Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Ura 2008:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser... 14 Internationell översikt... 15 Finansiella marknader... 26 Svensk ekonomi... 32 Efterfrågan på arbetskraft... 51 Sysselsättningen... 58 Näringsgrenar... 66 Jord- och skogsbruk... 66 Industri... 68 Byggnadsverksamhet... 75 Privata tjänster... 83 Offentliga tjänster... 91 Utbudet av arbetskraft... 98 Arbetslöshet... 103 Arbetsmarknadspolitiska program... 112 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 116 Regional utveckling... 132 Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna... 141 Bilaga 2 Metod och urval... 142

2

Sammanfattning Dystra framtidsutsikter Den ekonomiska nedgången får nu ett allt tydligare genomslag på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar kraftigt åren 2009 och 2010 beroende på en fallande sysselsättning inom samtliga sektorer. Prognosen grundar sig bland annat på en intervjuundersökning av drygt 12 000 arbetsställen inom det privata näringslivet. Den visar på den dystraste bilden sedan nuvarande undersökningsmetodik startade i slutet på 1990-talet. Därtill kommer intervjuer med nästan samtliga kommuner och landsting vilka också planerar för en minskning av verksamheten. Recession i världsekonomin Den ekonomiska aktiviteten i den globala ekonomin har dämpats stadigt under 2008 och nedgången övergår nu till en recession 1. Fallet i konjunkturen förutses komma att bli det kraftigaste sedan andra världskriget. Världskonjunkturen har uppvisat en nedåtgående utveckling under längre tid, men krisen i den finansiella sektorn under hösten försämrade läget dramatiskt. Trots en rad kraftfulla åtgärder från centralbankernas sida samt från olika regeringar runt om i världen för att motverka den finansiella krisen bedöms lågkonjunkturen komma att fördjupas år 2009, och en konjunkturvändning väntas tidigast år 2010. Detta bygger dock på antagandet att krisen i den finansiella sektorn ebbar ut, vilket leder till att det blir både lättare och billigare att låna pengar till investeringar och till privat konsumtion. Försvagningen av den globala ekonomin har sina rötter i Förenta staterna och det var också där den finansiella krisen startade. Det är i och för sig en process som pågått länge, men den formligen exploderade under hösten med en akut kris i den finansiella sektorn. Bakom detta låg ett stort fall i huspriser. Det har fått till följd att investeringskonjunkturen rasat och allt detta har dragit ned hushållens framtidstro rejält. Pessimismen hos hushållen har dessutom förstärkts påtagligt av att arbetslösheten stiger. Detta bedöms leda till att ekonomin i Förenta 1 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF (Internationella valutafonden) som recession. Den bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 3

staterna går in i recession 2 och BNP-tillväxten bedöms komma att minska med cirka 1 procent mellan åren 2008 och 2009. Konjunkturnedgången har spridit sig runt om i världen och sedan våren 2008 har en kraftig försvagning skett i eurozonen. Det ledde till att euroområdet snabbt gick in i en recession och detsamma gäller den japanska ekonomin. Det som delvis håller upp tillväxten i världen är relativt höga tillväxttal i Kina och Indien, även om dessa länder går in i en påtagligt dämpad konjunktur. Den samlade bedömningen är att den globala BNP-tillväxten faller från cirka 5 procent år 2007 till cirka 1 procent år 2009. Recessionen har även nått Sverige Den svenska ekonomin har försvagats påtagligt och BNP minskade om än svagt under både andra och tredje kvartalet i säsongrensade siffror och jämfört med kvartalet närmast innan. Det betyder att konjunkturnedgången i praktiken övergått till en recession. Alla framåtriktade indikatorer pekar på en fortsatt försämring under fjärde kvartalet och ett stycke in på år 2009. Företagen rapporterar samtidigt om sämre framtidsutsikter och detsamma gäller hushållens tilltro till framtiden. Konjunkturinstitutets förtroendeindikator rörande hushållen har i oktobermätningen fallit till den lägsta nivån sedan indikatorn lanserades år 1993 och utfallet blev lika svagt i novembermätningen. Exporten tvärstannar Den svaga globala konjunkturen fortsätter att dra ned exporten till låga nivåer. Dessutom hämmas den svenska exporten av att inslaget av investeringsvaror är relativt stort, detta i ett läge då de globala investeringarna minskar kraftigt. Även importen försvagas till följd av svag investeringskonjunktur och minskat behov av insatsvaror samt en svag privat konsumtion. Investeringskonjunkturen som varit stark i fyra år i rad har försämrats påtagligt under 2008, en utveckling som förstärks under det kommande året, varvid investeringarna bedöms minska mellan åren 2008 och 2009. Hushållen har trots högkonjunkturen varit försiktiga och prioriterat sparande framför konsumtion, och mot bakgrund av att hushållen blivit alltmer pessimistiska kring både landets ekonomi och sin egen ekonomi samt att arbetslöshetsrisken har ökat, blir sparandet än högre nästa år. Den privata konsumtionen bedöms därför komma att öka blygsamt under år 2009 trots att hushållens inkomster fortsätter att förstärkas. Den offentliga konsumtionen bedöms öka svagt, vilket sammanhänger med minskade ekonomiska möjligheter att expandera verksamhetsområdena. 2 Tillväxten minskar två kvartal i rad. 4

