Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Rapport från Läkemedelsverket Dnr:1.1-2016-012055 Februari 2016
Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, Februari 2016 Diarienummer: 1.1-2016-012055 Postadress: Box 26, 751 03 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon: 018-17 46 00 www.lakemedelsverket.se 2
Sammanfattning Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem i syfte att integrera miljöhänsyn i sina verksamheter. Varje år ska miljöarbetets resultat redovisas till Naturvårdsverket och till det departement myndigheten lyder under. Arbetet och redovisningen styrs av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningens syfte är att bidra till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen och att de statliga myndigheterna ska ses som en förebild i miljöarbetet. Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera verksamheten. Enligt 30 andra stycket får vissa myndigheter som hör till Socialdepartementet ha ett förenklat miljöledningssystem. Läkemedelsverket är inte en av dem eftersom Läkemedelsverket har rapporteringsansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och utpekat ansvar för genomförandet av etappmålet Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt. Vid tidigare miljöutredning vid Läkemedelsverket framkom att det framförallt är den indirekta miljöpåverkan som är betydelsefull. Indirekt miljöpåverkan uppkommer som ett resultat av att någon annan vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. Indirekt miljöpåverkan kan vara negativ eller positiv. Den indirekta miljöpåverkan som har bedömts vara mest relevant för Läkemedelsverket verksamhet är möjligheten att verka för ökad miljöhänsyn vid tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. Läkemedelsverkets direkta miljöpåverkan härrör framförallt från myndighetens sammanlagda resursförbrukning och från klimatpåverkan från resor. 3
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Läkemedelsverket... 5 Del 1 Miljöledningssystemet... 5 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter... 9 4
Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Läkemedelsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Läkemedelsverket ansvarar för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetika och hygienprodukter samt vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Läkemedelsverket har även ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. En av våra huvuduppgifter är att arbeta för att samhället har tillgång till säkra och effektiva läkemedel och att dessa används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läkemedelsverkets miljöarbete ska utgöra en integrerad del av verksamheten. Målsättningen med vårt miljöarbete är att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Genom ständiga förbättringar ska vi verka för att största möjliga miljöhänsyn tas i vår verksamhetsutövning, vilket innebär: att beakta miljöaspekter vid tillståndsgivning att genom effektiv resursanvändning med energi, råvaror och naturresurser förebygga förorening till luft och vatten att följa lagar, förordningar och övriga bestämmelser inom miljöområdet att beakta miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster att vidareutbilda och motivera alla medarbetare till att arbeta på ett miljömedvetet sätt 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2008. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Myndighetens sammanlagda resursförbrukning och klimatpåverkan från resor har en direkt påverkan på miljön. Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan vi positivt bidra till minskad miljöpåverkan. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Inom ramen för sektorsansvaret för miljöfrågor arbetar myndigheten för att uppnå generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. 5
5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Minska miljöbelastningen av vår verksamhet. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? LV ska, enligt instruktionen, verka inom sitt verksamhetsområde för att generationsmålet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken för att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Inom ramen för arbetet med Generationsmålet och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö finns följande mål för 2015. Etappmålet: senast 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter. Regleringsbrevet Genomförandet av etappmålet till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö om ökad miljöhänsyn. Regeringsuppdrag om Handlingsplan för att genomföra strategin om en giftfri vardag och nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2015-2017. Regeringsuppdrag om Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn i plast i kosmetiska produkter Östersjöstrategin Nationella Läkemedelsstrategins mål om minimal miljöpåverkan. Strategin mot antimikrobiell resistens. