inte deltar i studier, arbete eller daglig verksamhet. ENSA (European Network of Social Authorities) är ett europanätverk för kommuner och regioner med syfte att stimulera internationellt arbete inom sociala områden. Två medarbetare som arbetar inom funktionshinderområdet har två år i rad deltagit i ENSAs generalförsamling, detta år i Österrike. Syftet med deltagandet vid konferenserna har varit att hitta ett lämpligt ENSA-nätverk att etablera mer konkret samarbete med. Ett nätverk för utbyte av idéer och erfarenheter för att hjälpa människor med funktionsnedsättning till arbete eller annan sysselsättning. Projektet Learning by doing and working together med den lettiska frivilligorganisationen Youth Integration and Competens Center of Vidzeme Region har pågått under några år. Projektets syfte var att underlätta för ungdomar med funktionsnedsättning att få arbete. Inom projektets ram har deltagarna gjort gemensamma studiebesök för att inhämta kunskaper och ta del av goda idéer. Projektet avslutades under året med en slutkonferens i Valmiera i Lettland. Miljöarbete Miljöpolicyn 2014-2016 efterföljer stadens miljöprogram. Det primära syftet med programmet är att styra och samordna stadens verksamheter i en miljö- och hälsoanpassad inriktning. Därför har verksamheterna i uppdrag att fokusera på områden som ska integreras i respektive nämnd. Fokusområdena 2014-2016 är hållbar samhällsplanering, effektiva transporter, trygg och effektiv energianvändning, kretsloppsanpassad avfallshantering och sunda inomhusmiljöer. Följande insatser har under året genomförts. Hållbar samhällsplanering 70 personer har hittills i år genomgått den planerade miljöutbildningen på ÖverJärva gård. Utbildningen riktar sig till personal inom omvårdnadsnämndens samtliga verksamheter oberoende av utförare. Förvaltningen arbetar aktivt för att utemiljön kring boendena är anpassad och tillgänglig för målgruppen. Effektiva transporter Fyra bilar med förnyelsebara bränslen har köpts in under året. Förvaltningen har leasat två elcyklar. Trygg och effektiv energianvändning På sex av vård- och omsorgsboendena har förvaltningen bytt ut befintlig armatur till energibesparande belysning samt installerat närvarostyrd belysning på vissa toaletter. Förvaltningen köper in ekologiskt kaffe och rättvisemärkt te. Kretsloppsanpassad avfallshantering På alla vård- och omsorgsboenden källsorteras restprodukter såsom glas, miljöfarligt avfall mm. Fem av vård- och omsorgsboendena har plastkvarnar för att reducera plast. Tre verksamheter sorterar matavfall. 8
Sunda inomhusmiljöer Förvaltningen har deltagit vid planering av nya verksamheter och ombyggnationer av befintliga verksamheter. Det är viktigt att verksamheterna anpassas med god ventilation, god belysning och ändamålsenlig inredning utifrån sina specifika inriktningar. 9
Kvalitetsarbete, verksamhetsutvecklingar och effektiviseringar Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena. Avtalsuppföljningar Avtalsuppföljningar har skett enligt omvårdnadsnämndens uppföljningsplan för 2015 och visar att utförarna följer avtalen och att en kvalitetsutveckling sker i verksamheterna. Nationella kvalitetsregistren Utförarna på vård- och omsorgsboenden fortsätter att göra registreringar i de nationella kvalitetsregistren palliativa registret, Senior Alert och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Omvårdnadsakademin Omvårdnadsakademin är omvårdnadsförvaltningens forum för att säkra kvalitetsutvecklingen av vården och omsorgen. Omvårdnadsakademins övergripande mål är att verka för en vård och omsorg av hög kvalitet. Omvårdnadsakademins verksamhet är organiserad i en Äldreakademi och en Omsorgsakademi. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Inom Omvårdnadsakademin samordnas förvaltningens satsningar på utbildning och utveckling. Samverkan med högskolor och FoU-enheter är betydelsefullt och sker regelbundet i respektive akademis styrelse. Resultat av utvecklingsprojekt och forskning ska komma de äldre och personer med funktionsnedsättning till del. Äldreakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom äldreomsorgen samordnas i Äldreakademin. I Äldreakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FOU nu och Karolinska Institutet. För att de äldre ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Äldreakademins arbete sitter även representanter från Solna stads Äldreforum i Äldreakademins styrelse. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för en aktiv kunskapsutveckling. Omsorgsakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättningar samordnas i Omsorgsakademin. I Omsorgsakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FoU Södertörn och FOU nu. För att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Omsorgsakademins styrelse är Solna stads handikappkonsulent med i Omsorgsakademins styrelse. Utbildningssatsningar Omvårdnadsförvaltningen i Solna fortsätter, genom Omvårdnadsakademin, sitt samarbete med Karolinska Institutet, FOUnu, FoU Södertörn samt Consensum. 10
