Kvalitetsarbete i skola, förskoleklass, förskola och fritidshem

Kvalitetsarbete i skola, förskoleklass, förskola och fritidshem Strömsunds kommun 2012 Ansvarig Lars Boberg chef Barn- och utbildningsförvaltningen Kontaktinformation Hans Olof Carlsson kvalitetsutvecklare 0670-161 32

1. Vår kommun I kommunen finns 7 rektorsområden med en rektor/förskolechef i respektive rektorsområde. Dessa rektorsområden är Backe/Hoting, Bredgård, Hammerdal, Hedenvind, Frostviken, Vattudal och Hjalmar Strömer, som är kommunens gymnasieskola. Samtliga rektorsområden förutom Hjalmar Strömerskolan ligger under Barn- och utbildningsförvaltningen. Hjalmar Strömerskolan ligger under Framtid- och utvecklingsförvaltningen, varför den inte redovisas i denna sammanställning. Förskolan I maj 2012 var 423 barn inskrivna i förskolan. Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas förskoleverksamhet med 6 barn och Torsäng med 16 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 99 barn, Bredgård 140 barn (varav 24 barn går hos dagbarnvårdare), Hammerdal 72 barn, Backe/Hoting 83 barn (Hoting 47 barn och Backe 36 barn), Frostviken 29 barn, Bodums montessoriinspirerade Skola Rossön 6 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 16 barn. Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön startade en enskild förskola våren 2011 samtidigt som den kommunala förskolan är kvar. Ny ledningsorganisation för Strömsunds centralort startade från hösten 2012. Förskolans platschefssystem för Strömsunds centralort ersätts av 1.0 förskolechef och 0,5 biträdande rektor. Åtgärderna påverkar ledningen och styrningen vid rektorsområdena Bredgård och Hedenvind. De föreslagna åtgärderna medför en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen och en kvalitetssäkring inom förskolan. Förskoleklass I maj 2012 var 108 barn inskrivna i förskoleklass (2012-05-03). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 28 barn, Bredgård 23 barn, Hammerdal 27 barn, Hoting 9 barn, Backe 7 barn, Frostviken 8 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 4 barn. Fritidshem Våren 2012 var 271 barn inskrivna på fritidshem (2012-05-03). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas fritidsverksamhet med 18 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 69 barn, Bredgård 67 barn, Hammerdal 59 barn, Backe/Hoting 47 barn (Hoting 31 barn och Backe 16 barn), Frostviken 29 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 18 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Våren 2012 var 1055 elever inskrivna i grundskolan (2012-05-03). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skola med 22 elever. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 162 elever, Bredgård 226 elever, Hammerdal 231 elever, Backe/Hoting 189 elever (Hoting 109 elever och Backe 80 elever), Frostviken 56 elever, Vattudal 191 elever och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 22 elever. Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. Räknat på hela kommunen så har elevunderlaget på senare år minskat med ca 25-35 elever/år. Nu börjar elevminskningen plana ut även om det råder olika förutsättningar mellan olika rektorsområden. Särskolan Läsåret 11/12 har 13 elever varit inskrivna i grundsärskolan. Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Under våren 2012 antog kommunen länsgemensamma riktlinjer för inskrivning och utskrivning. 2

Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2010 var underskottet 3 381 kkr. För 2011 var underskottet 3 561 kkr. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Fortbildning/kompetensutveckling Utifrån utvecklingsmålet att förbättra utbildningsresultaten i kommunen har lärare och övrig personal bl.a. fått följande kompetensutveckling läsåret 2011/12: - Kommunövergripande utbildning 18-19/8 och den 31/10 2011 i lokal pedagogisk planering (LPP) utifrån LGR 11. - Kommunövergripande utbildning 22-23/8 2011om ledarskapet i klassrummet med John Steinberg, som bl.a. handlade om trygghet och studie-/arbetsro. - Kommun- och stadieövergripande utvecklingsgrupper i Svenska, Matematik, Specialpedagogik och IKT där man bl.a. har arbetat med måltrappor och bedömning. - Tre av rektorerna/förskolecheferna går för närvarande rektorsutbildningen. De övriga tre som redan tidigare gått rektorsutbildningen kommer att gå Rektorslyftet. - Utbildning och pedagogiska caféer om kompensatoriska verktyg. 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Denna redovisning av verksamhetens arbete med kvalitet är en del i kommunens totala systematiska kvalitetsarbete och är den första, som utgår ifrån den nya skollagen, denna redovisningsmall (BKUprotokoll 2011-02-10 30), kommunens Barn- och utbildningsplan och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budget och utvecklingsdokument. Till ytterligare stöd för det systematiska kvalitetsarbetet arbetar Barn- och utbildningsförvaltningen efter en internkontrollplan, som antogs våren 2012 (BKU-protokoll 2012-01- 26 15). Dessutom sker sedan 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. En grundtanke är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig grund i det systematiska kvalitetsarbetet är de olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå. Exempel på dessa är specialpedagogik, matematik, svenska, IKT och rektorsgruppen. Det är bla. genom dessa nätverk som analysunderlag tas fram. 3. Förutsättningar för vår skolas och förskolas måluppfyllelse Kommunen är en glesbygdskommun. Den är till ytan den sjätte största kommunen i landet och har flera små och mycket små skolor, fritidshem och förskolor. Under de senaste åren har flera små skolor lagts ner. Sedan 2007 har det kommit många nyanlända barn och elever till kommunen och våra förskolor och skolor. 3

4. Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete Läsåret 2010/11 hade kommunen mycket låga grundskoleresultat. Huvuduppdraget har varit att öka verksamhetens måluppfyllelse. De åtgärder som bl.a. vidtagits läsåret 2011/12 är: En kick off hösten 2011 för att höja utbildningsresultaten. Temat var hög förväntan på elever och personal. Detta har betonats av Barn-, kultur- och utbildningsnämnden, barn- och utbildningschef, rektorer och i kompetensutvecklingsinsatser. Detta har genomsyrat all ledning och styrning och alla sammankomster på olika nivåer under året. En satsning på IT är genomförd under 2011. IT- pedagogen har fortsatt att utbilda och stimulera personal i användandet av kompensatoriska hjälpmedel, samt lett utvecklingsgrupp. Fortsatta resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussion under läsåret med rektorsgrupp och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. De elever som inte nådde målen läsåret 10/11 erbjöd kommunen sommarskola sommaren 2011. De olika utvecklingsgrupperna på förvaltnings- och kommunnivå har fått en tydligare roll och har alltid rektor med. De grupper som i första hand berörts är de i specialpedagogik, matematik, svenska, IKT och rektorerna (OC-träffarna). Varje rektorsområde fick hösten 2011 upprätta en handlingsplan för att förbättra utbildningsresultaten. Elevhälsan har förstärkts med 1,0 tjänst kurator. Beslut att börja förändra ledningsorganisationen tas. Syftet är att ta bort platschefssystemet ersätta det med förskolechefer, rektorer och biträdande rektorer för att få en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen. 4

5. Skolans mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla skall känna sig lika mycket värda. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Elev- och föräldraenkät 2012 Förskoleenkät 2011 Rapportering handläggningsrutin: elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering Trivsel, trygghet, bemötande i enkätsvaren. Trivsel, omsorg, fostran, personalens bemötande av barnen i enkätsvaren. elevärenden och klagomål. Trivsel 88,5% (100%) Trygghet på raster 94,3% (100%) Trygghet i övrigt i skolan 93,9% (100%) Bemötande 83,9% (100%) Trivsel 96,4% (100%) Omsorg 95,5% (100%) Bemötande 91,5% (100%) Under läsåret 2011/12 har huvudmannen totalt utrett 23 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. Under läsåret 2011/12 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 5 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. God måluppfyllelse. God måluppfyllelse. Kommunen uppfyller skollagens krav. 5

Analys En orsak till normers och värdens förhållandevis positiva resultat kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen. Under våren 2012 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i kommunen, varvid det framgick att flera förskolors, fritidshem och skolors planer mot kränkande behandling (likabehandlingsplaner) inte fullt ut motsvarar lagens krav. Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret 2012-13 är att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderar och reviderar sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar lagens krav. Större fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se elev- och föräldraenkät 2012). Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärarens ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ( Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL All verksamhet skall utgå från varje barns/ elevs behov och förutsättningar Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen 6

Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande Kartläggning slutbetyg åk 9. Andel (%) som nått målen i alla ämnen. Slutbetygsresultat exkl. sommarskola 2012 Strömsund 82,3 (pojkar 82,0 och flickor 82,6) (jmf riket 2011 77,3) Sommarskola Utfall sommarskola 2012 Sommarskola 2012: 6 grundskoleelever deltog i sommarskolan 2012 (4 pojkar och 2 flickor). Till följd av sommarskolan fick 1 grundskoleelev betyg i ett ämne. Lästräning DLS-prov årskurs 2 vt 2012. Måluppfyllelse vt: läsförståelse 85,2%, ordförståelse 87,0% och Elev- och föräldraenkät 2012 SYV-frågor i enkätsvaren. rättstavning 87,8%. information inför studie- och yrkesval? 51,1% (100%) Markant ökning av måluppfyllelsen från föregående läsår. Dock är det en bit kvar till målet att alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen. Sommarskola 2012 hade detta läsår begränsad effekt för grundskolan jämfört med tidigare år då åtgärden hade god effekt. Målet inte helt uppnått men är en bra bit på väg. (I gruppen finns 13 elever med annat modersmål). Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Pojkarna har ökat andelen som når målen i alla ämnen 2012 till flickornas nivå, jämfört med 2011 då flickorna i kommunen nådde över riksnivå men inte pojkarna. Däremot är flickarnas meritvärde fortfarande högre än pojkarnas. När det gäller behörigheten till gymnasieskolan och fullständiga betyg ligger både pojkarna och flickorna över rikets nivå. Sommarskolan 2012 hade detta läsår begränsad effekt för grundskolan jämfört med tidigare år då åtgärden hade god effekt. En orsak till detta är bl.a. att grundskolan under läsåret på ett bättre sätt redan fångat upp och stöttat de elever som riskerade att inte få fullständiga betyg samt att kommunen detta läsår hade färre elever som inte fick fullständiga betyg. Dessutom var det färre elever totalt som deltog i sommarskolan 2012. Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, visar låg måluppfyllelse. Den ligger på 51,1 procent, vilket är en minskning från 2011. En orsak till minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka måluppfyllelsen ytterligare. Utveckla sommarskolan och arbetet med att fånga upp och stötta de elever som riskerade att inte få fullständiga betyg. Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. 7

Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerad i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande och utbildning. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Hög kvalitet i alla verksamheter Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Hög kvalitet i alla verksamheter Elev- o föräldraenkät 2012 Skolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Skolan i sin helhet 80,8% (100%) Förtroende 63,8% (100%) Godtagbar måluppfyllelse. Förskoleenkät 2011 Förskolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Förskolan i sin helhet 91,8% (100%) Förtroende 87,2% (100%) God måluppfyllelse. Egentillsyn av elevhälsan hösten 2011. Redovisning av elevhälsan till nämnden utifrån nya skollagen Kommunen uppfyller skollagens krav på elevhälsa. Rektorsområdenas redovisningar visar på ett behov att utöka kuratorsresursen. Denna utökades med 1,0 tjänst under våren 2012. Uppföljningen hösten 2012 visade att utökningen haft god effekt bl.a. att det blivit bättre kontinuitet för eleverna. Kommunen uppfyller skollagens krav på elevhälsa, dvs. målet uppnått. Egentillsyn av fritidshemmen under 2011/12. Tillsyn utifrån Skolinspektionens bedömningsmall Förbättringsrekommendationer i tillsynsrapporterna handlar t.ex. om: - ledning, styrning och uppföljning. - höja andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning De granskade fritidshemmen har en fungerande verksamhet, som i många avseenden håller god kvalitet. 8

Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Elev- o föräldraenkät 2012 Arbetsron i skolan. Möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete, alternativa verktyg med hjälp av dator. Arbetsron i skolan 54,7% (100%) att få lära på olika sätt 78,2 % (100%) Hur jag ska arbeta i skolan 76,8% (100%) Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. 58,4% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. Ej godtagbar måluppfyllelse. Förskoleenkät 2011 Uppmuntras att ta ansvar i förskolan och hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. 84,3 % (100%) Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. 76,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse. Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,0%) och flickor (47,5%) (totalt 54,7%), vilket ändå är en ökning från 2011. Frågeområdet förtroende i elev- och föräldraenkäten 2012 visar knappt godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 63,8 procent, vilket är en minskning från 2011 för samtliga rektorsområden utom för Vattudal, som har ökat. En orsak till minskningen kan vara grundskolans låga resultat de senaste åren. Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor (totalt 58,4%). Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret 2012-13 är att: Satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Kommunicera måluppfyllelsen mot elever och föräldrar samt se åtgärder som tidigare redovisats på sidan 25-26. Stärka elevinflytandet. 9

Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Utveckla information och synliggöra verksamheterna Öka den digitala kompetensen ( QDS) Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Elev- o föräldraenkät 2012 Förskoleenkät 2011 Pedagogisk handledning i enkätsvaren. Utvecklingssamtal, IUP, stöd och den hjälp som behövs, delaktighet i planeringen av barnets utveckling och lärande. Hjälp med skolarbetet när du behöver 85,5 % (100%) Hur ditt barns utveckling o lärande dokumenteras och följs upp 74,8 % (100%) Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs. 88,4 % (100%) Jag är delaktig i planeringen för mitt bars utveckling och lärande. 57,9 % (100%) (Enkätsvaren visar stora variationer mellan förskolorna). God måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. God måluppfyllelse. Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Det är stora skillnader mellan förskolorna i samarbetet mellan förskola och hem. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka samarbetet mellan förskola och hem 10

Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lgr 11) Mål Utveckla samarbetet mellan verksamheterna Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Gemensamma OC(rektors)- träffar. Deltagande Rektorer väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar. Rektorer är väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar och därigenom underlättas en gemensam målbild. Träffar för utvecklingsgrupper. Gemensamt analysarbete Deltagande Fler gemensamma analyser som underlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningsgruppens gemensamma analyser till det systematiska kvalitetsarbetet underlättar verksamhetsbeslut om åtgärder för att nå målbilden. Analys Genom att fler gemensamma analyser ligger till grund för uppföljningar/utvärderingar stärks det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsområden för nästa läsår: Ytterligare förbättra analysarbetet. 11

Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Utveckla information och synliggöra verksamheterna Tillvarata de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhälle och omvärlden. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Elev- och föräldraenkät 2012 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval? 51,1% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, visar låg måluppfyllelse. Den ligger på 51,1 procent, vilket är en minskning från 2011. En orsak till minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. 12

Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier. Barnet utvecklar ett allt större ansvar. Alla barn/elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier Elev- och föräldraenkät 2012 Arbetsro i skolan, hur jag ska arbeta i skolan, andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. Arbetsron i skolan 54,7% (100%) att få lära på olika sätt 78,2 % (100%) Hur jag ska arbeta i skolan 76,8% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. 58,4% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Barn utvecklar ett allt större ansvar. Alla elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Förskoleenkät 2011 Elev- och föräldraenkät 2012 Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Pedagogisk handledning och lärandet. Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan, 84,3% (100%) Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor., 76,8% (100% Pedagogisk handledning 73,8% (100%) Lärandet 70,8% (100%) Godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. Förskoleenkät 2011 Utveckling och lärande Ansvar och inflytande Utveckling och lärande 80,3% (100%) Ansvar och inflytande 76,9% (100%) Godtagbar måluppfyllelse. Godtagbar måluppfyllelse. 13

Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande LPP, redovisning av DLS åk2, diagnoser, nationella prov 3-6-9, åtgärdsprogram, anpassade studiegångar samt ny mall för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem.. Måluppfyllelse vid redovisningarna Se sidan 15-24 och sidan 34-39. Se sidan 34: Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,0%) och flickor (47,5%) (totalt 54,7%), vilket ändå är en ökning från 2011. Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd etc. visar lägre siffror för både pojkar och flickor (totalt 58,4%) Den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem har i stort sett mottagits positivt av rektorer och personal. Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret 2012-13 är att: Satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Stärka elevinflytandet. Utveckla verksamheternas arbete med den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem. 14

