Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 4 /2012 Örnen har landat Varg med valp. Foto: Mia Bisther
Kontakter Spårare och besiktningmän Jimmy Carlsson B,S 070-513 57 46 Kent-Åke Gustavsson S 070-627 30 27 Göte Johansson B,S 070-232 24 02 B= besiktningsman S= spårare Gillis Persson B,S 073-378 99 18 Alfred Akersten B,S 07o-910-06 29 Ulf Jonasson S 070-268 15 00 Annika Larsson S 076-842 62 28 Mia Bisther S 073-036 04 92 Bertil Andersson B,S 070-432 04 23 Andreas Eriksson B,S 070-568 44 87 Lisette Fritzon B,S 0739-33 07 84 Vem ska jag kontakta? Du kan ringa direkt till någon av Länsstyrelsens spårare eller besiktningsmän som framgår av kartan. Ring rovdjursspårare vid fynd av spår eller frågor om rovdjur. Ring besiktningsmän vid skada på dina tamdjur. Det går också bra att ringa till Mia Bisther eller Lisbeth Johansson. Du kan även lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen: www.rovobs.se. Länsstyrelsens kontaktpersoner: Mia Bisther 010-224 54 64 Lisbeth Johansson 010-224 54 67 Robert Andersson (ledig) Nelly Grönberg (ledig) Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur? Du kan ringa direkt till en besiktningsman eller 070-60 45 721 och tala in ett meddelande. Då ringer Länsstyrelsen upp och hjälper dig till kontakt med en besiktningsman. Bakgrundskarta ur GSD-Översiktskartan Lantmäteriet, dnr 106/2004-188 Redaktion Mia Bisther Naturvårdsenheten 010-224 54 64 Lisbeth Johansson Rättsenheten 010-224 54 67 Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Anita Bergstedt-Söderström Naturvårdsenheten 010-224 54 60 Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan Nr 4 20 augusti Nr 5 20 oktober Nr 6 20 december Webbadress www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Layout Amelie Wintzell 2 Rovdjur i Västra Götalands län x/2010
Om listor, lådor, stängsel och kurser Rovdjursavvisande visningsstängsel i Borås djurpark. Foto: Mia Bisther Länsstyrelsen fortsätter sitt informationsarbete om rovdjuren. Här följer ett axplock av det arbete som genomförts eller som ska genomföras under hösten. Rovdjurslådor Länsstyrelsen har under vår och höst anordnat fyra kostnadsfria endagskurser om rovdjur för lärare. På vissa villkor kan skolan själv låna en rovdjurslåda för att bättre kunna ge kunskap till barn och ungdomar om våra svenska rovdjur. Barnsida om rovdjur Lagom till skolstarten lanserar Länsstyrelsen sin nya barnsida om rovdjur på hemsidan. Sidan innehåller fakta om rovdjur, en spårskola och en unik möjlighet att få följa våra spårare och besiktningsmän i deras vardag på webben. Två nya visningsstängsel Länsstyrelsen har under sommaren satt upp rovdjursavvisande visningsstängsel i två av länets djurparker; Borås Djurpark och Nordens Ark. I Borås Djurpark sitter visningsstängslet inne i parken, vid Nordens Ark finns stängslet placerat utanför parken. Stängslet är inte en hel fålla utan enbart ett hörn med två olika exempel på rovdjursavvisande stängsel. Beredskapslista Beredskapslistan är en mejl-lista där Länsstyrelsens besiktningsmän gör ett utskick efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur i närområdet. Tanken med listan är att omkringliggande tamdjursägare ska ges möjligheten att öka sin beredskap så att ytterligare angrepp i området undviks. Om du är intresserad av att ingå i en sådan beredskapslista så anmäl detta via e-post till: natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se skriv Beredskapslista i ämnesraden och glöm inte att skriva namn, telefonnummer samt i vilken samhälle och kommun du bor i. Sista datum för anmälan till listan är 31 oktober 2012. Stängslingskurs Länsstyrelsen planerar att genomföra minst en kurs för rovdjursavvisande stängsel under våren 2013. 3
Länsstyrelsens remissvar på rovdjursutredningen Den tredje april i år överlämnade utredaren Lars-Erik Liljelund sitt slutbetänkande till miljöminister Lena Ek. Rovdjursutredningen har nu kommit ut på remiss och Länsstyrelsen tillstyrker och avstyrker olika delar av förslaget. Länsstyrelsen välkomnar förslaget att Naturvårdverket bör fördela miniminivåer för varje art till länen, och att viltförvaltningsdelegationen får yttra sig innan beslut. Detta är en mer naturlig och begriplig ordning än den som rått på senare tid. Det är bra att miniminivåerna föreslås justeras regelbundet baserat på förändringar av arternas status och utvecklingstendens samt övriga