Det finns trots allt några positiva faktorer att redovisa för år 2009. Den ena är att inflationstakten dämpas påtagligt genom fallande råvarupriser, vilket är gynnsamt för utvecklingen av hushållens realinkomster och ökar möjligheterna för Riksbanken att ytterligare sänka styrräntan. Hittills har Riksbanken agerat kraftfullt för att motverka konjunkturnedgången. Styrräntan har sänkts från 4,25 procent i september 2008 till 2 procent i början av december 2008. Dessutom är de offentliga finanserna starka i utgångsläget vilket ökar möjligheterna att föra en expansiv finanspolitik. Därutöver har den lägre kronkursen gentemot andra valutor ökat industrins konkurrenskraft. BNP-tillväxten beräknas växla ned från 2,7 procent 2007 till 1,2 procent 2008 och 2009 faller BNP med 0,9 procent. Det finns sedan mycket som talar för att BNP åter kan komma att växa något under 2010, driven av en viss återhämtning i världsekonomin och av expansiv finansoch penningpolitik. Ovanligt kraftig varselökning Fallet i lediga platser under det senaste året och den kraftiga ökningen av varsel om uppsägningar indikerar att arbetsmarknaden kommer att försämras kraftigt år 2009. Hittills under år 2008 har antalet varsel uppgått till 78 000 personer, vilket är en ökning med 50 000 personer på ett år. Merparten av ökningen har skett under hösten och enbart under månaderna september till november uppgick antalet varslade till drygt 47 000 personer vilket kan jämföras med knappt 9 000 personer under motsvarande månader 2007. Det är också den snabbaste ökningen av antalet varslade som redovisats historiskt och varselnivåerna under oktober och november överträffas bara av tre månader år 1992. 145 000 jobb faller bort Antalet sysselsatta som ökade med ovanligt mycket år 2007, eller med 104 000 personer, stiger med 43 000 personer år 2008. Mellan 2008 och 2009 beräknas sysselsättningen minska med 65 000 personer. Sysselsättningen försvagas särskilt för ungdomar och för utomnordiskt födda. Männens sysselsättning bedöms minska med mera än kvinnornas. Sysselsättningen kommer att minska med än mer år 2010 och nedgången kan då skattas till 80 000 personer. Det betyder att vi åtminstone har två mycket kärva år på arbetsmarknaden framför oss. Under år 2007 ökade antalet arbetade timmar kraftigt, eller med 3,2 procent, men för år 2008 beräknas ökningen reduceras till 1,9 procent. Det betyder också att produktivitetsutvecklingen varit negativ två år i följd. Ökningen av arbetade timmar har därmed stått för hela BNPtillväxten. Det innebär att enhetsarbetskostnaderna stigit, vilket för- 5

