Kvalitetsbokslut 2013
|
|
- Gunilla Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Reumatologiska kliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation... 7 Faktaruta... 7 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat... 9 Patientsäkerhetsresultat Patienterfarenheter Förbättringsarbete Forskning och utbildning Aktiviteter Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
3 Inledning Reumatologkliniken Sörmland är specialistklinik med länsansvar för patienter med säkerställd eller misstänkt reumatisk inflammatorisk sjukdom. Verksamhetens uppdrag Patientfokus: Individuellt utformad behandling i nivå med god nationell och internationell standard ska erbjudas patienter som kontrolleras och behandlas vid reumatologkliniken. En patientansvarig reumatologspecialist utses som fast vårdkontakt till varje patient som kontrolleras på reumatologkliniken. Ett kompletterande system med patientansvariga reumasjuksköterskor för att öka trygghet och kvalitet i omhändertagandet har införts. Telefontillgängligheten till mottagningen tillgodoses med Tele Q som även möjliggör direkt kontakt med sin personliga sjuksköterska för samtal. Mina vårdkontakter ger en ny kontaktväg till respektive vårdgivare för receptförfrågningar och ombokningar. En barnpilot är utsedd på kliniken för att säkerställa att barns behov inte glöms bort i verksamheten. Nationella enkäter utförs regelbundet för att ta tillvara patientperspektivet. Attraktiv arbetsplats: Alla anställda på kliniken skall känna delaktighet med avseende på kvalitetssäkring, utveckling och målsättning. Vi har regelbundna arbetsplatsträffar varje vecka och basenhetsråd. Åtgärder för att upprätthålla och utveckla alla personalkategoriers kompetens med intern och extern utbildning leder till ökat engagemang och ansvar. En viktig uppgift för kliniken är även att handleda och inspirera sjukvårdspersonal under utbildning. Delaktigheten är även informell och medför en omedelbar kommunikation. Det förutsätts att alla som arbetar på kliniken tar ansvar för sina arbetskamrater. Samverkan/allianser: Regelbundna möten med deltagande av verksamhetscheferna inom regionen pågår bl.a. lett till samordning av behandlings- remissbedömning och registerrutiner. De årliga kvadrantrevisionsprocesserna med reumatologklinikerna i Västmanland, Närke och Dalarna gav nya berikande kontaktytor för alla yrkeskategorierna. Detta fortsätter nu i annan form inom ramen för det regionala samarbetet. Via deltagande i de nationella och regionala multicenterstudierna TIRA1 och TIRA2 (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) EIRA (Epidemiologisk undersökning av Reumatoid Artrit) - SWEFOT projekten (se nedan) och olika forskningssamarbeten med har kliniken under åren byggt nätverk med universitet och andra reumatologkliniker som lett till höjd kvalité i patientomhändertagandet och bidragit till kunskapsutvecklingen inom området. Under 2014 kan det bli aktuellt att gå in i två andra professionella reumatologiska samarbetsprojekt Nordic Star - som en multicenterstudie för att jämföra de nya principerna för läkemedelsbehandling som tillkommit de senaste åren vid reumatoid artrit och SPACE som avser uppföljning av axial spondylartrit. Båda har även nordiskt/europeiskt deltagande. Konsultverksamhet har bedrivits sedan många år med enstaka landstingsdrivna vårdcentraler i norra och västra sjukvårdsområdet samt med den privata primärvårdsläkargruppen vid Rådhustorget i Eskilstuna. Strävan är att efter behov utveckla denna och andra former av samverkan med gemensamma bedömningar av patienter ute på primärvården eftersom de är dominerande remittenter till kliniken Ett primärvårdskompendium/vårdavtal för reumatologi har utarbetats inom ramen för regional Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
