2006-10-30 Yttrande över Stadsbyggnadskontorets förslag till översiktsplan för Nationalstadsparken i Stockholm - samrådsförslag i juni 2006 Utvecklingen av den maritima kulturmiljön har en stark anknytning till dess verksamheter. Nationalstadsparken ska ta till vara denna historiska utveckling och skydda denna kulturmiljö från annan exploatering. Det är därför viktigt att kajer och byggnader även i fortsättningen får en stark maritim anknytning så att dessa delar av Nationalstadsparken får behålla sin särprägel och den viktiga historia som det maritima arvet utgör. 1
Föreningen Stockholms Sjögård - Maritim kultur är en samarbetsorganisation som bildades våren 2002. Stockholms Sjögård organiserar över 50 föreningar och organisationer som representerar mer än 40 000 medlemmar. Sjögårdens verksamhetsområde omfattar Skeppsholmen-Kastellholmen-västra Djurgården, Beckholmen inkl Stockholms lotsstation/rosenvik primära området. I sekundärområdet inräknas även kajerna från Nationalmuseum till Strandvägskajen vid Djurgårdsbron, inklusive Nybroviken. Bland Sjögårdens uppgifter kan nämnas att verka för att stärka maritima intressen i allmänhet och inom Sjögården i synnerhet. Sjögårdens styrelse består av: Gustaf Taube Ordförande Pierre Dunbar Vice ordförande Bo Ståhle Sekreterare Björn Scherrer Skattmästare Hakon Malmborg Ledamot Anders Unosson Ledamot Keith Wijkander Ledamot Erik Enström Ledamot Staffan Kvarnström Ledamot Gabriella Janson Suppleant Göran Hernlund Suppleant Adjungerade för detta uppdrag: Olle Neckman Henrik Waldenström Yttrande över Stadsbyggnadskontorets förslag till översiktsplan för Nationalstadsparken i Stockholm samrådsförslag i juni 2006 Sammanfattning Stockholms Sjögård (Sjögården) vill med detta svar understryka vikten av att även Nationalstadsparkens vattenområde och kajer får rätt plats i kulturmiljön. Den maritima kulturen har hittills inte givits samma skydd som andra kulturmiljöer. Sjögården med sin breda representation av maritima föreningar blir därför en viktig part i den framtida tolkningen av den maritima kulturmiljön. Vårt remissvar pekar på det starka sambandet mellan den maritima kulturmiljön och de maritima verksamheterna. Därför är det angeläget att Stockholm stad medverkar till framtagande av en gemensam vision för området tillsammans med Sjögården, Statens Fastighetsverk (SFV), Kungliga Djurgårdens intressenter (KDI), Kungl Djurgårdens Förvaltning (KDF), Samfundet S:t Erik, Djurgårdens Hembyggdsförening, Stockholms Stadsmuseum och andra intressenter. Inledning Härmed avger den ideella föreningen Stockholms Sjögård -Maritim kultur - i dagligt tal Sjögården (www.sjogard.se) sitt remissvar på Stadsbyggnadskontorets förslag till översiktsplan för Stockholmsdelen av Nationalstadsparken. Sjögården lämnar synpunkter på de delar av planförslaget som gäller Skeppsholmen och Evenemangsparken. Sjögården ser gärna att den reviderade versionen av översiktsplanen skickas på nytt samråd innan beslut om fastställande tas. 2
Sjögårdens verksamhetsområde. Sjögårdens verksamhetsområde omfattar Skeppsholmen - Kastellholmen - västra Djurgården, Beckholmen inkl Stockholms lotsstation/rosenvik primära området. Till sekundärområdet räknas även kajerna från Nationalmuseum till Strandvägskajen vid Djurgårdsbron, inklusive Nybroviken. 3
