Inledning Vår kultur är genomsyrad av bilder. Varje dag utbyter vi information och kommunicerar med varandra genom bilder. Barn uppfattar bilder långt innan de förstår tal- eller skriftspråk. Det är en komplex och mångfacetterad värld av reklambilder, teve, böcker, dataspel och IT, som i alla former spelar en oerhört viktig roll för hur barn och unga lär sig om och samspelar med sin omgivning, och formar ett visuellt medvetande. Fotografier betyder extra mycket för hur vi förstår oss själva och världen runtomkring oss. Den här programserien för in foto i klassrummet på ett tillgängligt och informativt sätt genom workshops, som sätter deltagarnas individuella erfarenheter i centrum, och där den egna aktiviteten är central för lärandet. Uppgifterna är kamerabaserade och låter barnen undersöka hur fotografier görs, vad de betyder och hur de representerar oss och vår miljö. Den första workshopen (program 1) har jaget och fotografiet som tema. Barnens uppdrag är att gestalta sig själva framför kameran och utforma sin egen identitet. Självbilden fortsätter att utvecklas i den andra workshopen (program 2) som handlar om familjen och den personliga miljön. Först undersöker barnen hur de och deras familj representeras hemma i familjealbumen. Därefter skapar de sina egna familjebilder, som kanske inte ryms i det konventionella albumet Samhällsskildringen är temat i point of view -workshopen (program 3). Idén att fotografiet är ett neutralt fönster mot världen ställs på sin spets när barnen får i uppdrag att förmedla både känslor och åsikter genom dokumentära och mer noggrant konstruerade bilder. Att producera bilder av ett särskilt skäl och för en speciell publik återkommer i nästa workshop, reklamfotot (program 4). Här får barnen skapa sina egna reklambilder för olika målgrupper, uppdelade på ålder, kön och budget. Sista workshopen handlar om uppvisning och presentation (program 5). När bilderna möter en publik eller betraktare kommer den avgörande reaktionen. Fungerar bilderna som det var tänkt? Det är en mycket stolt och speciell känsla att visa vad man gjort för någon annan och se ens idéer få genomslag. Betydelsen av bilden påverkas också av vilket sätt och i vilket sammanhang den visas. Generell inledning till fotografi och bildberättande som en viktig del av barns inlärning och visuella påverkan. Lärarhandledningen innehåller för varje program: Tema för workshopen Mål och resultat för workshopen Uppgifter och aktiviteter, både enklare och mer utmanande varianter Materialbehov och praktiska tips Sammanfattning av varje program Dessutom en sida med: Webblänkar, nyttiga institutioner, gallerier och museum, böcker och fotografiska referenser (fotografer m.m.) Lärarhandledning till Ladda Kameran! 1
AV-nummer: 100001tv 1 Ladda Kameran! Program 1: Vem är jag? Identitet Självporträtt. Barn är delaktiga i fotografiprocessen redan som mycket små. De poserar framför kameran, till familjealbumet och för skolfotografen. De tittar på, tolkar och gör egna bilder som visas hemma, i mobilen eller på datorn. Detta engagemang kan vara aktivt eller passivt. Att tolka och bli inspirerad av en bild kräver ett aktivt engagemang medan det oftast är en passiv handling att stå som motiv för någon annans kamera. Hur man representeras i en bild beror på vem som gör bilden. Ju större del vi själva tar desto mer aktiva blir vi i processen att göra och titta på bilder. Kolla på bilder som andra tagit av dig, och fundera på vad dessa bilder egentligen berättar om dig. Undersök hur det egna jaget är framställt. Om du sedan börjar ta aktiv del i hur du porträtteras så uppstår en känsla av glädje och kontroll när den egna självbilden blir något du styr och kan kommunicera till andra. Barn kan på egen hand bestämma vad de vill säga om vem de är, hur de vill framstå och vem de skulle vilja vara. Engagemang i, och kontroll över, fotoögonblicket stärker och bygger upp barnens förmåga att uttrycka sig själva och utforska sin identitet via fotografiet. Det är här uppgifterna i workshopen Vem är jag? startar. Förberedelser Börja med