Rovdjur. Vargjakten i fokus under årets första månad. För rovdjursförvaltningen i Västra Götalands. i Västra Götalands län.

Transkript

1 Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 1 /2011 Länsstyrelsens spårare Ulf Jonasson bakspårar varg. Foto: Kent-Åke Gustavsson Vargjakten i fokus under årets första månad För rovdjursförvaltningen i Västra Götalands län har året startat i rask takt och det är framförallt vargjakten som ska administreras. Licensjakten på varg pågår mellan den 15 januari och den 15 februari och i skrivande stund är jakten i länet ännu inte avslutad. Ytterligare en varg ska fällas. Vidare i numret kan du läsa mer om vargjakten. Du kan också bland annat läsa om hur inventering av stora rovdjur går till. Att inventera de stora rovdjuren är en av rovdjursförvaltningens viktigaste uppgifter under vintermånaderna.

2 Kontakter Spårare och besiktningmän Jimmy Carlsson B,S Kent-Åke Gustavsson S Göte Johansson B,S B= besiktningsman S= spårare Gillis Persson B,S Alfred Akersten B,S 07o Ulf Jonasson S Annika Larsson S Bertil Andersson B,S Hans Hellman S Daniel Göök B,S Vem ska jag kontakta? Numera har länsstyrelsen en särskild jourtelefon som du kan ringa till för att rapportera eller ställa frågor om rovdjur: Du kan ringa direkt till någon av Länsstyrelsens rovdjursspårare som framgår av kartan. Mia Bisther S Andreas Eriksson B,S Tommy Berglund B,S Du kan även lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen: Länsstyrelsens kontaktpersoner: Robert Andersson Lisbeth Johansson Nelly Grönberg (tjänstledig) Ulrika Dagård Bakgrundskarta ur GSD-Översiktskartan Lantmäteriet, dnr 106/ Redaktion Robert Andersson Naturvårdsenheten Ulrika Dagård Naturvårdsenheten Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Lisbeth Johansson Rättsenheten Nyhetsbrevet ges ut fem gånger per år av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan 2011 Nr 1-20 Januari Nr 2 20 mars Nr 3 20 maj Nr 4 20 augusti Nr 5 20 oktober Nr 6 20 december Webbadress Rovdjurstelefon Om du vill rapportera eller har frågor om rovdjur ring Layout Ida Edgren 2 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011

3 Vargjakten 2011 Inför årets vargjakt beslutade Naturvårdsverket att sammanlagt 20 vargar får fällas i Sverige. Tilldelningen för Västra Götalands län innebar att två vargar fick skjutas jägare registrerade sig som vargjägare i Västra Götaland och första jaktdagen var lördagen den 15 januari. Ingen varg sköts under jaktens första dag. Det berodde framförallt på att det hade snöat under natten och därför var det svårt att hitta några spår. Under jaktens andra dag sköts en varg i närheten av Teåker i Melleruds kommun runt 11:50. Den skjutna vargen var alfahanen i Kroppefjällsreviret och han vägde 49,50 kg. Senare under eftermiddagen skedde en påskjutning av alfatiken i Kroppefjällsreviret vid Kråktjärnet, Hult, Färgelanda kommun. Påskjutningen innebar att jakten avlystes. Tiken spårades under söndagseftermiddagen och under måndagsförmiddagen och det visade sig att hon inte var träffad. Därför pålystes jakten igen under måndag eftermiddag. Jakten är fortfarande pågående i Västra Götalands län eftersom ytterligare en varg ska fällas. Jakten kan pågå fram till den 15 februari. Vi återkommer i nästa nummer med en mer detaljerad beskrivning av vargjakten i länet. Fyra vargar har gått i samma spår. Foto: Gillis Persson Inventering av stora rovdjur - så går det till Årligen genomförs inventeringar av de stora rovdjuren i Sverige. Varg och lodjur inventeras främst genom spårning på snö. Denna och föregående vinter i Västra Götaland har inneburit att det har varit lätt att genomföra inventeringarna eftersom snötillgången har varit god. Det är främst Länsstyrelsens spårare och besiktningsmän som genomför inventeringarna och i dagsläget är 13 personer anställda. Svenska Jägareförbundet är också engagerade, samt ett antal frivilliga naturintresserade. De som deltar i inventeringarna har fått gå en specialutbildning i Länsstyrelsens regi. När det gäller varg är syftet med inventeringen främst att få reda på om det finns ett intakt föräldrapar i ett vargrevir och om de har valpar. Det är också intressant att kunna fastställa om det finns några fjolårsvalpar kvar inom reviret, eller andra äldre djur. Beträffande lodjur så är det antalet föryngringar som inventeras, det vill säga antalet honor med ungar. Kungsörn inventeras genom att kända boplatser besöks under inventeringssäsongen. För närvarande finns det inga kända häckningar i Västra Götaland. Nya boplat- ser kan upptäckas genom att man iakttar örnarnas beteende. När väl rovdjursspår har hittats är det viktigt att de kvalitetssäkras så att inte samma djur räknas flera gånger. Rovdjur kan nämligen snabbt röra sig över stora områden. Dessutom är det viktigt att spåren artbestäms. Vargspår kan till exempel lätt förväxlas med hundspår. Inventeringsresultaten läggs kontinuerligt in i den nationella databasen Rovdjursforum som administreras av Naturvårdsverket. Genom inventeringsresultaten går det att få en uppfattning om hur många stora rovdjur som det finns i Sverige. Resultaten hjälper även till att ge underlag för beslut om skyddsjakt och licensjakt på varg och lo. De ligger också till grund för Naturvårdsverket beslut när myndigheten fördelar medel till skadeförebyggande åtgärder och ersättningar för rovdjursskador till länen. 3 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011