Kompetenssatsningar sker i samverkan med alla utförare och syftar till att höja kvaliteten i omvårdnadsarbetet samt att göra brukare och närstående ännu mer nöjda. Satsningen på validering och utbildning av vårdbiträden till motsvarande undersköterskekompetens har fortsatt även under 2015. Utbildningen berör alla verksamhetsområden, dvs. hemtjänst, vård- och omsorgsboenden och LSSverksamheter. I augusti påbörjade 84 vårdbiträden vidareutbildning till undersköterska. Utbildningen beräknas vara klar juni 2016. Värdegrundsinspiratörerna inom äldreomsorgen har fått fortsatt stöd i form av fyra seminarier med olika tema. En liknande utbildning i värdegrundsfrågor har genomförts för personal på gruppbostäder och inom personlig assistans. 17 personer har under året träffats vid sju seminarier för att lära mer om och diskutera värdegrundsfrågor. I maj genomfördes en inspirationsdag för hälso- och sjukvårdspersonal där det gavs tillfälle till såväl fortbildning som erfarenhetsutbyte. Vården och omsorgen om personer i livets slut stärks. Ett test av den nya nationella vårdplanen för vård i livets slut har under hösten genomförts i samverkan mellan Palliativt utvecklingscentrum i Lund och vård- och omsorgsboenden i Solna. I samverkan med Palliativt kunskapscentrum i Stockholm (PKC) har utbildning av ytterligare c:a 50 nya palliativa ombud på vård- och omsorgsboenden samt hemtjänst genomförts. Hemtjänstpersonal har fått kompetenshöjning inom området psykisk hälsa Trygga möten med storföreläsning och seminarier. De har även erbjudits modulutbildning med en heldag vår och höst med föreläsningar i olika ämnen som berör det dagliga arbetet. Dagverksamheterna har fått stöd i sitt utvecklingsarbete med det nätverk som har bildats i samverkan med FOUnu. Handläggare på myndighetsavdelningen har fått metodstöd vad gäller dokumentation. Handläggare inom SoL vad gäller Äldres behov i centrum samt handläggare inom LSS vad gäller ICF-klassifikationer. Ett utvecklingsarbete i samverkan med FOUnu Självständighetens labyrint har pågått under året. Arbetet som leds av FOUnu syftar till att minska barriärer för ett självständigt liv för personer med LSS-insatser. Omvårdnadsförvaltningen har erbjudit vård- och omsorgsboenden att Silviacertifiera verksamheten. Planering för detta har genomförts under hösten. Satsningen görs i samarbete med Silviahemmet. Satsningen beräknas pågå under hela år 2016 och kommer att bekostas av de statsbidrag som omvårdnadsförvaltningen har erhållit för sitt arbete med lokala värdighetsgarantier och utbildning av värdegrundsledare. Omvårdnadsförvaltningen har erbjudit verksamheterna inom såväl äldreomsorgen som inom funktionshinderområdet ett metodstöd för förbättringsarbete. Satsningen görs i samarbete med Karolinska Institutet (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin) och beräknas pågå under år 2016. Det är 17 verksamheter som kommer att delta. Utvecklingsarbetet påbörjades med en pilotstudie där Skoga under hösten gavs detta metodstöd. 11
Omvårdnadsförvaltningen ser den framtida kompetensförsörjningen som en strategisk fråga. Det är viktigt att utbildningen håller hög kvalitet och motsvarar kraven och behoven i verksamheterna. Consensum, med vårdgymnasium samt yrkeshögskola, i Sollentuna är tillsammans med Solna stad certifierade som ett Vård och omsorgscollege. Samarbetet i Vård och omsorgscollege sker i form av bl.a. lokala och regionala styrgrupper där representanter från förvaltningen samt representanter från flera av utförarna på vård- och omsorgsboenden deltar. Förutom frågor om kvalitet och utbildningens innehåll arbetar styrgrupperna för att öka vård och omsorgsyrkenas attraktionskraft. Förvaltningens satsning på brand- och säkerhetsarbete i verksamheterna har fortsatt under året. Under våren har förvaltningen, i samverkan med brandförsvaret, anordnat brand och säkerhetskurser inom LSS gruppbostäder. Brandskyddsutbildningar för all personal inom förvaltningen samt brandskyddskontrollantkurser för brandombud har genomförts under året. I samverkan med POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) och brandförsvaret har en brandövning genomförts på Skoga vårdoch omsorgsboende. Kvalitetsdeklarationer Omvårdnadsnämnden har sedan tidigare antagit tolv kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier. Under året har omvårdnadsnämnden beslutat om två nya kvalitetsdeklarationer, en för