att låta barnen titta på gamla och nya foton av sig själva. Ta med foton hemifrån och skolfoton. Prata tillsammans om vad man kan utläsa om varandra utifrån dessa bilder. Vad säger bilden om mig själv, den jag är och hur jag känner? Diskutera vad som definierar den man är och hur man skulle vilja beskriva sig själv. Be sedan barnen att ta med grejer som de tycker representerar dem, kläder, föremål, rekvisita och annat, till skolan. Gör självporträtt För nästa teg i workshopen behövs kameror. Digitalkameror om det finns, annars går vanliga kameror också bra. Klassen delas in i mindre grupper, ju mindre desto bättre, helst två och två. Låt varje grupp eller par skapa en egen fotostudio framför en ren bakgrund som en vägg eller draperi, pappersrulle (t.ex. tapetvåd) eller annan neutral miljö. En spegel, ett stativ till kameran och en fristående lampa är också bra att ha. Gruppvis ska eleverna nu arrangera en fotosession där varje deltagare noggrant tänker ut hur hon eller han vill se ut i sin egen bild. Uppmuntra eleverna att spela roller och använda rekvisitaföremål och kläder för att förstärka sina karaktärer. Hur påverkar ställning, ansiktsuttryck, agerande, föremål, kameravinklar (zoom, vidvinkel, hög eller låg kamera), ljussättning, användandet av skuggor eller dramatiskt sidoljus, hur personen i fråga porträtteras? Barnen hjälps åt inom gruppen att ta varandras foton, och om det är flera barn inblandade kan ansvaret fördelas på fotograf, ljussättare, kostymör och rekvisitör. Men det är viktigt att det är den som porträtteras som dirigerar de andra och bestämmer hur bilden ska tas. Låt henne eller honom använda spegeln för att titta på sig själv och dirigera de andra. Försök att både titta rakt in i kameran och lite vid sidan av, och jämför skillnaden. Använd spegeln för att träna på olika ansiktsuttryck. Agera och reagera på rekvisitan och förstärk attityder och personligheter. Tips och teknik Bilder i helfigur är bra för att visa kroppsspråk, kläder och hållning. Närbilder koncentrerar sig mer på ansiktsuttryck. Lärarhandledning till Ladda Kameran! 2
En person som är liten i kamerasökaren skapar känslan av att vara sårbar och liten i fotografiet. Starkt sidoljus nära personen kan göra att hon eller han ser dramatisk och temperamentsfull ut. Det stärker ansiktsdragen och ger personen karaktär. Ljus rakt framifrån gör ansiktet platt och plant. Pröva att använda ljus både från sidan och framifrån och kamerans blixt, så får ansiktet ett fint ljus. Rikta lampor även mot föremålen i bild så framträder de bättre. Om det inte finns lampor, och kamerablixten är för stark, kan personen stå framför ett fönster och vrida ansiktet mot ljuset. Tas bilden utomhus passar det bäst att vara på en skuggig plats och använda blixt. Molniga dagar är allra bäst, de ger ett mjukt och jämnt ljus. För att komma igång kan eleverna få i uppdrag att göra porträtt på olika teman: Personlighet Beskriv en del av din personlighet. Pratig, snabb, tyst, högljudd, lugn, busig, artig eller en roll eller funktion som du har, t.ex. fotbollsspelare, dansare, son, dotter, barnbarn osv. Vilka egenskaper vill du lyfta fram? Bra och dåliga. Är du intresserad eller uttråkad, glad eller sur? Känsla Visa riktiga känslor och stämningslägen som har med ditt liv och din personliga historia att göra. Försök att minnas och återskapa känslorna inför kameran. Till exempel hur det var att vara vilse, tappa plånboken, bli arg, fira något, hamna i ny miljö eller vara blyg, känna sig för stor eller för liten Vilka miljöer och situationer, känslor och förhållanden till andra människor, skulle du kunna gestalta? Fantasi Spela upp en karaktär eller påhittad figur som du skulle vilja vara eller lära känna. Föreställ dig hur du skulle vilja vara om 20 år. Presentation När fotouppdraget är genomfört, framkalla eller skriv ut bilderna. Förstora gärna till A4-storlek om möjligt. Be eleverna att välja varsitt porträtt och visa alla bilder i klassrummet eller någonstans i skolan. Låt hela gruppen kommentera och diskutera bilderna och vad de ser. Be