Kvalitetsbokslut 2012



Relevanta dokument
Kvalitetsbokslut Reumatologiska kliniken

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut Ögonkliniken

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut 2013

För allas rätt till rörelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Kvalitetsbokslut 2012

Behovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag

Primärvård och Reumatologi

Kvalitetsbokslut Ortopedkliniken NLN

Kvalitetsbokslut 2012

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut Hudkliniken

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm

Kvalitetsbokslut 2013

Reumatiker behandlas allt oftare med biologiska läkemedel

Teamarbete Reumatologi SUS

Förslag till Intressepolitiskt program

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr

Kvalitetsbokslut 2012

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Ansökan om stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2008

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Kvalitetsbokslut 2013

Rehabilitering för personer med hjärntumör

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND


Kvalitetsbokslut VC Strängnäs

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m vårdöverenskommelse

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Läkemedel - trender och utmaningar

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Kvalitetsbokslut 2012

TNF alfahämmare rekommendationsavtal

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Kvalitetsbokslut Ögonkliniken Sörmland

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Arbets- och miljömedicin

Kvalitetsbokslut 2013

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Forskning baserad på kvalitetsregister, hälsodataregister, och andra registerdata kan man bygga en nordisk guldgruva?

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Budgetavstämning oktober Strategi utifrån stoppaketet Äskanden inför 2006 Vad innebär vårdgarantin? Vad kostar vårdgarantin?

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Kvalitetsbokslut Barn- och ungdomskliniken

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Kommunal hälso- och sjukvård

Svenska Barnreumaregistret

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

BESLUT. Datum

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Granskning av remissprocessen komplettering

BESLUT. Datum

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

RSK Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

Interprofessionell samverkan astma och kol

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Transkript:

Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Reumatologiska kliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens... 3 Verksamhetens uppdrag... 4 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat... 10 Patientsäkerhetsresultat... 12 Patienterfarenheter... 12 Måluppfyllelse... 12 Ekonomi... 12 Aktiviteter 2013... 14 Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 2(14)

Inledning Reumatologkliniken Sörmland är specialistklinik med länsansvar för patienter med säkerställd eller misstänkt reumatisk inflammatorisk sjukdom. Verksamheten beskrivs utförligt under rubrikerna Uppdrag och Organisation/kompetens. Faktaruta Fakta Utfall 2012 Omsättning Antal anställda Organisation / Kompetens Kompetens Ambitionen är att specialistläkarstaben ska ha god kunskap vad gäller utvecklingen och de nya behandlingsmöjligheterna inom reumatologin. Detta sker via kurser, nationella och internationella konferenser och kongresser, internutbildning och dagliga samtal inom kliniken. Därutöver har de senaste åren två av specialistläkarna bedrivit i forskning inom doktorandprojekt inom olika reumatologiska fält i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det har resulterat i att kliniken kunnat producera två doktorsavhandlingar, den första 2007 och som avhandlade riskfaktorer i den yttre miljön för att utveckla reumatoid artrit och senast december 2009 där cancerriskerna vid SLE studerades. Forskningsaktiviteten har gett både spets- och breddkompetens i läkargruppen och bland övriga medarbetare. Det förbättrar även kvaliteten i utbildningen av de övriga medarbetarna inom teamet, av medicine kandidater och läkare under utbildning. Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 3(14)