Nuläget Sjögårdens remissvar ansluter sig till Miljö-balkens hushållningsbestämmelser och skydd av kulturmiljön. Nationalstadsparken skyddas genom hushållningsbestämmelser i miljöbalkens 4 kap 7 som ett riksintresse: Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Exploateringstrycket på Stockholmsområdets sjönära områden och kajer är mycket stort. Bostäder planeras i det gamla varvsområdet vid Finnboda, på Loudden och i Frimhamnen. Hammarbyhamnen och Hammarby Sjöstad har vuxit upp som nya bostadsområden och följs snart av Danvikslösen. Förutsättningarna för maritim verksamhet har förändrats och i många stycken blivit omöjlig. Detta är inte bara en ovälkommen utveckling utan kan i vissa avseenden förändra staden i en positiv riktning. I denna omvälvning fyller Nationalstadsparken en viktig funktion framför allt inom Evenemangsparken och Skeppholmen. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden måste här få ett starkt försvar så att staden inte förlorar sin historiska grund som sjöfartsstad. Översikstplanen saknar tydliga definitioner av det historiska värdet i den maritima verksamheten. Det är viktigt att förstå sambandet mellan kulturmiljöns utveckling och de maritima verksamheterna. Stockholm har ett starkt internationellt rykte som besöksmål för turister. Ett av stadens stora besöksmål är Vasamuseet med stadigt ökande besökssiffror. Vi vet att det föreligger ett stort intresse för den svenska maritima kulturen eftersom den är världsunik. Att samla den i en geografisk miljö som härstammar från början av 1600-talet är en svårslagen kombination och kommer att ge en för Stockholm unik fördel som besöksmål. Detta är bland annat en viktig aspekt i planeringen av ett nytt Sjöhistoriskt museum. Allmänt om förslaget Först ska sägas att Översiktsplanen är en lätttillgänglig skrift som är trevlig att läsa. Sjögården anser att Nationalstadsparken är ett unikt område med inga eller mycket få motsvarigheter i Sverige och internationellt. Det största värdet ligger i de mixade natur-, kultur- och rekreationsvärdena. Sjögården anser att förslaget i sin helhet ger en bra översikt om de värden som finns i Nationalstadsparken. Däremot är det lite oklarare om de avvägningar 4
som kommer att göras kring ny bebyggelse i de s.k. Mer bebyggda och anlagda områden. D v s hur starkt kommer restriktioner mot tillkommande bebyggelse att verka? Det är inte svårt att se områdets potential och unika historia och kvalitéer även om man kanske inte riktigt får klart för sig hur tungt just detta riksintresse väger mot andra samt värderingen av lagens begrepp; det historiska landskapets natur och kulturvärden. Sjögården anser att vi ska efterleva miljöbalkens krav på skydd av natur- eller kulturmiljön. Vi får inte blunda för det faktum att exploatering eller användning av sjönära områden eller byggnader innebär att behoven uppstår någon annanstans. Verksamheter inom Nationalstadsparken eller verksamheter som vill etablera sig inom Nationalstadsparken ska i första hand erbjudas annan etablering om parkens värden eller verksamhetens behov inte har ett starkt samband. Detta gäller inte minst Skeppsholmen och Kastellholmen som står inför föreslagna etableringar som tveklöst kommer att skapa konflikter kring expansionsmöjligheter och framtida byggnads- och markanvändning Det är lätt att förbise de vattenområden som till stora delar utgör Sjögården. Denna del av kulturlanskapet är också viktig att skydda så att kajer och vattenområden nära kaj inte förlorar sin särprägel. Det är utomordentligt viktigt att den mångfald och rikedom av maritim kulturhistoria som samlats inom Sjögården får fortleva och utvecklas. Vi måste se till att kajerna inte kommersialiseras med flytande företag av alla de slag. Låt oss upplåta kajerna till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. Nej, låt det lukta, klinga och klonka inom Sjögårdens kajer. Verksamheten på vattnet har samma betydelsefulla koppling till kulturmiljöns utveckling som de sjönära verksamheterna på land. Vi ser också ett problem med helheten - var finns samsynen och vem svarar för de övergripande målsättningarna? Det är rimligt att Översiktsplanen innehåller ett klarläggande om hur samordning ska ske och vilka intressen som ska vara styrande då konflikter uppstår. Inom Sjögården ser vi med oro på den utveckling som innebär att maritima verksamheter måste flytta för att bereda plats för verksamheter som inte