Frakturer. Kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin MAS

Relevanta dokument
Ortho- Paedrak. barn. Nicolas Andry. Orthopaideia (gr) Tillseende att barnen hålla sig raka. Nicolas Andry 1741

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Ortopedi vid multitrauma T11. Albert Christersson

O R T O P E D I introduktion. 5 september Ortopediska kliniken

Inst. för hälsa, vård och samhälle

LCP. Den nya osteosyntestekniken

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Stukningar och luxationer kandidatföreläsning. Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS

Reservdelsmänniskan. en översikt ur ett i första hand ortopediskt perspektiv. Karl Eriksson Överläkare, med dr Ortopedkliniken SÖS

Allmän frakturlära Inledning Skelettets anläggning Grundläggande frakturlära och nomenklatur

Proximala humerusfrakturer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom /JF

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Extremitetstrauma/Frakturer

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250


IDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression

CELLPLEX TCP SYNTETISKT SPONGIÖST BEN

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p

Barnfrakturklassifikationer

LE-plattan. För alla typer av höftfrakturer tillsammans med LE-skruven. plattan


Damage Control Orthopaedics (DCO)

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur

Barnmisshandel...2 Vilka åtgärder tar man vid misstanke om barnmisshandel?...2

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

TERMIN 4 SKELETT. Artur Tomson/ Maria Blomberg ST-läkare

Träning efter fraktur

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

The Hansson Twin Hook. Semiperkutan Operationsteknik

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Tentamen VT09 Fråga C Kodnr..

Anvisning för den som använder Xarelto

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har opererats för en handledsfraktur

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Behandling av armfraktur hos äldre

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1

Varför och hur. Jan Sandegård do c ortop kir SLAO Trillevallen Jan Sandegård

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Extremitetstrauma Pelle Gustafson Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

SPECIALARBETE PATIENTINFORMATION VID ORTOPEDISKA SKADOR

Svenska Frakturregistret snart frakturer registrerade

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR Smärta

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Sven 82 år. Falltrauma vid promenad med hunden

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Skelett och mjukdelar. Strängnäs Marianne Jarfelt

S K E L E T T R Ö N T G E N

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

I. Övergripande målbeskrivning

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Handfrakturer en översikt

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

STELOPERATION AV FINGERLED

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING

Underbensfraktur. Innehållsförtäckning

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Arthrex skruvar med låg profil DFU-0125 NY REVISION 16

Undertrycksbehandling

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Da Vinci kirurgisystem

Handikappade barns frakturer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

EXTREMITETSSKADOR VID KLÄTTRING Första hjälpen på olycksplats

Nyckelbensfrakturer Instruktionskurs SOF 2009

MR-checklista för MED EL CI- och ABI-modeller

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Rotatorcuffsutur. Anatomi /JF

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Ansiktsfrakturer exklusive näsfrakturer

Transkript:

Frakturer Kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin MAS

Vad är en fraktur Kontinuitetsavbrott i skelettet Efter trauma Utan trauma Malignitet Utmattning Ökad belastning Mönstring i militärtjänst Försvagad struktur Osteoporos Strålskador Infektion Ämnesomsättnings sjukdomar Medfödd försvagning

Traumatiska frakturer Högenergi Trafikolyckor Fall från höjd Maskiner Yttre våld Tillhyggen Skjutvapen Stor risk för lokal följdskada (hud,leder, kärl,nerver). Övriga organ -multitrauma- ATLS Lågenergi Fall i samma plan Snubblar Halkar Glider av stol Hostar eller nyser Liten risk för följdskador Vara på vakt för övriga sjukdomar (gamla sjuka individer)

Frakturens mjukdelstäckning Sluten fraktur Helt intakt hudkostym Svullnad Blåsbildning Nekroser Blodförtunning Waran Magnecyl Plavix Pradaxa Öppen fraktur Gustilo-Andersson Grad I. Sår över fx mindre än 2cm långt( genomstick) Grad II. Sårskada, 2-5cm lång Grad III. Sårskada över 5cm Hud defekter Muskelskada

Gustilo-Andersson Grad III A; Uttalad mjukdelskada men täckning möjlig B; Mjukdelstäckning ej möjlig utan plastik kirurgisk hjälp. Benet blottad C; Kärl- och nervskador Skelettskadan oftast komminut och/eller segmentell

Frakturens personlighet Behandlings resultatet beroende af: Individen Sjukdomar (DM, psyk,) Yrke (kroppsligt handikapp) Utbildning ( coping förmåga) Socialt (resurser för anpassning) Kulturellt ( Religon, Kompensitis, Malpractice stämningar) Omständigheterna vid frakturtillfället Riskbeteende, Självdestruktivt Brottslighet Beroendeframkallande medel Mjukdelarna Frakturutseendet

Följdskador: Frakturens fysiologiska konsekvens Andra organskador vid multitrauma -ATLS- Blödningar Ca ½-1 liter efter femurfraktur Ca 1-2 liter efter bäckenfraktur Blödningsrubbningar, trombocyt konsumtion Fettembolism (ARDS) vid långa rörbensfrakturer Fysiologin upp en växel (CRP upp pga. Vävnadsnekroser, interleukin-1 α, tempstegring) Risk för katabolism Risk för tromboembolism

Andra skador vid fraktur Monteggia fraktur Isolerad ulnafraktur Lux i caput radii Galeazzi fraktur Isolerad radiusfrakt Lux i caput ulnae -Kroppsundersökning- Calcaneusfraktur L1 fraktur Segonde fraktur i knä Främre korsbandsskada

