C:\windows\TEMP\Rapport Östersund slutgiltig010122.doc DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT
Förord Föreliggande rapport behandlar detaljhandeln i Östersundsregionen. Studien är framtagen av AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, på uppdrag av Länsstyrelsen Jämtlands län. Vissa justeringar är gjorda jämfört med tidigare version. Omsättningsökningen fram till år 2005 för Östersunds kommun är i sammanfattningen rättad till 765 miljoner kronor. Tabell 5 och 8 är uppdaterade. I avsnitt 6.1 ska det stå att sällanköpsvaruhandeln väntas växa med 650 miljoner kronor och inte 450 miljoner kronor som det felaktigt stått tidigare. Slutligen har utbyggnaden av ICA Odenhallen tagits med i analysen från kapitel fem och framåt. Stockholm i januari 2001 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Thomas Hellström Utredningschef 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1. UTVECKLINGSANALYS... 6 1.0.1 Dagligvaruhandeln koncentreras... 8 1.1 KONSUMENTERNA STYR HANDELNS STRUKTUR... 10 1.2 ÖPPETTIDER... 11 1.3 NÅGRA FUNDERINGAR KRING ELEKTRONISK HANDEL... 12 2. MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR... 16 2.0.1 Befolkning... 17 2.0.2 Näringsliv... 18 2.0.3 Pendling... 20 3. DETALJHANDELN I ÖSTERSUND... 21 3.0.1 Omsättning fördelad på bransch... 22 4. DET REGIONALA UPPTAGNINGSOMRÅDET... 23 5. DETALJHANDELNS UTVECKLING UNDER 1990-TALET I ÖSTERSUND... 26 5.0.1 Pågående etableringar... 26 6. ETABLERINGSANALYS... 27 6.0.1 Etablering i Ås, Krokums kommun, dagligvaror... 28 6.0.2 Etablering i Lillänge och centrum i Östersund i Östersunds kommun, dagligvaror... 31 6.0.3 Räcker ytorna till?... 33 6.0.4 Scenario med lägre tillväxt i dagligvaruhandeln... 33 6.1 SÄLLANKÖPSVARUHANDELN... 33 6.1.1 Scenario med lägre tillväxt i sällanköpsvaruhandeln... 34 BILAGA 1: NEDLAGDA BUTIKER I JÄMTLANDS LÄN UNDER 1990-TALET... 35 BILAGA 2: DEFINITIONER... 40 3
Sammanfattning I Östersunds kommun bor 45 procent av Jämtlands läns invånare, eller 58000 personer. Mellan år 1995 och år 1999 minskade befolkningen med 2 procent. Befolkningsstrukturen har stor betydelse när detaljhandeln planerar för framtida etableringar. Östersunds kommun har en något större andel personer i åldern 20-29 år jämfört med riket. I övriga åldersklasser är skillnaderna mellan riket och kommunen små. I kommunen arbetar cirka 27000 personer. Vård och omsorg och handel och kommunikation är de näringsgrenar som sysselsätter flest personer. Östersunds kommun hade en nettoinpendling över kommungräns som uppgick till 2 148 personer år 1998. Detaljhandeln i Östersunds kommun omsatte cirka 2 600 miljoner kronor år 1998. Från år 1990 har kommunen har haft en stadigt ökande omsättning. Sällanköpsvaruhandeln är något större än dagligvaruhandeln och omsatte cirka 1 500 miljoner kronor. Dagligvaruhandeln omsatte således cirka 1100 miljoner kronor. HUI:s prognos över detaljhandelns utveckling fram till år 2005, med hänsyn tagen till befolkningsförändringar, visar att omsättningen kommer att öka med totalt 765 miljoner kronor. Av betydelse för en analys av detaljhandeln är det regionala upptagningsområdet. Östersunds regionala upptagningsområde består av kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre. Den totala detaljhandelns omsättning i det regionala upptagningsområdet uppgick till knappt 2000 miljoner kronor år 1998. Av dessa knappt två miljarder står dagligvaruhandeln för hela 74 procent. En prognos för detaljhandelns omsättning fram till år 2005, då hänsyn tagits till befolkningsförändringar, visar att omsättningen i regionen kommer att öka till cirka 2 100 miljoner kronor. I Östersunds kommun etablerades år 1994/95 ICA Matpiraten. I samma område pågår för närvarande en etablering av Willys. Willys beräknas omsätta ungefär lika mycket som ICA Matpiraten, cirka 130-150 miljoner kronor. För närvarande finns intresse att etablera två stormarknader, ICA Maxi och Robin Hood. Två olika etableringsalternativ finns för närvarande, Ås i Krokums kommun och Lillänge i Östersunds kommun. HUI bedömer att Willys, ICA Maxi och Robin Hood, tillsammans kommer att omsätta cirka 400 miljoner 4
