Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Transkript

1 Ura 2009:1 ISBN Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiska program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Regional utveckling Bilaga Metod och urval

3 2

4 Sammanfattning Kraftigt försämrad arbetsmarknad Arbetsmarknaden försämras snabbt och det är en utveckling som fortgår under de närmaste åren. Det bekräftas av Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning av nästan arbetsställen inom det privata näringslivet och intervjuer av nästan alla kommuner och landsting. Företagen bedömer dock att efterfrågan på varor och tjänster inte fortsätter att minska utan förblir på en låg nivå under det närmaste halvåret och att en viss förbättring kan ske därefter. Resultatet styrks också av ett flertal andra indikatorer och det betyder att den kraftiga konjunkturavmattningen är på väg att plana ut och att en viss förbättring kan inträffa under loppet av år Det kommer dock att dröja fram till andra halvåret 2010 innan den kraftiga försämringen av arbetsmarknaden planar ut. Fortfarande minskar antalet lediga platser påtagligt samtidigt som antalet varslade om uppsägning ligger på en hög nivå. Vidare ökar arbetslösheten snabbt och sysselsättningen minskar med tilltagande styrka. Global BNP sjunker 2009 Den globala ekonomin har försämrats kraftigt under det senaste halvåret och allt fler länder känner av en minskad ekonomisk aktivitet. Det finns endast ett fåtal undantag, Kina och Indien, men även där dämpas BNP-tillväxten kraftigt. Den globala BNP bedöms krympa med 1,5 procent år Förra gången en liknande utveckling inträffade var i början av 1930-talet. De flesta länder uppvisar dock signaler att konjunkturen är på väg att bottna, vilket ska tolkas som att försämringen upphör men att det kommer att dröja relativt länge innan en tydlig återhämtningsprocess börjar. Europa har drabbats hårt och BNP bedöms minska med 4 procent år 2009 i euroområdet. Mycket talar också för att Förenta staternas ekonomi vänder upp före Europas. Utvecklingen i Förenta staterna och i synnerhet i Kina och Indien medför att det åter blir tillväxt i den globala ekonomin år 2010 vilket innebär att den nu minskande handelsvolymen åter börjar stiga. BNP bedöms växa med cirka 1,5 procent 2010, vilket ändå klart understiger IMF:s recessionsgräns på 3 procent. 3

5 Stort fall i svensk ekonomi Den svenska ekonomin har försvagats påtagligt. BNP minskade kraftigt under fjärde kvartalet 2008, jämfört med kvartalet före, men nedgången bromsade in påtagligt under första kvartalet 2009, i säsongrensade siffror. Mellan åren 2007 och 2008 minskade BNP med 0,2 procentenheter och under första kvartalet 2009 var BNP 6,5 procent lägre än under motsvarande kvartal året före, kalenderkorrigerat. De framåtriktade indikatorerna visar på att försvagningen fortsatt under andra kvartalet men de indikerar också att konjunkturbotten kommer att nås under andra halvåret. Det innebär att BNP bedöms komma att minska med cirka 5 procent mellan åren 2008 och Det finns mycket som talar för att tillväxten sedan återkommer, dock i en låg takt, och tillväxten för år 2010 beräknas till cirka 0,5 procent. Fritt fall för export och investeringar Den kraftigt fallande globala konjunkturen har orsakat ett i det närmaste fritt fall av exporten, vilken minskade med hela 16,2 procent mellan första kvartalet 2008 och första kvartalet Det finns inte heller någon omedelbar förbättring i sikte utan det som sker är att nedgången i världsekonomin dämpas och att försämringen först därefter upphör. Mellan åren 2008 och 2009 bedömer vi att exporten faller med 13,5 procent, och nedgången är särskilt stor för verkstadsindustrin och i synnerhet för fordonsindustrin. Situationen för den svenska exporten förvärras av att exportinnehållet är stort i investeringsvaror och insatsvaror, vilket också leder till att nedgången blir mer utdragen eftersom det dröjer innan investeringskonjunkturen tar fart i omvärlden. En annan försvårande faktor för Sveriges del är det stora beroendet av konjunkturen i Europa. Det som motverkat ett ännu större fall är den svaga kronan. Trots allt bedöms exporten komma att öka under år 2010, men uppgången blir förhållandevis svag, 3 procent. Även importen försvagas kraftigt till följd av en fallande investeringskonjunktur, ett minskat behov av insatsvaror samt en svag privat konsumtion. Investeringskonjunkturen, som varit stark i fyra år i rad, började försvagas under andra halvåret 2008 och nedgången blev mycket kraftig under första kvartalet 2009 då investeringarna minskade med drygt 14 procent jämfört med året innan. Företagen planerar för fortsatt minskade investeringar år 2009 och den stora lediga kapaciteten i maskiner och lokaler talar för en kraftig nedgång. Bostadsinvesteringarna försvagades påtagligt 2008 och denna utveckling fortsätter Mellan åren 2008 och 2009 beräknas de totala bruttoinvesteringarna komma att minska med 13 procent och även 2010 minskar investeringarna kraftigt, med 6 procent. 4

