BPSD. Demenssjukdom (BPSD)



Relevanta dokument

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Äldre och läkemedel LATHUND

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Behandling av BPSD utan läkemedel

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

BPSD utredning och behandling

Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Neuropsykiatriska kliniken

Läkemedelsbiverkningar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Marie Holmberg Clausen Överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Bilaga - Konfusion vid demenssjukdom samt beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)

Behandling av psykiska sjukdomar och symtom hos multisjuka äldre

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Somatisk comorbiditet vid demens

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Den multisjuka äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

Demenssjukdomarnas ABC:

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Depressions och ångestbehandling

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Behandling av sömnsvårigheter

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53

SSRI-behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom hos demenssjuka

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Transkript:

SK-kursen Multisjuka äldre och polyfarmaci Höör den 20 oktober 2015 BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom Ifrågasatt enhetlig definition saknas icke-kognitiva symptom förändrade beteenden belastande för individen och andra människor psykiska symptom t.ex. ångest, hallucinationer konfusion Per Johansson Kognitiv medicin Hälsostaden Ängelholm Neurocognitive domains Learning and Memory Free recall Cued recall Recognition memory Semantic and autobiographical long-term memory Implicit learning Language Object naming Word finding Fluency Grammar and syntax Receptive language Managing Alzheimer s disease a lifelong commitment Preclinical Onset of MCI* Clinical diagnosis of AD Executive functions Planning Decision-making Working memory Responding to feedback Evidence of Inhibition significant decline in Flexibility at least one domain Apparent difference Interfering with normal life Complex attention Sustained attention Divided attention Selective attention Processing speed Major Neurocognitive Disorder Perceptual-motor function Visual perception Visuoconstructional reasoning Perceptual-motor coordination Social cognition Recognition of emotions Theory of mind Insight The DSM-5 approach Per M Johansson, MD, PhD 100 75 50 25 0 Asymptomatic phase Prodromal phase Clinical phases 40 50 60 70 80 Estimated start of neuropathological changes *MCI - mild cognitive impairment dementia Age (years) Reconstructed from Visser 1

Sane or sick To be earlier: potential benefits Major neurocognitive disorder Normal Mild neurocognitive disorder (MCI) dementia Moderate Sever e Profound Intact cognitive abilities Heavily disturbed cognitive abilities Obtain appropriate treatment earlier Stop searching for other causes Help the patient and the family to understand and accept Financial and legal plans while competent Enable the patient and family to make lifestyle choices Induce better adherence and management of other medical conditions Take appropriate steps to prevent injury (driving, weapons) Get greater access to help within the healthcare system Participate in clinical trials with disease modifying treatments Per M. Johansson, M.D., Ph.D. Dynamic biomarkers of the AD pathological cascade over time Schematic effects of treatment Natural course Course on AChEI Cognitive abilities Course on addition of NMDA-antagonist (%) 10 0 80 Mild neurocognitive disorder light Major neurocognitive disorder w varying decline 60 moderate dementia 40 severe 20 profound Langbaum, J. B. et al. Ushering in the study and treatment of preclinical Alzheimer disease Nat. Rev. Neurol. (2013) 0 Time 2

Neurocognitive disorders Vad innebär BPSD? Alzheimer s disease (AD) AD + VaD 53% AD 10 % 10 % 8 % 8 % 6 % 5 % Vascular dementia (VaD) Frontotemporal dementia Other dementias e.g. PDD Dementia with Lewy Bodies (DLB) AD + DLB Lidande för patient och anhöriga och vårdgivare Vanligaste orsaken till institutionsvård Höga samhällsekonomiska kostnader BPSD, forts. BPSD, forts. Analysera optimera Ingen universalbehandling finns Individuell behandling baserad på diagnos och symptombild Initialt icke farmakologiskt anpassning av miljö och bemötande kunskap om demensdiagnoser och symptom medmänskligt förhållningssätt! 3