kronor på tre till fem års sikt. Totalt sett väntas dagligvaruhandeln i länet öka med 260 miljoner kronor fram till år 2005. HUI bedömer att Norgehandeln till följd av nyetableringarna kommer att öka med 20 miljoner. Detta gör att de nya etableringarna kommer att ta omsättning även från redan befintlig handel. Oavsett etableringsalternativ kommer de butiker som ligger närmast de planerade nyetableringarna att drabbas hårdast av konkurrensen. Den ökande konkurrensen som nyetableringarna innebär medför att flera stora butiker kommer att tappa i omsättning. Ingen av dessa risker dock nedläggning. Däremot kan den ökande konkurrensen på sikt bli för stor för ett antal mindre butiker och en handfull butiker i glesbygden. En etablering i Lillänge kommer att få en något kraftigare effekt i Östsunds tätort. Sällanköpsvaruhandeln påverkas i mycket mindre utsträckning än dagligvaruhandeln. 5
Utvecklingsanalys 1. Utvecklingsanalys Detaljhandeln har sedan urminnes tider fyllt en viktig samhällsfunktion. Att flertalet städer har sin historia i handelsplatser glöms lätt bort. Handeln fungerar också som katalysator för merparten av det som tillverkas vad avser konsumentvaror, ett faktum som ofta fått en underordnad betydelse i samhällsdebatten. Idag talar man om globalisering och den nya ekonomin där handeln har en allt större betydelse. Denna bransch är förutsättningen för att förmedla varor och att varor verkligen är tillgängliga för konsumenten. Under 1960-talet kom handelns betydelse att uppmärksammas allt mer. Skälet var urbaniseringen och risken för att landsbygdsbutikerna skulle vara tvungna att lägga ner. Det var i mitten av 1960-talet som varuhusen kom och varje större stad fick sitt Domus, Tempo och Epa. Under 1970-talet grundlades marknaden för externa köpcentrum genom bland annat ändring i lagstiftning om affärstider och stadsförnyelseprogram. Svårigheten att bedriva en rationell handel i våra städer blev allt mer påtaglig och för vissa branscher fungerade inte logistiken, varken för butikerna eller för deras kunder. Andelen bilar per hushåll och andelen förvärvstagare i arbetslivet ökade snabbt under denna tidsperiod och resulterade i helt nya konsumtionsmönster. Helgerna blev den bästa tidpunkten för inköp. Samtidigt som den traditionella stadshandeln hade ett öppethållande som varit detsamma sedan lång tid tillbaka, erbjöd de externa köpcentrumen en helt ny konsumentanpassad service. Externa köpcentra sågs som den nya tidens storföretag. Sverige gick från att ha något enstaka köpcentra till drygt 250 stycken på en 15-års period. Under 1990-talet har detaljhandeln genomgått en omfattande strukturomvandling. Det är framför allt fyra trender som är tydliga. En allt större andel av handeln sker i större städer, ofta med en befolkning över 50 000 invånare. En allt större del av konsumtionen sker i stora externa och halvexterna köpcentrum samt i stadskärnorna. 6
Utvecklingsanalys En allt större del av konsumtionen sker i stora butiksenheter, vilka ofta tillhör större företagsgrupper Stora mångfiliaföretag och de största frivilliga kedjorna har tagit marknadsandelar. Studeras försäljningsökningen i Sveriges kommuner under 1990-talet framgår att ökningen varit störst i de regioner som har haft en befolkningsökning. Detta gäller till exempel storstadsregionerna och södra Sverige. De regioner som har haft en nettoutflyttning har tappat i total försäljning. Det är dock inte enbart befolkningsförändringar som förklarar skillnaderna mellan kommunerna. Externa köpcentrum, större