Sjuksköterskor och undersköterskor har under året deltagit i relevant länsgemensam internutbildning och i nationella möten som rör reumatologi och omvårdnad. Läkarsekreterare deltar i klinikens internutbildning och i externa kurser i dokumentation och administration. Reumateamets övriga medlemmar som numera ingår i den nu länsgemensamma basenheten för Paramedicin, VPE, medicinkliniken NLN och Samlad mottagning KSK har också stimulerat att delta i klinikens utbildningsprogram. Verksamhetens uppdrag Patientfokus Individuellt utformad behandling i nivå med god nationell och internationell standard ska erbjudas patienter som kontrolleras och behandlas vid reumatologkliniken. En patientansvarig reumatologspecialist (PAL) utses till varje patient som kontrolleras på reumatologkliniken. Under 2005 infördes ett system med patientansvariga reumasjuksköterskor (PAS) för att öka trygghet och kvalitet i omhändertagandet. Telefontillgängligheten till mottagningen har utökats genom införandet av Tele Q som även möjliggör direkt kontakt med PAS. KomFram ger en ny kontaktväg till respektive vårdgivare. En barnpilot är utsedd på kliniken för att säkerställa att barns behov inte glöms bort i verksamheten. Nationella enkäter utförs regelbundet för att ta tillvara patientperspektivet. Attraktiv arbetsplats: Alla anställda på kliniken skall känna delaktighet med avseende på kvalitetssäkring, utveckling och målsättning. Vi har regelbundna arbetsplatsträffar varje vecka och klinikråd. Åtgärder för att upprätthålla och utveckla alla personalkategoriers kompetens med intern och extern utbildning leder till ökat engagemang och ansvar. En viktig uppgift för kliniken är även att handleda och inspirera sjukvårdspersonal under utbildning. Delaktigheten är även informell och medför en omedelbar kommunikation. Det förutsätts att alla som arbetar på kliniken tar ansvar för sina arbetskamrater. Samverkan/allianser: Under 2009 initierade vår klinik ett forum för regelbundna träffar för länsklinikernas reumatologchefer i landet. Detta har blivit uppmärksammat nationellt och stärker vår verksamhet internt och externt genom erfarenhetsutbyte och förbättrar vår position gentemot regionklinikerna. De årliga kvadrantrevisionsprocesserna 2002-2005 med reumatologklinikerna i Västmanland, Närke och Dalarna gav nya berikande kontaktytor för alla yrkeskategorierna. Detta fortsätter nu i annan form inom ramen för det regionala samarbetet. Via deltagande i de nationella och regionala multicenterstudierna TIRA1 och TIRA2 (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) EIRA (Epidemiologisk undersökning av Reumatoid Artrit) - SWEFOT projekten (se nedan) och olika forskningssamarbeten med har kliniken under åren byggt nätverk med universitet och andra reumatologkliniker som lett till höjd kvalité i patientomhändertagandet och bidragit till kunskapsutvecklingen inom området. Under 2011 kan det bli aktuellt att gå in i ett annat professionellt initierat nordiskt reumatologiskt samarbetsprojekt Nordic Star - som en multicenterstudie för att jämföra de nya principerna för läkemedelsbehandling som tillkommit de senaste åren. Konsultverksamhet har bedrivits sedan många år med vissa landstingsdrivna vårdcentraler i norra och västra sjukvårdsområdet samt med den privata Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 4(14)

primärvårdsläkargruppen vid Rådhustorget i Eskilstuna. Strävan är att efter behov utveckla denna och andra former av samverkan med gemensamma bedömningar av patienter ute på primärvården eftersom de är dominerande remittenter till kliniken Ett primärvårdskompendium/vårdavtal för reumatologi har utarbetats inom ramen för regional samverkan och anpassats inom kliniken till Sörmlands förutsättningar. Efter fortsatt samråd med primärvårdsföreträdare kommer dokumentet att färdigställas under 2011 och bli åtkomligt för alla samarbetspartners via intranätet. Diskussion och samverkan med andra specialiteter är en viktig uppgift. De sedan många år etablerade röntgenronderna kommer att fortsätta både för det dagliga patientarbetet och att för att utveckla metoder för diagnostik. Även reumakirurgi är en mycket viktig faktor under utveckling och samverkan med ortopedkliniken är oundgänglig för att på ett adekvat sätt hjälpa patienterna. Utveckling Reumatologin har det senaste decenniet befunnit sig i ett dynamiskt utvecklingsskede med nya behandlingsprinciper och mediciner som radikalt har visat sig kunna förbättra utfallet för patienterna. Detta medför krav på ändrade rutiner för omhändertagande och resursutnyttjande. Korta behandlingsåtgärder i öppen och sluten vård medför ofta ökade krav på personella insatser. Sjuksköterskor och andra personalkategorier i reumateamet behöver skolas in och profileras för att kunna delta i uppföljningen och omhändertagandet av patienterna i ökad utsträckning. Biologiska läkemedel har blivit etablerade och flertalet verkar genom att hämma proinflammatoriska signalsubstanser (cytokiner) även om nya angreppssätt nu har utvecklats för att med antikroppar påverka andra faktorer som driver sjukdomsprocessen. De TNF-a hämmande substanserna Enbrel, Humira, Remicade och har under året kompletterats med Simponi och Cimzia. 70 % av patienter med reumatoid artrit (kronisk ledgångsreumatism) förbättras varav 40 % avsevärt och har visat sig effektivare att begränsa den leddestruktiva sjukdomsprocessen än tidigare standardbehandling för patienter med dålig prognos. Remicade ges som intravenös infusion vanligen en gång varannan månad. Vid Remicadebehandling behövs omhändertagande på sluten- eller dagvårdsavdelning men inte för de andra anti-tnf-hämmarna som administreras subcutant. Sedan några år finns Kineret om är en IL-1 hämmare med effekt och användningsområde främst vid vissa reumatiska febertillstånd. Därutöver har andra biologiska preparat registrerats som ges som intravenöst dropp med liknande effekt och kostnadsprofil som ovan beskrivna preparat. Under 2010 har Roactemra, som är en IL-6 hämmare, tillkommit och även godkänts som förstahandspreparat vid reumatoid artrit. Vidare har ett annat biologiskt preparat Orencia som introducerades 2007 under 2010 godkänts som förstahandspreparat. Preparatet Mabthera som är en antikropp riktad mot B-lymfocyter och har använts inom onkologin sedan slutet av -90-talet men har visats ha goda effekter som andrahands preparat vid svårbehandlad ledgångsreumatism men även vid reumatiska systemsjukdomar. Alla dessa behandlingsalternativ medför vanligen en totalkostnad av cirka 120-160 tusen kronor årligen per patient. Med tiden torde priset reduceras allt eftersom fler produkter når marknaden och billigare produktionsmetoder introduceras. Ytterligare andra biologiska substanser är under utveckling. Eftersom inte alla Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 5(14)