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Medverkat till samsyn inom EU om behovet av översyn av riktlinjen för miljöriskbedömning av humanläkemedel. Syftet är att få mer adekvat miljöinformation för läkemedelssubstanserna genom att använda mer relevanta testmetoder som fokuserar mer på den farmakologiska effektens betydelse för eventuell miljöpåverkan. Deltagit i pågående projekt Intelligent Assessment of Pharmaceuticals in the Environment (ipie) med syfte att ta fram förbättrade testkrav samt att få fram data för äldre läkemedel som saknar miljöriskbedömningar. Deltagit i förhandlingar för en ny EU-förordning för veterinärmedicinska läkemedel. Under året har Sverige drivit på för att miljö och antibiotika ska prioriteras. I anslutning till arbetet med denna EU-förordning har det identifierats behov av legala förändringar för att hantera persistenta, bioackumulerbara och toxiska substanser (PBT) inom tillståndsprocessen för veterinärmedicinska läkemedel. Läkemedelverket har deltagit med expertis till analysgruppen. Läkemedelsverket har som del av internationellt påverkansarbete varit inbjuden och deltagit i paneldiskussion i EU parlamentet på temat Pharma Pollution: An ignored cause of Antimicrobial Resistance varvid frågan om GMP-krav vid produktion var en av viktiga åtgärder som föreslogs. I december levererades regeringsuppdraget om Genomförandet av etappmålet till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö om ökad miljöhänsyn. 6
Pågående arbete med regeringsuppdraget Analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen. Deltar vid översynen av EU-förordningen om Särskilt förorenande ämnen. Medverkat i klustergruppen kring läkemedel och vatten som leds av Swedish Water House. Målsättningen med gruppens arbete är att utveckla konkreta rekommendationer till olika aktörer om hur de kan bidra till minskade utsläpp av läkemedel till vatten. Deltagit i forskningsprogrammet MistraPharma, dels som ordförande och dels i referensgruppen. Forskningsprogrammet har arbetat med miljöpåverkan av läkemedelsrester. Vid MistraPharmas avslutningskonferens i oktober 2015, föreslog styrelsen att ett nytt Centrum för miljö och läkemedel ska skapas vid Läkemedelsverket. Inom arbetet med Europafarmakopén har Sverige (Läkemedelsverket) lagt veto mot utarbetandet av monografier för kvicksilverföreningar för homeopatisk användning. Sverige bidrar också med att ersätta analysmetoder där miljöfarliga reagens används. Samverkat med Kemikalieinspektionen i regeringsuppdraget om Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn i plast i kosmetiska produkter. Rapporten föreslår att Kemikalieinspektionen får tillsynsansvar för ett eventuellt förbud men anger också Läkemedelsverket som alternativ tillsynsmyndighet. Samverkat med Kemikalieinspektionen i regeringsuppdraget Uppdrag om handlingsplan för att genomföra strategin om en giftfri vardag och nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2015-2017. Vid internationell konferens Uppsala Health Summit på temat A world without Antibiotics var Läkemedelsverket partner och bidrog med planering och genomförandet av ett av tre huvudområden som var The environmental dimension of antibiotic resistance. I rapporten lämnades även konkreta förslag på såväl nationella som internationella åtgärder. Arbetat med utveckling av miljöindikatorer för uppföljning av Nationell Läkemedelstrategi, NLS. Detta resulterade i rapporten Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) där 22 prioriterade läkemedelsubstanser föreslås följas i miljön. Medverkat vid seminarium i riksdagen om Läkemedel i våra vatten. Medverkat som talare vid konferens inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) Deltagit i styrgruppen för utlysningen gällande Avancerad avloppsrening. Deltagande i arbetsgrupp inom WHO Environmental Sustainable Health systems. 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Utifrån uppdrag i regeringsuppdrag, regleringsbrev och medverkan till etappmål har myndigheten levererat enligt uppställda mål. När det gäller mål för att minska resursförbrukning och klimatpåverkan från verkets egen verksamhet saknas idag relevanta mätetal för produktion kopplat till resursförbrukning. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? För att integrera och diskutera Läkemedelsverkets sektorsansvar har ett antal workshops genomförts med representanter från de enheter som påverkas mest av sektorsansvaret. På samma tema har informationsmöten hållits för ledningsgruppen och två enheter. Även ett öppet möte för alla intresserade på Läkemedelsverket har genomförts samt en föreläsning för Vetenskapliga rådet för läkemedel för humant bruk. 7