direkt har behov av det sjönära läget. Vi tror att både Staden, Länet och Staten aktivt måste understödja etableringar av maritima verksamheter. Vi har visserligen kommit en bit på vägen med utvecklingen av Beckholmen och Djurgårdsvarvet men detta måste ändå ses som små försvar av den maritima kulturmiljön. Sjögården ansluter sig till Skärgårdsstiftelsens ståndpunkt att det är viktigt att utvecklings och bevarandearbetet inom Nationalstadsparken sker med mycket stor försiktighet, och att ansträngningar görs för att bevara kopplingarna till stadens marina och maritima arv både genom byggnader och med verksamheter. 5
Utvecklingen av den maritima kulturmiljön har en stark anknytning till dess verksamheter. Nationalstadsparken ska ta till vara denna historiska utveckling och skydda denna kulturmiljö från annan exploatering. Det är därför viktigt att kajer och byggnader, inom 50- meters närhet till vattnet, även i fortsättningen får en stark maritim anknytning. Markägare och fastighetsägare ska åläggas att i första hand erbjuda dessa lägen till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter så att dessa delar av Nationalstadsparken får behålla sin särprägel och den viktiga historia som det maritima arvet utgör. Sjögården skulle hellre se att Sjögården blev ett planeringsbegrepp för området Skeppsholmen - Kastellholmen - västra Djurgården - Galärvarvet, Beckholmen inkl Stockholms lotsstation/rosenvik. Sjögården är tveksam till begreppet Evenemangsparken. Området består mest av Skansen och Djurgårds-staden utöver Sjögårdsområdet, är detta att beteckna som evenemang? I vårt remissvar följer vi dock den kapitelindelning som gjorts i Översiktsplanen. Det är viktigt att kajer och byggnader, inom 50- meters närhet till vattnet, även i fortsättningen får en stark maritim anknytning. Markägare och fastighetsägare ska åläggas att i första hand erbjuda dessa lägen till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter så att dessa delar av Nationalstadsparken får behålla sin särprägel och den viktiga historia som det maritima arvet utgör. Det är viktigt att kajer och vatten kring kajer upplåts till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. 6
Skeppsholmen MARKANVÄNDNING Skeppsholmen och Kastellholmen ska bevaras och utvecklas som ett kulturcentrum och samtidigt behålla sin karaktär som en lugn oas i storstaden. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning av Skepps- och Kastellholmen att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas. VÄGLEDNING FÖR FRAMTIDA BESLUT Skeppsholmen och Kastellholmen är ett viktigt turistmål. Hur områdets verksamheter och miljö utvecklas har stor betydelse för Stockholms attraktivitet som kulturstad. Öarnas karaktär i det större vattenrummet är viktigt att bevara. Åtgärder som förändrar karaktären, framför allt mot Strömmen och Gamla Stan, bör undvikas. Öarnas helhetsmiljö, med vackra och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i lummig park- och skärgårdsmiljö, är av stort intresse att bevara. Nya verksamheter bör kunna inrymmas på öarna samtidigt som bebyggelsens karaktärsdrag bevaras. Det ska inte uteslutas att miljön kan kompletteras med någon enstaka ny byggnad, om den placeras och utformas med särskild omsorg. Vid stränderna är det viktigt att åtgärder inte vidtas som i onödan hindrar framkomligheten för allmänheten. De enstaka naturliga stradpartier som finns kvar bör bevaras. Fartyg och båtar med historisk prägel berikar miljön. Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. Sjögården anser att trots att öarna idag har en mixad verksamhet så bör de maritima intressena ha företräde när nya verksamheter diskuteras. Särskilt bör behovet för ett nytt Sjöhistoriskt museums eventuella behov utredas klart innan nya icke maritima verksamheter etableras på Skepps- och Kastellholmen. Detta gäller även när befintliga icke maritima aktörer vill utvidga. Skeppsholmens yta är begränsad och hårda prioriteringar utifrån Nationalstadsparken och det historiska landskapet måste göras. Parklandskapet på Skeppsholmen är noga integrerat med de historiska byggnaderna. En skötselplan bör särskilt värna om grönskans värde i det historiska landskapet. Särskilt alléernas skötsel och nytillskott bör uppmärksammas. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning av Skepps- och Kastellholmen att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas. Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. Maritima kulturarvet inom Sjögården präglades från början i mitten av 1600-talet av att västra Skeppsholmen blev en vacker lunga med många bostäder, kaserner och utbildningslokaler. På Skeppsholmens varvssida, som var noggrant skild (egen vakt vid entrén från Svensksundsvägen) från den västra delen fanns alltifrån tackelkammare mm till finmekaniska och vapenverkstäder. På Galärvarvet och Beckholmen fanns den tunga industrin 7
Evenemangsparken Översiktsplanens förslag till markanvändning och Vägledning för framtida beslut är enligt Sjögården i princip korrekt. Frågan kvarstår dock för vilka intressen som kompletteringar görs, och hur avvägningen sker gentemot det historiska landskapet. Så tidigt som på 1600-talet lades grunden till den maritima karaktären. Frågan är vilket historiskt landskap som ska väga tyngst, exempelvis kring Galärvarvet med omgivningar. Vilken vision skall råda? - är det den maritima visionen ur örlogshamnen som avvecklades så sent som 1969, eller är det nöjesvisionen som välkomnar nya attraktioner? Attraktionernas behov av fler besökare måste underordnas kravet på strukturer som klarar detta och Nationalstadsparken befintliga värden. För Sjögårdens del är det inte rimligt att öka antalet P-platser på själva djurgårdsön. Stor samstämmighet råder om ön södra Djurgårdens värde som besöksmål för stockholmarna liksom för Stockholms stad som turistmål. Däremot är det unika vattenrummet mellan Galärvarvet, Skepps- och Kastellholmen mindre uppmärksammat med sin tydliga maritima närvaro. Gustaf Taubes vandring i Sjögården visar tydligt detta (bifogas). MARKANVÄNDNING Evenemangsparken ska bevaras och vidareutvecklas som den nöjes- och lustpark den varit under mer än hundra år. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas. Områdets särskilda kulturhistoriska värden ska bevaras, liksom dess karaktär med stora och små byggnader och anläggningar i parkmiljö. Stränderna ska så långt möjligt göras offentliga och bekvämt tillgängliga. - Sjögården anser att besöksantalet inte bör överstiga områdets kapacitet vare sig det gäller påverkan på kulturmiljön eller möjliga kommunikationer. - Sjögården anser att det unika med Evenemansparkens västra del, väst Djurgårdsvägen på ön Södra Djurgården, är det historiska landskapet, där de maritima värdena är de mest framträdande och som bör ha företräde i den kommande planeringen av olika gammla och nya attraktioners lokalisering och utbyggnadsplaner. Sjögårdens maritima aktörer bygger upp betydande positiva värden för Stockholm stad. - Sjögården finner förslaget om utarbetande av en gemensam utvecklingsvision för Södra Djurgården positivt och Sjögården bör medverka i arbetet. Utvecklingsvision bör innehålla ett framtidsperspektiv på befintliga verksamheters utveckling, nya verksam- 8