6 Svag konsumtionsutveckling Hushållen har visserligen blivit mindre pessimistiska, men deras förtroendeindikator ligger på en låg nivå. Den privata konsumtionen beräknas minska med 1,5 procent 2009, men den väntas öka med 1,6 procent år De offentliga finanserna försvagas snabbt under 2009 och år Kommuner och landsting tvingas dels genomföra besparingsprogram dels höja skatten, detta trots att den kommunala sektorn tillfälligt får 7 miljarder i höjt statsbidrag Den kommunala konsumtionen blir mycket svag både år 2009 och år 2010 medan den statliga ökar. Sammantaget bedöms offentlig konsumtion endast komma att öka med 1,2 procent 2009 och med 0,6 procent år färre sysselsatta Företagen i det privata näringslivet planerar för färre anställda under det närmaste året i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och detsamma gäller för den kommunala sektorn. Till detta kan läggas att den lediga personalkapaciteten var den största på fem år, vilket talar för fortsatta personalneddragningar. Även Konjunkturinstitutets barometrar redovisar att företagen planerar för färre anställda under de närmaste månaderna. Mellan åren 2008 och 2009 beräknas sysselsättningen som genomsnitt komma att minska med personer. Nedgången av sysselsättningen fortsätter sedan under år 2010 men takten i nedgången bromsar in kraftigt och vid slutet av året upphör försvagningen nästan helt. Den kraftiga nedgången år 2009 belastar dock sysselsättningssiffrorna 2010 med ett stort negativt överhäng och det gör att sysselsättningen minskar med mellan åren 2009 och Under år 2008 ökade antalet arbetade timmar med 1,6 procent, men under 2009 beräknas timmarna komma att försvagas med cirka 4 procent. Det betyder också att produktiviteten som varit negativ två år i följd även minskar mellan åren 2008 och Under år 2010 fortsätter sedan timmarna att försvagas, med 2,5 procent, vilket betyder att produktiviteten ökar kraftigt, med cirka 3 procent i hela ekonomin. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har löneökningstakten minskat jämfört med föregående intervjuundersökningar. Våren 2009 uppgick löneökningstakten i det privata näringslivet till 3,4 procent. Undersökningen visar också att arbetsställen med rekryteringsproblem haft en något snabbare löneökningstakt än arbetsställen som inte upplevt brist, eller 3,7 procent mot 3,4 procent. Löneökningstakten har fortsatt att vara lägre hos de mindre arbetsställena (2-4 anställda) medan löneökningarna varit högre inom primärkommuner och landsting, vilket främst sammanhänger med avtalskonstruktionen. Där 5

7 ökade lönerna med 3,7 procent respektive 3,8 procent våren Den kraftigt ökade arbetslösheten och den fortsatt minskade bristen på arbetskraft kommer att hålla nere löneökningarna under 2009 och 2010 då de beräknas till 3,3 procent respektive 2,3 procent. Reallönen kommer att öka tydligt genom att inflationen blir mycket låg under åren 2009 och Industrin har drabbats hårdast Industrikonjunkturen har försvagats kraftigt och efterfrågebortfallet från världsmarknaden är betydligt större än fallet var vid början av 1990-talet. Delar av verkstadsindustrin har drabbats värst och då i synnerhet fordonsindustrin men också maskinindustrin, vilket bland annat lett till omfattande varsel om uppsägningar. Nedgången där har spridit sig till andra industrigrenar, bland annat metallvaruindustrin, järn- och stålverken samt den kemiska industrin. Även skogsindustrin har drabbats hårt vilket bland annat beror på ett ras i byggandet i omvärlden. Det finns en rad indikatorer som visar att industrikonjunkturen är på väg att bottna, men på en mycket låg nivå. En viss förbättring är trolig under framför allt 2010 men mot detta skall ställas att industrin har ett fortsatt stort överskott på kapacitet avseende både maskiner och lokaler samt personal. Antalet anställda inom industrin bedöms komma att minska kraftigt, med cirka personer år 2009 och med lika många år Det betyder att industrins andel av den totala sysselsättningen sjunker ned mot 12 procent, det vill säga samma nivå som rådde i Förenta staterna före den finansiella krisen. Stort fall i byggsysselsättningen Byggkonjunkturen har försvagats kraftigt och snabbt, dock från ett starkt utgångsläge. Företagen ser också framtiden an med pessimism. Det finns flera faktorer bakom detta, bland annat upplever byggföretagen fortfarande sviterna av den finansiella krisen. Bostadsbyggandet har rasat kraftigt och det är en utveckling som fortsätter i år. Däremot finns hopp om att ingångsättandet av nya bostäder kan komma att öka Riksbankens i det närmaste nollräntepolitik har lett till att priserna på småhus och lägenheter upphört att minska och enligt Mäklarstatistik syns till och med en tendens till ökning de senaste månaderna. Mot bakgrund av att Riksbanken kan komma att sänka räntan till 0,25 procent och sedan låta den ligga stilla under prognoshorisonten talar mycket för att bostadspriserna stiger år Företagen planerar också för minskade investeringar i lokaler. Däremot fortsätter energiinvesteringarna att förstärkas, och även aktiviteten inom ROT-sektorn ökar liksom de statliga infrastrukturinvesteringarna. De senare är dock kapitalintensiva och sammantaget kommer inte de ökande områdena inom byggsektorn på långt när att kunna 6