korttidstillsyn och en för korttidsvistelse enligt LSS. Uppföljning av kvalitetsdeklarationerna görs i samband med avtalsuppföljningarna. Klagomål och synpunkter Under året har förvaltningen tagit emot 39 klagomål. De flesta klagomålen gäller hemtjänst och vård- och omsorgsboenden. Förvaltningen begär återkoppling från utföraren på vidtagna åtgärder när klagomål inkommer. Kontakt tas alltid med den kund/närstående som klagomålet gäller. Hemtjänstprojekt För att ytterligare förbättra brukarnöjdheten inom hemtjänsten pågår en treårig satsning som syftar till att utveckla samverkansformer med primärvården och geriatriken avseende demens, nutrition och rehabilitering. Utveckla samverkansformer med landstinget för att minska onödig återinskrivning inom 30 dagar av hemtjänstkunder som har blivit utskrivna från sjukhus. Utveckla det rehabiliterande synsättet i biståndshandläggningen samt att identifiera och implementera åtgärder för långsiktig förbättring av brukarnöjdhet. Kontaktcenter Sedan den 15 januari 2015 har Solna stad ett kontaktcenter. Syftet är att medborgare lätt ska kunna komma i kontakt med staden. Under 2015 har kontaktcenter hanterat 14454 ärenden som rör omvårdnadsnämndens ansvarsområde. Av dessa ärenden har kontaktcenter kunnat lösa 40 procent direkt. Nämndens mål Inom målområdet, Trygghet och lärande för solnabornas bästa har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Under inriktningsmålet finns åtta effektmål varav tre omfattar omvårdnadsnämnden. Två effektmål är uppfyllda och ett effektmål är inte uppfyllt. Målen redovisas i bilaga 1. 12
Effektmål: Andelen Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten ska minst uppgå till 83 procent år 2015. Effektmålet är uppfyllt 2015 84 procent (Utfall år 2014 85 %). Nöjdheten med hemtjänsten ligger nästan på samma nivå som året innan och socialstyrelsens naationella brukarundersökning för 2015 visar att andelen som är nöjda uppgår till 84 procent. Det är högre än årets målvärde, som innebär att minst 83 procent ska vara nöjda med sin hemtjänst. I jämförelse med Stockholms stad är resultatet på samma nivå, medan det är lägre jämfört med andra kommuner i Stockholms län och resultatet i riket. Andelen som är nöjda med personalens bemötande ligger på samma höga nivå som tidigare år. I jämförelse med Stockholms stad är resultatet på samma nivå medan det är något lägre jämfört med andra kommuner i Stockholms län och resultatet i riket. Andelen som känner sig trygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten har ökat jämfört med tidigare år. I jämförelse med Stockholm stad är resultatet på samma nivå medan det är lägre jämfört med andra kommuner i Stockholms län och resultatet i riket. Andelen brukare som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål är på samma nivå som tidigare år. I jämförelse med Stockholms stad är resultatet högre medan det är lägre jämfört med andra kommuner i Stockholms län och resultatet i riket. De frågor där andelen positiva svar är högst är för Solnas del; bemötandet från personalen, förtroendet för personalen, att personalen kommer på avtalad tid och att personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål. Personalkontinuiteten för hemtjänstkunder som har flera hjälpinsatser per dag har förbättrats jämfört med föregående år. Solnas resultat är bättre jämfört med andra kommuner i Stockholms län och jämfört med riket. Omvårdnadsnämndens nyckeltal Andel omvårdnadspersonal som har minst undersköterskeutbildning har sedan 2012 ökat med 25 %. År 2015 är andelen 51%. Alla utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina kunder och till närstående. Utifrån återkopplingen till kunder, närstående och personal ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2016 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Utvecklingsplanen följs upp av stadens kvalitetsutvecklare. Effektmål: Andelen Solnabor 65 år och äldre i vård- och omsorgsboende, som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende ska minst uppgå till 81 procent år 2015. Effektmålet är uppfyllt 2015 81 procent (Utfall år 2014 81 %). Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för 2015 visar att nöjdheten med omvårdnadsboendena ligger på samma nivå som året innan. Det är i nivå med årets målvärde, som innebär att minst 81 procent ska vara nöjda med sitt omvårdnadsboende. I jämförelse med Stockholms stad är resultatet något bättre och det är på samma nivå jämfört med andra kommuner i Stockholms län, men lägre än riket. Andelen som är nöjda med bemötandet och känner sig trygga på boendet är något lägre jämfört med tidigare år. I jämförelse med Stockholms stad, andra kommuner i 13