Information om miljöarbete på Läkemedelsverket har uppdaterats både på den externa och interna webbplatsen. Arbetet med att integrera miljöarbete i verksamheten har bland annat resulterat i sex målsättningar för läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. Målsättningarna är utformade efter ett livscykelperspektiv. 1. Ökad miljöhänsyn vid tillståndsgivning av läkemedel. 2. Förbättrad kunskap om miljöns exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper, 3. Samlad och tillgänglig miljöinformation om läkemedel. 4. Minskat utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning. 5. Minskad miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. 6. Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Läkemedelsverket har tillsammans med hyresvärden undersökt om det går att ta vara på värmen som alstras från våra servrar. Exempelvis genom att återvinna värmen till fastighetens värmesystem och därigenom sänka energikostnaden. Det konstaterades dock att värmeåtervinningen är optimal för verksamheten. Under 2015 har flera konferensrum uppgraderats för att medarbetarna ska kunna jobba mer elektroniskt utan papper och detta fortsätter under 2016. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Mål: Ta fram en produkt där vi kan kommunicera och mötas via webben. Avtal är tecknat med Adobe Connect via vår licenspartner. I dagsläget köper vi in 15 enskilda licenser och testar support och utbildning från leverantören. Läkemedelsverket har ett videokonferenssystem i Uppsala och ett på Giftinformationscentralen i Solna för att erbjuda möten internt och även kunna mötas för externa möten. Myndigheten erbjuder Lync i datorn för att kommunicera i resfria möten inom LV, oavsett plats med ljud och bild. Myndigheten har nyligen installerat en ny TV/Datorskärm/Whiteboard för att kunna delta i möten från olika platser och spara ner anteckningar elektroniskt. 8
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 694 Antal kvadratmeter lokalyta: 20 200 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Flygresor under 50 mil 30 502 28 677 35 984 44 40 51 Bilresor 8162 8 909 17 933 12 12 25 Tågresor 3,50 3,75 0,57 0,005 0,005 0,001 Bussresor 0 0 0 0,00 0,00 0,00 Maskiner och övriga fordon 0 0 0 0 0 0 Sammanlagt ovan 38668 37 590 53 918 56 53 77 Flygresor över 50 mil 402 835 400 283 424 442 580 559 603 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) När det gäller mål för att minska resursförbrukning och klimatpåverkan från verkets egen verksamhet saknas idag relevanta mätetal för produktion kopplat till resursförbrukning. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem och leverantörsuppgifter samt schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller. 9
2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2015 2014 2013 Verksamhetsel (avser kontorslokaler) 1 273 031 1 358 347 1 403 068 Fastighetsel 633 749 1 186 955 653 100 Värme 1 730 134 1 883 000 1 064 400 Kyla 0 0 0 Totalt 3 636 914 4 428 302 3 120 568 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2015 2014 2013 2015 2014 2013 Verksamhetsel (avser kontorslokaler) 1 834 1 897 1 993 63 67 69 Fastighetsel 913 1 658 928 31 59 32 Värme 2 493 2 630 1 512 86 93 53 Kyla 0 0 0 0 0 0 Totalt 5 241 6 185 4 433 180 219 154 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2015 2014 2013 El 0 0 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2015 2014 2013 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 100 % 100 % 100 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 100 % 100 % 100 % 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 10
2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Nej 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Verksamhetsel: Fastighetsel: Mindre utskrifter Ny teknik data/skärmar Solenergi Nya cirkulationspumpar Kylmaskiner har ej gått så mycket Omgjord belysning 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2015 2014 2013 Upphandlingar och avrop med miljökrav 240 Upphandlingar och avrop totalt 500 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 48 % % % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Samlad data saknas för närvarande. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Teknisk lämplighet 11
3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej, Läkemedelsverket har inte tecknat något nytt hyresavtal under 2015. 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2015 2014 2013 Upphandlingar och avrop med miljökrav 54 100 000 46 200 000 40 900 000 Upphandlingar och avrop totalt 137 000 000 120 000 000 115 500 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 39 % 39 % 35 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Ökad avtalstrohet är en positiv påverkan. Fler avrop från ramavtal. Vissa ramavtal har inte miljökrav. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem samt uppskattning. Delvis via vårt upphandlingssystem där våra upphandlingar utförs och där avtal läggs in. Härifrån kan uppgifter hämtas om miljökrav i upphandlingarna. Dels genom ett annat system där vi kan se var inköpen har gjorts d.v.s. från vilken leverantör och om inköpen gjorts från avtal samt den ekonomiska omfattningen. Dessa inköp kan vara både från egna ramavtal och från den statliga inköpssamordningen (mest Kammarkollegiets ramavtal). Om inköp görs från Kammarkollegiets ramavtal så kan man se på fakturanivå vad vi avropat, men det kan vara avrop från ramavtal där miljökrav ställts eller inte ställts när man upphandlade dessa ramavtal. Det är ganska många avrop som utförs från dessa ramavtal, det är därför svårt att ange exakt hur många avrop som avser inköp av varor eller tjänster med miljökrav. Det är väldigt svårt att ange exakta siffror för denna statistik. 12
13