8 kompensera bortfallet av bostadsproduktionen. Byggsysselsättningen beräknas minska med i år och med år Det betyder att byggarbetslösheten kommer att stiga kraftigt under både år 2009 och år 2010 och bli mycket hög. En grupp som riskerar att drabbas hårt är nyexaminerade från byggprogrammet och de är också i behov av lärlingsplatser. Även privata tjänster drabbas Den privata tjänstesektorn har gått in i en svagare utvecklingsfas efter flera år av stark expansion. Lite överraskande är att delar av denna sektor enligt vår undersökning hyser en viss optimism inför framtiden och räknar med att konjunkturen vänder uppåt under det närmaste halvåret. Det mest expansiva området inom privat tjänstesektor har varit uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna och de har känt av konjunkturförsvagningen först under inledningen av Framtidsförväntningarna är som vanligt mer positiva än i flertalet övriga branscher. Det är också ett område som blivit alltmer sammanlänkat med industrin vilket är en följd av att industrin fokuserat på kärnverksamheten samtidigt som flera verksamhetsområden överförts till den privata tjänstesektorn. Det mesta talar dock för att även uppdragsverksamheten kommer att påverkas av konjunkturavmattningen och att sysselsättningen minskar det närmaste året. Bemanningsföretagen ingår här och de känner av den vikande efterfrågan på arbetskraft. Banksektorn är fortfarande inne i en mycket turbulent period och ytterligare personalneddragningar är att vänta. Dessutom påverkas banksektorn av den ekonomiska turbulensen i Baltikum. Hotell- och restaurangnäringen har under tidigare konjunkturnedgångar drabbats tidigt när hushållen håller hårt i plånboken. Denna gång finns en tydlig optimism om ökad turism från utlandet och en tro att fler väljer att semestra inom landet, bland annat till följd av den svaga kronan. Företagen planerar inte för färre anställda, men vi gör bedömningen att antalet anställda trots allt minskar under det närmaste året. Detaljhandeln kommer att känna av hushållens svaga köplust och det gäller i synnerhet sällanköpshandeln och bilhandeln. Dagligvaruhandeln är inte så konjunkturkänslig men området kännetecknas av strukturella förändringar i riktning mot mer personalsnåla försäljningsställen. Den försvagning av konjunkturen som sker drabbar i störst utsträckning partihandeln och det medför att antalet anställda inom handeln totalt sett bedöms minska under åren 2009 och Den svaga konjunkturen inom industrin och byggnadsverksamheten fortsätter att påverka transportnäringen negativt. Sammantaget beräk- 7

9 nas antalet sysselsatta inom privat tjänstesektor minska med personer år 2009 och med personer under år Svag ekonomi i kommunerna Den kommunala sektorns budgetar försämras snabbt dels genom att skatteunderlaget eroderas kraftigt via en påtaglig nedgång av antalet arbetade timmar dels genom att kostnaderna stiger på grund av ökad arbetslöshet. Den kommunala sektorn har därför fått ett tillfälligt höjt statsbidrag på 7 miljarder kronor för år Trots det planerar man för en viss neddragning av sina verksamhetsområden. Området är också inne i en stor förändringsprocess med ett ökat inslag av privat huvudman och området påverkas dessutom av pågående demografiska förändringar. Den primärkommunala sektorn räknar med färre anställda inom grundskolan och gymnasieskolan vilket främst kan härledas till den demografiska förändringen mot färre elever. Vidare planerar kommunerna för en viss minskning av antalet anställda inom handikapp- och äldreomsorgen och liksom tidigare planeras nedskärningar för övriga verksamhetsområden inklusive administrationen. Ökningen av barnantalet leder till ett fortsatt tryck på utbyggnad av barnomsorgen. Landstingen räknar med färre anställda, vilket främst berör sjukhusen och primärvården. Också antalet statligt anställda bedöms komma att bli något färre under det närmaste året. Det betyder att den offentliga tjänstesektorn sammantaget bedöms komma att sysselsätta färre år 2009 och ytterligare färre år Liten förändring av utbudet Utbudet av arbetskraft har bara förändrats svagt under år 2008 och det är en utveckling som fortsätter under år Den kraftiga ökningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen under åren 2009 och 2010 borde inte påverka arbetskraftsutbudet enligt den nya arbetslöshetsdefinitionen, utan den försvagning som bedöms komma att ske härrör från fler studerande inom högskolan och en viss utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen. Den demografiska effekten på utbudet av arbetskraft blir också liten under åren 2009 och 2010 och hela tillväxten av den aktiva befolkningen i åldern år tillfaller utrikesfödda. Under år 2009 ökar befolkningen i aktiv ålder (16-64 år) blygsamt, endast med drygt personer. Det sker en påtaglig ökning av ungdomar i befolkningen (16-24 år) medan de äldre i befolkningen (55-64 år) minskar markant. År 2009 beräknas arbetskraften komma att öka med personer och år 2010 minskar den med cirka personer. 8