VÄGLEDNING FÖR FRAMTIDA BESLUT Evenemangsparken är en ett av Stockholms viktigaste turistmål. Hur den utvecklas har stor betydelse för besöksnäringen. För att vidmakthålla områdets attraktivitet som evenemangspark behöver verksamheter och anläggningar kunna vidareutvecklas och förnyas. Området tål kompletteringar och förändrinar, under förutsättning att dess karaktär och kuturhistoriska värden bevaras. Detta har också betydelse för upplevelsen av området i det större vattenlandskapet. Det stora trycket på områdets utnyttjande innebär att även relativt små kompletteringar bör föregås av detaljplanering. Evenemangsparkens utveckling är beroende av många olika parters åtaganden och beslut. Att ha en gemensam vision för hur olika åtgärder kan samverka till en bra helhet är viktigt, såväl för verksamhetsutövarna i området som för staden och andra berörda parter. Det offentliga rummet mellan byggnader och anläggningar motsvarar inte områdets attraktvitet i övrigt och behöver åtgärdas. Trafikbelastninmgen under sommaren behöver minska samtidigt som området bör göras lättilgängligt för fler besökare Bostadsintresset bör vara underordnat verksamheterna inom området. Den som väljer att bosätta sig på här bör vara beredd att inom rimliga gränser acceptera vissa stör-ningar och olägenheter. Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. heters lokalisering och utformning, hur kvaliteterna i den gemensamma miljön kan förstärkas och hur kommunikationerna till och från Djurgården kan förstärkas. Flera aktörer vill utveckla sina anläggningar. Till exempel planerar Gröna Lund för en utvidgning av tivoliområdet på den befintliga parkeringsplatsen inom kv Skeppsholmsviken vid Allmänna Gränd. Aquaria Vattenmuseum planerar för breddning av verksamheten med Östersjöns Hus i samverkan med flera offentliga och privata organisationer. Statens Maritima Museer arbetar med möjligheten att flytta Sjöhistoriska Museet till södra Djurgården. Beckholmen har på 20 år utvecklats till ett betydande centrum för bevarandet av regionens traditionsfartyg. Samtidigt har staden här lyckats behålla ett mycket sevärt och intressant reparationsvarv för det moderna tonnaget - ett närmast unikt exempel på att industrioch besöksnäring kan gå hand i hand. Såväl den föreningsdrivna som den kommersiella verksamheten visar att de maritimkulturella värdena trots stora svårigheter lever vidare i sjöfartsstaden Stockholm. Beckholmsdockornas fortlevnad visar också att de maritima intressena förmår hävda sig mot olika kommersiella intressen, exempelvis byggande av exklusiva bostäder - Sjögården välkomnar Översiktsplanen som ett instrument för att förhindra de frimärksplaner som förekommit innan Översiktsplanen blev klar. Detaljplaneringskrav för kompletterande bebyggelse (även mindre tillskott) är nödvändigt som Översiktsplanen föreslår. - Sjögården anser att ett begränsad tillskott av ny bebyggelse kan tillåtas kring Galärvarvet. Bland de projekt som då ska ha förtur kan nämnas de med maritim anknytning, t ex ett nytt Sjöhistoriskt museum i anslutning till Vasamuseet. Utformningen av ett nytt museum måste ta hänsyn till den historiska kulturmiljön de maritima intressena. Ett nytt Sjöhistoriskt museum påverkar också planerna för hela Sjögården och museet kan mycket väl göras levande med lokaler även på Skeppsholmen med vattenområdet mellan Skeppsholmen och Galärvarvet som en naturlig del av museet. 9
Infrastruktur och kommunikationer Spårvagnar hör Djurgården till! Sedan 1877 med hållplats vid Norra Varvsporten! Spårvagnstrafiken ut till Djurgården började 1877 med hästspårvagnar på Djurgårdslinjen mellan Slussen och Djurgårdsvägen. Under Utställningen1897 gick hästspårvagnarna i 2-minuterstrafik över en provisorisk bro väster om nuvarande Djurgårdsbron! Sedan vidare på spår mellan Nordiska Museet och Galärvarvet. Runt förra sekelskiftet fanns det en spårvagnshall på Djurgårdsvägen ungefär där Liljewalchs och Blå Porten idag ligger. Under Spårvagnens Dag i juni varje år har Spårvägssällskapets haft ångfärjan Djurgården 3 och ångsluparna Tärnan och Fritjof i trafik till bryggan utanför spårvagnshallen från Spårvägsmuseet vid Danvikskanalen och från Biskopsudden. På 1910-talet, innan Lidingöbron var klar, gick vissa turer på Linje 5 ombord på en ångfärja från Ropsten ut till Islinge och sedan vidare till Kyrkviken. Många