sämrat företagens konkurrenskraft. Bara detta faktum talar för att företagen måste anpassa antalet anställda för att dämpa kostnadsökningen, och till detta kan nu läggas ett omfattande efterfrågebortfall från omvärlden. Det talar för att arbetade timmar kommer att minska mera än antalet sysselsatta och nedgången för år 2009 beräknas till 1,7 procent. Det innebär växande produktivitet under år 2009 och att tempot tilltar under året. Även 2010 förutses en kraftig nedgång av antalet arbetade timmar. Något lägre utbud av arbetskraft 2009 Utbudet av arbetskraft har ökat mycket kraftigt sedan vändningen 2005. Under åren 2005-2008 beräknas därmed uppgången utgöra 205 000 personer. I höst har ökningen börjat bromsa in och väntas övergå i en viss minskning under loppet av år 2009. Det finns ett starkt samband mellan förändringen av sysselsättningen och förändringen av arbetskraften. Under hela den senaste högkonjunkturen har den kopplingen varit osedvanligt stark. Som genomsnitt har utbudsökningen utgjort närmare 80 procent av sysselsättningsökningen under dessa goda konjunkturår. En viktig förklaring är att utbudet drivits upp av en stark tillströmning av ungdomar och utomnordiskt födda samt att arbetskraftsutbudet höjts bland äldre i arbetskraften. Det sker en påtaglig ökning av ungdomar i befolkningen (18-24 år) åren 2009 och 2010 medan de äldre i befolkningen (55-64 år) minskar markant. Den kärva arbetsmarknaden leder till att fler unga kommer att söka sig till utbildning och att de som redan går i utbildning stannar kvar samt att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar i volym, vilket betyder att utbudet av arbetskraft minskar med 6 000 personer år 2009. Utbildningseffekten får ökat genomslag år 2010 och arbetskraftsutbudet kan komma att minska med cirka 25 000 personer under det året. 35 000 färre industrisysselsatta 2009 Industrikonjunkturen har försämrats markant och Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar på en rejäl avmattning under det kommande året. Under hösten har industrin varslat många om uppsägning och tyngden har legat på transportmedelsindustrin. Fordonstillverkningen har drabbats hårt av ett kraftigt efterfrågebortfall i Förenta staterna och genom finanskrisen. Redan före konjunkturfallet stod bilindustrin inför en strukturomvandling, vilken nu kommer att påskyndas och slå igenom med stor kraft. Den svaga investeringskonjunkturen runt om i världen kommer att drabba den största exportindustrigrenen maskinindustrin och dess stora företag tydligt, vilket bland annat märks genom höga varseltal. Även andra delar av industrin står inför omfattande strukturförändringar samtidigt som konjunkturned- 6

gången slår hårt. Underleverantörer i alla led, ofta mindre företag, kommer att drabbas hårt och konjunktureffekten bland dessa har ännu inte nått arbetsmarknaden fullt ut. Det innebär att nedgången i industrikonjunkturen kommer att fördjupas och sprida sig till samtliga industribranscher och företagsstorlekar. Industrin tvingas till omfattande produktionsanpassningar framöver och det kommer även att märkas i kraftigt fallande sysselsättning. Denna beräknas minska med 35 000 år 2009 och med än mer under år 2010. Byggandet tvärbromsar Byggkonjunkturen försvagas nu i rask takt. Detta är ett område där konjunkturen snabbt vänt nedåt, dock från ett starkt utgångsläge. Framtidsbedömningarna från företagen på ett års sikt har blivit mycket negativa under hösten. Igångsättandet av bostadsbyggande har minskat påtagligt och det är en utveckling som förstärks 2009. Bristen på arbetskraft har fallit tillbaka i snabb takt och de huvudsakliga hindren för att öka produktionen är otillräcklig efterfrågan och ökade svårigheter att få krediter. Konjunkturnedgången slår mot de områden inom branschen som är relativt arbetskraftsintensiva. Däremot står anläggningssektorn emot konjunkturförsvagningen bättre och det är de offentliga investeringarna i järnvägar och vägar som kommer att öka. Detta område är emellertid kapitalintensivt och får därför en begränsad effekt på sysselsättningen. Sysselsättningen inom bygg- och anläggningssektorn som helhet beräknas minska med cirka 10 000 personer under 2009. Minskad sysselsättning inom privata tjänster Den privata tjänstesektorn som varit sysselsättningsmotorn under flera år har gått in i en lugnare period. Under hösten har sysselsättningsökningen bromsat in tydligt och området har blivit dystrare i sina framtidsförväntningar. Området är dock mycket heterogent. Det mest expansiva området har varit uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna, men denna sektor har också känt av konjunkturförsvagningen under hösten och framtidsförväntningarna har blivit mer försiktiga. Det finns dock fortfarande en tydlig positiv grundsyn. Nedgången i framför allt industrin men också byggnadsverksamheten påverkar emellertid området genom färre uppdrag. Det rör områden såsom ekonomisk, juridisk, organisatorisk och teknisk rådgivning med mera. En del uppdrag ligger inom bland annat produktutveckling. Bemanningsföretagen ingår här och de känner av den vikande efterfrågan på arbetskraft. Mest positiva är datakonsulterna men även där har en dämpning skett. Detta är en utveckling som kommer att förstärkas, enligt vår bedömning. 7