4 Utsättning av varg Under hösten har Naturvårdsverket tillsammans med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt varit involverade i ett regeringsuppdrag som berör utsättning av varg i Sverige. Syftet är att förstärka den svenska vargstammen genetiskt, inte att öka antalet vargar. Uppdraget har lett till en rapport som bland annat konstaterar att det är möjligt att genetiskt förstärka den svenska vargstammen med östliga vargar utan att smitt- och djurskyddet riskeras. De farhågor som man framförallt har haft gäller sjukdomarna rabies och rävens dvärgbandmask. I Finland har rabies inte funnits på 20 år men däremot finns problemet i Ryssland. Ett sätt att komma runt problematiken är att sändarförse vuxna vargar i till exempel Finland. I och med att vargarna sövs finns det möjlighet att avmaska dem och vaccinera dem mot rabies. Därefter ska de följas i sex månader för att man ska kunna konstatera att de inte är smittbärare av rabies. Myndigheterna har också kommit fram till att det är mest fördelaktigt att både sätta ut vuxna vargar och valpar för att det ska gå snabbare att få in nya gener. För vuxna vargar beräknar man att det tar två till tre år från att det har infångats tills att de förökar sig i Sverige. För valpar tar det mellan fyra till fem år. Aktuella områden Myndigheterna föreslår också att länsstyrelserna i tio län bör ta fram förslag på två lämpliga utsättningsområden. De aktuella länen är Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. I dessa län finns det vargrevir och föryngringar har kunnat konstateras under de senaste tre åren. Länen Stockholm, Uppsala, Södermanland och Östergötland bör också ta fram förslag eftersom det även finns vargrevir i vissa av dessa län. Det är även vanligt att vargar passerar förbi i de områdena. Foto: Okänd fotograf Bakgrund Att den svenska vargstammen genetiskt behöver förstärkas har sin grund i att den skandinaviska vargstammen är inavlad. De skandinaviska vargarna härstammar enbart från tre individer som kom till Sverige under mitten av 1980-talet. Ytterligare en individ tillkom under 2008, den så kallade Galven vargen. Bland annat, som en följd av detta antog riksdagen 2009 ett beslut om en ny rovdjursförvaltning. Den nya rovdjursförvaltningen innebär att den svenska vargstammen tillfälligtvis ska frysas på en nivå om 210 vargar vilket motsvarar dagens antal. Samtidigt ska stammen förvaltas genom licensjakt och genetiskt förstärkas. Mer information hittar du på naturvårdsverkets webbplats: Nedre-meny/Nyheter/Forskare-om-vargflytt/ 4 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011