Stockholms län och riket är resultatet lägre. Andelen brukare som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål är högre jämfört med tidigare år. I jämförelse med Stockholms stad är resultatet på samma nivå, medan det är högre än för kommuner i Stockholms län, men lägre jämfört med resultatet i riket. Brukarnas nöjdhet med de sociala aktiviteter som erbjuds på boendet har ökat. Brukarnas nöjdhet är högre jämfört med Stockholms stad, andra kommuner i Stockholms län och resultatet i riket. De frågor där andelen positiva svar är högst är för Solnas del; bemötandet, förtroende för personalen, att det är lätt att få kontakt med personalen vid behov samt att man känner sig trygg. Omvårdnadsnämndens nyckeltal Andel omvårdnadspersonal som har undersköterskeutbildning har sedan 2011 ökat med 30%. År 2015 är andelen 74%. Andel som uppger att att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund har sedan 2013 ökat med 5%. År 2015 är andelen 68 %. Andel registreringar i Senior Alert där risk för fall, trycksår och /eller undernäring konstaterats och minst en åtgärd planerats och följts upp har minskat med 14-15% sedan 2014. Andelen insatta åtgärder efter att riskbedömningar utförs och följts upp ökat med 3-4%. Andelen registreringar i palliativa registret där smärtskattning har utförts har minskat med 10% jämfört med 2014. Samtliga utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina kunder och till närstående. Med återkopplingen till kunder, närstående och personal som grund, ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2016 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Stadens kvalitetsutvecklare följer upp utvecklingsplanen. Effektmål: Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2015. Effektmålet är inte uppfyllt 2015 KKI 1,2 (Utfall år 2013 KKI 1,3). Årets resultat i brukarundersökningen kvalitetsbarometern i gruppbostäder och daglig verksamhet inom LSS visar att brukarna i stort sett är nöjda med verksamheten. Resultatet för boendena når dock inte riktig upp till årets målvärde (kvalitetsindex 1,3). Kvalitetsindex för boendena blev 1,2 vilket kan jämföras med den förra mätningen som gav kvalitetsindex 1,3. För daglig verksamhet har nöjdheten däremot ökat och resultatet blev 1,4 att jämföra med den förra mätningen som gav kvalitetsindex 1,3. Andelen som är nöjda med hjälpen med mat och måltider har ökat i servicebostäderna och i de dagliga verksamheterna, medan andelen nöjda sjunkit något i gruppbostäderna jämfört med förra mätningen. Andelen som upplever att de får stöd i sina fritidsaktiviteter har minskat i gruppbostäder och i servicebostad. Andelen som upplever att de får hjälp av samma personal har ökat i gruppbostäder och i servicebostäder samt är på samma nivå som tidigare i daglig verksamhet. De frågor där andelen positiva svar är högst är bemötande 14
och tilliten till personalen. Omvårdnadsnämndens nyckeltal Andel som upplever att kan säga till om något är fel har ökat med 11-13% i gruppbostad och daglig verksamhet däremot har andelen sjunkit i servicebostad med 10%. Samtliga utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina brukare och till närstående. Med återkopplingen till brukare, närstående och personal som grund, ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2016 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Stadens kvalitetsutvecklare följer upp utvecklingsplanen. 15
Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet Andelen upphandlad verksamhet (vård- och omsorgsboende, hemtjänst, dagverksamheter samt gruppbostäder och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning) uppgår till 65 procent. Det är en marginell förändring jämfört med 2014 då andelen upphandlad verksamhet uppgick till 67 procent. Förändringen beror främst på att avtalet med intraprenaden trygghetslarm och nattpatrull avbröts och från och med 1 januari 2015 åter drivs i egen regi. 16
Marknadsandelar upphandlad verksamhet Förenade Care har störst marknadsandel, näst följd av Temabo och Aleris. Alla dessa tre företag driver både vård- och omsorgsboende och dagverksamheter i Solna. Aleris driver även en LSS-gruppbostad. Attendo driver ett vård-och omsorgsboende och även hemtjänst. Humaniora vård och omsorg, det kommunala alternativet driver hemtjänst enligt LOV. Vardaga äldreomsorg driver ett vård- och omsorgsboende. 17
Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden Förenade Care har störst marknadsandel när det gäller upphandlade vård- och omsorgsboenden. Förenade Care driver Polhemsgården och Björkgården. Temabo är näst störst och driver Berga och Oskarsro. Därefter kommer Aleris som driver Tryggheten och Hallen. Vardaga äldreomsorg driver Ametisten och Attendo driver Frösunda. 18