arbetsplatser, turistattraktioner och attraktiva stadscentrum kan locka kunder från omkringliggande regioner. Till exempel torde turism vara en viktig faktor i Jämtland, på Gotland och på västkusten. Den andra tydliga trenden, som vi också såg början av på 1970- och 1980-talet, är framväxten av externa köpcentrum och attraktiva stadscentrum. De bästa stadskärnorna erbjuder en mångfald och utbud som få köpcentrum kan konkurrera med. Kunden har idag i högre utsträckning än tidigare tillgång till bil vilket gör att de lättare kan ta sig till de stora köpcentrumen. De stora köpcentrumen erbjuder också mycket goda parkeringsmöjligheter. Dubbelarbetande familjer med eller utan barn rationaliserar sina inköp och storhandlar någon/några gånger i månaden. De stora kedjorna erbjuder ett brett sortiment till relativt bra priser. Ur företagens synvinkel kan också externa lägen vara attraktivt då marken ofta är billigare och hyrorna lägre jämfört med till exempel citylägen. Den tredje trenden är att en allt större del av omsättningen sker i stora butiksenheter som ofta tillhör större företagsgrupper, en utveckling som är väl förknippad med de externa köpcentrumens och stadscentrumens utveckling. Stora butiker som Stadium, Bauhaus, On- Off, Siba med fler har blivit allt vanligare. En annan indikator som visar på större enheter inom dagligvaruhandeln är att den genomsnittliga säljytan på nyetableringar har ökat över tiden. Under 1990-talet har storleken på nyetableringar varierat mellan 1000 och 2 000 kvadratmeter, vilket kan jämföras med 1970- och 1980-talet då säljytan var ungefär 500 kvadratmeter 1. 1 Supermarket 2000 7
Utvecklingsanalys En fjärde trend är att de stora mångfilialföretagen och de största frivilliga kedjorna tagit marknadsandelar under 1990-talet. H&M, Lindex Dressman, KappAhl, Stadium med fler finns representerade i de flesta centrum. En anledning till att de stora mångfilialföretagen och de största frivilliga kedjorna tagit marknadsandelar beror delvis på stordriftsfördelar. Stora företag och kedjor har möjlighet att få fram bättre inköpspriser, stora flöden av varor möjliggör även kostnadseffektivare lagerhållning och distribution. Till denna utveckling hör också ökad internationalisering. Stora utländska detaljhandelsföretag etablerar sig i Sverige genom nyetablering eller samgående med svenska detaljhandelsföretag. Även de framgångsrika kedjeföretagen har många gånger utländska ägare. Några exempel är Dressman och Elgiganten som är norska, Jysk bäddlagar kommer från Danmark. En ökad internationalisering sker även i andra länder. Stadshandeln har, efter ett antal år av nedgång åter börjat hämta sig och funnit sin struktur där begrepp som mångfald, småskalighet, upplevelser och mötesplats blivit synonymer för framgång. Stadshandeln fungerar samtidigt som företagens skyltfönster. Det är där förväntningar och efterfrågan väcks, för att sedan översättas till volymhandel i externa centrum. Livsmedelshandeln i city utvecklas mer och mer mot restaurtangnäringen och i många butiker kan kunden idag köpa ett stort antal färdiglagade rätter eller välja att äta i butiken. En del av sällanköpsvaruhandeln, den så kallade urvalshandeln, till exempel kläder och skor, trivs ofta i centrum tillsammans med restauranger, nöjen och kultur. 1.0.1 Dagligvaruhandeln koncentreras Kraven på dagligvaruhandelns utbud och prisnivå ökar. Detta gör att den nedre gränsen för när butikerna går att driva med lönsamhet höjs. Gränsen för en någorlunda fullsorterad dagligvarubutik var bara för ett par år sedan cirka 15 miljoner kronor per år, men är idag 25-30 miljoner kronor per år. Ökade krav på lönsamhet gör att små fullsorterade dagligvarubutiker får det allt svårare att klara sig. Bostadsområdescentra med små/halvstora dagligvarubutiker känner av den allt hårdare konkurrensen. Kraven på biltillgänglighet ökar. Den den konkurrerande externhandeln erbjuder mycket god biltillgänglighet. Centrum som inte rustar upp sin biltillgänglighet tappar, enligt vår bedömning, stadigt attraktivitet motsvarande några procentenheter i volym 8