regionala omständigheter. Länsstyrelsen delar uppfattningen att viltförvaltningsdelegationernas beslutskompetens, ansvar och arbetsuppgifter bör ses över. Det skulle underlätta för alla inblandade med en tydligare beskrivning av uppdraget. Fler åtgärder behövs Utredningen bedömer att kompensationsåtgärder bör erbjudas i områden där utsättning av varg sker. Förstärkta medel till akutgrupper och arbete med stängsling som en arbetsmarknadsåtgärd föreslås. Detta är bra. Dock bör man även överväga kompensationsåtgärder i områden med etablerade vargrevir. Länsstyrelsen instämmer i att underhållsbidrag till rovdjursavvisande stängsel bör införas. Redan nu bör Bild på varg. Foto: Mia Bisther sådant underhållsbidrag bli möjligt att betala ut från viltskadeanslaget. Länsstyrelsen delar utredningens bedömning att länsstyrelsen är den naturliga instansen att föra ut information om rovdjuren och förvaltningen av dem. För att detta ska kunna göras på ett bra sätt, krävs tillräckliga ekonomiska resurser och som utredningen påpekar, utbildning för de personer som deltar i uppgiften. Ett ökat aktivt stöd i länen från Naturvårdverket för dessa uppgifter vore värdefullt. Direktiv vid skyddsjakt Utredningen påpekar att det är en grannlaga uppgift att detaljutforma åtgärder för någon form av jakt inom ramen för gällande regelverk. Utredningens bedömning är att så länge gynnsam bevarandestatus inte uppnåtts bör länsstyrelsen ansvara för genomförandet av eventuell jakt. För många länsstyrelser skulle det även bli en ny uppgift att utföra skyddsjakt. Kompetens och beredskap finns inte på plats idag. Länsstyrelsen understryker vikten av att kostnaderna täcks, ifall förslaget genomförs. Redan i dag finns dock ett delegerat ansvar för skyddsjakt till vissa länsstyrelser på vargindivider eller grupper av varg som ställer till med oproportionerligt mycket besvär. Oklart om ansvar Om Länsstyrelsen aktivt ska ansvara för jakt i syfte att minska vargpopulationens tillväxttakt kan detta medföra att ansvarsförhållandet blir oklart. Länsstyrelsens roll att besluta om tillstånd för jakt är befäst. Ska länsstyrelsen ge sig själv tillstånd att jaga? Vem bedriver tillsyn över länsstyrelsens jakt? En eventuell jakt bör således lämpligast upphandlas 4 Rovdjur i Västra Götalands län x/2010
i någon form eller förläggas till annan regional organisation än länsstyrelsen. Polisen mer lämpad Länsstyrelsen avstyrker ändringarna i 28 d och 38 jaktförordningen, om att den som dödat ett rovdjur med stöd av 28 jaktförordningen i fortsättningen ska anmäla händelsen till länsstyrelsen, istället för till polisen. Länsstyrelsen bedömer att polisen är bättre lämpad än länsstyrelsen, att avgöra ifall det finns anledning att misstänka brott. Länsstyrelsen har inte beredskap att ta emot en anmälan oavsett tidpunkt på dygnet. Det är inte effektivt att bygga upp en sådan organisation, när den redan finns hos polisen. Det skapas också en otydlighet angående länsstyrelsens mandat vid inspektion. Det är olyckligt att två olika myndigheter får uppgifter som går i varandra, och att det skapas behov av långtgående samråd för att fullfölja uppgiften. Översyn av jaktlagstiftningen Länsstyrelsen välkomnar en översyn av jaktlagstiftningen, samt att översynen även omfattar artskyddsreglerna i stort och övrig relevant lagstiftning. Utredningen bedömer att förvaltningen på regional nivå lider av resursbrist, och att mer resurser bör tillföras. Länsstyrelsen intygar att så är fallet, och att det är angeläget att mer resurser knyts långsiktigt till rovdjursarbetet, så att personal kan anställas mer än tillfälligt. Detta är viktigt för att säkerställa hög kompetens och trovärdighet i arbetet med att genomföra rovdjurspolitiken. Detta var en förkortad version av Länsstyrelsens remissvar. Remissvaret i sin helhet finns att läsa på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland Vargen vänder inte upp och ned på allt Antalet vargar i Sverige och Norge har tredubblats under de senaste tio åren, men det har inte påverkat andra arter som förväntat, enligt en avhandling från Statens Lantbruksuniversitet SLU. Till exempel får asätande arter inte mer föda vid förekomst av varg men de får en jämnare fördelning av mat över året. I slutet av november 2011 blev Camilla Wikenros färdig med sin avhandling kring vargens återkomst och dess effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare. Försvarar sig sämre De resultat som ligger till grund för studierna i avhandlingen visar på att de svenska älgarna är sämre på att försvara sig mot varg än älgar i Nordamerika. Älgens naturliga sätt att försvara sig mot rovdjur genom att stanna och slåss finns kvar hos nordamerikanska älgar eftersom vargen aldrig har varit försvunnen där. Denna försvarsstrategi har inte fungerat gentemot mänskliga jägare, som har varit älgens enda fiende i Skandinavien under en lång tidsperiod. När vargarna nu kommit tillbaka till Skandinavien så är avsaknaden av ett aggressivt beteende en nackdel för älgen, men har underlättat jakten för vargarna. Minskad älgjakt Älgjakten minskar mer i områden med varg än i kontrollområden utan fast förekomst av varg. Främst drar jägarna ned på avskjutningen av älgkor i vargområden. I områden där varg förekommit under minst 10 år sköts fortfarande fler älgar per ytenhet jämfört med motsvarande kontrollområden. Förklaringen till detta kan vara att vargarna etablerade sig i områden med högre älgtäthet än kontrollområdena har. I vargområden minskades också jaktuttaget initialt, vilket kan ha resulterat i att älgstammen ökade i täthet, och därmed var ett större jaktuttag möjligt trots etablering av varg. I motsats till konkurrensen med människor har lodjuret inte påverkats av återkomsten av varg. Frånvaron av konkurrens mellan varg och lo i Sverige kan förklaras av att de i huvudsak föredrar olika bytesdjur. Återkomsten av varg har inte lett till att det finns mer att äta för asätare, men att tillgången av föda fått en jämnare fördelning över året. 5
Ryssarna är här Fyra ryska vargvalpar har anlänt till Skånes Djurpark. Foto: Michael O. Jörgensen På kvällen den 25 juni anlände fyra ryska vargvalpar till Sverige. Valparna ska ingå i djurparkernas avelsprogram och deras avkommor kan så småningom hjälpa till att minska inaveln i den svenska vargstammen. Vargvalparna kommer från en rysk djurpark och har viltfödda föräldrar. Det är fyra valpar, två tikar och två hanar som är sex veckor gamla. Valparna kommer till en början att vara isolerade på Skånes djurpark men kommer sedan att placeras ut på olika djurparker för att bilda par med andra djurparksvargar. Tanken är att de ryska valparna på sikt kan tillföra nya gener till den vilda vargstammen i Sverige. Det är i så fall avkommor till de ryska vargarna som kan komma att sättas ut när de är högst två veckor gamla i vilda vargars lyor. Dessa valpar kommer sedan att fostras av vilda svenska vargar. Hundra vargar räcker Forskarna vid SKANDULV har beräknat att den svenska vargstammen behöver hundra vargar för att överleva under förutsättning att det finns ett tillräckligt genetiskt utbyte. Det skandinaviska vargforskninsprojektet SKANDULV har på uppdrag från Naturvårdsverket sammanställt en övergripande sårbarhetsanalys med avseende på varg i Sverige. Minimum för livskraft Sårbarhetsanalysen ska beräkna den minsta livskraftiga population av varg baserat på den internationella miljöorganisationen IUCN:s (International Union for Conservation of Nature) kriterium E med en utdöenderisk mindre än 10 % på 100 år. Resultatet gäller endast under förutsättningen att de genetiska problem, som idag förekommer i den svenska vargpopulation, är lösta. För att säkerställa den genetiska livskraften är det inte i första hand antalet djur i den egna populationen som är avgörande, utan att det sker ett tillräckligt stort genetiskt utbyte med andra populationer. Olika modeller Forskarna har gjort sina beräkningar utifrån tre olika populationsmodeller med ökande grad av komplexitet. Baserat på resultaten av dessa modellkörningar drar de slutsatsen att en population på minst 100 vargar uppfyller kraven för minsta livskraftiga population även med hänsyn till rimliga framtida katastrofscenarier. Därmed är den nuvarande skandinaviska vargpopulationen utan tvekan demografiskt* (men inte genetiskt) livskraftig under den utdöenderisk (10 % på 100 år) som anges i IUCN:s kriterium E. Forskarna understryker dock att den bästa garantin för populationens framtida livskraftighet inte är ett magiskt tal utan en anpassningsbar förvaltning som har tillgång till fortlöpande uppdateringar av dess tillstånd. *Demografi är studier av populationen, dess storlek, sammansättning och förändring. 6