Marknadsandelar upphandlad hemtjänst Humaniora vård och omsorg, det kommunala alternativet har störst marknadsandel inom hemtjänsten, 29 procent. Därefter kommer nya LOV-utförare som tillsammans har en marknadsandel på 20 procent. Attendo har en marknadsandel motsvarande 17 procent och Mica omsorg en marknadsandel på 16 procent. Därefter kommer 1:a hemtjänstkompaniet med 10 procent och Humana hemtjänst med 8 procent. Attendo har ökat sin marknadsandel med 5 procent jämfört med 12 procent 2014. Aleris sa upp sitt hemtjänstavtal i oktober 2014 och kunderna gick över till Attendo. Humaniora vård och omsorg har ökat sin marknadsandel med 4 procent jämfört med 25 procent 2014. Nya LOV-utförare har ökat sin marknadsandel med 3 procent jämfört med 17 procent 2014. Mica omsorg har minskat sin marknadsandel med 2 procent jämfört med 2014. Humana hemtjänst har minskat sin marknadsandel med 1 procent jämfört med 2014. 1:a hemtjänstkompaniet har minskat sin markandsandel med 2 procent jämfört med 2014. I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten har antalet utförare successivt ökat. Under 2015 har det både tillkommit och avslutats hemtjänstutförare. Totalt finns det nu 29 utförare av hemtjänst att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. 19
Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet Den upphandlade LSS-verksamheten består av boende för vuxna samt daglig verksamhet. Waxö Omsorg är störst med 69 procent och driver gruppbostäderna Storgatan 50 och Centrumslingan 45 samt dagliga verksamheterna Solna dagcenter, Lilla Ateljen, Vingen och Hagavillan. Nytida har en marknadsandel på 9 procent och driver gruppbostaden Andersvägen 3B. InDies Omsorg har 8 procent och driver Spårvägen 6. Därefter kommer Mango Omsorg och Aleris som båda har 7 procent och driver Jungfrudansen 19B respektive gruppbostaden Algatan 5. 20
Budgetavvikelse Verksamhet Budget mkr Bokslut mkr Avvikelse mkr Nettokostnad Vård- och omsorgsboende 377,5 374,1 3,4 Hemtjänst 157,4 162,2-4,8 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 202,2 200,5 1,7 Förebyggande verksamhet 17,7 16,0 1,7 Avd för myndighetsutövning, inkl bostadsanpassning, turbunda resor, riksfärdtjänst 34,4 33,0 1,4 Övrig verksamhet, inkl förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, u-håll lokal 35,9 37,8-1,9 Summa netto 825,1 823,6 1,5 varav SoL och övrig verksamhet 622,9 623,1-0,2 Varav LSS 202,2 200,5 1,7 Omvårdnadsnämndens budget för 2015 uppgår till 825,1 mkr. Nämndens nettokostnader för året är 823,6 mkr vilket innebär ett överskott mot budget på 1,5 mkr. Överskottet motsvarar 0,18 procent av nettobudgeten. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS redovisar ett sammanlagt överskott på 1,7 mkr jämfört med budget. Verksamheter enligt SoL och övriga verksamheter redovisar ett mindre underskott på 0,2 mkr mot budget. Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende redovisar nettokostnader på 374,1 mkr vilket innebär ett överskott på 3,4 mkr mot budget. Överskottet beror på uppsagda platser på Frösunda vård- och omsorgsboende 0,8 mkr. Lediga platser i vård- och omsorgsboende drivna på entreprenad medför 0,6 mkr i minskade kostnader för tomdygn. Hyreskostnaden för lokaler blev 0,7 mkr lägre än budgeterat samt övriga kostnader blev 0,3 mkr lägre än budgeterat. Momsersättning och avgiftsintäkter blev 1,0 mkr högre än budgeterat. Resultatet för Skoga vård- och omsorgsboende blev i princip i nivå med budget. Hemtjänst I hemtjänst ingår upphandlad hemtjänst enligt LOV, Lagen om Valfrihetssystem, trygghetslarm och nattpatrull, anhöriganställda och boendestöd. Hemtjänstverksamhetens totala nettokostnader är 162,2 mkr vilket innebär ett underskott på 4,8 mkr mot budget. Kostnaden för den upphandlade hemtjänsten blev 7,2 mkr högre än budgeterat pga. av volymökning samt att utförandegraden har ökat. De högre kostnaderna kompenseras till viss del av 1,4 mkr lägre kostanader för boendestödet jämfört med budgeterat samt lägre 1,0 mkr lägre kostnader för anhöriganställningar p.g.a. minskad volym. 21
Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Omsorg om funktionshindrade, LSS redovisar nettokostnader på 200,5 mkr vilket innebär ett överskott på 1,7 mkr mot budget. Överskottet för LSS-verksamheten beror främst på senare startdatum för ett antal boendeplaceringar vuxna 2,2 mkr och volymökning boende barn -0,4 mkr. Volymökning för externa platser daglig verksamhet - 2,6 mkr och lägre kostnader för daglig verksamhet inom Waxös verksamheter 0,6 mkr. Volymökning för personlig assistans - 2,2 mkr. Volymminskning för korttidsvistelse, korttidstillsyn samt avlösarservice 3,7 mkr. Momsersättning och övriga intäkter ger ett överskott på 1,0 mkr. Humanioras HSL-team inom LSS ger ett underskott på -0,6 mkr p.g.a. startkostnader. Förebyggande verksamhet I förebyggande verksamhet ingår anhörigstöd, icke biståndsbedömda dagverksamheter (seniorträffar), biståndsbedömda dagverksamheter för dementa samt dagverksamheter med funktionsbevarande inriktning. Förebyggande verksamhet redovisar nettokostnader på 16,0 mkr vilket innebär ett överskott på 1,7 mkr mot budget. Överskottet beror på köp av färre platser i dagverksamheter utanför kommunen jämfört med budgeterat samt högre avgifter än budgeterat. Avdelningen för myndighetsutövning Inom avdelningen redovisas förutom myndighetsutövningen även kostnaderna för bostadsanpassning, turbundna resor, riksfärdtjänst och utskrivningsklara. Avdelningen för myndighetsutövning redovisar nettokostnader på 33,0 mkr vilket innebär ett överskott på 1,4 mkr mot budget. Överskottet beror främst på lägre kostnader för bostadsanpassning samt lägre personalkostnader för själva myndighetsutövningen. Frånvaro vid bl.a. tillfällig föräldraledighet har ej kunnat ersättas fullt ut. Övrig verksamhet Övrig verksamhet omfattar förvaltningsövergripande verksamheter såsom förvaltningsledning med staber, IT, nämndverksamhet, övergripande personalkostnader, utbildning, övertalighet, rehabinsatser samt underhåll av lokaler. Verksamheterna redovisar nettokostnader på 37,8 mkr vilket innebär ett underskott på 1,9 mkr mot budget. Underskottet beror på främst på högre IT-kostnader än budgeterat samt lägre kostnader för förvaltningsövergripande kostnader som utbildning, tomgångshyror och personal. 22
Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna totalt har ökat med 33,3 mkr mellan 2014 och 2015. Det är en ökning motsvarande 4,2 procent. Mellan 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna med 7,0 mkr vilket motsvarar 0,9 procent. Nettokostnadsökningen för LSS-verksamheten på 16,0 mkr motsvarar en ökning med 8,7 procent jämfört med nettokostnaderna 2014. Den främsta ökningen finns inom gruppbosäder och servicebostäder, daglig verksamhet och personlig assistans. Ökningen beror på volymökningar. Mellan åren 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna för LSS-verksamheten med 5,1 mkr vilket motsvarar en ökning på 2,8 procent. Nettokostnaderna för äldreomsorgen och övriga verksamheter har ökat med 17,3 mkr mellan 2014 och 2015 vilket motsvarar en ökning med 2,9 procent. Ökningen beror dels på indexuppräkningar, volymökning inom den upphandlade hemtjänsten p.g.a volymökning amt fler köpta platser i andra kommuner (specialplatser och LOV-platser i vård- och omsorgsboende). Mellan åren 2013 och 2014 ökade nettokostnaderna för äldreomsorgen och övriga verksamheter med 1,9 mkr vilket motsvarar en ökning med 0,3 procent. 23
Investeringar Investeringsutgifterna uppgår för året till 1,4 mkr, vilket är 0,6 mkr lägre än budget. Avvikelsen mot budget förklaras huvudsakligen av att 0,5 mkr budgeterade medel för utrustning av en ny gruppbostad LSS inte använts. Investeringarna har främst använts för ombyggnad av en lägenhet i LSS-gruppbostad, akustikanpassning av en LSS-lägenhet., renovering av aula i Hallen, säkerhetsanpassningar, passagesystem, klädskåp till personal inom hemtjänsten samt möbler och markiser till seniorträffar. 24
Vård- och omsorgsboende Kostnadsutveckling Kostnaderna för vård- och omsorgsboende (exklusive avgifter och momskompensation) har ökat med 5,4 mkr mellan 2014 och 2015. Ökningen motsvarar 5,4 procent. Ökningen beror på avtalsenliga prisökningar samt att fler platser köpts utanför kommunen. Mellan 2013 och 2014 ökade kostnaderna med 0,7 mkr, vilket motsvarar 0,2 procent. Den låga ökningen berodde på avtalsenliga prisökningar samt att fler platser köpts utanför kommunen samtidigt som platser i boenden drivna på entreprenad sagts upp. Mkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Förändring 2014-2015 Köpta platser 49,5 54,5 55,8 1,3 Skoga, egen regi 67,0 67,7 68,7 1,0 Entreprenad 333,0 328,0 331,1 3,1 Summa 449,5 450,2 455,6 5,4 Från den 1 maj 2013 kan boende i Solna välja vård- och omsorgsboende även utanför stadens gränser utifrån nämndens beslut om upphandling av enstaka platser enligt LOV. Antalet köp av denna typ av platser har ökat. Fler köpta LOV platser inom vårdoch omsorgsboende samt köpta specialplatser har inneburit en kostnadsökning med 1,3 mkr. Kostnadsökningen för Skoga på 1,0 mkr beror på lön- och prisökningar. Kostnadsökningen för omvårdnadsboenden som drivs på entreprenad är totalt 3,1 mkr och beror främst på avtalsenliga prisökningar. 25