Banksektorn är inne i en mycket turbulent period och personalneddragningar är att vänta. Dessutom förstärker den finansiella krisen redan pågående strukturella förändringar. Detaljhandeln kommer att känna av hushållens minskade köplust och det gäller i synnerhet sällanköpshandeln och bilhandeln. Dagligvaruhandeln är inte så konjunkturkänslig men området kännetecknas av strukturella förändringar till mer personalsnåla anläggningar såsom stormarknader. Den försvagning av konjunkturen som pågår drabbar även partihandeln och det medför att antalet anställda sammantaget inom handeln bedöms komma att minska under 2009. Hotell- och restaurangnäringen drabbas tidigt när hushållen håller hårt i plånboken och företagen drar ned på sin konferensverksamhet, vilket medför att färre anställda är att vänta. Den försvagning som sker inom industrin och byggnadsverksamheten påverkar transportnäringen negativt. Sammantaget beräknas antalet sysselsatta inom det privata tjänsteområdet komma att minska med 8 000 personer under 2009. Färre kommunalt anställda Den kommunala sektorn har uppvisat starka budgetar flera år i följd. Nu sker dock en omsvängning, dels genom att skatteunderlaget eroderas via en nedgång av antalet arbetade timmar dels genom att kostnaderna stiger, bland annat på grund av ökad arbetslöshet. Den kommunala sektorn planerar också för en viss neddragning inom sina verksamhetsområden, vilket till viss del kan bero på ett ökat inslag av privat huvudman. Det innebär också en neddragning av antalet anställda under 2009. Man räknar med färre anställda inom grundskolan och gymnasieskolan med anledning av den demografiska förändringen med färre elever. Dock planeras för fler anställda inom barnomsorgen, också på grund av demografiska förändringar. Vidare planeras för en viss neddragning av antalet anställda inom vuxenutbildningen under första halvåret 2009, men däremot en utökning under andra halvåret. Kommunerna planerar vidare för något färre anställda inom handikapp- och äldreomsorgen och nedskärningar även inom övriga verksamhetsområden inklusive administrationen. Landstingen, vars ekonomi är svagare än primärkommunernas, planerar också för färre anställda. Man räknar med en viss neddragning av antalet anställda inom lasaretten medan neddragningarna inom primärvården bromsar in. En viss utbyggnad av tandvården planeras medan färre anställda beräknas för bland annat administrationen. Antalet statligt anställda bedöms komma att bli något färre under det närmaste året. Det betyder att den offentliga tjänstesektorn bedöms komma att sysselsätta 10 000 färre personer 2009. 8

Arbetslösheten ökar till 9,0 procent 2010 Arbetslösheten upphörde att minska under första halvåret 2008 och sedan sensommaren har en ökning iakttagits i åldrarna 16-64 år. De olika statistikmåtten ger här samma resultat, det vill säga arbetskraftsundersökningens (AKU) nya definition och tidigare definition samt statistik över arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är inflödet i arbetslöshet som svarar för hela ökningen och denna drabbar ny- och återinträdande på arbetsmarknaden. Procentuellt har ungdomsarbetslösheten ökat mest jämfört med den i övriga åldrar och även arbetslösheten för utomnordiskt födda har ökat. Männens arbetslöshet har ökat tydligare än kvinnornas 3 vilket kan härledas till att det framför allt är mansdominerade områden som drabbats av den ekonomiska nedgången. De många varslen inom framför allt industrin indikerar att skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetslöshet kommer att fortsätta växa. Arbetslösheten beräknas 2008 till 4,5 procent enligt tidigare definition och till 6,2 procent enligt den nya definitionen, vilket är samma nivå som 2007. Under 2009 ökar sedan arbetslösheten kraftigt, till 5,8 procent enligt tidigare definition och till 7,6 procent enligt den nya definitionen. För år 2010 beräknas arbetslösheten till 7,0 procent enligt tidigare definition och till 9,0 procent enligt ny definition. Andelen av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och saknar arbetslöshetsersättning har ökat kraftigt under senare år. Den andelen uppgick till 15 procent år 2006 och har ökat till närmare 32 procent 2008. 117 000 i program 2010 Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program 4 kommer år 2008 att uppgå till i genomsnitt 87 000 personer per månad eller 1,9 procent av arbetskraften. Det är något färre än under år 2007. För år 2009 har Regeringen beviljat medel för 110 000 personer vilket motsvarar 2,3 procent av arbetskraften. År 2010 har Regeringen budgeterat för 117 000 personer, eller 2,5 procent. År 2009 kommer att kännetecknas av snabbt stigande arbetslöshet. De tidigare uttalade rekryteringsproblemen bleknar och istället blir arbetslösheten en huvudfråga. Den kan förväntas stiga mer eller mindre i samtliga grupper på arbetsmarknaden oavsett kön, ålder, etniskt ursprung med mera. Det kommer dock att vara vissa grupper som drabbas av högre och mer långvarig arbetslöshet än andra grupper. 3 Statistik från Arbetsförmedlingen avseende arbetssökande som är inskrivna som arbetslösa. Arbetskraftsundersökningen ger ett annat resultat. 4 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, det vill säga exklusive de stöd som riktar sig till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. 9