BPSD, forts. Fyra symptomkluster (efter faktoranalys): A. Affektiva symptom B. Psykossymptom C. Hyperaktivitet D. Apati Affektiva symtom Nedstämdhet Oro, ångest, irritabilitet Mani, hypomani Psykotiska symtom Hallucinationer Vanföreställningar Hyperaktivitet Agitation Rop- och vandringsbeteende, plockande Sömnstörningar Apati Initiativlöshet Tillbakadragenhet OBSERVATION! Hallucinationer Sömn Synhallucinationer vanligast Ett av kardinalsymptomen vid Lewy Body Demens Störningar i dygnsrytm Ofta förenat med irritabilitet, agitation rastlöshet och förvirring 4

Skalor för att mäta BPSD NPI BEHAVE-AD CMAI GBS Start nov 2010, idag endast 8 kommuner i hela Sverige som inte är anslutna Vårdenheten ansöker Kräver utbildningsdagar och uppföljning /handledning Ifylles av ssk/usk Neuropsychiatric Inventory (NPI) Bygger på Observation [via Neuropsychiatric Inventory (NPI)] Analys (checklista ifylles av team) Åtgärd (team och närstående) Uppföljning Ger olika poäng som sedan kan följas upp. Symptomdomäner vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. domärnerna nattlig oro aptit- och ätstörningar. 5

Sammanfattande praktiska rekommendationer Utredning 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling Demensutredning specifik diagnostik, medicinska- eller omvårdnadsåtgärder Behandling av demenssjukdomen läkemedel information om sjukdom och konsekvenser till patient, närstående och vårdpersonal Beteende hos vårdgivare som kan förvärra BPSD Plötslig och oväntade förändringar i rutin och miljö Maktkamp med patienten Krav som överstiger patientens förmåga Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid Påminnelser eller upprepat frågande för att få pat att minnas Irritation mot pat Beteende och aktivitet som kan minska BPSD Empati Vårdande och varm framtoning Försöka att förstå orsaker till och betydelse av beteende Intryck av att ha gott om tid Flexibilitet Acceptans att pat ändrar sig Realistiska krav Försök att hålla pat sysselsatt Skapa en känsla av självständighet hos patienten Låta känna att hon har kontroll Ha respekt för pat som en människa med känslor 6

Den professionella vårdgivaren Stöd till vårdpersonal Den demenssjuka är i beroendeställning Kommunikationssvårigheter Brist på feedback hos den dementa Risk för att misshandla eller vilseleda patienten eller att patienten upplever det så Nödvändigt för att: Bättre förstå patientens beteende och kunna hantera det Hjälpa patienten mer effektivt BPSD-utredning BPSD-utredning, forts. Anamnes och kartläggning av symptom symptomdebut, frekvens, tid på dygnet, sammanhang, relation till omgivning använd gärna någon sorts protokoll/checklista Är basala mänskliga behov tillfredsställda? närhet, fysisk kontakt, meningsfull syssla, rörlighet/aktivitet, mag-tarmfunktion, vikt, nutrition, vattenkastning och sömn Hur är den omgivande miljön och interaktionen med personalen? Medicinsk bedömning fysisk och psykisk status, sanering av läkemedel, vb. riktad undersökning (lab-prover, datortomografi, neuropsykologiska bedömning) 7

rid13 i filen. Utlösande faktorer, exempel Främmande miljö Smärta Obstipation Urinretention Fraktur Överträdelse av privat sfär Ångest Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl relations-id föreligger (hög risk för biv. hos äldre) Preparatgrupper som hos äldre har hög risk för biv. eller interaktioner. Långverkande bensodiazepiner (Flunitrazepam, Stesolid, Nitrazepam ) risk för dagtrötthet, muskelsvaghet, balansstörning Antikolinerga läkemedel (Detrusitol, Atarax, Theralen, Propavan, Nozinan, Anafranil /Klomipramin ) risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation NSAID inkl. COX-2 hämmare Lätta opioider risk för yrsel, konfusion, förstoppning, illamående Neuroleptika risk för parkinsonism, kognitiv störning, sedation, ortostatism Protonpumpshämmare Digoxin Loopdiuretika SSRI risk för fall, miktionsstörning, blödning 8

Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling Vårdinsatser förhållningssätt och behandling Första åtgärderna = anpassning av omgivande miljö och bemötande Beteendet svårt att tolka och förstå vårdpersonal bör erbjudas utbildning, handledning och samarbete Icke farmakologiska hjälpmedel Kedjetäcke bolltäcke 9

Plockförkläde Beteende hos vårdgivare som kan förvärra BPSD Plötslig och oväntade förändringar i rutin och miljö Maktkamp med patienten Krav som överstiger patientens förmåga Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid Påminnelser eller upprepat frågande för att få pat att minnas Ilska och aggressivitet mot pat Irritation Beteende och aktivitet som kan minska BPSD Empati Vårdande och varm framtoning Försöka att förstå orsaker till och betydelse av beteende Intryck av att ha gott om tid Flexibilitet Acceptans att pat ändrar sig Realistiska krav Försök att hålla pat sysselsatt Skapa en känsla av självständighet hos patienten Låta känna att hon har kontroll Ha respekt för pat som en människa med känslor Farmakologisk behandling Starkt kliniskt behov risk för överanvändning på oklara indikationer Stor klinisk erfarenhet få studier Systematisk handläggning och tydlig dokumentation viktig! observation, analys, åtgärd, utvärdering 10

Antipsykotiska läkemedel Antipsykotiska läkemedel, forts. Väldokumenterad effekt vid schizofreni Inom demensvård: minskning av beteendesymptom, men försämring av kognitiva och motoriska funktioner Första generationen Högdosneuroleptika: klorpromazin, tioridazin kraftigt sederande, antikolinerga biverkningar Ej aktuella inom demensvård Lågdosneuroleptika: haloperidol extrapyramidala biverkningar Antipsykotiska läkemedel, forts. Antipsykotiska läkemedel, forts. Andra generationen ( atypiska ) risperidon, olanzapin, quetiapin lägre risk för extrapyramidala biv. dominerande biverkningar risperidon: extrapyramidala symptom olanzapin: sedation quetiapin: sedation olanzapin och quetiapin medför även viss kognitiv försämring Ökad risk för cerebrovaskulära händelser och ökad totalmortalitet Klasseffekt visat för andra generationens neuroleptika, men gäller sannolikt även första generationen 11

Antipsykotiska läkemedel, forts. Övriga läkemedel Vanföreställningar/hallucinationer, aggressivitet Risperidon liten, statistiskt signifikant positiv effekt Olanzapin svagare evidens Quetiapin evidens saknas Haloperidol effekt i hög dos, men extrapyramidala biverkningar begränsar Hög placeboeffekt Acetylkolinesterashämmare Memantin Antidepressiva läkemedel Anxiolytika Klometiazol Pregabalin Antiepileptika Acetylkolinesterashämmare Memantin Ej rutinbehandling av BPSD enstaka studier visat begränsad effekt Kan prövas vid otillräcklig effekt av ickefarmakologisk behandling måttlig reduktion av agitation, aggressivitet minskad risk för BPSD få biverkningar 12

Antidepressiva läkemedel Oönskade effekter av antidepressiva, t ex SSRI förstahandsval vid depression Ej TCA! antikolinerga biv. Citalopram / sertralin kan prövas vid irritabilitet och aggressivitet vid otillräcklig effekt av icke-farmakologisk behandling inte vid mani/hypomani Hyponatremi Miktionsstörningar Ökad blödningstendens Oönskade rörelser Särskilt hos äldre kvinnor med diuretika! Retention (ffa män!) Inkontinens På grund av hämmad trombocytfunktion. Adderas till Trombyl-effekten Extrapyramidala biv, akatisi, Restless legs 68 Biverkningar särskilt med tricykliska antidepressiva Anxiolytika bensodiazepiner Muntorrhet, ackommodationsbesvär, dimsyn, mm Ortostatiska besvär EKG-förändringar Antikolinerg effekt Alfa-receptorblockad Natrium-kanal-effekt Kortverkande bensodiazepiner kan användas vid uttalad ångest och oro Ej regelbunden användning Biverkningar ökad fallrisk, påverkan på kognitiva funktioner, paradoxala reaktioner t.ex. ökad agitation beroende och utsättningsreaktioner 13