6. Uppföljning av studieresultat Åtgärdsprogram våren 2012 Åtgärder som vidtagits läsåret 2011/2012 för att stödja kunskapsutveckling hos elever som bedömts inte uppnå betyget Godkänt/E i slutet av det nionde skolåret. Alla rektorsområden har upprättat åtgärdsprogram och handlingsplaner för elever i behov av särskilt stöd. Förutom kontinuerlig skriftlig uppföljning redovisar rektorer i turordning och med intervall utifrån behov muntligen till nämnden, om vilka åtgärder som vidtagits för att tillgodose barn/elever i behov av särskilt stöd. Bakgrunden till de insatta åtgärderna varierar från motivationshöjande åtgärder till diagnostiserade dysfunktioner. Åtgärdsprogram och s k läskontrakt upprättas tillsammans med elev och hemmet, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Utifrån tilldelade resurser har skolorna prioriterat vilka som får hjälp enskilt eller i grupp av specialpedagoger eller genom särskilt stöd på annat sätt. Elevvården bedrivs på föreskrivet sätt i nära samarbete med hemmet. Anpassad studiegång kan komma ifråga när föräldrar i samverkan med lärare, ibland också läkare (ev. BUP), bedömer att detta är att föredra med avseende på elevens utveckling. Åtgärden beslutas av nämnden, som också nogsamt följer utvecklingen. En hel del arbete inriktas naturligtvis i skolans vardag på att förebygga elevers svårigheter. Bland annat har många skolor fastställt tid per vecka för lärare att tillsammans med varje enskild elev utvärdera och följa upp studieresultat. Några skolor erbjuder också läxhjälp som stöd och förebyggande åtgärd. Områdena använder olika formulär. I redovisningarna ingår elever med olika behov av stödjande insatser, integrerade särskoleelever, elever med utredda, definierade syndrom, invandrarelever etc. Analys Det är främst i matematik, engelska och svenska, som det upprättas åtgärdsprogram. En orsak till detta kan vara att om eleverna når målen i dessa ämnen har de bättre förutsättningar att klara övriga ämnen också. Även slutbetygen visar att det är i ämnet matematik som eleverna har lägst måluppfyllelse i kommunen (se även den ämnesvisa redovisning och analysen av slutbetygen sidan 18-19). Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen kommer från hösten 2012 att delta i SKL:s matematiksatsning. 15

Område skola Åk Totalt antal elever i åk. Bild Eng Hk Idrott Ma Spr. Val Mu Bi Fy Ke Tk Backe 1-9 71 1 Bredgård F-6 245 2 15 23 2 3 8 9 Frostviken F-9 63 1 1 2 1 1 Hammerdal F-6 150 3 3 3 3 2 4 7 6 Hammerdal 7-9 83 4 7 2 2 5 4 6 4 4 1 2 1 3 1 2 2 2 Hedenvind 1-6 166 7 1 2 1 4 Hoting 1-9 122 8 Vattudal 7-9 192 4 5 12 5 1 3 10 1 2 6 7 5 16 2 8 2 11 4 Totalt 1 I dessa siffror är inte de 22 elever inräknade, som gick i friskolan i Rossön. Under läsåret har ensamkommande flyktingpojkar kommit till Backe. De har placerats i förberedelseklass och finns inte redovisade i denna sammanställning av åtgärdsprogram. Redovisningen är inte jämställdhetsintegrerad. Matematik 7, Svenska 5, Engelska 5, och Övrigt 2 åtgärdsprogram. 2 I dessa siffror är inte de 10 elever inräknade, som placerats i förberedelseklass. Dessa finns inte redovisade i denna sammanställning av åtgärdsprogram. 3 Särskilt stöd i idrott rör uteslutande simning. 4 Särskilt stöd i idrott rör uteslutande simning. 5 Särskilt stöd i idrott rör uteslutande simning. 6 Särskilt stöd i idrott rör uteslutande simning. 7 År 6 finns på Bredgård lå 11/12. 8 Under hösten 2011 placerades 6 elever i förberedelseklass och finns inte redovisade i denna sammanställning av åtgärdsprogram. Redovisningen är inte jämställdhetsintegrerad. Matematik 10, Svenska 14, Engelska 5, och Övrigt 2 åtgärdsprogram. 16

Skola Åk Totalt antal elever i åk. Ge Hi Re Sh Slöjd Sv/SvA NO SO Övrigt Tal Backe 1-9 71 9 Bredgård F-6 245 10 14 23 1 3 Frostviken F-9 63 5 2 2 Hammerdal F-6 150 6 10 Hammerdal 7-9 83 1 2 2 2 1 1 3 8 Hedenvind 1-6 166 11 9 14 4 4 Hoting 1-9 122 12 Vattudal 7-9 192 1 13 5 1 7 1 7 1 15 Totalt 9 I dessa siffror är inte de 22 elever inräknade, som gick i friskolan i Rossön. Under läsåret har ensamkommande flyktingpojkar kommit till Backe. De har placerats i förberedelseklass och finns inte redovisade i denna sammanställning av åtgärdsprogram. Redovisningen är inte jämställdhetsintegrerad. Matematik 7, Svenska 5, Engelska 5, och Övrigt 2 åtgärdsprogram. 10 I dessa siffror är inte de 10 elever inräknade, som placerats i förberedelseklass. Dessa finns inte redovisade i denna sammanställning av åtgärdsprogram. 11 År 6 finns på Bredgård lå 11/12. 12 Under hösten 2011 placerades 6 elever i förberedelseklass och finns inte redovisade i denna sammanställning av åtgärdsprogram. Redovisningen är inte jämställdhetsintegrerad. Matematik 10, Svenska 14, Engelska 5, och Övrigt 2 åtgärdsprogram. 17

Ämnesvis redovisning av slutbetygen årskurs 9 2012 elever (%) som elever (%) som elever (%) som elever (%) som inte elever (%) som elever (%) som elever inte nått målen i Bild inte nått målen i Engelska inte nått målen i Hk nått målen i Idrott inte nått målen i Matematik inte nått målen i Musik TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 21 0 0 0 0 9,5 0 13 p+ 8 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 15,4 0 0 0 Fjällsjöskolan Backe 20 0 15 0 5 15 0 7 p o 13 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 14,3 15,4 0 0 0 7,7 14,3 15,4 0 0 Frostviksskolan Gäddede 6 0 0 0 0 0,0 0 3 p+3 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Grevåkerskolan Hammerdal 24 0 8,3 12,5 0 4,2 4,2 8 p+16 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 12,5 0 18,8 0 0 0 6,3 12,5 0 Vattudalsskolan 59+ 1sär 0 6,8 0 5,1 6,8 3,4 30 p+29 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 1 sär 0 0 10 3,4 0 0 3,3 6,9 10 3,4 3,3 3,4 Kommunen totalt 130 0,0 6,9 2,3 3,1 7,7 2,3 61 p+69 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 1 sär 0,0 0,0 6,6 7,2 0,0 4,3 1,6 4,3 9,8 5,8 3,3 1,4 18