4 samverkan och anpassats inom kliniken till Sörmlands förutsättningar. Efter fortsatt samråd med primärvårdsföreträdare har dokumentet färdigställts och är åtkomligt för alla samarbetspartners via intranätet. Det kommer att uppdateras i samverkan med regionen under Diskussion och samverkan med andra specialiteter är en viktig uppgift. De sedan många år etablerade röntgenronderna kommer att fortsätta både för det dagliga patientarbetet och att för att utveckla metoder för diagnostik. Även reumakirurgi är en viktig faktor under utveckling även om behovet har minskat drastiskt efter introduktion av strukturerad uppföljning och intensiv behandling med traditionell och biologisk medicinering. Kompetens: Ambitionen är att specialistläkarstaben ska ha god kunskap vad gäller utvecklingen och de nya behandlingsmöjligheterna inom reumatologin. Detta sker via kurser, nationella och internationella konferenser och kongresser, internutbildning och dagliga samtal inom kliniken. Därutöver har de senaste åren två av specialistläkarna bedrivit i forskning inom doktorandprojekt inom olika reumatologiska fält i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det har resulterat i två doktorsavhandlingar, den första 2007 och som avhandlade riskfaktorer i den yttre miljön för att utveckla reumatoid artrit och senast december 2009 där cancerriskerna vid SLE studerades. Under 2013 har två disputerade reumatologspecialister anställts vid kliniken samt en läkare för ST-utbildning som alla bedriver aktiv klinisk forskning inom olika reumatologiska områden. Forskningsaktiviteten har gett både spets- och breddkompetens i läkargruppen och bland övriga medarbetare. Det förbättrar även kvaliteten i utbildningen av de övriga medarbetarna inom teamet, av medicine kandidater och läkare under utbildning. Sjuksköterskor och undersköterskor har under året deltagit i relevant länsgemensam internutbildning och i nationella möten som rör reumatologi och omvårdnad. Läkarsekreterare deltar i klinikens internutbildning och i externa kurser i dokumentation och administration. Reumateamets övriga medlemmar som ingår i den nu länsgemensamma basenheten för Paramedicin, VPE, medicinkliniken NLN och Samlad mottagning KSK har också stimulerats att delta i klinikens utbildningsprogram och utvecklingsprogram. Budget i balans: Klinikens budget har inte visat tecken till överskridanden frånsett och vad gäller kostnaden för de biologiska läkemedlen har en ökad satsning gjorts de senaste två åren. Kostnaden för de biologiska läkemedlen följs månadsvis med hjälp av måttdatabasen alltsedan 2006 vilket ger en god bild av ekonomin. Den prognostiserade kostnadsökningen för biologiska recept läkemedel har dock inte tagits hänsyn till när årets budget lades vilket påtalades inom Medicindivisionens ledningsgrupp. Före insättning av dessa preparat diskuteras detta normalt inom kliniken för att säkerställa gemensam praxis och dess överensstämmelse med aktuella riktlinjer. Verksamheten är i övrigt till stor del elektiv vilket underlättar kontrollen av ekonomin. På lång sikt kan inte bara samhällskostnaderna utan även sjukvårdskostnaderna totalt minska med de nya behandlingsprinciperna även om den ökade andelen äldre i befolkningen motverkar detta. Verksamhetsuppföljning: Vi följer Svenska Reumatologföreningens rekommendationer beträffande provtagning på patienter som behandlas med antireumatiska farmakaterapi. Vi strävar efter att erbjuda patienterna god tillgänglighet för nybesök och regelbundna kontroller och uppföljning i optimal omfattning. Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
5 Grunduppdrag Målsättningen är att erbjuda patienter i hela länet med reumatisk sjukdom bästa tänkbara utredning och behandling med gemensam praxis inom en realistisk ekonomisk ram Behandlingsmässigt är klinikens resurser koncentrerade kring inflammatoriska led och systemsjukdomar såsom Reumatoid artrit, Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, andra kroniska artriter liksom inflammatoriska systemsjukdomar och vaskulitsjukdomar. De patienter som kontrolleras har nästan undantagslöst behandling med bromsmediciner som föranleder täta provtagningar och mottagningsbesök en till flera gånger årligen samt paramedicinsk behandling. Vid behov av samlade insatser sker detta på klinikens dagvårdsavdelning som moderniserats under 2013 bl.a. med införandet av multiprofessionell tidigt artrit mottagning - TAM, alternativt i sluten vård på avd. 17 vid MSE fick reumatologklinken ett primärt ansvar för i västra sjukvårdsdistriktet och har sedan dess bedrivit mottagningsverksamhet i Katrineholm. I Nyköping bedrevs endast konsultverksamhet fyra gånger per år vid medicinkliniken