Från pionjär till professionell yrke sexolog Elise Ottosen Jensen Lotta Löfgren-Mårtenson professor, inriktning sexologi auktoriserad klinisk sexolog
Bakgrund Professionalieringsprocessen rörande sexologer har pågått sedan 1960-talet i Sverige Yrkesverksamma läkare, psykologer, barnmorskor och socionomer m.fl. valde att på pionjärers vis utbilda sig i sexologi (utomlands), starta kurser, nätverk och föreningar Idag finns utbildningar i sexologi vid flera lärosäten, men vilka är det som kallar sig sexologer? Vilka förändringar och tendenser kan vi se?
Metoder och empiri Enkätstudie 41 med masterstudenter i sexologi angående utbildning i sexologi Kvalitativa forskningsintervjuer med 34 medlemmar i Svensk Förening för Sexologi (SFS), 26 kvinnor och 8 män i åldrarna 34 88 år rörande yrkesverksamma Enkätstudie med 73 medlemmar i SFS rörande föreningens betydelse
Olika grupper av sexologer Pionjärerna Kompetenssexologerna Entreprenörssexologerna Forskningssexologerna Icke-professionella sexologerna Bild: Joan Ørting, foto Henrik Ole Jenssen
Professionell ambivalens Tvekar inför att kalla sig sexolog Sexrådgivare, sex- och samlevnadskonsult, sexterapeut?? Enbart ett fåtal har sökt för en auktorisation som klinisk sexolog, sexualrådgivare Anser att det är alltför mycket amatörism
Sexologiska föreningar och handledning Nationella, nordiska, europeiska och världs organisationer och nätverk har stor betydelse Kritik mot styrelser består av för många män och av dem med medicinsk bakgrund (har gällt nationellt men fortfarande internationellt) Sexologisk handledning ovärderligt, men svår att finna En liten grupp, nästan som en familj
Tvärdisciplinär harmoni
Förändringar - externa perspektiv Samhälleliga förändringar: - Allt mindre tabu att söka för problem - Fler utbildningar erbjuds fler profiler - Ju fler sexologer, desto mer problem (jfr ny studie om minskad lust)?
Förändringar interna perspektiv Behov av kompetensutveckling: nya typer av sexuella problem - från kroppsliga problem och frågor till biverkningar av mediciner, sexmissbruk, självdestruktivt sexuellt beteende samt könsöverskridande identitetssökande förmedling av rådgivning, terapier, information via nya medier och till nya grupper
Från en manlig medicinsk till en kvinnlig social domän
Professionell kompetens istället för profession? Inte en profession om man ser till kriterier som gemensam systematisk teori, professionell auktoritet, etiska riktlinjer, professionell kultur och sociala sanktioner Professionell kompetens tycks vara en bättre beskrivning av den pågående professionaliseringsprocessen Experter och sakkunniga istället för ny profession
Ett professionellt script? Vilka normer förmedlas via sexologernas förhållningssätt? Hur påverkar det de hjälpsökande och/eller målgrupperna för information och rådgivning? Good sex bad sex Normkritiskt perspektiv inkludera i utbildningar
Diskussion fortsatta forskningsfrågor Hur ska utbildningar i sexologi utformas utifrån de snabba förändringarna? Kommer hjälpsökande att behöva kompetens inom nya områden? Vilka krav och förväntningar kommer att ställas på sexologer? På vilka sätt kommer sociala medier och nätet användas inom professioner?
Publikationer Löfgren-Mårtenson, L. (2013). Sexualitet. BeGreppbart. Ingår i en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Malmö: Liber. ISBN 978-91-47-09785-2. Löfgren-Mårtenson, L. (2012). Sexologist as a Profession. A Qualitative Study in Sweden. E. Haeberle (Red.), Magnus Hirshfeld Archives of Sexology, November. Humboldt University. http://www2.hu-berlin.de/sexology/index.html. Löfgren-Mårtenson, L. (2012). Between Professional Ambivalence and Multidisciplinary Harmony. On Sexologist as a Profession in Sweden. Pleasure and Health by education, counseling and treatment, NACS 2012, 99 108. Löfgren-Mårtenson, L. (2012). Sexolog som yrke mellan professionell ambivalens och mångvetenskaplig harmoni. I L. Plantin & S.-A. Månsson (Red), Sexualitetsstudier (s. 276 301). Stockholm: Liber. Löfgren-Mårtenson, L. & Fugl-Meyer, K. (2010). Utbildning och professionalisering av sexologer. I P.O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtenson (Red.), Sexologi (3:e rev, uppl.) (s. 450 455). Stockholm: Liber Förlag. Löfgren-Mårtenson, L. (2008). Master i sexologi. Pedagogiska resurser och utmaningar. Högskolepedagogiskt projektarbete, 5 hp. Malmö: Malmö högskola.
Exempel på konferenser, radio-, tv-program ForskarGrandPrix: Vad är sex, egentligen? Ligga med P3: Vikten av utbildning i sexologi inom sexologiska verksamheter En akademisk kvart: Kärlekens professionalisering Invited speaker: Sexologist as a profession, mars, Ålborgs universitet Invited speaker: Från pionjär till professionell. Om sexolog som yrke. Svensk förening för sexologi, maj. Invited speaker: Sex Education in Sweden. The First Global Conference on Contraception, Reproduction and Sexual Health, maj, Köpenhamn Oral pres, WAS: Sexologist as a profession, sept.