dem beskriva hur varje person är porträtterad. Vad skulle någon som inte känner den här personen tro eller tycka om henne eller honom? Låt eleverna berätta om hur de valde att porträttera sig själva och varför. Utveckla uppgiften vidare Låt eleverna arbeta i små grupper med att göra två väldigt olika porträtt av sig själva, där de ställer mer kontrasterande bilder mot varandra. Lek med stereotyper. Till exempel kan ena bilden vara ett leende glatt porträtt i en skolmiljö och den andra ett tufft och vuxet uttryck i en obestämbar miljö. Skillnaden mellan bilderna visar hur poserande, agerande, klädsel och kameravinkel påverkar porträttet och vad det visar av en person. Sammanfattning av programmet I det första programmet ser vi de fyra deltagarna lära känna kameran och arrangera en fotosession i en studio. Med kameror, stativ, lampor, speglar och rekvisita hjälper de varandra att göra självporträtt. Fanny provar olika kläder för att visa upp några figurer som hon vill se ut som, bland annat en superhjälte. David vill också porträtteras som en fiktiv person, boxaren Rocky, och poserar stark i ena bilden och glad och firande i en annan. William fantiserar om framtiden och klär sig i kostym som en affärsman. I nästa bild sitter han i fängelse. Eleonor gör en bild av sig själv som Lärarhandledning till Ladda Kameran! 3
lärare. Hon komponerar också en bild av sig själv som ensam och övergiven. De fyra deltagarna berättar också i programmet om vad de velat skapa och vad de tycker om resultatet. Innehåll 00.00 01.00 Inledning och presentation av de fyra deltagarna. 01.00 01.27 Vinjett. 01.30 03.00 Deltagarna Fanny, Eleonor, David och William träffas. 03.00 04.50 Deltagarna får kameror och börjar testa och använda dem. 04.50 05.19 Inslag: Fotohistoria 05.19 06.50 Fotoskolan med Toppen and Bart. 06.50 10.57 De fyra deltagarna är i en stor studio och gör egna självporträtt och pratar om sina idéer. 10.57 11.18 Inslag: Visste du att Den största kameran. 11.18 11.45 Inslag: Porträttbilder av konstnären Gillian Wearing. 11.45 13.22 Deltagarna tittar på och utvärderar varandras bilder och kommenterar sina egna idéer. 13.22 13.40 Bilder som gjorts under programmets gång visas. 13.40 slut Eftertexter Inspirerande fotografer/konstnärer: Självporträtt: Cindy Sherman Gillian wearing Jo Spence Jennifer Bornstein Lee Friedlander Ralf Eugene Meatyard William Wegman Porträtt: Elisabeth Olsson August Sander Sarah Jones Erskine Maniko Joel Strenfield Rineke Dijkstra Richard Avedon Clare Strand August Sander Thomas Struth Lärarhandledning till Ladda Kameran! 4
Foto: William Lärarhandledning till Ladda Kameran! 5
Foto: Fanny Lärarhandledning till Ladda Kameran! 6
Foto: David Lärarhandledning till Ladda Kameran! 7
AV-nummer: 100001tv 2 Ladda Kameran! Program 2: Familjealbumet Familjealbumet är en fantastisk källa för ett fotoprojekt. Genom att söka och ta med sig familjebilder till skolan inleds en process där barnen undersöker och kommunicerar sin egen personliga historia, sitt hem och sina minnen. Bilderna sätter igång samtal i klassrummet om hemmet, familjens medlemmar, ceremonier, in- och utvandring, historiska händelser och kulturella skillnader. Och tittar vi lite närmare på bilderna kan vi se hur noggrant och genomtänkt familjens hela identitet är representerad och redigerad. Att ta, välja och visa foton på sin familj handlar ofta om att stärka familjegemenskapen. Om firande, glädje och speciella ögonblick. Familjefotografierna tas vanligtvis av en eller två familjemedlemmar, inte sällan en förälder eller vårdnadshavare. Valet av bilder som ska företräda familjen ger nämligen en möjlighet att skapa en egen visuell version av familjens historia. När eleverna får i uppdrag att göra sina egna familjebilder får de en chans att både visa hur de ser sig själva i sin hemmiljö, och vilka aspekter av livet och tillvaron i hemmet och familjens relationer som är viktiga för dem och deras identitet. Det innebär också en möjlighet att med kamerans hjälp undersöka sådant som vanligtvis inte hamnar i familjens fotoalbum. Uppgifter: Hitta bilder Leta hemma efter så många familjefoton du kan hitta. Kolla i lådor, garderober, kartonger och på hyllor, väggar och byråer. Titta i plånböcker och väskor. Genomsök alla tänkbara utrymmen. Lägg sen alla bilder i rader, en rad för varje familjemedlem, och försök att sortera dem efter tid och ålder. När du ser bilderna kan du fundera över: Var förvarades de, eller var fanns de att titta på? Vilka är med i bilderna? Saknas ofta någon person? Vem har tagit bilderna? När är de tagna, och hur kan man utläsa det ur dem? Hur ser människorna på bilderna ut? Glada? Ledsna? Jobbar de? Har de kul eller tråkigt? Vad finns inte med i bilderna? Finns det någon särskild ägare till bilderna eller vissa bilder? Vem tittar på dem? När tittar man på dem? Kan du se vilket land de är tagna i? Hur? Välj ut fem eller fler bilder som berättar en historia eller ett minne av en människa, plats eller händelse i din familjs historia och ta med till klassen. Berätta för de andra. Den här första uppgiften gör eleverna medvetna om hur deras familjefoton ser ut och hur stor roll de spelar som familjedokument. Men den visar också hur det konventionella familjefotot utelämnar många sidor av det dagliga livet i en familj. Lärarhandledning till Ladda Kameran! 8
Gör egna bilder Se till att varje elev har tillgång till en kamera. Små automatkameror, digitalkameror eller till och med mobilkameror fungerar (även om mobilkamerans bilder ofta har sämre kvalitet i tryckt form). Ge eleven en vecka på sig att genomföra uppgiften. Det kan också vara bra att göra en enkel plan för vad, vart och vilka man ska fotografera under veckan. Nu ska eleverna göra familjefoton ur sitt eget perspektiv. Så som de ser, eller skulle vilja se, sin familj och sitt hem i fotografierna. Uppmuntra dem att upptäcka och undersöka så många platser och personer som möjligt. Tips och teknik Ta bilder som du aldrig sett förut av dina familjemedlemmar. Försök att ta bilder utan folk som poserar eller ler framför kameran. Ta riktigt täta närbilder av en familjemedlem. Ta bilder av dig själv tillsammans med din familj och tänk på hur du ska se ut i sammanhanget. Tänk också på bakgrunden, om ni är bredvid en tavla, staty eller ett djur eller runt matbordet eller någon annan plats som du eller familjen tycker om att vara på. Gör några actionbilder. Stå på en stol och ta kort uppifrån eller ligg på golvet och ta kort. Fotografera vid olika tidpunkter. På morgonen innan alla hunnit till badrummet. Vid frukosten. Sent på kvällen. När alla sover. Fotografera vardagliga aktiviteter som tv-tittande, middagsätande, att komma hem eller gå ut genom dörren, ha tråkigt, bråka, läsa, diska eller bara vara tyst. Ta kort på dina familjemedlemmar i varje rum hemma. Följ också med dem till jobbet, dagis, skolan eller träningen, när de väntar på bussen, åker tåg, rastar hunden eller går och handlar. Gör bilder utan människor. Titta på olika platser och föremål hemma, eller ute, som säger något om familjen eller någon familjemedlem. Prata med den du tar kort på och tryck på avtryckaren just när hon eller han säger något eller slappnat av, eller står och funderar. Be personen du fotograferar att göra något aktivt, som att prata i telefon, laga mat, sminka sig eller sitta på sin favoritplats. Tänk på att försöka ha ryggen mot ljuskällan så att ljuset alltid landar på ditt fotoobjekt. Vänd personens ansikte mot ett fönster så att hon eller han får ljuset på sig. Tänd så många lampor du kan, kameran behöver mycket ljus. Använd blixten ofta. Placera gärna människor framför mönster, starka färger eller bilder. Ta porträtt på olika avstånd från personen, pröva att gå 4, 5, 6,7 eller 8 steg bort. Pröva också olika vinklar, från ovan och från sidorna. Använd inte blixt för nära den du fotograferar. Sammanfattning av programmet I det här avsnittet följer vi de fyra deltagarna när de fotograferar sin värld hemma, i olika former av familjeliv. David koncentrerar sig på sin pappa och hur han skulle vilja visa honom i sin yrkesroll. Eleonor experimenterar med kameran och tar frysbilder av sin bror när han hoppar ner för trappan. Hon tar också bilder på sig själv på tunnelbanan, på väg in till stan och tillbaka. Fannys bilder följer ett mer dagbokslikt mönster och hon dokumenterar både vardagliga aktiviteter i hemmet och en tjejfest hon går på. William tar själv plats framför kameran hemma tillsammans med sin mamma och lillasyster. Han tar tidiga morgonbilder på sin pappa och bror och även stillsamma dokumentationer av föremål som Uganda-flaggan och dekorativ inredning. Lärarhandledning till Ladda Kameran! 9
