Medioteket Filmer och program om funktionsnedsättningar
Dokumentärer/ Barnen och ungdomarnas perspektiv DVD 278 Jonas och verkligheten 29 min från 12 år 2004 13-årige Jonas önskar sig mest av allt en riktig vän. Men han har svårt att få till det, då kompisarna blir arga och trötta på honom efter ett tag. Filmen handlar om utanförskap, om hur det är att känna sig annorlunda och om svårigheten att anpassa sig till sociala normer. Filmen är också ett naket och känslofyllt porträtt av en ung människas steg mot vuxenvärlden. En film av Rebecka Rasmusson. DVD 581 Jag vill se ut som Gregory Peck 45 min från 13 år 2005, Engelska, Svenska Helen och Peter, två ungdomar med intellektuellt funktionshinder, är några av de elever som går på Konstskolan Linnea. Närgånget tar filmen upp viktiga frågor om hur det är att vara ung i Sverige idag och om att inte alltid räcka till. Peters högsta önskan är att se ut som Gregory Peck. Kanske skulle livet vara lättare då? En film av Michael Collaros och Eva Larsson. DVD 1302 Bomber och Granater, Knivar och Gafflar 50 min från 14 år 2008 Bomber och granater, knivar och gafflar är en varm och livsbejakande dokumentärfilm om 22-årige Karl Persson, en ung konstnär i Svedala, som sedan han var liten levt med diagnoserna autism, Tourettes, asperger och tremor. Filmen följer Karl Persson under två år med särskilt fokus på Karls intresse för måleri och musik. Att se Bomber och granater är att drabbas av en glädjechock. Det finns inget annat sätt att beskriva upplevelsen. Det är det som händer när man får se en människa ges möjlighet att framträda med hela sitt stora, lilla, sorgsna, begåvade, humoristiska jag. Något som därmed visar att så mycket är möjligt bara man får redskapen. Pia Huss, Dagens Nyheter. En film av Christina Erman Widerberg. DVD 1589 Leslie - killen som kommer att glänsa 104 min från 13 år 2008 Leslie är en av Sveriges mest talangfulla unga rapartister. Han har en utstrålning utöver det vanliga och en stark tro på sig själv. Vid 14-års ålder charmar han alla, men på skolavslutningen klår han upp en kompis efter att ha blivit kallad neger. Ett mönster som kommer att upprepa sig. Under fem år får vi följa Leslies utveckling från en liten pojke till en ung, 19-årig man. En berg- och dalbanefärd genom ilska, orosmoln och drömmar om att nå till stjärnorna, sedd ur en tonårings perspektiv. DVD 2443 The Quiet One 29 min från 9 till 12 år 2011, Engelska I en skola utanför Stockholm går det barn från hela världen. De har alla nyligen kommit till Sverige och ska lära sig svenska innan de slussas ut i vanliga klasser. Den som senast anlänt och varken kommit in i språket eller gemenskapen är Maryam. Hon är sex år och har flytt med sin mamma från Iran. Filmen följer hennes kamp för att greppa språkets mysterier och hitta en plats i allt det nya. Det är vinter och Maryam kommer för första gången i kontakt med snö, fiskbullar och pepparkaksgubbar. Hur kan man uttrycka sig och hitta en vän om man saknar orden? En film av Ina Holmqvist och Emelie Wallgren. U99935-02 Livskraft: En annan Hanna 28 min från 19 år 1999 Vem är egentligen utvecklingsstörd? Är det människor som inte vill utvecklas? Det undrar Madeleine, en lätt förståndshandikappad tjej med många begåvningar... Personer med funktionshinder berättar om sin situation. L103344/ 1-3 Skolministeriet - flickor och adhd 3x29 min från 19 år 2013 Radio Flickor bemöts ofta annorlunda än pojkar när de uppvisar problem som koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och låg impulskontroll. Ofta får de höra att deras problem är familjerelaterade istället för att skola och samhälle tar sig tid att utreda den egentliga orsaken till problemen. Hur kommer det sig att skola och samhälle inte kommit längre i sitt bemötande trots att kunskaperna om flickor med adhd ständigt ökar? Och vad händer med alla de flickor som inte får den hjälp de har rätt till i tid? U102538/ 1-8 Liv med autism 8x28 min från 19 år 2013 Textning: Danska, Svenska, Otextat Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare som säger sig ha gjort sitt livs yrkesval den dagen de började arbeta med barn och unga med autism. Föreläsare och forskare kompletterar de personliga berättelserna med teoretiska fakta. Medverkar gör bland andra Christopher Gillberg, professor, Gunilla Gerland, författare och utbildare, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och föreläsare och Christina Renlund, psykolog och psykoterapeut. U100057/ 1-8 Om du var jag novellfilmer 8x8 min från 10 till 12 år 2005 Filmerna bygger på intervjuer med barn i 9-11-årsåldern. Erfarna manusförfattare har skrivit manus med inspiration från barnens berättelser. Filmserien ingår i Värdegrundsprojektet, en satsning för ökad empati bland barn, som drivs av BRIS, Utbildningsradion och Skolidrottsförbundet.