Fler med långa inskrivningstider 2009 och 2010 Antalet arbetslösa med långa tider kommer att öka markant i ett brett fält av arbetslöshetsgrupper. Det finns begränsade resurser inom arbetsmarknadspolitiken för att korta arbetslöshetstiderna innan personerna är kvalificerade för jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Anledningen till att antalet med långa tider ökar är att många nya med svårlösta problem tillkommer och att de som redan är arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer allt längre bak i arbetslöshetskön. Arbetslöshetstiderna ökar också genom att huvuddelen av resurserna kommer att gå till nämnda garantier. Tillflödet av nya i dessa garantier kan förväntas stiga under åren 2009 och 2010, men särskilt kraftigt från och med andra halvåret 2009 och framåt. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete: Ungdomar under 25 år Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år Personer med högst förgymnasial utbildning Det kommer att ske en kraftig ökning av arbetslösheten inom alla ovannämnda grupper. Samtliga ungdomar oavsett kön och utbildningsnivå får svårare att snabbt finna ett jobb när det träder ut på arbetsmarknaden. Dock blir situationen särskilt utsatt för dem som har en kort utbildning. Andra utsatta grupper i en liknande situation är äldre i arbetskraften, det vill säga personer i åldrarna 55-64 år, samt funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Utomeuropeiskt födda har också generellt svårare att snabbt komma i arbete jämfört med andra grupper. I våra tidigare analyser rörande utomeuropeiskt födda har det främst rört sig om personer som saknar akademisk utbildning men genom den kraftigt försämrade arbetsmarknaden kommer nu utlandsfödda på samtliga utbildningsnivåer att drabbas hårt. Dessutom ökar antalet nyanlända som ska ut på arbetsmarknaden framöver och många av dem kommer att få svårt att snabbt finna arbete på grund av att de kan sakna erforderlig utbildning och/eller arbetslivserfarenhet. Svårt för kottidsarbetsutbildade En gemensam nämnare för många inom ovannämnda grupper är kort skolutbildning. På en arbetsmarknad med stigande arbetslöshet och ökad tillgång på arbetskraft skärps alltid kraven på utbildning vid re- 10

kryteringar. Vid de anställningar som sker har eftergymnasialt utbildade störst möjligheter att konkurrera, men också arbetssökande med god gymnasieutbildning. Arbetssökande med grundskoleutbildning eller lägre får mycket svårt att konkurrera om jobben. Det finns nu en rad faktorer som tyder på att tillflödet av korttidsutbildade som är arbetslösa blir ovanligt stort under de kommande åren, och dessa är: Fler blir uppsagda från sina arbeten. Fler tvingas sluta sina visstidsanställningar. Rekordstor invandring åren 2006-2008. Fortsatt tillskott av ungdomar som inte klarat skolan. Uppgången av antalet arbetslösa med kort skolutbildning blir säkerligen den största sedan början av 1990-talet och på ett års sikt är det inte uteslutet att antalet arbetslösa mer än fördubblas. Därmed kan antalet arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd som har kort utbildning nå en bra bit över 100 000, det vill säga det högsta talet på tio år. År 2010 ökar antalet ytterligare. De industritunga länen drabbas värst Redan i år syns i flera av länen tendenser till minskad sysselseättning, och under 2009 sprids nedgången till alla län. Då kommer också arbetslösheten att gå upp överlag, efter en nedgång 2008 i de flesta länen. Värst drabbas de län som har ett stort inslag av tillverkningsindustri. Till dessa hör bland annat Västra Götaland, som under hösten 2008 haft flera stora varsel inom transportmedelsindustrin. Detta län beräknas nästa år minska sin sysselsättning med 20 000 personer och öka sin arbetslöshet med 1,4 procentenheter. En i relativa tal lika stor sysselsättningsnedgång väntas i Västerbotten, och där beräknas arbetslösheten stiga ännu mer, eller med 1,9 procentenheter. Andra län mestadels industritunga som bedöms få en kraftigt försämrad arbetsmarknad är Gävleborg, Jönköping, Blekinge och Kronoberg. De län som drabbas minst av nedgången väntas bli Skåne, Halland, Dalarna och Örebro. 11

Valda indikatorer 5 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 BNP, till marknadspris, procentuell förändring 2,2 1,9 4,1 3,3 4,1 2,7 1,2-0,9 Antal arbetade timmar 6, procentuell förändring -1,4-1,4 0,8 0,2 1,4 3,2 1,9-1,7 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,8 3,3 3,3 3,1 2,7-0,5-0,7 0,8 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,6 1,5 Timlön, procentuell förändring 7 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,2 3,9 3,6 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,6 1,4 1,3 1,2 2,6 4,3 3 2,1 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3 1,3 1,0 Sparkvot, inkl. avtalspension 9,1 9,0 7,7 6,8 7,1 8,3 9,8 10,9 5 Talen är ej kalenderkorrigerade. 6 Kalenderkorrigerat ökar arbetade timmar med 1,2 % 2008 och minskar med 0,1 % 2009. 7 Preliminär statistik från Medlingsinstitutet. KI har beräknat ökningen till 3,4 %. 12

Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Arbetskraften 4533 4586 4659 4701 4695 4670 38 53 73 42-6 -25 Sysselsatta 4263 4341 4445 4488 4423 4343 35 78 104 43-65 -80 Arbetslösa 270 246 216 213 272 327 2-24 -31-3 59 55 Procent av AK (ny def) 7,8 7,1 6,2 6,2 7,6 9,0 - -0,7-0,9-1,4 1,4 Procent av AK 9 6,0 5,4 4,6 4,5 5,8 7,0 0-0,6-0,7-0,1 1,3 1,2 Arb.marknadspolitiskaprogram 123 139 88 87 110 117 16 16-51 -1 23 7 Procent av AK 2,7 3,0 1,9 1,9 2,3 2,5 0,3 0,3-1,1 0,0 0,5 0,2 8 Summeringen stämmer inte alltid pga. avrundningar. 9 Tidigare definition. 13

Uppföljning av tidigare prognoser Arbetsmarknaden var fortfarande god under de första månaderna 2008, men därefter har en markant omsvängning till det sämre ägt rum. Denna förändring har förutsetts i våra tidigare prognoser, dock inte i fråga om styrkan i nedgången. För året 2008 som helhet är det dock alltjämt fråga om en tydlig sysselsättningsuppgång, mycket tack vare överhänget från 2007. Uppgången beräknades i höstprognosen 2007 till 45 000 och i vårprognosen 2008 till 55 000, och i föreliggande prognos har ökningen fastställts till 43 000 personer. Däremot är det tydligt att vårens prognos för 2009 en sysselsättningsminskning med endast 15 000 personer var för optimistisk, med tanke på den massiva konjunkturnedgången i höst, och nu beräknar vi istället att nedgången kommer att uppgå till 65 000 personer. När det gäller arbetskraften angavs ökningen mellan 2007 och 2008 till 30 000 respektive 39 000 i de två närmast föregående prognoserna. Det har emellertid visat sig att den till en början starka arbetsmarknaden stimulerat ännu fler människor att söka sig ut i arbetslivet. Nu räknar vi med en ökning på 42 000 personer. Bedömningen för nästa år är en nedgång med 6 000, vilket innebär en nedskrivning från i våras, då vi förutsåg en uppgång med 8 000. Arbetslöshetens nedgång har nu vänts i uppgång, men för helåret 2008 blir det ändå en viss minskning. I höstprognosen 2007 förutsågs den genomsnittliga nivån för året till 4,3 procent, vilket i våras skrevs ned till 4,2 procent. De senaste månadernas uppgång i arbetslösheten medför emellertid att vi reviderar upp årets förväntade nivå till 4,5 procent. En ännu större revision görs för 2009, vars arbetslöshet i vårprognosen förutsades till 4,7 procent. Nu bedömer vi att den i genomsnitt kommer att uppgå till 5,8 procent 10. 10 Enligt tidigare definition i AKU. 14

Internationell översikt Recession i världen Den globala konjunkturavmattningen ökade tempot påtagligt under hösten i spåren av den akuta finanskrisen, vilket beskrivs närmare i avsnittet finansiell ekonomi. Det har fått till följd att prognoser över den internationella konjunkturen har reviderats ned påtagligt för de kommande åren i alla lagda prognoser under hösten 2008. Osäkerheten är dock osedvanligt stor och nedåtriskerna dominerar. Den svåra frågan är hur pass mycket finanskrisen har skadat den reala ekonomin, det vill säga tillväxtaktiviteten. Denna prognos bygger på att de insatser som satts i sjön i många länder för att minska den finansiella oron får avsedd effekt men att det kommer att ta tid innan finanssektorn normaliseras. Det finns mycket som talar för att BNP minskar i flertalet för Sverige viktiga exportländer. Det gäller exempelvis euroområdet, Storbritannien och Förenta staterna. Den globala BNP-tillväxten bedöms växla ned från cirka 5 procent 2007 till tydligt under 4 procent 2008 och till cirka 1 procent 2009. Det innebär att den globala ekonomin går in i en recession enligt den definition som Internationella valutafonden (IMF) använder 11. Bakom detta ligger att tillväxten inom OECD-området 12 dämpas kraftigt och att hela området riskerar att gå in i en recession. Det som motverkar en ännu större nedgång är utvecklingen i Kina och Indien. Även där dämpas tillväxten påtagligt men trots det blir den förhållandevis hög. Den svaga konjunkturen leder till att arbetsmarknaden kommer att försvagas markant i flertalet av världens länder vilket ytterligare påverkar konjunkturen negativt. Det finns emellertid också några ljuspunkter. De är att länderna gemensamt sjösätter krispaket för att komma till rätta med finanskrisen, att centralbankerna runt om i världen sänker sin ränta kraftigt och att olje- och övriga råvarupriser sjunker. Det innebär också att inflationstakten kommer att växla ned påtagligt framöver. 11 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF som recession. Den bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 12 Länder som klassas som I-länder. Där återfinns flertalet av de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan och Turkiet. 15

Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 1970-2009 Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Förenta staternas ekonomi på lågvarv Den ekonomiska aktiviteten har stadigt avtagit i Förenta staterna under det senaste året. Mellan andra och tredje kvartalet 2008 minskade BNP-tillväxten med 0,3 procent i säsongrensade tal och uppräknat till årstakt. Inom bostadssektorn där de ekonomiska problemen en gång började, redan i slutet av 2005, går det fortfarande inte att spåra någon vändning. Byggloven har fortsatt att försvagas vilket indikerar att igångsättningen av bostäder fortsätter att falla. Dessutom fortsätter bostadspriserna att försvagas. Det är också bakgrunden till den finansiella krisen som har drabbat den amerikanska ekonomin hårt vilket har förmörkat de ekonomiska utsikterna påtagligt. Detta avspeglas i att de amerikanska hushållen tappat köplusten och att nedgången i investeringskonjunkturen fördjupats, vilket kan kopplas till förutom bostadsmarknaden även ökad ledig kapacitet i företagen och inte minst ökade svårigheter att få kredit. Hushållen plågas också av att de är mycket skuldtyngda och det tillsammans med den svaga framtidstron som nått en rekordlåg nivå leder till att hushållen bedöms hålla igen på konsumtionen under lång tid. Under tredje kvartalet 2008 skedde också en tydlig minskning av den privata konsumtionen. Hushållen har också påbörjat att sanera sin ekonomi och under tredje kvartalet minskade hushållens skuldsättning för första gången sedan tidigt 80-tal 13. Till detta kan läggas en mycket stort budgetunderskott i den federala budgeten samt fortsatt stort underskott i utrikeshandeln. Enligt NBER (National Bureau of Economic Research) startade recessionen redan i december 2007 och har alltså pågått i tolv månader. Det 13 SEB, Nordic Outlook, november 2008. 16

är en expertgrupp i NBER som har till uppgift att fastställa när högoch lågkonjunkturer börjar och slutar. Det innebär att lågkonjunkturen blir betydligt längre än vad som bedömdes så sent som sommaren 2008. De kraftfulla räntesänkningarna från amerikanska centralbanken (FED) och de stora åtgärdspaketen för att lösa upp finanskrisen bedöms få en tydlig motverkande effekt på konjunkturnedgången. BNPtillväxten bedöms växla ned från 2 procent 2007 till drygt 1 procent 2008 och för 2009 beräknas BNP komma att minska med cirka 1 procent. Inköpschefsindex för USA juli 1997 - oktober 2008 Industrin Privat tjänstesektor Index 70 60 50 40 30 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: EcoWin Arbetsmarknaden försvagas stadigt i Förenta staterna, vilket har en tydlig negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. Sysselsättningen (exklusive jordbruket) har sedan slutet av 2007 och fram till november 2008 minskat med drygt 1,9 miljoner personer, motsvarande 1,4 procent. Tyngdpunkten i nedgången ligger på september-november 2008 då nästan 1,3 miljoner jobb försvann, vilket indikerar att sysselsättningen kommer att försvagas tydligt framöver. Det finns mycket som talar för att sysselsättningsnedgången kommer att tillta i styrka under det kommande året. Arbetslösheten har ökat påtagligt eller från 4,4 procent våren 2007 till 6,7 procent i november 2008 14, vilket är den högsta nivån sedan oktober 1993. Det är en utveckling som fortsätter och vi bedömer att arbetslösheten kan komma att uppgå till cirka 8,5 procent under slutet av 2009. 14 Arbetslöshetstalen är säsongrensade. 17