10 Snabbt stigande arbetslöshet till 11,3 procent Arbetslösheten har ökat sedan sommaren 2008 och takten i ökningen har tilltagit, oavsett vilket statistikmått som används. I april 2009 uppgick arbetslösheten till 8,5 procent 1 vilket kan jämföras med 6 procent i april Arbetslösheten fortsätter att stiga under återstoden av år 2009 och under större delen av år Ökningstakten bedöms dock komma att avta under loppet av Arbetslösheten beräknas öka i åldrarna år från 6,1 procent år 2008 till 9 procent år 2009 och till 11,3 procent år Arbetslösheten har ökat genom att rekryteringarna minskat vilket gör det allt svårare för ny- och återinträdande att hitta ett arbete, genom att färre tidsbegränsade anställningar förlängs eller övergår till fast anställning samt genom att allt fler varslade lämnar fast anställning och blir arbetslösa. Under första kvartalet 2009 hade ungefär var femte arbetslös blivit det genom personal- eller driftsinskränkningar. En annan faktor som bidrar till ökad arbetslöshet är att det finns en tendens att arbetslöshetstiderna förlängs. Detta märks endast indirekt i statistiken eftersom den genomsnittliga arbetslöshetstiden minskar när inflödet i arbetslöshet ökar, men antalet personer som varit arbetslösa två kvartal i följd har ökat. Det är dock värt att påpeka att antalet rekryteringar är omfattande trots den pågående nedgången. Antalet rekryteringar beräknas till cirka 1 miljon 2009 och till cirka år Hög andel av de uppsagda blir arbetslösa För dem som varslades perioden september till november 2008 blev 64 procent eller nästan uppsatta på en uppsägningslista som skickades in till Arbetsförmedlingen. Av dessa blev 58 procent inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen 2. Andelen av de varslade som fick ett uppsägningsbesked efter förhandlingen har inte förändrats nämnvärt under åren 2002 till , men däremot har övergångarna till arbetslöshet ökat kraftigt under det senaste året. Relaterat till sysselsättningen drabbades yngre mer än äldre. Av dem som blev arbetslösa var 55 procent yngre än 35 år och drygt 20 procent var under 25 år. Endast 8 procent var 55 år eller äldre. Det kan bero på att den lagstadgade anställningstryggheten ökar med åldern. 1 Avser åldersgruppen år. 2 Drygt var inskrivna på Arbetsförmedlingen inom sex månader efter varslet. Av dem som inte sagts upp inom denna tidsperiod beräknas dessutom ytterligare komma att bli arbetslösa. 3 Statistiken introducerades 2002, och någon jämförelse med förhållandena under 1990-talskrisen är därför inte möjlig. 9