U102747/ 1-5 En del av mig 5x28 min från 13 till 15 år 2013, Otextat, Engelska Möte med fem unga människor på väg ut i vuxenlivet som öppet berättar om sina liv. Hur är det att vara ung och hörselskadad idag? De berättar om tankar kring identitet, att bli kär och sambo första gången. Men också om diskriminering, kampen för att få ett arbete. Hur man som döv kan uppleva och älska musik. Vilka möjligheter finns att påverka sitt liv? ADHD/ Autism L101929-09 Bildningsbyrån - psykisk hälsa: Helande kunskap 29 min från 19 år 2010 Radio Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet och depression tillhör vardagen för personer med neuropsykiatrisk diagnos. Omgivningens bemötande är av stor betydelse för deras välbefinnande. Vi möter socionomen Lisa Frick, som har ADHD med autistiska drag, och hennes tolvårige son Ermin som har en rad neuropsykiatriska diagnoser. Lisa tycker att det är viktigt att informera om den här typen av funktionshinder, och även personer som fått diagnosen har nytta av att lära sig mer för att lättare kunna hantera sin vardag. Vi möter Eva Ekström Lilja, lärare på Ågesta folkhögskola i Stockholm, som lär personer med Aspergers syndrom att hålla föredrag och informera om diagnosen. Eleverna känner igen sig i mycket av det som diskuteras i klassrummet. DVD 2414 En film om ADHD 14 min från 13 år 2012 I dag uppskattar man att det finns minst en i varje klass som har ADHD. Trots detta är det få som vet om vad diagnosen innebär och vilka problem den kan skapa för personen som har ADHD. I den här filmen får vi lära oss om vad funktionsnedsättningen ADHD innebär, både för den som har ADHD men även för anhöriga och kompisar. Vi får veta mer om diagnos, behandlingar och olika stöd som underlättar för den som har ADHD. Programledare är Shanti Rydwall-Menon som är komiker och som även själv har ADHD. Denna film är tänkt som ett stöd och verktyg för främst elever, både för den som har ADHD men även för hans/hennes kompisar. Den kan även användas av skolpersonal och föräldrar, för att få ökad förståelse och kunskap. L100065-32 Livskraft: Bokstavsföräldrar 27 min från 19 år 2006 Radio Karin är mamma till en nioårig pojke med ADHD, ett funktionshinder som bland annat innebär överaktivitet och koncentrationssvårigheter. Sonen har bytt skola flera gånger och går nu i sin tredje skola. Livet har stabiliserats för familjen. Det går bra i skolan, och till följd av medicinering är livet lugnare, menar Karin. U101676-21 UR Samtiden Tema: Bokstavsbarn 58 min från 19 år 2010 Pelle Sandstrak växte upp med Tourettes syndrom utan att veta om det. Idag är han så frisk han vill bli och har skrivit en bok om sitt liv som ska bli film. Lotta Abrahamsson har ADHD och Aspergers. När hon började i gymnasiet mobbades hon eftersom hon avvek från normen. Först i vuxen ålder fick hon sin diagnos. Läkare berättar om vikten av att tidigt upptäcka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att skräddarsy insatser åt barn. UR172069 UR Samtiden - Så minns unga: Adhd och arbetsminnet 10 min från 19 år 2012 Stina Söderqvist, doktorand vid Karolinska institutet, berättar hur genen SNAP25 hänger samman med arbetsminnet och symtom för adhd. Inspelat i Tändstickspalatset i Stockholm i maj 2012. Arrangör: Vetenskapsrådet. UR163011 UR Samtiden - ADHD och autism: Flickor med autism missförstås ofta 41 min från 19 år 2011 Flickor med autismspektrumstörningar har till viss del andra symptom än pojkar och måste förstås på sina egna villkor. Tyvärr blir många av dem missförstådda. Det säger Kristiina Westberg som är överläkare inom neurospsykiatri. Flickor med autism och asperger hamnar ofta inom psykiatrin med diagnoser som borderline och självskadebeteende. Kristina Westberg berättar om sitt möte med en 18-årig kvinna som satt bältad, eftersom hon brände, skar och slog sig själv. Kvinnan lever nu ett bra liv men hade kunnat slippa många år av svåra upplevelser om hon fått sin diagnos tidigare. UR163441, UR163442, UR163443 UR Samtiden - ADHD - hjälp hur gör man? 3x55 min från 19 år 2011 Jaha, jag är alltså dubbelknäpp var Lotta Abrahamssons första tanke när hon som vuxen fick diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Då jobbade hon som framgångsrik företagsledare och kunde, tack vare en god inkomst parera livets kaos. Idag jobbar Lotta Abrahamsson som autismpedagog och föreläsare. I en tempofylld föreläsning delar hon med sig av sin egen historia och blandar handfasta råd hur personer med liknande diagnoser kan hjälpas med förklaringar till varför de reagerar som de gör. UR164171 UR Samtiden - ADHD och autism: ADHD ur ett föräldraperspektiv 52 min från 19 år 2011 Mamma, om man inte passar in, måste man leva då? Så sade Elisabeth Wahlins son när han var åtta år. Sedan följde BUPutredning, ADHD-diagnos och hjälpinsatser. Idag är sonen i tjugoårsåldern och har stor lust till livet. Elisabeth Wahlin berättar om det långa och tuffa arbetet med att hjälpa honom genom grundskolan och gymnasiet. En av hennes viktigaste drivkrafter har varit sonens alla positiva sidor. I vårt samhälle behövs kreativitet och annorlunda tänkande. Där finns en plats för honom, säger Elisabeth Wahlin.