Utvecklingsanalys varje år. Detta tillsammans med allt högre lönsamhetskrav gör att små till halvstora butiker i små centra får det allt svårare att klara sig. Många gånger måste butiksbeståndet och centrum rustas upp till kostnader som motiverar/kräver ännu högre försäljningsvolym för att finna lönsamhet. Detta ger en kniptångseffekt, som inte bara drabbar de minsta butikerna utan mycket snabbt även de något större. Närbutiker kommer även i framtiden att behövas, men främst för små hushåll och för kompletteringshandel. Viss dagligvaruservice ger trafikorienterade butiker, ibland kombinerade med servering. Idag finns det bensinstationer som inte säljer drivmedel utan är jourbutiker för trafikanter. 9
Utvecklingsanalys 1.1 Konsumenterna styr handelns struktur Utvecklingen inom handeln är framför allt ett resultat av kundernas efterfrågan. Konsumenternas preferenser styr i hög grad utvecklingen och kan enklast beskrivas enligt följande: Handla billigt ofta livsmedel eller större inköp till hem och hobby. Externa singeletableringar till exempel ICA MAXI, IKEA och Obs står för denna handel. Handla rationellt inköpslistans olika poster handlas snabbast och enklast i ett köpcentrum. Handla upplevelser stadskärnans utbud är i detta fall unikt med sin blandning av kultur och kommersiell handel. Stadens styrka ligger i ett unikt utbud och i en unik miljö. Handla på väg till/från arbetet eller dylikt. Oftast ren servicehandel i anslutning till allmänna färdmedel på bensinstationer med mera. Relativt små volymer totalt sett. 10
Utvecklingsanalys 1.2 Öppettider Idag finns det i Sverige ingen lag som reglerar öppettiderna. Länge var det i Sverige ovanligt med långa öppettider och sällsynt med söndagsöppet. År 1972 infördes de fria affärstiderna men det dröjde ännu några år innan längre öppettider på vardagar och söndagsöppet faktiskt infördes. Som vi nämnt tidigare är det kundernas efterfråga som styr handeln. Fler människor har tillgång till bil och kvinnorna förvärvsarbetar i allt högre utsträckning. Detta har gjort att kunderna idag har ett ökat behov av att handla på kvällar och helger. Flertalet butiker i större orter har i dag också söndagsöppet och långa öppettider på vardagar blir allt vanligare, speciellt i större butiksenheter. Denna utveckling börjar nu också sprida sig till mindre städer. Många gånger är det urvalshandeln, det vill säga de branscher där kunden vill ha mycket att välja mellan, som idag har mindre generösa öppettider. Många konsumenter uppfattar idag samordnade öppettider i centra som mycket viktigt. Många butiker menar dock att få av deras kunder handlar på till exempel kvällstid eller söndagar och att det kostar orimligt mycket att ha öppet dessa tider. Centra med helt samordnade öppettider blir allt vanligare, samtidigt som det kommer att finnas många centra och stadskärnor med ett stort inslag av enskild fackhandel med en begränsad samordning av öppettiderna. Primärt är dock att butikerna skall ha öppet när kunderna har möjlighet att handla. 11
Utvecklingsanalys 1.3 Några funderingar kring elektronisk handel 2 På bara några få år har Internet utvecklats från att ha varit ett nätver k enbart för några få insatta experter till att vara en global marknadsplats för över hundra miljoner människor. Traditionellt har marknadsplatser i betydelsen mötesplatser för köpare och säljare av varor och tjänster varit begränsade av tid och rum. Köparen och säljaren har mötts på ett visst givet ställe vid en viss given tidpunkt för att genomföra transaktionen. Allt bättre kommunikationer har successivt minskat geografins betydelse