11 De utrikes födda utgör 14 procent av de sysselsatta, medan de utgör 16 procent av de uppsagda och 21 procent av dem som skrevs in som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i program 2010 Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program 4 kommer år 2009 att uppgå till i genomsnitt personer per månad eller 2,8 procent av arbetskraften. År 2008 var antalet För år 2010 beräknas nivån till personer vilket motsvarar 4,4 procent av arbetskraften. Än svårare för vissa grupper att finna arbete Åren 2009 och 2010 kommer att kännetecknas av snabbt stigande arbetslöshet. Uppgången blir bred och ingen grupp lämnas oberörd. Det innebär stigande arbetslöshetstal oavsett kön, ålder, yrke, region, etniskt ursprung, utbildningsbakgrund med mera. Vissa grupper kommer dock att drabbas mer än andra och för dessa grupper riskerar dessutom arbetslösheten att bli långvarig och fastna på en hög nivå. När nu konjunkturläget är bland de sämsta i efterkrigshistorien kommer dessa grupper att mötas av en synnerligen hård arbetsmarknad. Många i dessa grupper har redan varit utan arbete under långa perioder, en stor del har dessutom saknat en fast förankring i arbetslivet under den senaste högkonjunkturen fram till början av När nu efterfrågan på arbetskraft faller kraftigt blir naturligtvis möjligheten att finna arbete ännu mindre för dessa personer. Det kommer dessutom att råda stora regionala skillnader i arbetsmarknadssituationens utveckling runt om i landet. Följande utsatta grupper finns inom arbetsmarknadspolitiken åren 2009 och 2010: Ungdomar under 25 år, i synnerhet med svag utbildningsbakgrund Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa inom tillbakagående yrken Anställda inom industritäta regioner 4 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, det vill säga exklusive de stöd som riktar sig till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Programmen är av två slag: program med aktivitetsstöd och arbete med stöd. 10

12 Det är främst två av dessa nämnda grupper som ökar i antal i arbetskraften under kommande år och det är ungdomar och utomeuropeiskt födda. Dessa grupper växer kraftigt i befolkningen och många av dem är på väg ut på arbetsmarknaden för första gången, vilket i detta kärva arbetsmarknadsläge medför kraftigt ökad arbetslöshet inom grupperna. De möter nu en arbetsmarknad med låg efterfrågan på arbetskraft, upptrissade kompetenskrav och hård konkurrens om jobben. Erfarenhetsmässigt kommer deras situation att bli mycket svår med risk för särskilt långa arbetslöshetstider för dem som har de svagaste utbildningsbakgrunderna. Antalet ungdomar utan arbete 5 kommer i det närmaste att fördubblas innan prognosperiodens slut. En snabbt växande andel av dem kommer att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Det är dock viktigt att understryka att för flertalet ungdomar är arbetslöshetsproblemet övergående och när efterfrågan på arbetskraft ökar gynnas denna grupp. De som riskerar att drabbas hårt på lång sikt är ungdomar med kort utbildning. Svårt för korttidsutbildade Svag utbildningsbakgrund är alltid en försvårande faktor när det gäller att finna ett nytt jobb. Svårigheterna för arbetslösa med kort skolutbildning blir nu ännu större. Det är flera faktorer som talar för att antalet arbetslösa med högst förgymnasial utbildning ökar kraftigt framöver. Det finns ett mycket stort antal personer som invandrat de senaste åren mellan 2005 och 2010 ökar den utlandsfödda befolkningen med närmare personer. Av dessa beräknas cirka 40 procent ha högst förgymnasial utbildning, och merparten av dem har inte grundskoleutbildning. Det sker även ett tillskott av korttidsutbildade genom att dessa drabbas av uppsägningar och i stor utsträckning måste lämna tidsbegränsade anställningar. Dessutom lämnar cirka 20 procent av eleverna gymnasieskolan utan fullständiga slutbetyg fyra år efter att de påbörjat sin utbildning. Fram till för några år sedan kunde en stor del av ungdomarna komplettera sin utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen men genom de neddragningar som skett inom denna utbildningsform har dessa möjligheter nästan försvunnit. Den höga andelen personer som saknar gymnasieutbildning slår igenom bland dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I april saknade 31 procent i åldrarna under 20 år gymnasieutbildning och i åldrarna år var andelen 20 procent. Bland utomeuropeiskt födda ungdomar var andelarna 50 respektive 40 procent. Nivåerna speglar de utbredda utbildningsbrister som finns inom dessa ungdomsgrupper. Det saknas 5 Arbetslösa enligt tidigare definition plus ungdomar som deltar i program med aktivitetsstöd. 11