elever (%) som elever (%) som elever (%) som elever (%) som inte elever (%) som elever (%) som inte nått målen i inte nått målen i Fysik inte nått målen i nått målen i Geografi inte nått målen i inte nått målen i elever Biologi Kemi Historia Religionskunskap TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 21 0 4,8 0 0 0 0 13 p+ 8 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 7,7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Fjällsjöskolan Backe 20 15 15 15 0 0 0 7 p o 13 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 14,3 15,4 14,3 15,4 14,3 15,4 0 0 0 0 0 0 Frostviksskolan Gäddede 6 0 0 0 0 0 0 3 p+3 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Grevåkerskolan Hammerdal 24 12,5 8,3 8,3 12,5 8,3 8,3 8 p+16 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 18,8 0 12,5 0 12,5 0 18,8 0 12,5 0 12,5 Vattudalsskolan 59+ 1sär 8,5 8,5 10,2 6,8 1,7 1,7 30 p+29 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 1 sär 10 6,9 10 6,9 13,3 6,9 10 3,4 0 3,4 0 3,4 Kommunen totalt 130 8,5 8,5 8,5 5,4 2,3 2,3 61 p+69 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 1 sär 6,6 10,1 8,2 8,7 8,2 8,7 4,9 5,8 0 4,3 0 4,3 19

elever (%) som elever (%) som elever (%) som elever (%) som inte nått målen i inte nått målen i Slöjd inte nått målen i inte nått målen i Teknik elever Samhällskunskap Svenska/SvA TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 21 0 0 0 0 13 p+ 8 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 0 0 0 0 0 Fjällsjöskolan Backe 20 0 5 15 0 7 p o 13 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0 0 7,7 14,3 15,4 0 0 Frostviksskolan Gäddede 6 0,0 0 0,0 0 3 p+3 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0,0 0 0 0 0,0 0 0 Grevåkerskolan Hammerdal 24 16,7 8,3 8,3 4,2 8 p+16 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 12,5 18,8 0 12,5 0 12,5 0 6,3 Vattudalsskolan 59+ 1sär+1förb.klass 0 0 5,1 3,4 30 p+29 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 1 sär 0 0 0 0 6,7 3,4 3,3 3,4 Kommunen totalt 130 3,1 2,3 6,2 2,3 61 p+69 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 1 sär +1förb.klass 1,6 4,3 0 4,3 4,9 7,2 1,6 2,9 20

Analys Orsaken till att NO-ämnena (biologi, fysik och kemi) har lägst måluppfyllelse är att det i dessa ämnen finns anpassade studiegångar. Om man räknar bort de anpassade studiegångarna är det i ämnet matematik, som den lägsta måluppfyllelsen finns. Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen kommer från hösten 2012 att delta i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting är pilotskola för Skolverkets matematiklyft. 21

Resultat från diagnostiska prov i svenska och matematik gällande årskurs 2 läsåret 11/12. Område Backe åk 2 totalt antal elev antal ej godkända Sv 6 0 Ma Bredgård 35 12 13 x Frostviken 10 3 14 x Hammerdal 18 0 0 Hedenvind 34 8 15 x Hoting 12 0 Vattudal Totalt antal 115 procent 13 Fyra flickor och åtta pojkar. I klassen finns sju elever med annat modersmål. 14 En flicka och två pojkar. Åtgärdsprogram är upprättade. Allmänt måste alla elever träna på vokalklang, dubbelteckning och ng-ljudet. 15 Fyra flickor och fyra pojkar. 22

Resultat från nationella prov i svenska och matematik gällande årskurs 3 samt resultat från diagnostiska prov i svenska, engelska samt matematik gällande årskurs 7 läsåret 11/12. Område åk 3 totalt antal elev antal ej godkända Sv Ma åk 7 totalt antal elever når ev. inte målen Sv Ma Eng Backe 5 0 x 16 Bredgård 25 5 1 Frostviken 9 x 17 x 18 4 0 0 0 Hammerdal 23 9 19 8 20 Hedenvind 33 4 21 6 22 Hoting 5 0 0 Vattudal 63 16 0 Totalt antal 100 procent 16 Proven särredovisade ingen summativ bedömning är gjord. Ej godkänt matematik delprov A 1 elev, B 3 elever, C 1 elev, D 2 elever, E 3 elever, F 1 elev och G 0 elev. De områden som fungerat bra är geometri, mätning och taluppfattning. De områden som måste övas är huvudräkning, multiplikation och division. Under kommande läsår inriktas arbetet bl.a. på mer arbete med mönster och huvudräkning, samlade genomgångar och att jobba mer praktiskt. 17 Proven särredovisade ingen summativ bedömning är gjord. Ej godkänt svenska delprov A 0 elev, B 1 elev, C 1 elev, D 1 elev, E 0 elev, F 4 elever, G 2 elever och H 4 elever. 18 Proven särredovisade ingen summativ bedömning är gjord. Ej godkänt matematik delprov A 4 elever, B 4 elever, C 3 elever D 3 elever, E 5 elever, F 3 elever och G 2 elever. 19 I klassen finns två elever med annat modersmål. Av de elever som inte fått godkänt i svenska har ett antal elever legat någon poäng under godkänt resultat i delar av provet. 20 I klassen finns två elever med annat modersmål. Av de elever som inte fått godkänt i matematik har ett antal elever legat någon poäng under godkänt resultat i delar av provet. 21 Läsförmågan är god i både fakta och skönlitterär text. Eleverna har förmågan att diskutera det de har läst i samtal med varandra. Beskrivande text är det delmoment, som eleverna hade svårast med. Det är det moment, som utvecklas till analys när de kommer högre i skolsystemet. 22 Eleverna har presterat bra på mönster, räknesättens egenskaper och huvudräkningsmomentet på provet. Ett lägre resultat har eleverna haft i geometriska objekt, lägesord, mätning av längd och skriftliga räknemetoder. 23