patienterna svarar på det initiala biologiska behandlingsalternativet finns behov av preparat med olika angreppssätt för att så många patienter som möjligt ska kunna få en effektiv behandling. Internationella och inhemska erfarenheter har visat att man med ett mer aktivt förhållningssätt tidigt i sjukdomsförloppet på ett effektivare sätt kan bromsa sjukdomsutvecklingen, inklusive den leddestruktiva processen. Det innebär att sätta in immunmodulerande behandling inom de första månaderna av sjukdomen med avsikt att inducera remission, d.v.s. utläkning, snarast möjligt. Detta har föranlett en omvärdering av riktlinjerna för behandling av reumatoid artrit. De biologiska läkemedlen reserveras för de patienter som har ett aggressivt sjukdomsförlopp med ogynnsam prognos som inte svarar tillfredsställande på konventionell behandling och de ska även introduceras mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Riskerna för biverkningar såsom infektioner har uppmärksammats men de säkerhetsdata från flera hundra tusen patienter behandlade med dessa preparat världen över har inte ändrat på den i stort gynnsamma biverkningsprofil som rapporterades initialt. Från patienterna märker vi stora förhoppningar och önskemål att få prova dessa behandlingar. Socialstyrelsens nya riktlinjer tillstyrker en ökad användning av biologiska läkemedel delvis eftersom studier har visat positiva hälsoekonomiska data som innebär det ger en samhällsekonomisk vinst trots att behandlingskostnaderna är höga. De biologiska läkemedlen är även godkända för behandling av andra reumatiska sjukdomar såsom psoriasisartrit och Bechterews sjukdom vilket ytterligare ökar patientgruppen som är aktuell för behandling med dessa läkemedel. En ökning av behandlingsfrekvensen av biologiska preparat upp till Socialstyrelsens nya riktlinjer förväntas redan inom den nära framtiden innebära krav på en förstärkt läkemedelsbudget med 20 30 miljoner kronor i länet. Sammantaget innebär de nyvunna kunskaperna väsentligt högre kostnader för läkemedel men har visats minska sjukskrivningsbehov och utslagning från arbetslivet. Tillsammans utgör dessa indirekta kostnader över 80 % av samhällskostnaden för reumatisk sjukdom. All typ av sluten och öppen sjukvård, inklusive medicinering, utgör således mindre än 20 %. Då den totala kostnaden är 36 miljarder kronor för rörelseorganens sjukdomar finns en stor potential för besparingar ur samhällsperspektiv i detta scenario. Den ökade tonvikten på tidig medicinsk behandling kräver välutbildade och regelbundet uppdaterade reumatologspecialister som kan skapa en trygg och effektiv behandlingssituation. Det behövs även profilerade sjuksköterskor som kan stötta, informera och övervaka patienterna En kraftig samtidig satsning på det professionella paramedicinska teamet runt patienten är lönsamt speciellt om det kombineras med täta kontakter med försäkringskassa, arbetsförmedling och arbetsgivare. Det teamarbete mellan olika yrkeskategorier som är etablerat inom reumatologin sedan lång tid kommer även i framtiden att utgöra en hörnsten i patientomhändertagandet. Detta behövs för att förbättra patienternas förmåga att klara arbetsliv och dagliga aktiviteter med utbildning, rådgivning och fysioterapi och hjälpmedel. Utveckling av metoder att coacha patienterna till fysisk träning för de reumaprofilerade sjukgymnasterna pågår och kliniken kommer att delta i en nationell multicenterstudie att Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 6(14)