5 Fler och fler upptäcker vår databas där allmänheten kan registrera observationer av bland annat varg och lodjur. Vi har sedan vi öppnade rovobs.se i december fått in närmare sextio observationer till och med den 18 januari. Vår ambition är att följa upp rapporterna genom fältbesök då det är möjligt. Ibland får vi in observationer som är flera dagar gamla och då är det sällan någon idé för våra spårare att ge sig ut och göra någon kvalitetssäkring. Men hellre det än ingen rapport alls! Andra skäl till varför det inte är någon idé att åka ut kan vara: - ogynnsamma snöförhållanden, till exempel snöfall, regn och blåst som suddar ut spåren. - intervju med rapportören som lett till bedömningen att det inte är någon ide att man åker ut. - ensamma lodjur i lodjurstäta områden som Dalsland där vi inte har möjlighet att kvalitetssäkra alla ensamma lodjur. Här får vi nöja oss med att kvalitetssäkra familjegrupper. - synobservationer av örn kan vi av naturliga skäl inte följa upp. Länsstyrelsens uppdrag är att inventera bestånden av våra rovdjur, det vill säga varg och lodjur i första hand. För varg gäller det stationära, ensamma, par respektive familjegrupper av varg. För lodjur gäller familjegrupper. Vårt mål är att få en så heltäckande bild av länets rovdjursförekomster som möjligt. Något annat ser vi som ett misslyckande. Metodiken och det begränsade antalet personer som inventerar gör dock att vi aldrig kan få fullständig bild av det exakta antalet rovdjur i länet. Därför är alla rapporter som görs via telefon eller rovobs väldigt viktiga för att vi ska få fram ett så bra resultat som möjligt! Mer information om de inventeringsföreskrifter som vi måste följa hittar du på: Webbsidan Här kan du registrera dina rovdjusrobservationer. 5 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011

6 Bra med snö har gett bra utfall Snötillgången i länet har bidragit till att vi kunde sätta igång ovanligt tidigt med spårningen efter lo och varg i stora delar av länet. Redan nu kan vi konstatera att det under vintern registrerats 16 olika lodjursfamiljer i länet, spridda över stora delar av länet. Det verkar dock inte ha fötts några ungar i Sjuhäradstrakten. Åtminstone har vi än så länge inte funnit spår av annat än ensamma lodjur i den här länsdelen. Här håller även det sändarförsedda lodjuret George till. Tyvärr verkar det som att sändaren nu har slutat fungera på honom. Ny förekomst den här vintern är familjegruppen vid Hjo. På Bokenäset, Sotenäs och i Svartedalsområdet har det åter bildats familjegrupper efter att ha varit borta ett år. När det gäller varg finns det inget som tyder på att det fötts valpar i mer än ett revir under Det är Ed/Haldenreviret där det finns en flock på minst åtta djur. På Kynnefjäll och väster om sjön Bullaren finns det två tikar som är stationära och som verkar revirmarkera. Nytt är också det vargpar som huvudsakligen rör sig i Norge men som ibland kommer över till trakterna runt Nössemark i norra Dals Eds kommun. På Kroppefjäll uppges det finnas fyra djur men vi har aldrig kunnat spåra mer än ett revirmarkerande par. Det är också hannen i detta par som blev skjuten den 16 januari under licensjakten på varg. I Bredfjällsreviret har vi inte kunnat spåra mer än två djur tillsammans och på en av dessa har skabb iakttagits. 6 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011