Sverige och Norge enas om inventeringsmetoder Arbetet med att ta fram gemensamma inventeringsmetoder i Norge och Sverige pågår för fullt. Målet är en gemensam rapportering för järv och lodjur. Naturvårdsverket vill ta till vara den erfarenhet som finns för att få fram inventeringsmetoder som underlättar för renskötare, tamdjursägare, markägare, jägare och andra som rör sig i skog och mark att delta i inventeringsarbetet. Vi tar gärna emot nya idéer som inte måste utgå från nuvarande metoder, säger Magnus Kristoffersson, projektledare på Naturvårdsverket. Organisationer och andra intresserade har därför kunnat lämna synpunkter på Naturvårdsverkets webb fram till den 31 juli. Arbetet med en gemensam inventeringsmetodik för lo och järv ska vara klart under hösten 2012. Målet är att kunna genomföra en enhetlig och samordnad övervakning från 2013. Enligt planen ska även ett motsvarande arbete göras för björn, varg och kungsörn i Norge och Sverige. Bild på lodjursspår. Foto: Kent-Åke Gustavsson 7
Illegal jakt - hur vanligt är det? Det pratas ofta om den illegala jakten, men hur många dokumenterade fall finns det egentligen i Västra Götalands län? Enligt data från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) finns det 16 fall av illegal jakt av rovdjur dokumenterade för Västra Götalands län mellan 2006 och 2011 (figur 1). Samma statistik för våra angränsande län är 26 fall i Värmland, 4 fall i Västmanlands län och 18 fall i Örebro län. Fördelningen av antalet fall med illegal jakt är förhållandevis jämn mellan olika kommuner inom länet. Det enda data som avviker är de sex fall med illegal jakt för 2010 som alla skett i Mellerud kommun (figur 2). 9 Värmland Västmanland Västra Götaland Örebro 7 Antal fall med ill 8 6 7 5 6 4 5 3 4 2 3 1 2 1 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 1. Jämförande data för illegal jakt under tidsperioden 2006-2011. Figur 2. Fördelningen av antal fall med illegal jakt mellan olika kommuner 2006-2011. Vargen och löshundsjakten Jens Karlsson, forskare vid Grimsö forskningsstation, planerar en ny studie av hur vargförekomsten påverkar löshundsjakten i området. EU-kommissionens svenske talesman Eric Degerbecks uttalande om att vargen inte är ett stort problem för jakthundar bidrog till att fler efterfrågat en ordentlig konsekvensanalys av ämnet. Det finns en tidigare studie, som är 10 år gammal. Vår önskan är att få med alla löshundsjägare i 20 revir, säger Jens Karlsson. Om vi får löshundsjägarna att ställa upp så kan en studie vara klar till årsskiftet. 8
Ny nationell förvaltningsplan Naturvårdsverket presenterar nu den nationella förvaltningsplanen för varg. Planen består i huvudsak av tre delar: politiska målsättningar, en flexibel förvaltning och sex definierade delmål. Förvaltningen av vargstammen är komplex och beroende av faktorer som är svåra att förutse. Förvaltningen behöver därför vara flexibel. Det innebär att delmål sätts upp och att nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå de övergripande målen. Utvecklingen övervakas och utvärderas sedan löpande och nödvändiga justeringar i förvaltningsarbetet görs. En fungerande adaptiv förvaltning förutsätter också att ny kunskap erhålls och görs tillgänglig. Naturvårdsverket har i förvaltningsplanen brutit ned rovdjurspolitikens övergripande målsättningar för vargförvaltningen till sex olika delmål: Förbättrad genetisk status Tillräckligt stor stam och utbredning Ingen illegal jakt Minskade skador Jämnare utbredning Legitim förvaltning Flera kompletterande åtgärder finns inplanerade för samtliga sex delmål under 2012-2016. Den nationella förvaltningsplanen finns tillgänglig via Länsstyrelsens webb: www.lansstyrelsen.se/ vastragotaland och regional förvaltningsplan Precis innan midsommar hade Viltförvaltningsdelegationen möte för att sammanfatta arbetsgruppernas arbete med regional förvaltning av rovdjur och älg. Arbetet med att ta fram en ny regional förvaltningsplan för rovdjur har nu påbörjats. Delegationens arbetsgrupp har haft ett första möte i början av juni och nästa möte är beslutat till slutet av augusti. Arbetet med den regionala förvaltningsplanen har inväntat fastställandet av den nationella förvaltningsplanen. Vad gäller älgförvaltningen så lämnade delegationens arbetsgrupp förslag till målsättningar för 2012-2015. Avgifterna för skjuten älg beslutades till 850 kr för vuxen älg och 100 kr för kalv. 9 Varg på väg. Foto: Mia Bisther