Resultat från nationella prov i svenska, engelska och matematik gällande åk 6 och 9 läsåret 11/12. Samt nationella prov kemi och biologi. Område åk 6 totalt antal elev antal ej godkända Sv Ma Eng åk 9 totalt antal elever antal ej godkända Sv Ma Eng antal ej godkända Ke Bi Backe 7 0 1 2 23 20 3 24 3 25 3 26 Bredgård 64 11 27 10 28 16 29 Frostviken 5 x 30 x 31 x 32 6 0 0 0 0 Hammerdal 35 9 33 12 34 14 35 25 0 6 36 0 2 Hedenvind 0 37 Hoting 7 0 0 0 21 0 8 38 0 1 Vattudal 59 3 5 1 8 Totalt antal 118 131 procent 23 En elev med annat modersmål. 24 En elev med annat modersmål. 25 En elev med annat modersmål. 26 En elev med annat modersmål. 27 I klassen finns flyktingbarn och elever med annat modersmål. I övrigt finns tre elever med stora svårigheter och med stora stödbehov, som har utredningar. 28 I klassen finns flyktingbarn och elever med annat modersmål. I övrigt finns tre elever med stora svårigheter och med stora stödbehov, som har utredningar. 29 I klassen finns flyktingbarn och elever med annat modersmål. I övrigt finns tre elever med stora svårigheter och med stora stödbehov, som har utredningar. 30 Proven särredovisade, ingen summativ bedömning är gjord. Ej godkänt svenska delprov A 0, B 1, C 1 D 1och E 2. 31 Proven särredovisade, ingen summativ bedömning är gjord. Ej godkänt matematik delprov A 0, B 1, C 0 och D 2. 32 Proven särredovisade, ingen summativ bedömning är gjord. Ej godkänt engelska delprov A 3, B 1 och C 3. 33 Sex elever med annat modersmål. Tre elever med stora svårigheter och med stora stödbehov samt elever med funktionshinder. 34 Sex elever med annat modersmål. Tre elever med stora svårigheter och med stora stödbehov samt elever med funktionshinder. 35 Sex elever med annat modersmål. Tre elever med stora svårigheter och med stora stödbehov samt elever med funktionshinder. 36 Av de elever som inte fått godkänt i matematik har flera elever legat någon poäng under godkänt resultat i delar av provet. 37 Läsåret 2011/12 går årskurs 6 på Bredgårds rektorsområde. 38 De elever som inte fick godkänt provresultat i matematik låg någon poäng under godkänt i provet. Efter intensivt arbete fick alla utom två slutbetyg. 24

Slutbetyg från grundskolan i Strömsunds kommun vårterminen 2012 (Meritvärdet utgörs av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20) Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng) Genomsnittligt Skolans namn elever meritvärde Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprog.) Andel (%) elever som ej uppnått målen i ett ämne Andel (%) elever som ej uppnått målen i två eller flera ämnen Andel (%) elever helt utan betyg Centralskolan Hoting 21 213,6 90,5 4,8 4,8 0,0 Fjällsjöskolan Backe 20 204,0 85,0 5,0 15,0 0,0 Frostviksskolan Gäddede 6 230,8 100,0 0,0 0,0 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal 24 207,1 91,7 16,7 16,7 0,0 Vattudalsskolan 59 200,9 91,5 5,1 10,2 0,0 Kommunen totalt 130 206,0 90,8 6,9 10,8 0,0 Effekter av sommarskolan 130 2012 kommunen totalt 39 RIKET 2011 210,6 87,7 7,7 14,0 1,0 Andel Skolans namn (%) som nått målen i alla ämnen Centralskolan Hoting 90,5 Fjällsjöskolan Backe 80,0 Frostviksskolan Gäddede 100,0 Grevåkerskolan Hammerdal 66,6 Vattudalsskolan 84,7 Kommunen totalt 82,3 Effekter av sommarskolan 2012 kommunen totalt RIKET 77,3 39 En av sex elever fick betyg efter sommarskola. Eftersom eleven saknade betyg i flera ämnen påverkar inte detta det totala utfallet nämnvärt. 25

7. Uppföljning av det systematiska likabehandlingsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att läsåret 2011/12 har präglats av ett gott klimat och goda relationer mellan personal, elever och föräldrar. Exempel på detta är bl.a. att det under november och december 2011 genomfördes uppföljning i form av en enkätundersökning bland alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i förskolan inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade bl.a. på god omsorg, trivsel och bemötande i Strömsunds förskolor (se BKU-nämndens protokoll 2012-03-29 24). Dessutom genomfördes det under april och maj 2012 en uppföljning i form av enkätundersökning bland elever och föräldrar inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan (se BKU-nämndens protokoll 2012-09-13 73). En orsak till det positiva utfallet i de båda enkätresultaten kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen sedan 2001. En annan orsak kan vara det systematiska arbetet med likabehandling. I de fall där det trots detta förekommit kränkningar har kommunen försökt att agera tydligt. Exempel på detta är att kommunen har haft två elevärenden gällande kränkande behandling hos BEO, som bägge har avslutats under läsåret 2011/12. I det första ärendet beslutade BEO att (Dnr 45-2011:2355): Barn- och elevombudet konstaterar att huvudmannen har följt bestämmelserna när det gäller skyldigheten att motverka kränkande behandling. I det andra ärendet beslutade BEO att (Dnr 45-2010:5775): Strömsunds kommun har följt bestämmelserna när det gäller skolans skyldighet att motverka kränkande behandling och därför avslutas ärendet. Under läsåret 2011/12 har huvudmannen totalt utrett 23 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. Under läsåret 2011/12 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 5 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. Under våren 2012 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i kommunen, varvid det framgick att flera skolors, fritidshems och förskolors planer mot kränkande behandling (likabehandlingsplaner) inte fullt ut motsvarar lagens krav. Åtgärd: Samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderar och reviderar sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar lagens krav. Större fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se elev- och föräldraenkät 2012). 26