Hemtjänst Hemtjänstkunder I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten har antalet utförare successivt ökat. När LOV infördes fanns det 7 utförare. Under åren har det både tillkommit och avslutats utförare. I december 2015 fanns totalt 29 utförare. Antalet kunder minskade successivt under 2013 och 2014 men har ökat under 2015. I januari 2013 var antalet kunder 1110. Under 2013 och 2014 minskade antalet kunder och i december 2014 var antalet kunder 1002. Det är en minskning med 108 kunder vilket innebär en minskning motsvarande ca 10 procent. Under 2015 har antalet kunder ökat från 1005 kunder i januari till 1057 kunder i december, en ökning med 52 kunder vilket motsvarar 5,2 procent. Budget och bokslut Beräkningen av budgeten grundar sig på utbetald ersättning per dag men även på antalet kunder. När budgeten för 2015 beräknades var antalet kunder 1014 (juli månad 2014). Under perioden augusti till december 2014 minskade kunderna till 1002. Från och med februari månad 2015 har antalet kunder ökat successivt för att i december uppgå till 1057. När budgeten för 2014 beräknades grundade den sig förutom på utbetald ersättning även på antalet kunder i juli 2013 som var 1102. Under perioden augusti till december 26
2013 minskade kunderna till 1061 kunder, en minskning med 41 kunder. Under 2014 fortsatte antalet kunder att minska. Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) Antal personer med respektive insats Årligen lämnas statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån, SCB, över antalet verkställda beslut per insats. Antalet verkställda beslut per insats redovisas samma mätdag varje år, den 1 oktober. Statistiken ingår i det underlag som ligger till grund för utjämningen av LSS-kostnader mellan kommuner. 2015 redovisades totalt 459 beslut vilka avsåg 304 personer. Antalet verkställda beslut är fler än antalet personer med insatser. 2015 var antalet insatser i genomsnitt per person 1,51. Det är något lägre jämfört med 2014 då genomsnittligt antal insatser per person var 1,55. År 2013 var genomsnittligt antal insatser per person 1,56. Den insats som flest personer får är daglig verksamhet, 150 personer fick den insatsen 2015. Det är 10 personer fler än 2014 och motsvarar en ökning på 7 procent. Antalet personer som fick insatsen boende vuxna 2015 var 98 personer. Det är 8 fler personer än 2014 och motsvarar en ökning med 9 procent. Antalet personer med insatsen korttidstillsyn har minskat från 38 till 27 personer. En minskning med 11 personer vilket motsvarar en minskning på 29 procent. 27
Antalet personer som fått insatsen kontaktperson 2015 var 60 personer. Det är en minskning med 8 personer jämfört med 2014. Minskningen motsvarar 12 procent. Antalet personer som 2015 fick insatsen ledsagarservice var 27 personer vilket är en ökning med fyra personer jämfört med 2014. Ökningen motsvarar 17 procent. Antalet personer med insatsen avlösarservice 2015 var 30 personer. Det är 3 personer färre än 2014 och motsvarar en minskning på 9 procent. Antal personer med insatsen personlig assistans LSS respektive LASS En förändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistans trädde i kraft 1 januari 2011. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har på uppdrag från regeringen arbetat fram en bedömningsmodell, kriterier för insatser enligt lagen om assistansersättning (LASS). Försäkringskassans striktare bedömning av de grundläggande behoven har medfört en förskjutning från insatsen personlig assistans enligt LASS till insatsen personlig assistans LSS. En ökning av insatsen personlig assistans LSS har skett de fem senaste åren. År 2010 fick 14 personer insatsen jämfört med 30 personer år 2015. Det ären ökning motsvarande 114 procent, dvs mer än en fördubbling av antalet personer. Antalet personer som fick insatsen personlig assistans enligt LASS år 2015 var 79 personer. År 2010 fick 64 personer insatsen. Det är en ökning motsvarande 23 procent. Insatsen personlig assistans enligt LASS innebär att kommunen står för kostnaden av de 20 första timmarna per vecka av insatsen. 28
Genomsnittlig kostnad per insats Ovanstående diagram visar genomsnittlig kostnad per år för respektive insats. Kostnaden varierar stort mellan de olika insatserna. Genomsnittliga kostnaden beräknas utifrån total årskostnad delad med antalet personer med insats den 1 oktober. Högsta genomsnittliga kostnaden 2015 redovisar insatsen boende barn. Genomsnittlig kostnad var 1 507 tkr jämfört med 2 145 tkr 2014. Den kraftiga minskningen beror på en placering med betydligt lägre dygnspris. Detta påverkar den genomsnittliga kostnaden stort då antalet placeringar endast är tre. Ökningen av genomsnittlig kostnad mellan 2013 och 2014 påverkades av att en placering tillkom efter 1 oktober. Insatsen personlig assistans kostade i genomsnitt 538 tkr år 2015 jämfört med 422 tkr för år 2014. Det är en ökning av kostnaden motsvarande 28 procent. Genomsnittlig kostnad för insatsen daglig verksamhet 2015 var 279 tkr. Motsvarande kostnad 2014 var 261 tkr. Det motsvarar en ökning på 7 procent. Daglig verksamhet är den insats som flest personer får. Insatsen korttidstillsyn kostade i genomsnitt 2015 225 tkr jämfört med 166 tkr 2014. Det är en ökning motsvarande 35 procent. Ökningen av genomsnittlig kostnad påverkas av att ett antal placeringar avslutats under hösten. Genomsnittlig kostnad för insatserna ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösarservice är förhållandevis låg. Genomsnittlig kostnad 2015 var för ledsagarservice 72 tkr, kontaktpersoner 37 tkr samt avlösarservice 47 tkr. 29