Innehåll 00.00 00.14 Fanny letar efter familjebilder hemma hos sig. 00.14 00.52 Vinjett. 00.52 02.52 Fanny är hemma och tittar på familjebilderna. Hon frågar sin pappa vilka personerna på bilderna är. Får reda på vad uppgiften i workshopen går ut på. 02.52 03.28 Inslag: Fotografier av Richard Billlingham och Lennart Nilsson. 03.28 04.41 Fanny tar egna familjebilder hemma hos sig. 04.41 05.29 Eleonor sätter igång med uppgiften hemma hos sig och tar kort av sin bror. 05.29 06.45 William är hemma och fotograferar sin familj och olika föremål i hemmet. 06.45 07.52 David tar bilder av sin pappa som jobbar i sin taxibil. 07.52 08.35 Fanny dokumenterar en fest. 08.35 09.00 De fyra deltagarna pratar i telefon och kollar hur uppdraget går för de andra. 09.00 09.32 Inslag: Visste du att Innan blixten var uppfunnen. 09.32 10.52 Fotoskolan med Toppen och Bart 10.52 13.20 De fyra deltagarna träffas för att se på varandras nya familjealbum och prata om hur det gick. 13.20 13.40 Bilder som gjorts under programmet visas. 13.40 slut Eftertexter. Inspirerande fotografer/konstnärer William Eggleson Ulf Lundin Bill Owens Elämää Kuolemassa Larry Sultan (pictures from home) Nick Waplington (the wedding) John Taylor Mitch Epstien Richard Billingham Sally Mann Tom Hunter (skyscraper families) Ralph Eugene Meatyard Eugene Richards Ida Lykken Ghosh Lärarhandledning till Ladda Kameran! 10
Foto: David Lärarhandledning till Ladda Kameran! 11
Foto: William Lärarhandledning till Ladda Kameran! 12
AV-nummer: 100001tv 3 Ladda Kameran! Program 3: Vinkling Point of view Fotografier berättar nästan alltid historier om olika händelser. Det är ett bildspråk som ger oss information om världen runtomkring oss. Det kan användas på massor av olika sätt, och ur olika perspektiv. Media, den kommersiella världen, forskare, institutioner och lobbygrupper är flitiga användare av foton till exempel. Men ett foto är sällan så neutralt som man kanske tror. Det görs ofta med ett visst syfte eller utifrån en förutfattad mening. Workshopen i der här programmet belyser hur fotografier inte är objektiva fönster mot världen, utan tvärtom vinklade av olika frågeställningar i samhället. I programmet använder deltagarna ett dokumentärt fotograferande för att visa positiva och negativa sidor av en och samma plats. På så sätt visas att foton ofta görs med en baktanke. Deltagarna får pröva två olika tillvägagångssätt. Det första går ut på att observera genom kameran och leta efter bra och dåliga saker att skildra. Det andra är mer komplext och innebär att en scen konstrueras för kameran, som skulle kunna vara sann, men som är helt regisserad av fotografen. Förberedelser Låt eleverna börja med att titta genom ett antal tidningar och månadsmagasin för att hitta bilder som visar en förutfattad mening eller vinkel, av både negativ och positiv art. Ett bra exempel på detta skulle kunna vara bilder på ett visst land som finns i ett resemagasin jämfört med samma land i en dagstidning. Eller i en broschyr från en välgörenhetsorganisation jämfört med en semesterkatalog. Gör bilder Steg 1 Låt eleverna jobba två och två. Be varje par gå ut och ta bilder som visar en förutfattad mening om någon plats på skolan eller i den närliggande miljön. Den här uppgiften ger eleverna en chans att framhäva sådant som de gillar eller sådant som de tycker borde förbättras. Eleverna ska hitta sina motiv genom linsen och får inte flytta på eller ändra något framför kameran. Titta sedan på bilderna tillsammans. Vilka uppnår sitt mål mest effektivt