8. Uppföljning av gemensamma områden Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut (2011-02-10 30) var att: 1. Rektor fortsätter läsåret 2011/2012 med kvalitetsredovisning enligt nuvarande rutin men enligt en ny mall 2. Under läsåret 2011/2012 utvärderas följande avsnitt ur Barn- och utbildningsplanen: - Stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg, utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. - Övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. Utvärdering utvecklingsgrupper Under våren 2011 följde Barn- och utbildningsförvaltningen upp om i vilken mån dessa grupper har fått den funktion och syfte som det var tänkt, dvs. vara ett strategiskt instrument för skolutveckling och kvalitetsutveckling. Sammanfattningsvis visade utvärderingen att utvecklingsgrupperna behövde en tydligare ledning och styrning samt att få ta plats ute i rektorsområdena för att bli det strategiska instrumentet för skolutveckling och kvalitetsutveckling, som det var tänkt. Utifrån detta vidtogs åtgärder hösten 2011. Bland annat knöts rektorer till respektive grupp. Åtgärden verkar fått effekt i form av en tydligare ledning och styrning. Representanterna i utvecklingsgrupperna får i större utsträckning än tidigare redovisningsutrymme på sina arbetsplatser och får därmed bättre förutsättningar att arbeta med sitt uppdrag och att bidra till förbättrade utbildningsresultat i kommunen. Utvecklingsgrupp i IKT Läsåret 2011/12: Under innevarande läsår har de medel som tillskjutits från kommunen använts till att bättra på den datorpark som varje skolenhet har. Man har även investerat i flera projektorer till Framtidens klassrum, interaktiva skrivtavlor och surfplattor. Det har även installerats trådlösa nätverk i samtliga skolor, vilket är en förutsättning för att det ska kunna fungera smidigt. Med flera, nya och bättre verktyg är förutsättningarna betydligt större, att vi ska kunna lyckas i vår strävan att göra undervisningen tillgänglig för varje enskild elev och på så sätt bidra till en ökad måluppfyllelse. När det gäller våra förskolor ligger kommunen fortfarande steget efter. En väl fungerande Internetåtkomst är fortfarande inte en självklarhet vid alla förskolor. Här finns även trådlöst nätverk på önskelistan. Intresset för den nya tekniken och dess möjligheter är mycket stort bland personalen ute i förskolorna, vilket är positivt med tanke på kraven i den nya läroplanen Lpfö98. En ny gemensam mall för åtgärdsprogram har utarbetats för kommunens grundskolor. För att se hur man kan säkerställa skolans stöd genom bl.a. de alternativa verktyg som skolan ska bistå eleven med, har träffar genomförts med kommunens kvalitetsutvecklare och huvudansvarig för specialpedagoggruppen. För en ökad måluppfyllelse är en tillgänglig undervisning en central del. En uppföljningsutbildning inom alternativa verktyg har hållits under hösten 2011 och såväl enskilt som områdesvis har stöd både erbjudits och tagits tillvara. IKT-gruppen har under detta läsår utökats med en skolledarrepresentant. Det har varit positivt. Genom honom har gruppen en bättre och effektivare kontakt med skolledargruppen. Han tillför också ett skolledarperspektiv till diskussionerna. Kommunens kvalitetsutvecklare har kontinuerligt gett gruppen löpande rapporter om bl.a. studieresultaten. I gruppen har diskussioner förts om var problemen ligger för elevernas bristande måluppfyllelse och hur pedagogerna ska kunna förändra detta mönster genom en stödjande teknik. Den enligt utvärderingen mer frekventa tillämpningen av datastöd för en mera tillgänglig och tidsenlig undervisning ska förhoppningsvis bidra till en bättre måluppfyllelse. Det är enligt gruppen 27