13 emellertid verktyg för att långsiktigt lösa utbildningsfrågan för dessa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Inskrivna med funktionshinder ökar Antalet inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga bedöms öka i stigande takt åren 2009 och 2010, jämfört med det senaste året. Anledningen är att fler förlorar sina arbeten på grund av lågkonjunkturen men också att fler förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Under åren 2006 till 2008 har årligen cirka personer förts över. År 2010 beräknas antalet till Orsaken till denna stora ökning är de nya reglerna om ökade rehabiliteringsinsatser som i slutänden ska utmynna i att fler kommer ut i arbete istället för att uppbära ersättning från sjukförsäkringssystemet. Strukturarbetslösheten riskerar att öka kraftigt Det är främst yrken inom industrin som drabbas hårt av lågkonjunkturens följdverkningar. Hittills har antalet inskrivna arbetslösa inom tillverkningsyrken ökat med cirka personer till personer. Ungefär en tredjedel av dessa har högst förgymnasial utbildning och huvuddelen är män. Den negativa utvecklingen väntas fortsätta under prognosperioden. Många av de jobb som förloras inom industrin kommer inte tillbaka. De nya jobben uppstår i ny skepnad med annorlunda och högre krav på utbildning. Det betyder att arbetslösheten hos många av dem som under innevarande lågkonjunktur blir arbetslösa inom industriyrken riskerar att bli bestående under lång tid. Många är män och erfarenheterna från 1990-talskrisen visar att benägenheten inom denna yrkesgrupp att vidareutbilda sig och/eller att byta yrke är låg. Risken är därför stor att den strukturella arbetslösheten ökar påtagligt och att den fastnar på en högre nivå. Det kommer nämligen inte enbart att vara industriyrken som drabbas av strukturella förändringar, utan även andra branscher och yrkesområden. Industriyrkena drabbas dock värst. Det finns ingen enkel lösning på dessa arbetslöshetsproblem men den traditionella arbetsmarknadspolitiken har vid stora strukturförändringar under efterkrigstiden alltid innehållit stora omställningsinsatser i form av arbetsmarknadsutbildning. Denna kan dock denna gång komma att spela en mindre roll än tidigare. En mycket viktig erfarenhet från 1990-talskrisen är vikten av att satsa på aktiva åtgärder för att förhindra passivitet och långa arbetslöshetstider, och därmed minska risken för utslagning från arbetsmarknaden. 12

14 Ojämn utveckling i regionerna Lågkonjunkturen drabbar vissa regioner hårt, medan andra regioner klarar sig bättre. Näringsstrukturen varierar mellan olika regioner och olika lokala arbetsmarknader och det innebär att arbetsmarknadssituationen kommer att skilja sig i hög grad. En indikator på förestående förändringar är varslen om uppsägningar. Dessa har slagit särskilt hårt i regioner med stor industrisektor och på lokala arbetsmarknader med större företag inom framför allt transportmedelsindustrin och maskinindustrin. Dessa stora förändringar väntas innebära snabbt stigande arbetslöshet och i allt fler regioner riskerar strukturarbetslösheten att bli ett svårhanterligt problem kommande år. Sysselsättningen väntas minska över hela landet vilket medför stigande arbetslöshet i samtliga län. Värst drabbas industritunga län i Sydoch Mellansverige såsom Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg och Blekinge. Det finns även lokala arbetsmarknader i flera andra län som drabbas mycket hårt av fallande sysselsättning och snabbt stigande arbetslöshet. Norrlandslänen bedöms, med undantag av Västerbotten, inte påverkas lika kraftigt som en del län längre söderut och det beror bland annat på deras större inslag av offentlig tjänstesektor och en mindre utsatt industristruktur. Stockholm har med sin tjänsteinriktade arbetsmarknad inte drabbats lika hårt av uppsägningar och personalneddragningar som många andra län och den situationen består. Likaså väntas Skåne få en lägre nedgång av sysselsättningen än övriga delar av Sverige, bland annat beroende på närheten till Danmark. Utvecklingen i Öresundsregionen har under en längre tid skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Detta är också en strukturell faktor som mildrar krisens verkningar i regionen. 13

15 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, procentuell förändring 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,0 0,5 Antal arbetade timmar 7, procentuell förändring -1,4 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6-4,0-2,5 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,3 3,3 3,1 2,9-0,6-1,8-1,0 3,0 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,5 1,3 0,9 Timlön, procentuell förändring 3,5 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,3 2,3 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 1,4 1,3 1,2 3,3 3,6 3,3 1,2 1,5 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,0 2,6 2,7 2,3 3,0-0,2-1,5 1,6 Sparkvot, inkl. avtalspension 9,0 7,7 6,8 7,8 9,1 11,9 14,1 14,1 Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK 7,8 7,1 6,2 6,1 9,0 11,3 0,1-0,7-0,9-0,1 2,9 2,3 Arb.marknadspolitiskaprogram Procent av AK 2,7 3,0 1,9 1,8 2,8 4,4 0,3 0,3-1,1-0,1 1,0 1,6 6 Talen är ej kalenderkorrigerade. 7 Kalenderkorrigerat minskar arbetade timmar med 4,3 % 2009 och med 1,9 % Summeringen stämmer inte alltid pga. avrundningar. 14