Verksamhetsmått Omvårdnadsnämnden 2015 2014 2013 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Boende på omvårdnadsboende Antal personer som haft insats under året 868 896 908 Andel kvinnor/män, % 68/32 68/32 70/30 Boende på korttidsplats/växelvård Antal personer som haft insats under året 230 224 237 Andel kvinnor/män, % 56/44 54/46 57/43 Bruttokostnad/dygn, vård- och omsorgsboende Demenscentra, kr 1 814 1 778 1 747 Egen regi, kr 1 639 1 643 1 644 Entreprenad, kr 1 637 1 600 1 605 HEMTJÄNST Hemtjänstkunder Antal kunder som haft insats under året 1 580 1 607 1 640 Andel kvinnor/män % 67/33 66/34 67/33 Antal byten av hemtjänstföretag 81 112 101 Bruttokostnad/utförd hemtjänsttimme Hemtjänst egen regi enl LOV, kr 1) 369 368 356 Entreprenad, kr 368 361 353 LSS Antal personer med LSS-insats 304 297 289 Antal verkställda beslut 459 461 451 Antal insatser i genomsnitt per person 1,51 1,55 1,56 Antal personer med LASS-beslut 79 78 77 Bruttokostnad/boendedygn, LSS vuxna Entreprenad, kr 2) 2 434 2 435 2 062 Externa platser, kr 3) 3 875 3 906 4 447 Egen regi, kr 4) 2 331 3 156 2 151 Bruttokostnad/dag, LSS daglig verksamhet Entreprenad, kr 1 177 1 152 1 153 Externa platser, kr 5) 1 072 1 201 1 379 Egen regi, kr 6) - 634 523 Kommentarer 1) Ökat antal timmar 2) Ett nytt boende med lägre pris 3) Lägre snittpriser 4) En gruppbostad har tidvis haft en tom plats för att kunna ta emot boende i samband med evakuering då annan gruppbostad renoveras 5) Fler platser med lägre priser 6) Nyckeltal redovisas ej för 2015, verksamheten avvecklad under året 30
Köp av huvudverksamhet I Solna finns totalt nio vård- och omsorgsboenden. Av dessa drivs sju på entreprenad enligt en tidigare genomförd LOU upphandling, ett drivs i egen regi och ett drivs sedan den 1 november i privat regi, avtal enligt LOV finns för denna verksamhet. Per den 31 december 2015 fanns 553 personer i vård- och omsorgsboendena. Förutom dessa platser köper omvårdnadsnämnden vid behov, ett 90-tal platser, varav de flesta utanför kommunen. Under 2015 har totalt 868 personer bott på något av ovanstående boenden. Solnaborna har möjlighet att välja sin utförare av hemtjänst. Valfriheten är upphandlad enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Per den 31 december 2015 fanns 29 utförare av hemtjänst i staden. Av dessa är 28 utförare privata och en drivs i kommunal regi. Inom LSS-verksamheten finns 67 boendeplatser i Solna. 20 platser drivs på entreprenad, 29 platser drivs i egen regi och 18 boendeplatser är upphandlade enligt LOV. Därutöver köper omvårdnadsnämnden enstaka platser i andra kommuner motsvarande 35 platser. Det flesta är direktupphandlade. Totalt fanns vid årsskiftet 102 personer boende enligt LSS. Inom daglig verksamhet köps 140 platser upphandlade enligt LOV. Utöver dessa platser köper omvårdnadsnämnden enstaka platser i andra kommuner motsvarande 19 platser. För insatserna korttidstillsyn och korttidsvistelse köper nämnden 29 respektive 34 platser Totalt har nämnden köpt entreprenader och verksamhet för 624,8 mkr, vilket är en ökning med 15,1 mkr jämfört med föregående år. Förändringen beror främst på indexökningar inom vård- och omsorgsboende, hemtjänst och LSS-verksamhet 12,4 mkr. Volymökning inom LSS-verksamheten 5,6 mkr och övrig verksamhet 0,9 mkr. Volymminskning inom vård- och omsorgsboende 1,9 mkr samt volymminskning inom den upphandlade hemtjänsten 1,9 mkr. Volymminskningen inom hemtjänsten beror till stor del på att hemtjänst driven i kommunal regi ökat sin andel av antal kunder. Konkurrensplan Omvårdnadsnämndens konkurrensplan har följts. Avtal som kunnat förlängas har förlängts. Inga utförare har valt att säga upp sitt entreprenadavtal. Inom den LOV upphandlade verksamheten har tre hemtjänstföretag valt att avsluta samarbetet med staden. Avtal enligt LOV finns inom följande områden: Område Antal avtal 31/12 Nya under året Avslutade Hemtjänst 29 3 3 Vård- och omsorgsboende 16 2 Daglig verksamhet LSS 19 2 Korttidsvistelse LSS 16 2 Korttidstillsyn enl. 3 Boende enl. LSS 5 2 Boendestöd 7 2 31