och varför? Steg 2 Uppdraget och paren är fortfarande desamma. Men den här gången ska eleverna konstruera och planera sina foton och motiv. Uppmuntra dem att använda skådespelare och rekvisita för att framställa sin plats i så positiv eller negativ dager som de bara kan. Tips och teknik För positiva bilder: Steg 1 Komponera bilden med en låg kameravinkel. Hitta en fin förgrund, som gräs eller blommor. Försök att rama in objektet genom en dörr, båge eller träd. Ta med himlen och en rak horisont. Undvik stökiga och smutsiga ytor. Fånga varma och rödaktiga färger och gärna kontrasterande färger som rött-grönt. Prova att inte ha objektet mitt i bild. Välj en ljus plats. Använd blixten utomhus för att förstärka färger och ljus. Lärarhandledning till Ladda Kameran! 13
Steg 2 Placera människor så att man ser deras ansikten, väl upplysta. Sätt ljusa föremål i förgrunden och använd lampor för att ljussätta dem extra mycket. Ta bort störande saker i bakgrunden. Använd stativ. För negativa bilder: Steg 1 Fyll hela bilden med en närbild av en detalj. Försök att fotografera från låg vinkel och lämna en stor tom yta framför fotoobjektet. Leta efter tråkiga, dämpade färger och fläckar, skräp, repor och smuts. Använd blixt för att belysa detta eller starkt sidoljus för att förtydliga alla konturer. Steg 2 Konstruera och arrangera fula och negativt laddade föremål i förgrunden för att förstora deras betydelse. Ta kort på detaljer från ett fågelperspektiv. Om du har skådespelare på plats, be dem reagera överdrivet negativt på olika föremål eller detaljer. Sätt kameran på stativ och be skådisarna att röra sig snabbt framför kameran så att de blir suddiga. Stresskänsla. Stäng av blixten så blir det ännu mer oskarpt. Sammanfattning av programmet I detta avsnitt följer vi med deltagarna till Centralstationen i Stockholm. David och Fanny är det negativa laget, som ska porträttera stationen som en dålig plats, först genom den dokumentära metoden och sedan genom en konstruerad, regisserad metod. Eleonor och William har samma uppdrag men är det positiva laget som ska visa hur bra Centralstationen är. Innehåll 00.00 00.31 De fyra deltagarna anländer till Centralstationen. 00.31 01.03 Vinjett 01.03 01.38 Via telefonerna i ankomsthallen får de reda på sina fotouppdrag. De delas in i två lag, det positiva och det negativa laget. 01.38 03.25 Genom att använda dokumentär point and shoot metod ska de båda lagen nu göra positiva och negativa foton av miljön på Centralstationen. 03.25 04.04 Vi tittar på resultaten och de båda lagen pratar om hur det var att göra bilderna. Vilket lag hade den svåraste uppgiften? 04.04 0453 Inslag: Fotografier av Jeff Wall och Miriam Bäckström visar exempel på konstruerad verklighet. 04.53 10.36 Positiva laget, Eleonor och William, och negativa laget, David och Fanny, börjar nu göra fler bilder som de konstruerar och regisserar genom skådespelare, ljussättning och rekvisitaföremål. 10.36 11.40 Fotoskolan med Toppen och Bart 11.40 12.08 De båda lagen möts och pratar om uppdraget och hur det var att genomföra det. 12.47 13.48 Bilderna visas för förbipasserande passagerare på Centralstationen som kommenterar vad de ser och tycker om dem. 13.38 slut Eftertexter Lärarhandledning till Ladda Kameran! 14
Inspirerande fotografer / konstnärer: Lars Tunbjörk Miriam Bäckström Annika von Hausswolff Martin Parr John Davies Robert Frank Paul Reas Tom Wood Kieth Arnott John Kippin Fay Godwin Jeff Wall John Hinde Philip Lorca De Corsa Lärarhandledning till Ladda Kameran! 15
Foto: Eleonor & William Lärarhandledning till Ladda Kameran! 16
Foto: David & Fanny Lärarhandledning till Ladda Kameran! 17