Frakturläkning 1. Reaktiv fas Frakturblödning, inflammatorisk fas (cave NSAID) Granulationsvävnads formation, collagen nät 2. Reparations fas Callus bildning Lamellar ben deponering 3. Remodelerings fas Remodelering av benet

Förutsättningar för frakturläkning Biologiska förutsättningar Tillförsel av näringsämnen Cirkulation Ämnesomsättning (DM, katabolism) Inga metaboliska hämmare Mekaniska förutsättningar Frakturändar i fysisk närhet av varandra Ingen substansdefekt Inget mjukdelsinterponat Microrölighet

Läkningshämmare Fraktur relaterade Högenergi trauma Periosteal och kärl skada Instabilt frakturläge Interposition av mjukdelar Individ/metaboliskt relaterade Rökning NSAID intag Glucosteroider Hyperglykemi

Läkningsmekanismen Callusläkning Med callusbildning Direktläkning Utan callusbildning

Läkningstider Korta hos barn 2 till 5 veckor Kortare i spongiöst ben Större frakturyta Kortare vid lågenergiska skador Mindre lokal blodflödes förändringar Mindre periost stripping

Vanliga läkningstider Lågenergi skador Finger, 2-3v Handled 4-5v Långa rörben 4-6mån Supracondylär 4-6v Kotfraktur 4-6v Bäckenfraktur 4-6v Högenergi skador Finger 4-6v Handled 6-8v Rörben 6-9mån Supracondylär 8-12v Kotfraktur 6-12v Bäckenfraktur 6-12v

Behandlingsformer Icke operativ Smärthämning Slinga Proximala humerus, nyckelben. Sluten reposition och gips (användbart på många kroppsdelar). Drag i extremitetens längdriktning. Barn (även på initialt felställda, reponerade fx) Ringa felställda eller lätt reponerade frakturer Handledsfraktur, underben, fot etc.. Sträck ( i väntan på definitiv behandling) Nedre extremitet, femurdiafys.

För och nackdelar vid icke operativ behandling Fördelar Billigt? Ej kirurgiskt morbiditet Kräver inte kirurgisk kompetens Kan användas under primitiva förhållanden Kräver inte högteknologi Operationsverksamhet Intensivvård Kroppens fysiologiska reaktion Nackdelar Svårt med adekvat fraktursitus Immobiliserar Pat eller extremitet under läkningstiden Dekubitalsår Resurskrävande Vårdavdelningar Öppenvårdsmottagningar Gipssjuka Stelhet Atrofi Svaghet Funktionsdefekt

Yttre fixation Indikationer För temporär behandling Öppna extremitetsfrakturer Lednära frakturer Vid skadebegränsning Ej som slutbehandling vid diafysära frakturer ( nonunion device ) Som enda behandling Komminuta snabbt läkande lednära frakturer Distal radius frakt

Öppen fixation med minimalt implantat- Ståltrådar Stift Pinnar Märlor Fördelar Bekvämt Billigt Snabbt Nackdelar Kirurgisk morbiditet Instabilt, gipskrävande

Fördelar Exakt frakturläge Obligatoriskt vid frakturer i ledytan Bättre stabilitet Tillåter tidig rörlighet och mobilisering Mycket bättre resultat Nackdelar Kirurgiskt morbiditet Kostsamt Plattosteosynthes

Vinkelstabila plattor Bättre hållfastighet mellan platta och ben Glidskruv och platta vid trochantära frakturer Nyare implantat för diafysära och metafyära frakturer Möjlighet till minimal invasiv perkutan osteosynthes (MIPO), mjukdelsvänligt.

MIPO med vinkelstabila implantat Har blivit ett lyft för plattosteosynthesen Tillåter fysiologiskt förfarande med bevarad lokal cirkulation Ger möjligheter till indirekt reduktion av frakturen Biomekaniskt och mer fysiologiskt om rätt använt Förbättrad hållfastighet

Märgspikning Utvecklad sedan andra världskriget. Stålpinne Förborrad spik Låst spik Frakturkirurgins arbetshäst Atraumatiskt förfarande Bibehåller läget Befrämjar fysiologisk läkning Tillåter tidig belastning

Läkningskomplikationer Sen läkning (delayed union) Kolla riskfaktorer Icke läkning (falsk led) <10% Efter 6-9 månader från fraktur Fel läkning Vanligare efter icke operativ behandling Iatrogent, patient fördröjning Avaskulär kollaps Höftkula (25-40%), båtsben, språngben (10-20%) Intraartikulär felställning med artrosutveckling

Andra komplikationer Huden Trycknekroser (efter gips) Infektioner Sårinfektioner (2-4%) Osteomyeliter Septiska arthriter Thromboser/embolier (på artär och venös sidan) Nervskador Tryckskada (gips) Avskärningar (under operation) Regionalt smärtsyndrom (Südeck atrofi) Gipssjuka Stelhet Atrofi Svaghet Funktionsdefekt Reoperation för att avlägsna implantat

Förväntas fullständig återhämtning? Inte nödvändigtvis! Långvarig svullnad (upptill 1 år e fraktur) Ledstelhet Muskelatrofier Andra komplikationer Resultatet: Halthet Nersatt arm vighet Inverkan på arbete och fritid Lova ALDRIG att pat. blir helt återställd efter fraktur Jämställ patientens och doktorns förväntningar

Sammanfattning Frakturbehandling kan vara: Bland det enklaste en läkare gör Bland det svåraste en läkare gör Kräver kunskaper om: Mekanik Biologi Måste relateras till helheten (personligheten) Oerhört tacksam sysselsättning för den hängivna läkaren (pina för en ointresserad)