Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan som verksamhetsområde ökat med cirka 24 procent, vilket motsvarar 74,3 mkr. Barnantalet har under samma period ökat med 7,6 procent, vilket motsvarar 324 barn. År 2008 fanns det därför nästan 4 600 barn som dagligen deltog i Södertälje kommuns verksamheter inriktade mot barnomsorg i förskolan. Barnen i kommunal förskola ökade under 2008 och det gjorde även barnen i enskild verksamhet, om än inte fullt lika mycket. Antalet barn inom dagbarnvårdarna fortsätter att minska. Kommande år tros både kommunal och enskild förskola öka sitt barnantal i Södertälje kommun. Kostnader förskolan 2008 1% 7% 11% 11% 68% Platsbidrag till enskilda förskolor Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden inom grundskolan ökat med cirka 13 % och elevantalet bortsett från ett fåtal elever varit detsamma. Från 2007 till 2008 var nettokostnadsökningen cirka 6 % och under samma period har elevantalet varit i stort sett oförändrat. En förklaring till att nettokostnaden ökar men elevantalet är oförändrat är att andelen förberedelseklasselever har ökat markant mellan 2006 och 2008 och dessa elever har ett högre platsbidrag än vanliga elever. Lokalkostnaderna har ökat med över 14 % 2008 jämfört med 2006. Den stora ökningen var här mellan 2006 och 2007 då kostnaden steg med cirka 10 %. Ersättningen för lokaler till friskolor och skolor i andra kommuner har ökat på grund av att lokalkostnaderna per elev ökat för våra egna skolor. Att lokalkostanden ökade så mycket mellan 2006 och 2007 beror också på att antalet elever i friskolor då ökade markant. Denna elevökning har under 2008 avstannat. Enligt befolkningsprognoserna kommer antalet grundskoleelever att minska i flera år framåt, vilket kommer att innebära en ekonomisk anpassning. Det finns dock ett flertal osäkerheter i prognoserna. Södertälje kommun har haft en ökande flyktingmottagning, 2006 var
förberedelseklasseleverna 213 och 2008 hade de ökat till 507 elever, vilket innebär mer än en fördubbling av antal elever för verksamheter för nyanlända elever. Denna utveckling har hittills inneburit att den beräknade minskningen av elevantalet begränsats betydligt. Kostnader grundskolan 2008 2 5 8% Platsbidrag till friskolor 14% Nettokostnaden för gymnasiet har mellan 2006 och 2008 ökat med cirka 20 %. Detta kan delvis förklaras med en demografiökning. Lokalkostnaderna för de kommunala gymnasieskolorna har under perioden ökat med 24,4 %. Orsaken till detta är dels en ökning av lokalytor för att kunna ta emot fler elever samt de hyreshöjningar som tillkommit i samband med de ombyggnationer som gjorts och gjorts inom gymnasieskolorna. De ökade hyrorna inom den kommunala gymnasieskolan medför även ökade kostnader till friskolorna då det lokalbidrag som betalas ut till dem baseras på de kommunala skolornas hyreskostnader. Den stora ökningen av elever som väljer att gå i andra kommunala och landstingsskolor bidrar också till kostnadsutvecklingen då dessa elevers snittpris är betydligt högre än snittpriset för en elev i de egna kommunala gymnasieskolorna eller gymnasiefriskolorna. Kostnader gymnasiet 2008 34% 40% 9% 13% Platsbidrag till friskolor & andra kommuner Nettokostnaden för särskolan har ökat med cirka 7 % från 2006 till 2008. Inom gymnasiesärskolan har det skett stora förändringar volymmässigt de senaste tre åren. En
jämförelse mellan 2006 och 2008 visar att antalet kommunens egna elever har ökat från 72 till 81. Köpen av externa platser har minskat från 29 till 22 och antalet sålda platser från 14 till 31. Attraktiva gymnasieprogram gör att fler elever från andra kommuner söker sig till Södertälje. Inom obligatoriska särskolan är antalet elever relativt konstant och så även antalet platser som säljs. Eleverna har från 2006 till 2008 gått från att vara 149 till att bli143. Kostnader särskolan 2008 25% 54% 4% 5% 10% Köp av platser
Ekonomi - budget 2009 I stycket Styrning och struktur beskrivs hur kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fördelar resurser till respektive verksamhetsområde. Utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna får en ram för hela sin verksamhet och har befogenheter att göra omfördelningar och omprioriteringar inom hela sitt verksamhetsområde. Utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna har efter prioriteringar och kända verksamhetsspecifika förutsättningar och förändringar fördelat budgeten enligt följande diagram. Utbildningsnämndens nämndbidrag fördelas år 2009 på följande sätt; Budget per verksamhetsområde under Utbilningsnämnden Förskola inkl Kvalitetsäkring 22,1% 4,9% 1,5% 2,0% 1,0% 1,0% 0,6% 0,3% 24,4% Grundskola inkl Kvalitetsäkring Gymnasiet Särskola Elevhälsan Modersmål Naturskolan,KMC,Produktionskök 42, Centrala medel, Administration, Nämnd & Pedagogiskt Centrum Läs o skrivsatsning Skolakut Verksamhet Tkr Förskola inkl Kvalitetsäkring 349 459 Grundskola inkl Kvalitetsäkring 605 460 Gymnasiet 316 967 Särskola 70 694 Elevhälsan 13 891 Modersmål 21 072 Naturskolan,KMC,Produktionskök 14 338 Centrala medel, Administration, Nämnd & Pedagogiskt Centrum 28 661 Läs o skrivsatsning 8 312 Skolakut 5 000 Totalt nämndbidrag att fördela 1 433 855 Kommundelsnämnderna har fattat beslut om följande tilldelning per verksamhet. Verksamhet Järna KDN Hölö-Mörkö KDN Vårdinge KDN Enhörna KDN Förskola 41 268 17 298 8 761 16 525 Grundskola 54 314 37 205 17 594 27 347 Bibliotek 906 151 Fritidsgården 968
Resursfördelning till utbildningskontorets resultatenheter Efter att medel avsatts till gemensamma poster och nämndens beslut om fördelning av resurserna mellan verksamhetsområdena räknas ett platsbidrag per barn och elev fram. Storleken på platsbidraget styrs av politiska prioriteringar och den demografiska utvecklingen. Resursfördelningsmodeller som beslutats av nämnd och som tar hänsyn till variabler såsom SALSA används vid beräkningen av platsbidrag per barn/elev. Enheterna får sedan ersättning för det faktiska antal elever/barn som finns inskrivna vid fastställda avstämningstider.