NLN som stöd till reumaprofilerad invärtesmedicinare fram till 2005 då närvaron av specialistkompetent reumatolog ökades till en dag per månad. Ekonomiska resurser inom länsreumatologin kunde omfördelas så att 0,5 tjänst för reumaprofilerad sjuksköterska vid NLN inrättades från januari Den förändrade länsorganisationen 2005 innebar att kliniken fick det primära ansvaret för reumatologisk verksamhet även inom det södra sjukvårdsområdet förbättrades uppföljnings - och registreringsrutinerna och sedan 2009 bedriver vi reumatologspecialist mottagning en dag per vecka i Nyköping och Katrineholm. Från januari 2014 har klinikens specialistmottagningsverksamhet utökas i Nyköping och övertar nu all reumaverksamhet, dvs även den kvarvarande mottagning som hittills bedrivits av reumaprofilerad invärtesmedicinare. Syftet är att förbättra patientsäkerhet och kompetensnivå med tanke på den snabba kunskapsutvecklingen inom området med nya effektiva behandlingsrutiner och kostsamma läkemedel. Konsultverksamhet bedrivs för närvarande vid Malmköping VC och för den privata läkargruppen vid Rådhustorget. Att stärka primärsjukvårdens kompetens för diagnostik och behandling av patienter med reumatisk sjukdom är angeläget och förnyade ansträngningar att upprätta en stabil reumakonsultstruktur inom länets primärvård fortsätter. Företrädare för kliniken deltog även vid de länsgemensamma utbildningsdagarna i ämnet för primärvårdens läkare Den nya länsorganisationen sedan 2009 kan förbättra möjligheterna, eventuellt i regional samverkan. Ett primärvårdskompendium för reumatologi har utarbetats inom regionen och kliniken. Efter samråd med primärvårdsföreträdare har dokumentet blivit åtkomligt för alla samarbetspartners inom länet via intranätet och planeras att uppdateras under Den beredskapsansvarige reumatologspecialisten är tillgänglig under hela dagen och kan kontaktas via växeln vid MSE. Motivet är även att läkare snabbt ska få möjlighet att diskutera patientfall och handläggning med reumatologspecialist. Andra informationskanaler för patienter och anhöriga har inrättats via kliniken hemsida. En viss ökning av patientomhändertagande i öppna vårdformer kan långsiktigt förväntas på basis av medicinska utvecklingen och avspeglades i klinikens besparing 2008 med neddragning av slutna vårdplatser från 9 till 6 och under 2013 till 3 platser. Det kan leda till svårigheter att erbjuda sluten vård till de patienter som är oförmögna att klara dagvård på grund av ålder eller grad av handikapp liksom för reumakirurgi. Den långsiktiga trenden är Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
6 dock en minskning av behovet av sluten vård inom reumatologin. Formerna för att utnyttja lättvårdsplats på Althea knuten till den slutna vårdavdelningen har utvecklats under 2013 vilket möjliggjort poliklinisering av vissa behandlingar som tidigare utfördes inom sluten vård. Att hålla samman och leda de reumatologiska paramedicinska teamen vid MSE/KSK och NLN trots den administrativa splittringen av personalen mellan reumatologklinik och basenheten för paramedicin, VPE, samlad mottagning och medicinkliniken NLN har varit en utmaning men underlättades något av den organisationsförändring som genomfördes 2009 med sammanslagen paramedicinsk basenhet. De länsgemensamma årliga temadagarna som kliniken arrangerade 2005 och 2006 var en uppskattad mötesplats. Temadagarna ställdes in under 2007 och 2008 av ekonomiska skäl men återupptogs 2009 och fortsatte hösten 2010 nu med temat hälsofrämjande reumatologi var temat "socialstyrelsens riktlinjer för behandling av reumatisk sjukdom". All utomlänsremittering från MSE och KSK sker sedan bildandet av länsklinik 2005 via Reumatologkliniken Sörmland. Sedan 2009 gäller det även NLN liksom hela kostnadsansvaret, dvs även patienter från södra sjukvårdsområdet och budgeten justeras under 2011 för kostnadstäckning. Det ger nu en bättre överblick av remitteringen och totala kostnaderna av regionvård för vår sjukdomsgrupp. Det optimerar resurserna inom det egna länet och ger förutsättningar för ökad hemtagning av patienter. Kontakterna med Reumatologkliniken UAS utvecklas inom ramen för regionalt samarbete. Den i Strängnäs verksamme privatpraktiserande reumatologen med vårdavtal