utvärdera detta. Årets tema som lanserades vid länsreumateam dagarna september 2010 var Hälsofrämjande Reumatologi med målet att patienter framöver ska uppnå en bättre hälsa än de hade före insjuknandet med hjälp inte enbart av traditionell sjukvård utan även genom hälsofrämjande åtgärder och coachas för rökstopp, bättre kondition och kostvanor. Kvalitet: På det nationella planet skickas regelbundna patientdata till RA-registret och resultaten kan även användas i det dagliga patientarbetet (se uppdrag). De patienter som behandlas med biologiska preparat inkluderas och följs upp i RAregistret som är kopplats till Läkemedelsverket genom ARTIS. I årets öppna jämförelser var Reumatologkliniken Sörmland rankad högst i landet vad gäller de kvalitetsmått som beskrevs. Likaså i den nationella patientenkäten framgick att kliniken ligger på en tätplats vad gäller patientupplevda kvalitetsindikatorer. Kompetens Ambitionen är att specialistläkarstaben ska ha god kunskap vad gäller utvecklingen och de nya behandlingsmöjligheterna inom reumatologin. Detta sker via kurser, nationella och internationella konferenser och kongresser, internutbildning och dagliga samtal inom kliniken. Därutöver har de senaste åren två av specialistläkarna bedrivit i forskning inom doktorandprojekt inom olika reumatologiska fält i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det har resulterat i att kliniken kunnat producera två doktorsavhandlingar, den första 2007 och som avhandlade riskfaktorer i den yttre miljön för att utveckla reumatoid artrit och senast december 2009 där cancerriskerna vid SLE studerades. Forskningsaktiviteten har gett både spets- och breddkompetens i läkargruppen och bland övriga medarbetare. Det förbättrar även kvaliteten i utbildningen av de övriga medarbetarna inom teamet, av medicine kandidater och läkare under utbildning. Sjuksköterskor och undersköterskor har under året deltagit i relevant länsgemensam internutbildning och i nationella möten som rör reumatologi och omvårdnad. Läkarsekreterare deltar i klinikens internutbildning och i externa kurser i dokumentation och administration. Reumateamets övriga medlemmar som numera ingår i den nu länsgemensamma basenheten för Paramedicin, VPE, medicinkliniken NLN och Samlad mottagning KSK har också stimulerat att delta i klinikens utbildningsprogram. Budget i balans Klinikens budget har inte visat tecken till överskridanden frånsett vad gäller kostnaden för de biologiska läkemedlen. Detta följs månadsvis med hjälp av måttdatabasen för att få en bild av utvecklingen. Den prognostiserade kostnadsökningen för läkemedlen har dock inte tagits hänsyn till när budgeten har lagts vilket har påtalats kontinuerligt. Före insättning av dessa preparat diskuteras detta normalt inom kliniken för att säkerställa gemensam praxis och dess överensstämmelse med aktuella riktlinjer. Verksamheten är i övrigt till stor del elektiv vilket underlättar kontrollen av ekonomin. På lång sikt kan inte bara samhällskostnaderna utan även sjukvårdskostnaderna totalt minska med de nya behandlingsprinciperna även om den ökade andelen äldre i befolkningen motverkar detta. Verksamhetsuppföljning Vi följer Svenska Reumatologföreningens rekommendationer beträffande provtagning på patienter som behandlas med antireumatiska farmakaterapi. Vi strävar efter att Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 7(14)