7 Hej på dig! Jag heter Hans Hellman och är 71 år. Mitt intresse för djur och natur går långt tillbaka i tiden, från det att jag var mycket aktiv i fältbiologerna. Framförallt fåglar har alltid varit ett specialintresse. Att jag började intressera mig för varg och rovdjur hänger ihop med den så kallade Skånevargen som blev medialt mycket uppmärksammad år Den vargen rörde sig fram och tillbaka i södra Sverige och den besökte även Marks kommun vid två tillfällen. Marks kommun är min hemkommun. Eftersom det här med varg och rovdjur var relativt nytt i Sverige vid det tillfället blev jag fascinerad och beslöt mig för att lära mig mer och ta reda på mer fakta. Dessvärre fanns det då, och finns fortfarande, en massa skrönor och myter om varg. Disney, Selma Lagerlöf och media har en stor del i ryktesspridningen. I och med att jag ville ha mer kunskap så kontaktade jag bland andra, Svenska Rovdjursföreningen. Genom föreningen fick jag tillfälle att delta i ett antal vargspårningskurser i Dalarna som bland andra leddes av Erik Isaksson. Då fanns det enbart ett fåtal vargar i Sverige. I januari 2001 blev jag förordnad som besiktningsman vid Länsstyrelsen i både Västra Götaland och Halland. Efter några år blev jag också antagen som kvalitetssäkrare av spår efter utbildning på Viltskadecenter. Hans Hellman, spårare och besiktningsman, Länsstyrelsen Uppdraget som besiktningsman och spårare tycker jag är oerhört intressant och spännande. Det är viktigt att vi verkligen kan kartlägga rovdjuren och presentera så mycket fakta och relevant kunskap som möjligt. Rovdjuren har ökat och spridit sig i Sverige under de senaste tjugo åren. Samtidigt tycker jag att debattklimatet ha lugnat ned sig. Oftast är det väldigt turbulent när en nyetablering sker. Sedan blir rovdjuren en naturlig del av människors verklighet. Naturligtvis är det så att rovdjuren kan ställa till mycket problem för tamdjursägare och andra som blir drabbade av rovdjursangrepp och skador. Det får man ha all respekt för. Numera är jag pensionär efter att ha prövat på en hel del jobb under mitt yrkesliv. Åren före pensioneringen arbetade jag som museitekniker. Pensionärstillvaron är långt ifrån lugn. Under inventeringssäsongen är jag ute nästan varje dag och söker spår efter lodjur. Sedan tar familj, hus, hund och katt sin beskärda del av tiden. Bara för några år sedan hade jag och min fru även islandshästar. Den verksamheten har vi numera avvecklat. Likaså har jag dragit ned på besiktningsuppdragen. 7 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011

8 Hej på dig! Mitt namn är Jimmy Carlsson. Jag är 46 år och anställd som spårare och besiktningsman hos Länsstyrelsen. Under vintersäsongen arbetar jag mer eller mindre fulltid med att spåra lo och varg. Mitt arbetsområde finns i länets norra och nordvästra del, främst i vargreviren DalsEd Halden och i Kynnefjälls reviret. Man skulle kunna tro att det är ett ensamjobb att spåra och inventera rovdjur, men det är det inte alls. Jag skulle aldrig klara arbetsuppgiften utan alla rapportörer som hjälper mig och förser mig med information. Genom åren har jag byggt upp ett stort kontaktnät av människor som bor eller jobbar i områdena. De hjälper mig att hålla koll på var vargarna befinner sig och var de revirmarkerar. Trots att det i princip inte har funnits snö som har legat kvar i Västra Götaland under de senaste tio åren, undantaget förra och denna vinter, har det ändå gått bra att inventera på barmark: Det går tack vare den erfarenhet jag har samlat på mig genom åren. Jag har jobbat som besiktningsman hos Länsstyrelsen sedan Några år senare blev jag även kvalitetssäkrare av spår. Jakt och hundar är mitt stora intresse. Jag bedriver även egen uppfödning av jakthundar och korsar raserna drever och tax. Det jag uppskattar mest med jobbet som besiktningsman och spårare är att jag har fått förmånen att följa den svenska vargoch lo stammens utveckling under de senaste tjugo åren. Det känns som om jag och vargparet i DalsEds/Halden reviret känner varandra vid det här laget. Jag har ju följt dem under en längre tid. De är starka individer. Men de har ett ganska tufft liv där ute, vargarna. Jimmy Carlsson, spårare och besiktningsman, Länsstyrelsen 8 Rovdjur i Västra Götalands län 1/2011