AV-nummer: 100001tv 4 Ladda Kameran! Program 4: Att skapa ett reklamfoto Reklamen använder väldigt ofta fotografier för att förmedla budskap och sälja produkter till en publik. Annonser med foton förekommer nästan överallt och i alla möjliga sammanhang. Och i alla möjliga olika fotostilar. Lika ofta som ett grovkornigt svartvitt faktafoto i en dagstidningsannons som en färgglad, glamourös och lyxig reklambild på en busshållplats. De här olika stilarna och bildspråken är gjorda för att tilltala olika grupper och människor, och placeras därför på och i noga utvalda platser och publikationer. I den här workshopen får deltagarna jobba med att både tolka och skapa reklamfoton utifrån olika målgrupper och syften. Förberedelser Titta på bilder. Samla en stor mängd reklamfoton från ett brett urval av tidningar, månadsmagasin, broschyrer och kataloger. Välj ut annonser som har människor i bild. Placera bilderna på väggen i klassrummet och be klassen beskriva vad varje bild innehåller. Diskutera: Vart skulle man kunna hitta/se den här reklambilden? Vem är reklamen riktad till? Vem skulle köpa produkten/tjänsten? Hur ser människorna i bilderna ut? Vart är de fotograferade i vilken situation? Vilken fotostil har använts? Hur är män fotograferade? Hur är kvinnor fotograferade? Skillnader? Hur är barn och tonåringar fotograferade? Ett alternativ till denna övning är att ge eleverna ett föremål och be dem fundera över hur ett reklamfoto för detta föremål skulle se ut, och vem det skulle rikta sig till (detta visas i program 4). Använd i så fall frågorna ovan till att hjälpa dem att söka sig fram till sin annons bland ett större urval reklambilder. Att titta på och prata om reklam gör det lättare att upptäcka stereotypa bildspråk. Det finns vissa traditionella metoder som könsroller, humor, låtsatsdokumentärt material, glamour eller helt abstrakta bilder. Nästa steg i workshopen är att skapa egen reklam riktad till en speciell målgrupp. Gör reklambilder Dela in klassen i mindre grupper, eller par. Be varje grupp utse en produkt som skulle kunna locka många köpare/användare i flera olika målgrupper, som t.ex. parfym, flygbiljett, bröd, hygienprodukt eller klädesplagg. Låt sen grupperna fokusera på varsin specifik målgrupp, exempelvis kvinna, man, tonåringar, personer mellan 50-70 år, högbudget/lyxkonsument, lågbudget osv. Varje grupp ska nu jobba fram en idé för ett reklamfoto för produkten och målgruppen. Det kan vara bra att skissa upp sin idé på papper, planera ljussättning och rekvisita och om de vill använda sig själva som modeller. Titta gärna på bilderna ni redan diskuterat för att hämta inspiration eller se varnande exempel. Lärarhandledning till Ladda Kameran! 18
När bilderna är färdiga kan klassen tillsammans titta på resultaten och diskutera hur de fungerar utifrån ett reklamperspektiv. Förstår man budskapet? Framgår det vilken målgrupp den vänder sig till? Svårigheten med att producera väl fungerande reklamfoton visar hur komplex och noggrant strukturerad reklamen faktiskt är. Men med denna övning lär sig eleverna hur och varför bilderna ser ut som de gör och har de olika stilar de har. Sammanfattning av programmet I programmet ser vi de fyra deltagarna David, Fanny, Eleonor och William titta på en stor mängd reklamfoton och diskutera deras innehåll och syfte. Sedan sätter de själva igång att skapa annonser, riktade till speciella målgrupper, för produkter som de fått inledningsvis och för produkter som de väljer själva. De genomför projektet hemma hos en familj som ställer upp som modeller och låter sitt hus vara spelplats för bildskapandet. Programmet avslutas med att deltagarnas reklambilder visas för folk på stan för att få en uppfattning om hur de fungerar. Innehåll 00.00 00.31 Våra fyra deltagare beskriver varsitt föremål som de fått i sina händer 00.31 01.08 Vinjett 01.08 03.00 Inne i ett rum dekorerat med reklambilder försöker Eleonor, William, David och Fanny att matcha sitt föremål med rätt annons för det. De diskuterar livligt om bildernas budskap och betydelser. 03.00 03.30 Rätt svar visas, och deltagarnas reaktioner. 03.30 03.42 Den fördjupade uppgiften presenteras. Nu ska deltagarna göra egen reklam. 03.42 04.12 Inslag: Bilder som förändrar världen. Hur man påverkas av foton. Bilder av Don McCullen. 04.12 04.42 Enkät med människor om vilka bilder som påverkat dem extra mycket. 04.42 05.55 Fotoskolan med Toppen och Bart. 05.55 07.48 De fyra deltagarna får låna en familj och deras hem för att använda till sin fotosession då de ska producera egna reklambilder för olika målgrupper. 