12 Arbetslöshet USA januari 1948 - oktober 2008 10 8 6 4 2 0 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008 1951 1957 1963 1969 1975 1981 1987 1993 1999 2005 Källa: EcoWin Japans ekonomi bromsar in Den japanska ekonomin försvagas på bred front vilket är en följd av markant försvagad omvärldsefterfrågan och inhemsk kreditåtstramning. Den japanska exportindustrin lider av ett stort efterfrågebortfall från den amerikanska ekonomin men även handeln med övriga asiatiska länder dämpas. Dessutom plågas den japanska exportindustrin av en markant förstärkt yen-kurs och framtidsbedömningarna från företagen har blivit allt dystrare. Allt detta medför att de japanska hushållen uppvisat en tilltagande pessimism vilket bedöms komma att dämpa den inhemska efterfrågan ytterligare. Vidare talar allt för att den redan nu svaga investeringskonjunkturen fortsätter att dämpas. Arbetslösheten är i ökande och det är en utveckling som fortgår åtminstone under 2009. Den japanska arbetslösheten är dock förhållandevis låg. Arbetslösheten bottnade i fjol på 3,6 procent och har därefter legat på en i stort sett oförändrad nivå. Sysselsättningen har försvagats sedan våren 2008 och det är en utveckling som förstärks framöver vilket talar för att arbetslösheten ökar tydligare under det kommande året. BNP krympte under både andra och tredje kvartalet 2008, vilket betyder att ekonomin har gått in i en recession. Det är också en utveckling som fortsätter en tid. Sammantaget bedöms den japanska BNP-tillväxten bromsa in från 2 procent 2007 till cirka 0,5 procent 2008 varefter BNP minskar med drygt 1 procent nästa år. BNP dämpas tydligt i Kina, men är ändå en motkraft i den globala ekonomin Den kinesiska ekonomin har uppvisat en mycket starkt utveckling under senare år, men nu pekar olika indikatorer att en avmattning sker från den höga nivån. Bakom detta ligger inbromsningen av världseko- 18

nomin och den finansiella turbulensen. Det har lett till en stadigt minskad export och en avmattning av utländska investeringar. Fortfarande är dock den inhemska efterfrågan hög, och dämpningen där motverkas av nyligen lagda stora stimulanspaket från den kinesiska regeringen, både för att stimulera privat konsumtion och för att stärka investeringarna. Bland annat lades i november ett infrastrukturpaket fördelat på två år till en kostnad av nästan 590 miljarder dollar. Till detta kommer räntesänkningar som bedöms fortsätta. Det innebär att vi bedömer att investeringarna och den privata konsumtionen, trots att de dämpas, kommer att upprätthålla den kinesiska BNP-tillväxten på en hygglig nivå. Denna dämpas från 11,8 procent 2007 till cirka 9,5 procent 2008 och till 6-7 procent 2009, enlig vår bedömning. Den indiska ekonomin har utvecklats starkt och till skillnad från i Kina är det främst den inhemska efterfrågan som drivit upp tillväxten. Den hämmas dock av en hög inflation som lett till stigande räntor och till detta kommer den globala finanskrisen. Penningpolitiken lades dock om för att bli mer expansiv under hösten som en följd av kraftiga försvagningar i olika konjunkturbarometrar. Förra året uppgick BNPtillväxten till starka 9,3 procent och i år stannar tillväxten på mellan 7 och 8 procent. För 2009 bedöms tillväxten till cirka 5-6 procent. Det betyder att det är dessa två länder som är motorerna i världsekonomin under 2009. Recessionen når eurozonen Konjunkturen har försvagats påtagligt inom eurozonen sedan våren 2008 och de ekonomiska korttidsindikatorerna har gett en allt dystrare bild under hösten 2008. Det finns flera faktorer bakom denna utveckling. Exporten har drabbats, dels av inbromsningen i världskonjunkturen dels av att värdet på euron förstärkts påtagligt. Vidare har den inhemska efterfrågan dämpats markant och den utvecklingen lär fortsätta till följd av allt mer pessimistiska hushåll. Dessutom försvagas investeringskonjunkturen. Detta har bland annat sin bakgrund i att räntenivån är förhållandevis hög även om ECB sänkt sin styrränta. Till detta kommer att flera länder har haft svårt att stimulera ekonomin genom finanspolitik. Det sammanhänger med svaga offentliga finanser samt stabilitets- och tillväxtpaktens krav att budgetunderskottet inte får överstiga 3 procent av BNP, vilket begränsar handlingsfriheten. Dessa har dock mjukats upp och öppnat dörren för att tillåta ett större budgetunderskott än 3 procent under perioder med kraftigt försvagad tillväxt, och nyligen föreslog EU-kommissionen att medlemsländerna skulle avsätta åtminstone 1,5 procent av BNP för att motverka konjunkturförsvagningen. Statsbudgetarna är mest ansträngda i Frankrike, Italien, Portugal och Irland, men fler länder lär tillkomma. Exempelvis Spanien men även Tyskland kommer att få en kraftigt 19