för handeln. Kommunikation via telefon, post och fax har förenklat beställningar från geografiskt avlägsna platser och utvecklingen av sjöfart, järnvägar, flyg och last- och personbilar har gjort det möjligt att frakta stora mängder varor långa sträckor. Internet är ett led i denna utveckling och för vissa varor och tjänster avlägsnas helt de geografiska och tidsmässiga hindren för handel. Detta gäller de produkter och tjänster som kan levereras direkt från säljaren till kunden via Internet, s.k. digitala leveranser. För denna typ av produkter sker transaktionens alla delar möte mellan kund och säljare, beställning, betalning och leverans över nätet. För varor som kräver fysisk leverans avlägsnas inte det geografiska lägets betydelse helt då betydande kostnader kvarstår för logistik och transport, men även för dessa varor innebär emellertid Internet stora förändringar bland annat därför att kundens sökkostnader kraftigt reduceras. Konsumenternas ökade möjligheter att söka information och göra prisjämförelser förbättrar konkurrensen och gör handeln mer effektiv. I dagsläget står den elektroniska handeln för en relativt liten men växande andel av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige, totalt cirka 1,9 procent vilket motsvarar ca 6,2 miljarder kronor. 3 Detaljhandel till konsument är emellertid endast en begränsad del av den elektroniska handeln. Enligt en rapport från OECD (1998) var omsättningen för den elektroniska handeln mellan företag (business-to-business) drygt tio gånger så stor som omsättningen mellan företag och slutkonsument (business-to-consumer). Dessutom ligger en stor del av de produkter och tjänster som lämpar sig för handel på Internet utanför det som räknas till den egentliga detaljhandeln, såsom exempelvis biljetter, resor, banktjänster, 2 Stora delar av avsnittet bygger på Joakim Pettersson (2000) 3 Enligt Svensk Handels Internetindikator 2:a kvartalet 2000. 12
Utvecklingsanalys aktiehandel och bilhandel. Fram till nu har det främst varit dataprodukter, böcker, CD-skivor, biljetter och resor som sålt bra på nätet. Även om det är svårt att exakt kvantifiera den totala handeln över Internet är de flesta bedömare eniga om att andelen kunder som handlar via Internet kommer att öka och förväntningarna har varit, och är alltjämt, stora. Det finns emellertid ett antal hämmande faktorer som medfört att internethandeln inte utvecklats fullt så snabbt och problemfritt som många analytiker och entreprenörer i ett tidigt skede hoppats och trott. Enligt en undersökning gjord av Svensk Handel och dess norska motsvarighet som bygger på drygt 4000 intervjuer i Norge och Sverige hade 64 procent av de tillfrågade tillgång till Internet. Andelen av dessa som någon gång handlat över Internet var bara 24 procent. Det finns flera orsaker till konsumenternas skepsis till att använda Internet som inköpskanal. Ernst & Young genomförde hösten 1999 en internationell studie där de konsumenter som uppgav att de inte gjorde inköp på Internet tillfrågades om orsaker till detta. 4 Den vanligast förekommande anledningen till att inte göra inköp över nätet i de undersökta länderna är en ovilja att lämna ut kreditkortsuppgifter på Internet. Detta bekräftas också av studie gjord på Handelshögskolan i Stockholm där drygt 1100 svenska nätanvändare tillfrågades om hur, och till vad, de använde Internet. 5 Studien visade att Internet främst används till att skicka e-mail, söka information och läsa nyheter. Att handla på nätet hamnar långt ner på listan och när respondenternafick svara på frågan varför de inte handlat på Internet svarade 31 procent att betalningarna kändes osäkra och 17 procent angav att de inte ville lämna ut uppgifter om sig själva. Det bör dock påpekas att denna undersökning är ett par år gammal och resultaten hade eventuellt sett något annorlunda ut om studien genomförts idag. Även de konsumenter som i Ernst & Young s studie anger att de gör en del av sina inköp över Internet pekar på ett antal problem med internethandel. I tabell 1 nedan redovisas de problem som nämndes mest frekvent. 4 Ernst & Young (2000) Global Online Retailing An Ernst & Young Special Report 5 Enkätundersökning bland internetabonnenter. www.hhs.se/fdr/research/internet.htm (accessed: 2000-05-15) 13