erbjuda patienterna god tillgänglighet för nybesök och regelbundna kontroller och uppföljning i optimal omfattning. Grunduppdrag Målsättningen är att erbjuda patienter i hela länet med reumatisk sjukdom bästa tänkbara utredning och behandling med gemensam praxis inom en realistisk ekonomisk ram. Behandlingsmässigt är klinikens resurser koncentrerade kring inflammatoriska led och systemsjukdomar såsom Reumatoid artrit, Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, andra kroniska artriter liksom inflammatoriska systemsjukdomar och vaskulitsjukdomar. De patienter som kontrolleras har nästan undantagslöst behandling med bromsmediciner som föranleder täta provtagningar och mottagningsbesök en till flera gånger årligen samt paramedicinsk behandling. Vid behov av samlade insatser sker detta på klinikens dagvårdsavdelning som moderniserats under 2010 bl.a. med införandet av tidig artrit mottagning, alternativt i sluten vård på avd. 17 vid MSE 1997 fick reumatologklinken ett primärt ansvar för i västra sjukvårdsdistriktet och har sedan dess bedrivit mottagningsverksamhet i Katrineholm. I Nyköping bedrevs endast konsultverksamhet fyra gånger per år vid medicinkliniken NLN som stöd till reumaprofilerad invärtesmedicinare fram till 2005 då närvaron av specialistkompetent reumatolog ökades till en dag per månad. Ekonomiska resurser inom länsreumatologin kunde omfördelas så att 0,5 tjänst för reumaprofilerad sjuksköterska vid NLN inrättades från januari 2007. Den förändrade länsorganisationen 2005 innebar att kliniken fick det primära ansvaret för reumatologisk verksamhet även vid medicinkliniken vid NLN. 2008 förbättrades uppföljnings- och registreringsrutinerna och sedan 2009 bedriver reumatologspecialist mottagning en dag per vecka i Nyköping och Katrineholm. Reumaprofilerad invärtesmedicinare är sedan dess också anställd vid reumatologkliniken på halvtid för att stabilisera verksamheten där så att ex. infusioner med biologiska läkemedel som ges som dagvårdsbehandling även kan på ett säkert sätt utföras i Nyköping vilket är fördelaktigt för de patienter som bor i området. Konsultverksamhet bedrivs för närvarande vid Malmköping VC och för den privata läkargruppen vid Rådhustorget. Att stärka primärsjukvårdens kompetens för diagnostik och behandling av patienter med reumatisk sjukdom är angeläget och förnyade ansträngningar att upprätta en stabil reumakonsultstruktur inom länets primärvård fortsätter. Företrädare för kliniken deltog även vid de länsgemensamma utbildningsdagarna i ämnet för primärvårdens läkare 2007. Den nya länsorganisationen sedan 2009 kan förbättra möjligheterna, eventuellt i regional samverkan. Ett primärvårdskompendium för reumatologi har utarbetats inom regionen och kliniken. Efter samråd med primärvårdsföreträdare kommer dokumentet presenteras och bli åtkomligt för alla samarbetspartners inom länet under 2011 via intranätet. Den beredskapsansvarige reumatologspecialisten är tillgänglig under hela dagen och kan kontaktas via växeln vid MSE. Motivet är även att läkare snabbt ska få möjlighet att diskutera patientfall och handläggning med reumatologspecialist. Andra informationskanaler för patienter och anhöriga har inrättats via kliniken hemsida. En viss ökning av patientomhändertagande i öppna vårdformer kan långsiktigt förväntas på basis av medicinska utvecklingen och avspeglades i klinikens besparing 2008 med neddragning av slutna vårdplatser från 9 till 6. Det kan leda till svårigheter att erbjuda Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 8(14)