av Spårvägssällskapets medlemmar, omkring 2000, har ett stort maritimt intresse! Speciellt vad gäller ångbåtar. Spårvägssällskapet hör väl ihop med Stockholms Sjögård! Ett välfungerande och miljöanpassat trafiksystem är en av grundförutsättningarna för Södra Djurgårdens fortsatta utveckling som attraktivt besöksområde i Nationalstadsparken. - Sjögården anser att det är naturligt att Stockholm stad och dess förvaltningar också mer aktivt än hittills bidrar till förbättringar inom området och samverkar med Fastighetsverket och KDF utifrån det positiva utvecklingsperspektiv som Översiktsplanen ger. - Förbättringar av de kollektiva kommunikationerna måste komma till stånd. Därvid är båttrafiken mellan Djurgårdsön och Skeppsholmen av stort värde. Djurgårdsön bör i princip göras bilfri under högsäsongen maj-augusti, givetvis med undantag för boende, varutransporter och handikappade. Permanent spårvagnstrafik från Centralstationen och Värtan skapar en kapacitetsstark förbindelse till Djurgården som har betydelse för besökande och för de som arbetar och bor på Djurgården. Reguljär sjötrafik kompletterad med sjötrafik för turister som kommer med färjorna vid Masthamnen och med kryssningsfartygen sommartid är ett mycket attraktivt sätt att utnyttja Stockholms förutsättningar som sjöstad. Gemensamt för resorna till och från Djurgården bör vara att de ingår som en positiv del av upplevelsen med besöket. En utvecklad båttrafik från Södermalmssidan till bland annat Allmänna Gränd förutsätter att möjligheterna till tilläggning vid Londonviadukten/Masthamnen tillvaratas i detta områdes framtida planering. 10
Besökarcentrum för nationalstadsparken Länsstyrelsen har särskilt regeringsuppdrag att samordna utveckling och förvaltning av inom Nationalstadsparken. Länsstyrelsen och National-stadsparksrådet lyfter fram frågor som gäller markering och utformning av entréerna till nationalstadsparken, tillgängligheten/kontakterna inom nationalstadsparken och frågan om inrättande av besökarcentrum med information om nationalstadsparkens värden för parkens besökare. Två av nationalstadsparkens mest frekventerade entréer är Djurgårdsbron respektive färjeläget vid Allmänna Gränd. Sjögården förordar därför att ett besökarcentrum placeras på Södra Djurgården där information om parken når ut till många människor. Området närmast Djurgårdsbron har goda förutsättningar att utvecklas och markeras som en tydlig entré till nationalstadsparken och södra Djurgården. Ett besökarcentrum kan vara en del i uppdraget för ett nytt sjöhistoriskt museum. Markanvändning och prioriteringar inom Evenemangsparken Sjögården vill understryka Översiktsplanens regel om att bostadsintresset ska vara underordnat verksamheterna inom området. Dock anser Sjögården att de nu befintligt boende inte ska behöva tåla ytterligare störningar från t ex nya och störande attraktioner. MARKANVÄNDNING Evenemangsparken ska bevaras och vidareutvecklas som den nöjes- och lustpark den varit under mer än hundra år. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas. Områdets särskilda kulturhistoriska värden ska bevaras, liksom dess karaktär med stora och små byggnader och anläggningar i parkmiljö. Stränderna ska så långt möjligt göras offentliga och bekvämt tillgängliga. Översiktsplanen lyfter särskilt fram att stränderna bör vara offentliga och bekvämt tillgängliga. Sjögården stödjer detta och ser fram emot ett etablerat vandringsstråk från Skeppsholmen via Galärvarvet till Beckholmen. Strandpromenadens dragning kan underordnas anda maritima intressen eller verksamheter men principen är viktig. Det bör vara ett mål för planering och förvaltning inom Evenemangsparken att verksamheter med ett maritimt innehåll främjas i markanvändningen. Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter 11
12 Stockholms Sjögård c/o Gustaf Taube Granitvägen 9 181 61 Lidingö