Utvecklingsanalys Tabell 1: Internetanvändares upplevda problem med Internethandel. USA Kanada Australien Storbrit. Italien Frankrike För höga leveranskostnader 53% 46% 13% 45% 39% 54% Vill prova passform 38% 34% 16% 45% 43% 16% För höga priser 37% 29% 17% 27% 27% 22% Passar ej stora varor 37% 35% 4% 11% 21% 22% Passar ej lyxprodukter 27% 23% 6% 19% 35% 32% Vill se och känna på varan 23% 23% 25% 30% 16% 14% Passar ej ömtåliga varor 21% 23% 4% 18% 15% 22% Oro att kreditkortsuppgifter missbrukas eller stjäls 19% 19% 50% 24% 40% 22% Förklaring: Procensiffrorna anger hur många av respondenterna som uppgivit respektive problem. Respondenterna kunde ange fler svarsalternativ varför summan är större än 100. Källa: Ernst & Young (2000) Global Online Retailing An Ernst & Young Special Report Det framgår tydligt av tabell 3 ovan att priset inklusive leveranskostnad, produkternas karaktär samt att betalningarna känns trygga är avgörande faktorer för framgångsrik internethandel. HUI genomför regelbundet studier där priser på ett antal varugrupper jämförs mellan Internet och traditionella butiker. 6 Av dessa studier framgår att priserna i genomsnitt är ca tio procent lägre på Internet jämfört med de traditionella butikerna när leveranskostnaderna exkluderas. När kostnader för leverans inkluderas är emellertid Internet i genomsnitt sju procent dyrare än butikerna. Det finns således empiriskt stöd för att leveranskostnaden är en betydande del av den totala kostnaden för konsumenten vid beställningar av varor som kräver fysisk leverans. Det är HUI:s bedömning att e-handeln på 10-15 års sikt tar över huvuddelen av postorderhandeln vad gäller sällanköpsvaror. För vissa varugrupper är postorderhandeln cirka 6-7 procent av detaljhandeln, till exempel inom beklädnad och vissa hobbyartiklar. För dessa varugrupper kan denna andel stiga till över 10 procent liksom för varugrupper där e-handeln i dag är betydande, till exempel böcker och skivor. Vad beträffar dagligvaruhandel på Internet bedömer HUI att tillväxten blir kraftigast i storstadsområdena. En viktig drivkraft för utvecklingen av e-handel med dagligvaror är den tidsbesparing som möjliggörs för konsumenten. Det finns potential för internethandel även i övriga städer och på landsbygden, kanske som ersättning för nedlagda glesbygdsbutiker. Höga kostnader för distribution är 6 Se Pettersson, Joakim (Dec. 1999) Vad kostar en limpa på nätet? hösten 1999 och Fölster och Pettersson (April 1999) Vad kostar en limpa på nätet? så kan internethandeln pressa priser. 14
Utvecklingsanalys emellertid ett problem. I storstadsområdena kan företagen dra nytta av skalfördelar vid leverans vilket är svårare i mer glesbefolkade områden. 15
Nulägesbeskrivning 2. Marknadsförutsättningar Östersund är den största kommunen i Jämtlands län sett till invånarantalet. Befolkningen i kommunen uppgår till drygt 58 000 personer vilket motsvarar cirka 45 procent av länets totala befolkning. Kommunen är också handelscentrum i länet. I detta kapitel görs en beskrivning av variabler som är viktiga för handeln, bland annat beskrivs befolkningsutveckling, näringsliv och arbetsmarknad. Den redogörelse som följer beskriver Östersunds kommun och Östersunds regionala upptagningsområde. Det regionala upptagningsområdet utgör en viktig parameter vid analys av detaljhandeln och består oftast av omkringliggande kommuner. Östersunds kommuns regionala upptagningsområde består av kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre. Se även figur 1. Figur 1: Jämtlands län 16