16 Uppföljning av tidigare prognoser 9 Under 2008 skedde en markant omsvängning till det sämre på svensk arbetsmarknad, och försämringen blev dramatisk under årets sista månader. Förändringen till det sämre hade vi varnat för redan hösten 2007 och vi var bland de första prognosmakarna som talade om en vändning hösten 2008, på den då mycket starka arbetsmarknaden. I prognosen våren 2008 förväntades att sysselsättningstillskottet under året skulle bli personer i åldrarna år, men detta tal justerades i höstprognosen ned till Det faktiska utfallet blev en ökning med personer. För 2009, när omsvängningen på arbetsmarknaden fått fullt genomslag, beräknades enligt vårprognosen 2008 en sysselsättningsnedgång med personer. Även då var det inte många prognosmakare som räknade med en så kraftig försvagning från det gynnsamma läge som då rådde. I september 2008 inleddes finanskrisen som blev början till en allvarligare och djupare lågkonjunktur. Denna händelse innebar att alla lagda prognoser för år 2009 fick revideras. Varje ny prognos som sedan presenterades hösten 2008 innebar revideringar mot en ännu sämre utveckling på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen tvingades också revidera prognosen under hösten 2008 till en nedgång på sysselsättningstillfällen år 2009 och det talet ändras i nu föreliggande prognos till personer. Arbetskraftens ökning under 2008 skattades i förra vårens prognos till och i höstens prognos till personer. Den faktiska ökningen stannade nu vid För 2009 förutsågs en uppgång med respektive personer. I denna prognos räknar vi med en uppgång med personer. Det är således små skillnader mellan prognos och utfall år I prognosen våren 2008 förutsågs arbetslösheten under året till 5,9 procent av arbetskraften år, vilket i höstprognosen reviderades till 6,2 procent. Utfallet blev här 6,1 procent. I vårprognosen beräknades arbetslösheten för 2009 till 6,5 procent, men i höstprognosen höjdes nivån till 7,6 procent. I den nu aktuella prognosen bedöms årets arbetslöshet bli 9,0 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden har blivit sämre än vad alla prognosmakare räknad med och därmed har den prognostiserade arbetslöshetsnivån höjts efterhand i olika prognoser. 9 I detta avsnitt används de nuvarande AKU-definitionerna på sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet. Det betyder att arbetskraften är uppdaterad med hjälp av sysselsättnings- och arbetslöshetstal. 15

17 Internationell översikt Recession i världen Den globala konjunkturavmattningen har blivit kraftigare än väntat och det har lett till att prognosmakarna skrivit ned sina prognoser i allt snabbare takt. Ekonomierna i nästan alla länder har gått in i en tydlig recession och bedömningen är att globala BNP krymper med cirka 1,5 procent 2009, vilket inte har hänt sedan andra världskriget. Bakom detta ligger ett stort fall av de globala handelsvolymerna, något som slår särskilt hårt mot starkt exportberoende länder såsom Japan, Tyskland och Sverige. Den finansiella krisen har tvingat fram kraftfulla åtgärder från centralbankerna runt om i världen och den tydliga effekten på realekonomin har lett till att också finanspolitiken blivit mycket expansiv. Det återstår dock mycket att göra och centralbankerna brottas bland annat med deflationsrisken och arbetet med att bättre koppla marknadsräntorna till centralbankernas styrräntor. Se vidare avsnittet Finansiella marknader. Under vintern visade alla indikatorer på en världsekonomi i helmörker, men under mars och april har ljusglimtar dykt upp. Den mest synliga är givetvis glädjeyran på börserna runt om i världen men i flera länder bland annat i Förenta staterna börjar hushållen få tillbaka framtidstron, dock från en låg utgångsnivå. Vidare visar olika framåtriktade indikatorer att botten sannolikt kommer att nås i flera länder under andra hälften av 2009 och då inställer sig frågan när återhämtningen kan inledas på allvar. Mycket talar för att BNP fortsätter att krympa i många länder under större delen av 2009, men att en viss förbättring kan komma att ske under första halvåret Det är en utveckling som bedöms komma att förstärkas under andra halvåret Globala BNP uppskattas av oss komma att växa med cirka 1,5 procent under 2010, vilket är påtagligt under det historiska genomsnittet och långt under de 3 procent som IMF definierar som recessionsgräns. 10 Bakom detta ligger att BNP bedöms komma att falla kraftigt i OECD-området 11 under 2009 och att området bedöms uppvisa endast en svag tillväxt Kina och Indien motverkar ett ännu större fall i globala BNP 2009 och tillväxten i dessa länder bidrar till att det blir en viss tillväxt i världsekonomin under Den förhållandevis låga tillväxten 2010 leder till att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas i 10 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF som recession. Det bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 11 Länder som klassas som I-länder. Där återfinns flertalet av de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan och Turkiet. 16