med Landstinget Sörmland fick inte sitt avtal förnyat 2011 och har avvecklat sin halvtidsmottagning utan att kliniken fått någon resursförstärkning för att överta den patientgruppen. Kännetecken Reumatologi kan beskrivas som rörelseorganens medicinska sjukdomar men kan också beskrivas som ett område som sträcker sig från rehabilitering av besvär i rörelseorganen till aktiv behandling av inflammation oavsett organ. Under senare år har specialiteten utvecklats allt mer i riktning mot inflammatoriska sjukdomar och immunomodulerande behandling. Tidigare har vi handlagt konsekvenser av vävnadsförstörelse men nu kan vi istället förhindra detta. Det har skett en explosion av kunskap inom ämnesområdet reumatologi med kraftigt fördjupad kunskap avseende inflammation och vävnadsförstörelse vilket lett till framtagande av nya revolutionerande läkemedel. Inom svensk sjukvård är reumatologin expert på immunpåverkan vid inflammatorisk sjukdom. Reumatologin har i dag en stödfunktion gentemot ett flertal andra specialiteter (t.ex. ögon, hud, gastro, neurologi, infektion, lungmedicin, m.fl.) vad gäller genomförande av immunomodulerande behandlingar. Reumatologi har primärt vårdansvar för de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna samt bedömnings- och kunskapsansvar för övriga rörelseorganens sjukdomar dvs de så kallade icke-inflammatoriska. Vårdansvaret vid dessa tillstånd ligger i allmänhet hos primärvården. För de inflammatoriska sjukdomarna är det numera synnerligen viktigt att komma under behandling snabbt för att därigenom undvika vävnadsförstörelse, utslagning från arbetslivet och för tidig död. För de icke-inflammatoriska sjukdomarna är det viktigt med aktiva behandlingsåtgärder för att inte hamna i passiv sjukskrivning. Många gånger väntar patienter på bedömning av reumatolog och är i avvaktan på detta sjukskrivna. Antalet Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
7 patienter med reumatisk sjukdom uppskattas till cirka 1 miljon svenskar varav med inflammatorisk reumatisk sjukdom och icke inflammatorisk. De reumatiska sjukdomarna är enligt riksdagens prioriteringsbeslut från 1997 i allmänhet högprioriterade, dvs i grupp 1. Sett ur ett genusperspektiv är de reumatiska sjukdomarna utpräglade kvinnosjukdomar. Kvinnor utgör cirka 75% av våra patienter. Åldersgruppen mellan dominerar reumatikervården. Patientpopulationen utgörs av fler 30-åringar än 75-åringar. Rörelseorganens sjukdomar står för 20-30% av primärvårdens läkarbesök och 30-40% av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Många av dessa patienter bör få möjlighet att bli bedömda av reumatolog. De samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar är mycket höga. Den totala kostnaden beräknades 2001 till 36 miljarder kronor/år (CMT-rapport 2003:5). De indirekta kostnaderna beräknades till cirka 31 miljarder och de direkta sjukvårdskostnaderna till 5 miljarder. Huvuddelen av de indirekta kostnaderna ligger på patienter med artros och värktillstånd. Inflammatoriska sjukdomar står för cirka 25-30% av kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar Organisation Faktaruta Fakta Utfall 2013 Omsättning Antal anställda 97 mnkr 14 st Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
8 Vi har följt kostnaden för de biologiska läkemedelen (som i år utgör ca 65% av den totala klinikbudgeten!) månadsvis med hjälp av måttdatabasen sedan 2006, se kurvorna nedan. Den slutliga årskostnaden för receptläkemedlen respektive de som ges som infusioner har under åren väl kunnat prognostiseras korrekt redan tidigt under året genom att extrapolera från den kumulativa kostnadskurvan. Vi har därför kunnat kommunicera detta till landstingsledningen och diskutera åtgärder. Årskostnaden för biologiska receptläkemedel har ökat från 9 miljoner till 43 miljoner sedan 2006: Årskostnaden för biologiska infusionsläkemedel har ökat från 5 miljoner till 23 miljoner sedan 2006: Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