Nulägesbeskrivning 2.0.1 Befolkning Jämtlands läns befolkning uppgår till 1,5 procent av rikets, eller 131000 personer. Under hela 1950- och 1960-talet minskade länets befolkning. I början av 1970-talet vände den negativa trenden och invånarantalet ökade. Befolkningstillväxten pågick fram till mitten av 80-talet då befolkningen återigen minskade något. Under 1990-talets första hälft ökade befolkningen för att därefter minska. Östersund är den kommun i länet som har flest invånare och som har haft en något bättre befolkningsutveckling jämfört med genomsnittet för länet. Från slutet av 1970-talet ökade befolkningen något fram till mitten på 1990-talet. Mellan åren 1995 och 1999 minskade befolkningen i kommunen med knappt 2 procent. Tabell 1 visar befolkningen åren 1998 och 1999 i det regionala upptagningsområdet. Som framgår av tabellen är det endast tre kommuner som har haft i stort sett oförändrad befolkningsutveckling mellan åren 1999 och 1998, Berg, Krokom och Östersund. Tabell 1: Befolkning år 1998 och 1999 samt förändring i procent 1998 1999 Förändring Berg 8 274 8272 0% Bräcke 7 864 7 744-2% Härjedalen 11 723 11 594-1% Krokom 14 279 14 221 0% Ragunda 6 540 6 489-1% Strömsund 14 575 14 244-2% Åre 9 838 9 754-1% Östersund 58 673 58 387 0% Totalt 131 766 130 705-1% Källa: SCB Befolkningsstrukturen i en kommun har stor betydelse när detaljhandeln planerar för eventuella framtida etableringar. De olika branscherna inom detaljhandeln styrs av olika målgruppers efterfrågan. Figur 2, nedan, redogör för Östersunds kommuns befolkningsstruktur år 1999. 17
Nulägesbeskrivning Figur 2: Befolkningsstruktur, procent, år 1999 90-80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Östersund Riket Källa: SCB Som framgår av figuren finns det i Östersunds kommun en större andel personer i åldern 20-29 år jämfört med riket. I övriga åldersklasser skiljer sig kommunen inte nämnvärt från riket. 2.0.2 Näringsliv Totalt arbetade cirka 27 000 personer i Östersunds kommun. Ofta använder man begreppet förvärvsarbetande dagbefolkning för att beteckna sysselsättningen i ett område, det vill säga de som arbetar i kommunen och som bor i eller utanför kommunen. Figur 3, nedan, visar den förvärvsarbetande dagbefolkningen år 1998. I Östersunds kommun sysselsätts flest människor inom näringsgrenarna vård och omsorg, tillverkning mm och finansiella tjänster. Jämfört med riket sysselsätts en större andel av den förvärvsarbetande befolkningen inom näringsgrenarna offentlig förvaltning och vård och omsorg. 18
Nulägesbeskrivning Figur 3: Sysselsatta i Östersunds kommun, 1998, procent Finansiell verksamhet och företagstjänster 10% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% Handel och kommunikation 18% Tillverkning mm 13% Byggverksamhet 5% Personliga och kulturella tjänster 7% Utbildning och forskning 9% Näringsgren okänd 2% Vå rd och omsorg 23% Offentlig förvaltning 11% Källa: SCB Anm: I Tillverkning mm ingår även branscherna utvinning av mineral energi, vatten och avfall. Tabell 2, nedan, redovisar den förvärvsarbetande dagbefolkningen år 1998 för Östersunds regionala upptagningsområde. Skillnaderna mellan kommunerna är relativt små. I Ragunda sysselsätts dock en betydligt större andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom tillverkning mm. Siffrorna visar också att handel och kommunikation är en viktig näringsgren i länet. I Jämtlands län sysselsätts 16 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom denna näringsgren. 19