07.48 09.16 David och William gör reklam för parfym. 09.16 10.17 Eleonor och Fanny gör reklam för kattmat. 10.17 10.52 David och William gör reklam för kaffe. 10.52 11.42 Inslag: Med photoshop kan man manipulera en bild och försköna eller förfula ett ansikte. 11.42 12.25 De fyra deltagarna diskuterar sina erfarenheter och svårigheterna med att skapa reklamfoton. 12.25 12.48 Reklamannonserna som deltagarna har gjort visas upp. 12.48 13.30 Bilderna visas för folk på stan som kommenterar bilderna och huruvida de lyckas förmedla budskapet eller inte. 13.30 slut Eftertexter Lärarhandledning till Ladda Kameran! 19
Foto: Eleonor & Fanny Lärarhandledning till Ladda Kameran! 20
Foto: David & William Lärarhandledning till Ladda Kameran! 21
AV-nummer: 100001tv 5 Ladda Kameran! Program 5: Presentation Att sätta ihop en utställning, eller visa upp sina bilder, är en viktig del av lärandet om fotografi och bildberättande. Det är också ett kul sätt att uppmuntra till fortsatta samtal om det arbete eleverna lagt ned. Urval och redigering Ge eleverna i uppgift att, i mindre grupper, välja ut vilka bilder de vill visa upp. Be dem kommentera vad de ser och kan avläsa från varandras foton. Vilka budskap finns i dem? Om det funnits ett speciellt syfte med en bild, till exempel ett reklamfoto, kan man titta extra noga på bildkomposition, innehåll, färger, ljus och hur bilden lyckats uppfylla sitt syfte. När det gäller bilder på vidare teman kan varje elev försöka välja ut 3-5 bilder som innehåller olika motiv och där varje bild har ett starkt och tydligt subjekt. Fråga eleverna vad som är den viktigaste meningen med bilden, utifrån det aktuella temat. Låt elevens perspektiv vara det avgörande för hur han eller hon ser på sitt foto och vad som är intressant för honom eller henne. Betrakta varje foto som ett kapitel i en bok eller som en scen ur en film. Varje foto har sin egen historia, men kan också fungera som en del i en större berättelse eller sammanhang. Sammanhang och betydelse Genom hela den här programserien har vi betonat att fotografier används för att kommunicera i en mängd olika situationer. Beroende på vem som tar emot budskapet, och i vilket sammanhang bilden visas, kan hela betydelsen av ett foto ändras. I det femte och sista avsnittet av Ladda Kameran! visas hur en och samma bild används i vitt skilda sammanhang och faktiskt får ny innebörd beroende på vart den publiceras, vilka texter som sätts på den och hur den är beskuren. Eleverna kan prova detta själva genom en enkel övning. Dela in klassen i mindre grupper eller par. Låt dem välja en bild från en dagstidning eller annan tidning och be dem använda denna bild på tre olika sätt. De kan redigera bilden om de vill och lägga till text eller hitta på en egen historia runt den eller använda den som illustration till någon reklamprodukt. Huvudsaken är att bilden får en ny betydelse för varje nytt användningsområde. Titta på bilderna tillsammans hela klassen och diskutera. Utställningstips Det finns inget som stärker känslan av att ha gjort ett betydelsefullt arbete som att visa upp det för någon annan. Ställ ut elevernas bilder i skolbiblioteket, cafeterian eller något grupprum och det kommer att kännas extra spännande och engagerande för eleverna att vilja fortsätta berätta med bilder, på egen hand i egna projekt, i framtiden. Genom att behandla elevernas bilder som riktiga konstverk och trycka dem i större, mer imponerande format, skapas en positiv uppmärksamhet runt deras arbete. Beroende på skolans resurser och budget för att färdigställa och trycka bilder av det här slaget kan fotografier faktiskt produceras i stora format relativt enkelt. Färgkopior på fotopapper kan göras direkt från datorn med en standardfärgskrivare. Annars kan man använda en vanlig kopieringsmaskin för att hålla nere kostnaden. De flesta fotoställen ute på stan har också hyfsade priser när man beställer många kopior och bilder. Där kan man också Lärarhandledning till Ladda Kameran! 22