18 flertalet av världens länder, även om exempelvis uppgången i arbetslöshet bromsar in. Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2009 och 2010 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Förhoppningar för Förenta staternas ekonomi Den ekonomiska aktiviteten har avtagit kraftigt i Förenta staterna under de senaste kvartalen. Mellan fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 minskade BNP med hela 5,8 procent i säsongrensade tal och uppräknat till årstakt, vilket var en något lägre nedgångstakt än fjärde kvartalet 2008 men klart sämre än förväntningarna. Nedgången under första kvartalet 2009 innehöll trots allt en del positiva signaler. Den ena var att försvagningen av BNP till stor del föll på en kraftig lageravveckling och den andra var att hushållen ökade sin konsumtion vilket i synnerhet gällde för varaktiga konsumtionsvaror. Hushållen har också blivit mer positiva, men fortfarande befinner sig förtroendeindikatorn på en låg nivå. Även inköpschefsindex för både industrin och privata tjänstesektorn har upphört att försvagas, men också dessa indikatorer befinner sig på en historiskt sett mycket låg nivå. Nyckeln till en varaktig förstärkning av den amerikanska ekonomin ligger enligt många bedömare inom bostadssektorn. Byggloven har emellertid fortsatt att försvagas vilket indikerar att det kommer att ta relativt lång tid innan en återhämtning kommer igång. Däremot har försäljningen av bostäder ökat, vilket tolkats som att en förbättring kan stå för dörren. En viktig förklaring kan vara att många utmätta fastigheter kommit ut på markanden 12. Dessutom finns ännu inga tecken på att husprisfallet upphört och fortfarande är antalet osålda bostäder stort även 12 SEB, Nordic Outlook, maj

19 om antalet minskat något 13. Det mesta talar därför för att prisfallet fortsätter ett tag till och det leder till att bostadsinvesteringarna fortsätter att falla. Detta tillsammans med ett lågt kapacitetsutnyttjande inom näringslivet talar i sin tur för att den mycket svaga investeringskonjunkturen består ytterligare en tid. Hushållens skuldsanering fortgår vilket hämmar den privata konsumtionen, men trots allt finns vissa indikationer på att den kan komma att öka något, i synnerhet under Ett positivt inslag i den amerikanska ekonomin är att det stora underskottet i bytesbalansen reducerats snabbt vilket leder till att nettoexporten kommer att ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten under 2009 och De stora stimulanspaketen, vilka började sjösättas tidigare än i Europa, och en mer sluten ekonomi talar för att återhämtningen kommer tidigare i Förenta staterna än i Europa. I år beräknas dock BNP falla med drygt 3 procent, vilket är den största minskningen i BNP sedan andra världskriget. Bedömningen för 2010 är att ekonomin går in i en svag återhämtningsprocess och BNP-tillväxten beräknas då till cirka 1 procent. Procent 20 BNP-tillväxt i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: EcoWin, Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden försvagas stadigt i Förenta staterna, vilket har en tydligt negativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten. Sysselsättningen (exklusive jordbruket) har sedan början av 2008 och fram till april 2009 minskat med drygt 5,7 miljoner personer, motsvarande 4,2 procent. Tyngdpunkten i nedgången ligger på perioden september 2008 till april 2009 då drygt 4,6 miljoner jobb försvann, vilket indikerar att sysselsättningen kommer att fortsätta att försvagas tydligt framöver. Det dröjer ytterligare en tid innan sysselsättningsnedgången mer tyd- 13 SEB, Nordic Outlook, maj

20 ligt bromsar in, men den bedöms avta i styrka under senare delen av Arbetslösheten har ökat kraftigt, från 4,4 procent våren 2007 till 8,9 procent i april , vilket är den högsta nivån sedan början av 1980-talet. Arbetslösheten fortsätter att stiga och bedöms komma att uppgå till cirka 11 procent under Procent 12 Arbetslöshet USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt januari april Källa: EcoWin Japans ekonomi bromsar in Den japanska ekonomin har drabbats särskilt hårt av det kraftiga bortfallet av omvärldsefterfrågan och till detta kommer en övervärderad yen. Detta har lett till ett fritt fall i exporten som halverades första kvartalet 2009 jämfört med första kvartalet Många japanska exportföretag har därmed drabbats av stora förluster och de ser inte något ljus i tunneln. Även den inhemska efterfrågan har försvagats och det är en utveckling som fortsätter. BNP krympte kraftigt i Japan under slutet av föregående år varvid BNP sjönk med 0,6 procent mellan helåren 2007 och BNP fortsatte också att falla kraftigt under första kvartalet 2009, med drygt 15 procent jämfört med fjärde kvartalet och uppräknat till årstakt. Indikatorer som mäter hushållens förtroende och företagens bedömning indikerar att BNP fortsätter att krympa kraftigt under andra kvartalet Den allmänna bedömningen är att det kommer att dröja relativt länge innan ekonomin går in i en återhämtningsprocess, men läses indikatorerna positivt kan nedgångstakten bromsa in under andra halvåret. Det innebär att vi bedömer att BNP kan komma att krympa med cirka 7 procent mellan 2008 och Den förbättring av handelsvolymen som bedöms komma att ske 14 Arbetslöshetstalen är säsongrensade. 19