9 Tillgänglighet Tillgängligheten har under 2013 varit mycket tillfredställande och kliniken har uppfyllt vårdgarantin och även kriterierna för kömiljarden alla månaderna trots läkarbrist under en större del av året. Orsaken är extraordinär insats av personalen kompletterad av en målinriktad planering av verksamheten med hänsyn tagen till remissinflödet och våra befintliga patienters behov av uppföljning av sin sjukdom.. Medicinska resultat Kliniken rapporterar och följer flertalet patienter i det nationella Svenska Reumatologiregistret - SRQ. Uppgifterna nedan har registreras av reumatolog och av patient via PER Patient-Egen-Registrering under läkarbesöket. Nedan följer utdrag av relevanta uppgifter som extraherats ur våra sörmländska kvalitetsdata för De är framtagna av Carmona som är programmakare för Svenska Reumatologiregistret och som tagit fram dessa data efter klinkens önskemål patienter var registrerade vid utgången av 2013 (mot 1663 respektive 1588 patienter 2012 och 2011)och antalet registerbesök var 2048 (mot 2149 respektive och 2011). Sålunda har en gradvis ökning av antal inkluderade patienter skett i SRQ sedan Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
10 591 patienter var behandlade med biologiska läkemedel vid utgången av 2013 (mot 565 behandlade 2012 och ) vid Reumatologkliniken Sörmland Medelvärde för Södermanlands patienter gällande besök registrerade under Nedanstående kvalitetsdata beskriver läkarbedömd och patientskattad genomsnittlig hälsa för inkluderade patienter och kan med fördel användas för att beskriva genuin kvalitetsförbättring. Det viktigaste kvalitetsmåttet är DAS28 (= disease activiity score) som minskat från 2011 från 3,14 till 2,91 och CRP (snabbsänka) från 11,54 till 10,40 vilket speglar en minskad sjukdomsaktivitet och förbättrat behandlingsresultat. (se i övrigt Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
11 kvalitetsrapport från 2012 för jämförelse). Patientsäkerhetsresultat Kliniken har patientsäkerhetsronder och aktiverat sina insatser för att öka antalet avvikelserapporter och samtalet kring dessa för att höja säkerhetsmedvetandet inom kliniken och i interaktionen med patienter och våra reumaprofilerade paramedicinare liksom vårdpersonalen vid avd 17 samt vårdgrannar. Två Lex Maria fall har anmälts under 2013 och kliniken har vidtagit specifika åtgärder inom ramen för regionalt samarbete med anledning av det inträffade. Följsamheten till klädregler och hygienrutiner hade förbättrats vid mätningen under hösten 2013 till 80%. Insatser för att ytterligare förbättring pågår med målet 100% under Patienterfarenheter Kliniken hade mycket goda resultat vid den senaste nationella patientenkäten 2012 som i vissa avseende var bäst i landet. Förbättringsarbete Under 2013 har en arbetsgrupp av olika professioner inom kliniken deltagit i ett nationellt projekt för att mer effektivt och patientorienterat utnyttja kvalitetsregistret - SRQ- och användningen av PER (patientens egen registrering). En av klinkens ST-läkare har fått en internationell utbildning i förbättringsarbete som coach och gruppen har verksamt bidragit till väsentliga förbättringar. Projektgruppen fortsätter sitt arbete till viss del även under Under hösten 2011 gjorde vi en satsning för att minska väntetiderna för nybesök med ett Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
12 flertal åtgärder och införde därefter en noggrann verksamhetsplanering som lett till att kliniken är unik inom landstinget Sörmland genom att sedan början av 2012 uppfyllt både kraven för vårdgaranti för nybesök och även för kömiljarden. Forskning och utbildning Kliniken har under 2013 anställt två specialistläkare har doktorerat inom klinisk reumatologi och bedriver aktiv pågående forskning liksom en av våra två ST-läkare som doktorerade i Lund Flera olika forskningsprojekt pågår eller är planerade att starta under Aktiviteter 2014 Aktiviteter Brandskyddsrond Skyddsrond (höst och vår). Samarbete med skyddsombud och klinikadministratör. Revidera och dokumentera befintliga rutiner. Reumatologiska kliniken Sörmland, Kvalitetsbokslut (12)
Kvalitetsbokslut 2011. Reumatologiska kliniken
Kvalitetsbokslut 2011 Reumatologiska kliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 10 Tillgänglighet... 11 Medicinska
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Reumatologiska kliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Kvalitetsbokslut Ögonkliniken
Kvalitetsbokslut 2011 Ögonkliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...