Nulägesbeskrivning Tabell 2: Sysselsatta i Östersunds regionala upptagningsområde, länet och riket, 1998, procent Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Jämtlands Riket län Tillverkning mm 18 16 14 16 27 18 11 15 21 Byggverksamhet 4 5 5 8 4 5 7 5 5 Personliga och kulturella tjänster 6 8 13 6 3 5 20 8 7 Offentlig förvaltning 1 4 5 5 4 3 4 8 5 Vård och omsorg 25 26 20 25 21 24 16 22 18 Utbildning och forskning 9 9 8 12 9 8 9 9 8 Handel och kommunikation 13 12 16 10 12 17 16 16 19 Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 10 6 9 9 8 6 5 2 Finansiell verks. och företagstj. 11 7 12 6 7 8 9 10 12 Näringsgren okänd 4 4 2 4 4 3 3 3 3 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB Anm: I Tillverkning mm ingår även branscherna utvinning av mineral energi, vatten och avfall. 2.0.3 Pendling Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Östersunds kommun är högre än den förvärvsarbetande nattbefolkningen, vilket innebär att kommunen har ett positivt pendlingsnetto. Av tabell 3 går att utläsa att Östersunds kommun hade en nettoinpendling, på 2 148 personer, år 1998. Hur människor pendlar mellan olika regioner påverkar handelsströmmarna, se vidare avsnitt 3. Tabell 3: Arbetspendling 1998, över kommungräns Nettoinpendling Berg -280 Bräcke -406 Härjedalen 107 Krokom -1 678 Ragunda -157 Strömsund -300 Åre -272 Östersund 2 148 Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län 20
Nulägesbeskrivning 3. Detaljhandeln i Östersund I detta avsnitt görs en beskrivning av detaljhandeln i Östersunds kommun. All omsättning anges inklusive moms och anges i 1998 års priser om ej annat anges. Detaljhandeln i Östersunds kommun omsatte år 1998 cirka 2 600 miljoner kronor. Jämfört med år 1997 är detta en ökning med 3 procent. Mellan år 1990 och 1998 ökade omsättningen i kommunen med 9 procent, i löpande priser. Figur 4 visar detaljhandelns omsättningsförändring i riket, Jämtlands län och Östersunds kommun mellan år 1990 och år 1998. Som framgår av figur 4 har iket r haft en något bättre utveckling jämfört med Östersunds kommun och Jämtlands län. Östersunds kommun har dock haft en bättre utveckling än genomsnittet för länet. Figur 4: Omsättnings förändring för total detaljhandel, 1990-1998, index 1990=100, löpande priser 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Källa: SCB, HUI Östersund Jämtlands län Riket 21
Nulägesbeskrivning 3.0.1 Omsättning fördelad på bransch Omsättningen inom dagligvaroruhandeln har mellan åren 1990 och 1998 ökat med 13 procent. Detta kan jämföras med riket där omsättningen ökat med 14 procent under samma år. Av den totala omsättningen i kommunen utgjorde dagligvaruhandeln 43 procent år 1998. Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln har ökat med 6 procent mellan 1990 och 1998. Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Tabellen, nedan, redogör för omsättningen i Östersunds kommun år 1998 fördelad på branscher. Tabell 4: Omsättning i Östersunds kommun år 1998, miljoner kronor Omsättning, mkr Försäljningsindex Dagligvaruhandel 1 120 105 Total sällanköp 1 498 148 Beklädnad 367 Hemutrustning 127 Järn- bygg- och färghandel 245 Fritidshandel 552 Övrigt 207 Total egentlig detaljhandel 2 618 126 Källa: SCB, HUI Se bilaga 2 för definitioner Av tabellen framgår att sällanköpsvaruhandeln är något större än dagligvaruhandeln i Östersunds kommun. I tabell 4 redovisas även försäljningsindex. Försäljningsindex motsvarar faktisk omsättning i förhållande till försäljningsunderlaget gånger 100. Indexet visar att Östersund har inflöde av handel vad gäller sällanköpsvaror och i viss mån av dagligvaror. Prognosen för detaljhandelns omsättningsutveckling fram till och med år 2005 presenteras i tabell 5 nedan. Prognosen gäller utan eventuella större nyetableringar. Befolkningen antas vara oförändrad under perioden. Tabell 5: Prognos över detaljhandelns omsättning i Östersunds kommun år 2005,miljoner kronor, 1998 års priser Omsättning, mkr Förändring mkr, 1998-2005 Dagligvaror 1260 140 Sällanköpsvaruhandel 2123 625 Total detaljhandel 3383 765 Källa: HUI 22