7 Vägkantsutmärkningar

Relevanta dokument
11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

3 Längsgående markeringar

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Förändringar i VGU 2015

7 Utformning av belysningsanläggning

TRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

Vägar och gators utformning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

3 Placering och linjeföring

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

VGU slänter och räcken

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

Vägar och gators utformning

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd

Vägutformning 94 Del 15

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Vägutformning 94 Del 16

Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

UPPDRAGSNUMMER

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

3 Val av trafikplatstyper

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Ny- eller ombyggnad. (2 bilagor)

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

TRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND

Trafikplatstyper. TRAFIKPLATSER 2 Trafikplatstyper. ej högklassiga. ruter-droppe. ruter-cpl ruter-cpl ruter-cpl. högklassiga

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

2 Vägutrustningsplaner

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Svensk författningssamling

Ärendenr: TRV 2012/36634

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Ärendenr: TRV 2013/39703

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

12 Lutningar Längslutning

Transportstyrelsens allmänna råd om undantag för färd med breda fordon;

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Ärendenr: TRV 2012/41311

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Enkelt avhjälpta hinder

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin

Vägar och gators utformning

1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Granskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning

Montageinstruktion för W-profil EU2 / EU Utgåva 1

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Bakgrund och målbild. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Förslag till hastighetsbegränsningar. Ny- eller ombyggnad

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?!

Montageinstruktion för Kolsva EUK2 och EUK utgåva 2

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet

Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

Den sträckning som väg 697 har var tidigare väg 44 mellan Uddevalla och Trestad center (väg 45 mellan Trollhättan och Vänersborg).


SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

Ärendenr:TRV 2014/11500

VV publikation 2002:

Översyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?

RAPPORT Cykling och gående vid större vägar Exempelsamling

Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord

Transkript:

7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med reflexer, räckesreflektorer, snöstör (behandlas inte här). Det är viktigt att reflekterande vägkantsutmärkningar är rätt inställda i förhållande till fordonens körriktning och att de hålls rena. Då finns det möjlighet att upprätthålla den visuella ledningen även under mörker och dimma. Vägkantsutmärkningar kan användas för att bland annat: förbättra den visuella ledningen på vägsträckor förstärka markering av förändringar i vägens typsektion längs korta avsnitt, markera oväntade förändringar i linjeföringen förstärka den visuella ledningen med kantstolpar längs så kallade adaptationssträckor vid övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka förstärka synintrycket av spärrområden och refuger i korsningar. 7.1 Kantstolpar Kantstolpar skall användas på normala tvåfältsvägar och övriga bredare vägar som saknar vägbelysning, med ÅDT-0 1 500 för aktuellt år samt VR 90. På vägsträcka med räcken kan räckesreflektorer användas i stället för kantstolpar. Kommentar: ÅDT-0 är aktuell årsdygnstrafik, eller vid nyprojektering, öppningsårets årsdygnstrafik. Ändring av sektion, trafikflöde eller referenshastighet längs vägavsnitt kortare än 2 km ska inte medföra avbrott. 7.1.1 Utformning av kantstolpe Utformning av kantstolpe sker enligt de funktionskrav som finns i preliminär EN-standard 12899-3. Kantstolpar skall antingen förses med reflektorer eller med reflekterande material. Den projicerade bredden av en kanstolpe inkl. reflektor finns i TABELL 7-1 TABELL 7-1 Kantstolpars projicerade bredd KLASS PROJICERADE BREDDEN I MM PB 0 Inga prestanda bestämda PB 1 80-100 PB 2 100 VGU VV publikation 2004:80 2004-05 43