Klometiazol Pregabalin Endast inom slutenvård i akuta situationer under strikt kontroll Biverkningar och risk för beroende Beprövad erfarenhet, ej studier godkänd indikation sömnstörning samt agitations- och förvirringstillstånd inom geriatriken Rekommenderas inte biverkningar studier saknas Antiepileptika Utvärdering Karbamazepin rekommenderas inte biverkningar, interaktioner, viss effekt, små studier Valproat rekommenderas inte biverkningar, effekt som placebo, fåtal studier Topiramat rekommenderas inte retrospektiv öppen studie Utvärdera effekten inom två veckor utom SSRI som kräver flera veckors behandlingstid för positiv effekt Regelbundet ställningstagande till utsättning/dosminskning 14

Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning symptom, tänkbara orsaker, utlösande moment, psykiska- eller kroppsliga sjukdomar Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. 2. Översyn av farmakologisk behandling läkemedel med negativ effekt på CNS UT läkemedel för bättre kognitiv förmåga IN 77 Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande Tillfredsställ basala behov mat, dryck, sömn, trygghet, aktivitet,stimulans, skötsel av kroppsliga behov Utbildning / information / handledning till patient, anhöriga och andra vårdgivare Coping-stöd för både patient och anhöriga avlastning för anhörigvårdare god miljö, tillräcklig personaltäthet, anhöriga 4. Ev. farmakologisk behandling Depressiva symptom: SSRI Irritabilitet, agitation, oro: ev. SSRI Memantin ev. vid agitation, aggressivitet Psykotiska symptom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra: ev. risperidon 1,5 mg/dag restriktivt! ökad risk för bl.a. stroke, och ökad dödlighet 15

Sammanfattande praktiska rekommendationer, forts. Olämplig dosering av psykofarmaka (dygnsdoser) 4. Ev. farmakologisk behandling, forts. Akut sedation: oxazepam kort tid under övervakning Om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet Haloperidol (exkl. schizofreni) > 2 mg Risperidon (exkl. schizofreni) >1.5 mg Oxazepam > 30 mg Klometiazol (som sömnmedel) > 600 mg Zopiklon > 7.5 mg Citalopram > 40 mg Sertralin > 100 mg 80 Neuroleptika Effekten kan förväntas komma efter 5-7 dagar av D2- blockad. Dosen får ofta titreras för att finna rätt dos för varje pat Biverkningar många gånger begränsande 6-12 veckors behandling Mortalitet 4x högre stroke, maskering av symtom Cave Lewy body demens! Sömnmedel och lugnande medel Kortverkande preparat: Oxazepam, Zopiklon Korttidsbehandling eller intermittent behandling Fall, förvirring, paradoxala reaktioner, kognitiv försämring Betydande toleransutveckling Melatonin? 16

Demensläkemedel Till Alzheimers sjd, Lewy-bodydemens, Parkinsons sjd Orsakar sällan BPSD- behåll hellre än sätt ut Förbättrar kognitionen- kan minska symtom då personen bättre förstår vad som händer Memantin dessutom specifik dämpande effekt via NMDAblockad Använd inte vid BPSD Antiepileptika Sederande antihistaminer ( Atarax, Theralen, Lergigan) Andra antikolinergiga medel ( tricyklika, neuroleptika utom risperidon, Propavan) Långverkande bensodiazepiner GABA- analoger (Gabapentin, Lyrica) Ta-med-hem! Teamwork! (se BPSD.se, du är en del i teamet) Gå igenom somatiskt (BT? bladderscan?) Alltid omvårdnadsåtgärder först! Om osäkerhet kring t.ex. smärta, prova och utvärdera läkemedel. BPSD-team finns på SUS (Minneskliniken Malmö) och I Sund (Kognitiv medicin, Ängelholm), ring! 17