sluten vård till de patienter som är oförmögna att klara dagvård på grund av ålder eller grad av handikapp liksom för reumakirurgi. Den långsiktiga trenden är dock en minskning av behovet av sluten vård inom reumatologin. Formerna för att utnyttja lättvårdsplats på Althea knuten till den slutna vårdavdelningen utvecklas. Att hålla samman och leda de reumatologiska paramedicinska teamen vid MSE/KSK och NLN trots den administrativa splittringen av personalen mellan reumatologklinik och basenheten för paramedicin, VPE, samlad mottagning och medicinkliniken NLN har varit en utmaning men underlättades något av den organisationsförändring som genomfördes 2009 med sammanslagen paramedicinsk basenhet och liksom klinikanslutningen av reumaprofilerad invärtes medicinare i Nyköping. De länsgemensamma årliga temadagarna som kliniken arrangerade 2005 och 2006 var en uppskattad mötesplats. Temadagarna ställdes in under 2007 och 2008 av ekonomiska skäl men återupptogs 2009 och fortsatte hösten 2010 nu med temat hälsofrämjande reumatologi. All utomlänsremittering från MSE och KSK sker sedan bildandet av länsklinik 2005 via Reumatologkliniken Sörmland. Sedan 2009 gäller det även NLN liksom hela kostnadsansvaret, dvs även patienter från södra sjukvårdsområdet och budgeten justeras under 2011 för kostnadstäckning. Det ger nu en bättre överblick av remitteringen och totala kostnaderna av regionvård för vår sjukdomsgrupp. Det optimerar resurserna inom det egna länet och ger förutsättningar för ökad hemtagning av patienter. Kontakterna med Reumatologkliniken UAS utvecklas inom ramen för regionalt samarbete. En konsultläkardag från UAS vid MSE introducerades 2009 och ger möjlighet att på plats gå igenom patientfall och rutiner. Den i Strängnäs verksamme privatpraktiserande reumatologen med vårdavtal med Landstinget Sörmland har deltagit vid mötena. Kännetecken Reumatologi kan beskrivas som rörelseorganens medicinska sjukdomar men kan också beskrivas som ett område som sträcker sig från rehabilitering av besvär i rörelseorganen till aktiv behandling av inflammation oavsett organ. Under senare år har specialiteten utvecklats allt mer i riktning mot inflammatoriska sjukdomar och immunomodulerande behandling. Tidigare har vi handlagt konsekvenser av vävnadsförstörelse men nu kan vi istället förhindra detta. Det har skett en explosion av kunskap inom ämnesområdet reumatologi med kraftigt fördjupad kunskap avseende inflammation och vävnadsförstörelse vilket lett till framtagande av nya revolutionerande läkemedel. Inom svensk sjukvård är reumatologin expert på immunpåverkan vid inflammatorisk sjukdom. Reumatologin har i dag en stödfunktion gentemot ett flertal andra specialiteter (t.ex. ögon, hud, gastro, neurologi, infektion, lungmedicin, m.fl.) vad gäller genomförande av immunomodulerande behandlingar. Reumatologi har primärt vårdansvar för de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna samt bedömnings- och kunskapsansvar för övriga rörelseorganens sjukdomar dvs de så kallade icke-inflammatoriska. Vårdansvaret vid dessa tillstånd ligger i allmänhet hos primärvården. För de inflammatoriska sjukdomarna är det numera synnerligen viktigt att komma under behandling snabbt för att därigenom undvika vävnadsförstörelse, utslagning från arbetslivet och för tidig död. För de icke-inflammatoriska sjukdomarna är det viktigt med aktiva behandlingsåtgärder för att inte hamna i passiv sjukskrivning. Många gånger väntar patienter på bedömning av reumatolog och är i avvaktan på detta sjukskrivna. Antalet patienter med reumatisk sjukdom uppskattas till cirka 1 miljon Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 9(14)

svenskar varav 200 000 med inflammatorisk reumatisk sjukdom och 800 000 icke inflammatorisk. De reumatiska sjukdomarna är enligt riksdagens prioriteringsbeslut från 1997 i allmänhet högprioriterade, dvs i grupp 1. Sett ur ett genusperspektiv är de reumatiska sjukdomarna utpräglade kvinnosjukdomar. Kvinnor utgör cirka 75% av våra patienter. Åldersgruppen mellan 40-60 dominerar reumatikervården. Patientpopulationen utgörs av fler 30-åringar än 75-åringar. Rörelseorganens sjukdomar står för 20-30% av primärvårdens läkarbesök och 30-40% av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Många av dessa patienter bör få möjlighet att bli bedömda av reumatolog. De samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar är mycket höga. Den totala kostnaden beräknades 2001 till 36 miljarder kronor/år (CMT-rapport 2003:5). De indirekta kostnaderna beräknades till cirka 31 miljarder och de direkta sjukvårdskostnaderna till 5 miljarder. Huvuddelen av de indirekta kostnaderna ligger på patienter med artros och värktillstånd. Inflammatoriska sjukdomar står för cirka 25-30% av kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar Tillgänglighet Tillgängligheten har under 2012 varit mycket tillfredställande och uppfyllt vårdgarantin hela året och även under 11 månader kriterierna för kömiljarden. Detta skedde genom en extraordinär insats av personalen vid årsskiftet kompletterad av en målinriktad planering av verksamheten med hänsyn till remissinflödet och våra befintliga patienters behov av uppföljning av sin sjukdom. Medicinska resultat Kliniken rapporterar och följer flertalet patienter i det nationella Svenska Reumatologiregistret. Uppgifterna nedan har registreras av reumatolog och av patient via PER Patient-Egen-Registrering under läkarbesöket. Nedan följer utdrag av relevanta uppgifter som extraherats ur våra sörmländska kvalitetsdata för 2012. De är framtagna av Carmona som är programmakare för Svenska Reumatologiregistret och som tagit fram dessa data efter klinkens önskemål. Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 10(14)