Kvalitetsbokslut VC Flen
Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken MSE, KSK Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Medicinkliniken KSK 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm
Kvalitetsbokslut 2011 VC Linden Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska
Kvalitetsbokslut 2011. Hudkliniken
Kvalitetsbokslut 2011 Hudkliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Primärvård och Reumatologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Teamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Kvalitetsbokslut Ortopedkliniken NLN
Kvalitetsbokslut 2011 Ortopedkliniken NLN Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska
Kvalitetsbokslut VC Oxelösund
Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Strängnäs Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Granskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
carina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt
Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Resultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 BUP Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Mariefred 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Länsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Stockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-04-20--21 Reumatologsektionen, Medicinkliniken Blekinge, Karlskrona Inspektörer: Annika Teleman och Tomas Bremell STRUKTUR A Verksamheten
Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr
Hälso- och sjukvård Bilaga 1 DATUM DIARIENR 2010-09-06 HN-HOS10-311 Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans I enlighet med uppdraget från HS-nämnden den 2 september presenteras nedan åtgärder för
Ansökan om stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2008
Ansökan om stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2008 Projekttitel: Sökande: Reumatologi då och nu Bozena Möller, överläkare Lisbeth Söderlund, överläkare Arbetsplats: Reumatologen
Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting
INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-10-26--27 Hudkliniken, Länssjukhuset Klinik Kalmar Ort Åsa oström och Lill-Marie Persson Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Kvalitetsbokslut VC Strängnäs
Kvalitetsbokslut 2011 VC Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016 04 18... Gävle sjukhus...gävle... Reumatologenheten... Sjukhus Ort Klinik Tomas Bremell och Annika Teleman... Inspektörer Gradering A
Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Behovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag
Behovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag Detta är ett tillägg till tidigare behovs- och problemanalys samt uppdrag som gjorts för rörelseorganens
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Ekensberg Nyköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Ekensberg Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2018-01-18--19 Klinik Ort Hudkliniken Sörmland Eskilstuna Åsa oström och irgitta Stymne Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning
2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra
Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Kvalitetsbokslut Radiologiska kliniken NLN
Kvalitetsbokslut 2011 Radiologiska kliniken NLN Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Landstingsstyrelsen 21 mars 2018 Anette Aronsson & Ragnhild Holmberg Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens två utvecklingsområden Förstärkt vårdgaranti
Förslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Bra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Budgetavstämning oktober Strategi utifrån stoppaketet Äskanden inför 2006 Vad innebär vårdgarantin? Vad kostar vårdgarantin?
Budgetavstämning oktober 2005 Strategi utifrån stoppaketet Äskanden inför 2006 Vad innebär vårdgarantin? Vad kostar vårdgarantin? Stopp 2005 Ingen inhyrd personal i primärvården Inköpsstopp Allt överprövas
Patientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 171218 Medicinkliniken Klinik entralsjukhuset Växjö Ort Stefan Sjöberg Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda, men enstaka undantag
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning
För allas rätt till rörelse
För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Kirurg- o urologkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Patientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Strängnäs 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Från sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9