PB 0 kan användas vid vägbelysning för att t.ex. förstärka förändringar i typsektion och vid refuger. PB 1 får användas vid adaptionssträckor (övergång mellan belyst och obelyst vägsträcka). PB 2 ska användas i alla övriga fall. Kantstolpar ska vara vita och eftergivliga. Höjden skall vara 105 cm räknat från beläggningsytans nivå. På den övre delen ska det finnas ett 25 cm svart horisontellt band. Kantstolpar ska normalt vara försedda med en reflektor av prismatyp eller reflekterande folie, centralt placerad i det svarta bandet. Reflektorernas centrum ska placeras på höjden ca: 80 cm över beläggningsytans nivå. Reflektorer skall vara antingen: rektangulära, centralt placerade i det svarta fältet, med en area 7200 mm2 cirkulära med en diameter 60 mm, parvis centralt placerade i det svarta fältet, lodrätt med 100 mm mellanrum. Reflektorer ska vara vita utom vid busshållplats, parkeringsplats och korsning/anslutning, då de ska vara gula. En vit rektangulär reflektor ska ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. Motsvarande reflexvärde för rund reflektor ska vara 800 CIL. För gul reflektor ska 65 % av ovanstående värden uppnås. 7.1.2 Placering i sidled Kantstolpe ska placeras ca: 1,0 m utanför vägbanekant. Där avståndet mellan vägbanekant och dikesbotten är litet eller vid vägsektion med minst 9 m bredd får dock sidoavståndet vara 0,5 m. Kantstolpars placering i sidled ska vara konstant på så långa sträckor som möjligt. Om olika sidoavstånd måste användas bör skillnaden mellan dessa utjämnas längs minst tre stolpavstånd. Längs dubbelriktad väg ska kantstolpe för varje körriktning visa rektangulär reflektor längs vägens högra sida och runda reflektorer längs vägens vänstra sida. Längs enkelriktad väg, dvs. även motorväg och motorvägsramp, ska kantstolpar visa rektangulära reflexer. Avståndet mellan kantstolpar skall vara 50 m på raksträcka och i konkav vertikalkurva. Dessutom skall minst tre stolpar på samma sida vara synliga samtidigt. På motorväg skall avståndet vara 100 m. Kantstolpar ska sättas upp längs vägbanans båda sidor. Stolpavståndet i kurva vid radie 700 m ska vara 25 m. Vid konvex vertikalkurva med radie 2500 m ska c/c-avståndet vara 25 m. 44 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

FIGUR 7-1 Förtätning av kantstolpar 7.1.3 Korsning Vid korsningstyp C på en väg som saknar kantstolpar, ska stolpar placeras på en sträcka från ca 100 m före till ca 100 m efter refug, se FIGUR 7-2. Längs vägens vänstra sida ska stolpen vara utan reflektor. Används kantstolpar i spärrområdet eller refugen ska dessa visa rektangulär reflex mot trafiken. FIGUR 7-2 Kantstolpar förbi korsningstyp C En primärväg som är markerad med kantstolpar, ska i en trafikplats även ha kantstolpar längs ramperna. Vid avsmalnande väg ska kantstolparna kompletteras av utmärkning enligt FIGUR 7-3. Dessutom ska det finnas en linje H(0,30)VB, för att leda ut trafiken från vägrenen, enligt FIGUR 3-11. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 45

FIGUR 7-3 Kantstolpar vid avsmalnande väg (för kantlinjens utformning 3.10) 7.2 Räckesreflektorer Räckesreflektorer bör användas på alla vägar med VR 90 som saknar vägbelysning. De används både på mitträcke och på sidoräcke. Är räcket kortare än 50 meter behöver inte reflektorer användas. Räckesreflektorer ska vara vita och ha ett reflexvärde (nyvärde) 1100 CIL. 7.2.1 Mitträcken Reflektorerna bör placeras på följande ungefärliga höjder och c/c avstånd: TABELL 7-2 Reflektorers placering på mitträcken som är placerade nära vägbanekant SEKTION HÖJD ÖVER BELÄGGNINGSKANT C/C-AVSTÅND (M) FÖR CENTRUM PÅ REFLEKTORN (CM) MML och MLV 80 50 Avsmalning - från 2 till 1 kf.* 80 10 MV och Flerfältsväg 40 50 7.2.2 Sidoräcken TABELL 7-3 Reflektorers placering på sidoräcken HÖGER SIDA I HÖJD ÖVER BELÄGGNINGSKANT C/C-AVSTÅND (M) TRAFIKRIKTNINGEN FÖR CENTRUM PÅ REFLEKTORN (CM) Kurvradie > 700 m 40 50 Kurvradie 700 m 40 25 Motorväg 40 50 46 VGU VV publikation 2004:80 2004-05

Kommentar: på MML och MLV pågår utredning om den optimala placeringen av räckesreflektorer på mitträcket. Innan slutgiltiga rekommendationer föreligger har den lägst plcerade reflektorn tagits bort tills vidare. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 47