1 663 patienter var registrerade vid utgången av 2012 (mot 1528 patienter 2011)och 2149 besök 2012 (mot 1720 besök 2011) 565 behandlingar med biologiska läkemedel pågick vid utgången av 2012 (mot 447 behandlingar 2011) vid Reumatologkliniken Sörmland Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 11(14)

Medelvärde för Södermanlands patienter gällande besök registrerade under 2012. Nedanstående kvalitetsdata beskriver läkarbedömd och patientskattad genomsnittlig hälsa för inkluderade patienter och kan med fördel användas för att beskriva genuin kvalitetsförbättring. Det viktigaste kvalitetsmåttet är DAS28 (= disease activity score) som minskat från 2011 från 3,14 till 2,95. (se i övrigt kvalitetsrapport från 2011 för jämförelse) Patientsäkerhetsresultat Kliniken har patientsäkerhetsronder och aktiverat sina insatser för att öka antalet avvikelserapporter och samtalet kring dessa för att höja säkerhetsmedvetandet inom kliniken och i interaktionen med patienter och våra reumaprofilerade paramedicinare liksom vårdpersonalen vid avd 17 samt vårdgrannar. Inga Lex Maria fall under 2012. Patienterfarenheter Måluppfyllelse Ekonomi Klinikens budget har inte visat tecken till överskridanden under de senaste tio åren frånsett vad gäller utgifterna för de biologiska läkemedlen. Kostnadsutvecklingen för dessa följdes 2007-2012 månadsvis med hjälp av måttdatabasen för att prognostisera ökningstakten under verksamhetsåret. Budgeten lades tidigare år utan hänsyn till den medicinsk motiverade ökningstakten för dessa kostsamma läkemedel vilket kliniken Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 12(14)

påtalade varje verksamhetsträff. 2012 förstärktes för första gången klinikens läkemedelsbudget proaktivt för att försöka möta de medicinska och humanitära önskemålen i länet liksom Socialstyrelsens riktlinjer från maj 2012 som anger krav på ökad användning av biologiska läkemedel till patienter med olika former av reumatisk sjukdom. Åtgärder inom kliniken för att säkerställa gemensam praxis och dess överensstämmelse med aktuella medicinska riktlinjer har genomförts. Samhällskostnaderna och senare även sjukvårdskostnaderna bör minska med de nya behandlingsprinciperna. Se nedan klinikens kostnadsutveckling för biologiska läkemedel de senaste åren som följs månatligen. Receptläkemedel kostnadsutveckling 2007-2012 Tkr Dessa kurvor beskriver den gradvisa ökningstakten av kostnaderna för biologiska läkemedel för receptläkemedel respektive infusionsläkemedel inom Reumatologkliniken Sörmland de senaste åren i linje med den medicinska nationella utvecklingen och socialstyrelsens riktlinjer för behandling. Övriga läkemedel (= biologiska läkemedel som ges inom kliniken som intravenösa infusioner) kostnadsutveckling 2007-2012 Tkr Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 13(14)

Aktiviteter 2013 Aktiviteter Brandskyddsrond genomförs 1 gång/kvartal. Utförs av eldsjäl i samarbete med vårdenhetschef och klinikadministratör. Skyddsrond (höst och vår). Samarbete med skyddsombud och klinikadministratör. Revidera och dokumentera befintliga rutiner. Informera om betydande miljöaspekter Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut 2012 14(14)