av stor vikt att man sprider goda exempel inom kommunens pedagogiska verksamheter. Av den anledningen har gruppen arrangerat Pedagogiskt café, som har genomförts vid fyra tillfällen under våren 2012. Totalt har 141 pedagoger deltagit under de fyra kvällsarrangemangen. Till följd av utvärderingen läsåret 2010/11 genomfördes en repetitions- respektive en fördjupningsutbildning för personal i alternativa verktyg. Inom kommunen har man under läsåret 2011/12 övergått till att använda Open Office istället för Microsoft Office. Det har tyvärr visat sig att programmen inte är helt kompatibla med våra stödprogram WordRead Plus, StavaRex och SpellRight. Under läsåret användes ljudböcker och ljudfiler i en högre utsträckning, en anpassning som är positiv för elever, som har problem med sin läsning. I och med att surfplattor också börjar användas ute i verksamheten ges även där en möjlighet att använda applikationer som stöder lärandet för elever i behov av särskilt stöd. Interaktiva skrivtavlor har också medfört en förbättrad tillgänglighet, då flera lärstilar tillgodoses. En utvärdering i maj 2011 visade att den satsning på IT som genomfördes under 2011 upplevs som mycket positiv och att förutsättningarna förbättrats. Utvärderingen visar också att ca 65% av pedagogerna nu i större utstäckning anser att de anpassar och gör undervisningen mera tillgänglig för eleverna. Dock påpekas samtidigt problemet med OpenOffice. Vid en jämförelse med föregående läsår har frekvensen ökat betydligt kring vilka hjälpmedel och teknikstöd man tillämpar idag. Man är mycket positiv till den fortbildning som pedagogerna har erbjudits inom IKT-området t.ex. ITmässan Lärande i tiden vecka 44 och de pedagogiska caféerna, som genomförts i kommunen under våren 2012. Analys: Den utökade tekniktätheten med datorer, projektorer, interaktiva tavlor, surfplattor och trådlösa nätverk har möjliggjort en utveckling i rätt riktning i kommunens grundskolor. Fortfarande saknas mycket, men i år har pedagogerna i alla fall fått möjligheten att nosa på den teknik som finns idag. Givetvis måste mera medel till, så att man successivt kan bygga upp den verktygslåda som ska finnas i skolan, elevens lärmiljö på 2010-talet. Ska vi kunna möta enskilda elevers behov av såväl särskilt stöd som elevers olika lärstilar för att klara måluppfyllelsen, behöver vi ha tillgång till den teknik som idag kan vara ett stöd. Läroplanernas krav på en viss standard av digital kompetens hos eleverna kräver också att det faktiskt är möjligt, rent materiellt att genomföra. Den utvärdering som gjordes bland pedagogisk personal under våren 2012 visar också att man i mycket större utsträckning använder sig av digitalt stöd i förskolans och skolans verksamhet. Det är av stor vikt att man parallellt ger stöd och inspiration till bra tillämpningar där IKT-stöd bidrar till ökad måluppfyllelse för alla barn och ungdomar. Åtgärder läsåret 2012-13: Fortsatt satsning på 0,5 tjänst IT- pedagog och IT. Fortsatt erbjudande för personal om deltagande i IT-mässa hösten 2012. Fortsatt satsning på pedagogiska caféer för personal under läsåret 2012/13. Budgeterade medel avsätts 2012 för kompetensutveckling, läromedel och IT-verktyg (se KF protokoll 2012-09-19 82). Drogvaneundersökning Analys: Årets drogvaneundersökning visar på tydliga positiva resultat, då alkoholanvändandet bland ungdomarna minskar på de skolor där man erbjuder generella föräldrastödsprogram, så kallat ÖPP/Effekt. (ÖPP/Effekt är ett generellt föräldrastödsprogram som innefattar information, diskussion och gemensamma överenskommelser gällande förhållningssätt gentemot ungdomarna och deras alkoholanvändning. Detta sker på ordinarie föräldramöten av utbildade presentatörer). Det glädjande resultatet visar på effekten av skolornas förebyggande arbete, där skolorna har valt att regelbundet ta upp frågan om alkohol, tobak och droger på ordinarie föräldramöten för att ge 28

föräldrar möjlighet att diskutera och komma överens om gemensamma förhållningssätt gällande sina ungdomar. Drogvaneundersökningar har genomförts årligen under 6 år bland ungdomarna i Strömsunds kommun. Efter ÖPP/Effekt insats på kommunen största skola (åk 7-9 kan man se att gruppen, som druckit alkohol har minskat från 59,4% (2010) till 40,8% (2012). Om man ser på kommunen totalt med särskilt fokus på årskurs 7 har en stor förändring skett. 2010 hade 42,3% av eleverna i årskurs 7 druckit alkohol senaste året, 2012 hade siffran sjunkit till 25,8%. Åtgärder läsåret 2012-13: Fortsatt satsning på ÖPP/Effekt. Implementering av Tobaksfri Duo, som är ett tobaksförebyggande program som bygger på att en elev och en vuxen tecknar ett avtal om att avhålla sig från tobak under högstadietiden. Förskoleenkäten 2011 Resultat och analys: Under november och december 2011 genomfördes en enkätundersökning bland alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i förskolan inom Barn- och utbildningsförvaltningen (se BKUnämndens protokoll 2012-03-29 24). Enkäten är en del i Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Förskoleenkätens utfall har analyserats av respektive rektorsområde. Förvaltningschefen, kvalitetsutvecklaren och rektorsgruppen/förskolechefsgruppen analyserar här det totala utfallet på kommunnivån. Denna analys ingår i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete för läsåret 2011/12. Frågeområdet normer och värden visar en god måluppfyllelse. Den ligger på 95,05 procent. Flickornas måluppfyllelse är något högre än pojkarnas. En orsak till det positiva utfallet kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen under de senaste 10 åren. En annan orsak kan vara det systematiska arbetet med likabehandling. Frågeområdet utveckling/lärande visar en godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 80,3 procent. De områden med lägst måluppfyllelse handlar om hur inomhusmiljön lockar till lek och aktivitet och hur utomhusmiljön lockar till lek och aktivitet samt Mitt barns vardag presenteras för mig, så att jag kan följa vad mitt barn gör i förskolan. Pojkarnas resp. flickornas måluppfyllelse skiljer sig mellan olika frågor. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom detta frågeområde är, att personalen har en tydligare information och kommunikation med föräldrarna. Frågeområdet ansvar och inflytande visar en godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 76,9 procent. Det området med lägst måluppfyllelse handlar om Jag är delaktig i planeringen för mitt barns utveckling och lärande. Det område med flest som svarat vet ej handlar om Förskolan arbetar medvetet för att ge flickor och pojkar lika möjligheter. Pojkarnas resp. flickornas måluppfyllelse skiljer sig mellan olika frågor. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom detta frågeområde är, att personalen har en tydligare information och kommunikation med föräldrarna. Frågeområdet förskola och hem visar att 70,8 procent av föräldrarna svarade att de har haft utvecklingssamtal, att 49 procent av föräldrarna uppger att förskolorna har förskoleråd/ föräldrastyrelse och att 50 procent av föräldrarna kan tänkas vara med i ett sådant. I övrigt visar området en godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 77,58 procent. De områden med lägst måluppfyllelse handlar om Jag känner till förskolans läroplan och Jag känner till vad mitt barns förskola vill med sin verksamhet. Inga större skillnader finns mellan föräldrar till pojkar och föräldrar till flickor. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom detta frågeområde är att personalen har en tydligare och bättre information, kommunikation och bemötande av föräldrarna. 29