Dyslexi U100889/ del 1-2, U101634/ del 3 Dysselecksi - blind, blåst och bortgjord 3x27 min från 19 år 2008, Svenska Dyslexi är vanligare än många tror, minst 6 procent av Sveriges befolkning tros vara drabbade. Reportern Niklas Hyland, som själv är dyslektiker, träffar kända dyslektiker och några av världens främsta forskare i ämnet. Han reflekterar också över sitt eget liv som dyslektiker och undrar hur vardagen för skolbarn med dyslexi har förändrats sedan han själv gick i skolan. Och hur många är det egentligen som vet att Albert Einstein, HC Andersen och Selma Lagerlöf hade dyslexi? U102639/ 1-5 Dysselecksi 5x28 min från 19 år 2012, Otextat Dyslexi upptäcks alltför sällan i tidig ålder och även om medvetandet om dyslexi kanske är högre idag än för tio år sedan får alldeles för få elever den hjälp de behöver. Tillsammans med Niklas Hyland får vi följa artonåriga Johannas sista termin på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes först i åttan och när hon började gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. I ett studiosamtal diskuterar forskare, pedagoger och dyslektiker praktiska råd och tips, och hur det kommer sig att skolan fortfarande inte kan fånga upp och hjälpa dyslektiska elever förrän det nästan är för sent. Och hur är det att som förälder se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och samtidigt möta av en skola som till stora delar inte är rustad för den här problematiken? UR177598 Dysselecksi: Johanna mot studenten 58 min från 19 år 2013, Otextat Är det rimligt att en dyslektikers skoltid ska vara en lång kamp när kunskapen för att kunna ge hjälp finns? Vi följer Johanna under hennes sista gymnasietermin. Forskare ger råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Programledare: Niklas Hyland. Pedagogiska frågor U100342-04 Dr John: Tempo, mod & slumpmässig rollindelning 27 min från 19 år 2006, Svenska Vad är ett lagom tempo i klassrummet? Ett dilemma i dagens undervisning är att mycket ska läras ut på kort tid. Hur hinner man med? En del elever har behov av extra stöd, mindre grupper och ett lugnare tempo. Hur kan sådan undervisning bli effektiv? Dr John coachar i studion Anna Oldner Bengtsson, som bland annat undervisar i mediekunskap och svenska på Rudbeck, gymnasiet i Sollentuna, och Kerstin Pirard, specialpedagog vid Runbyskolan i Upplands Väsby. Dessutom får studiopubliken, studenter från lärarutbildningen i Uppsala, agera försökskaniner för en av Dr Johns undervisningmetoder; slumpmässig rollindelning. L102601-24 Lärarrummet: Hans Burefjord, specialpedagog Skoldatateket 29 min från 19 år 2012 Radio Hans Burefjord har arbetat med elever i behov av särskilt stöd inom alla stadier i grundskolan. Han tar fram arbetsverktyg för elever med funktionshinder och lär eleverna att använda dem. Hans Burefjord är specialpedagog med fördjupning inom läs- och skrivsvårigheter och är knuten till Skoldatateket i Sundsvall. För att kunna hjälpa elever med funktionshinder på bästa sätt försöker han få med alla vuxna som finns runt eleven. UR169992 UR Samtiden - ADHD i skolan 81 min från 19 år 2012 Kirsten Holmberg, barnneurolog och forskare vid Uppsala universitet, har studerat en grupp skolbarn mellan fjärde och nionde klass. Frågeställningarna var bland annat om det finns samband mellan ADHD och psykosomatiska symptom och mobbning? Hur går det för barn med ADHD i skolprestationer och kan man tidigt upptäcka barn med ADHD? Det finns ingen metod som helt botar ADHD, men man kan skapa förståelse och göra saker för att minska symptomen, säger Kirsten. Det hon tror skulle hjälpa är mer kunskap och klara strategier för skolan och en utveckling av elevhälsan. Arrangör: Uppsala universitet. U101636-06 Skolfront: Hemmasittare och ströskolkare 28 min från 19 år 2010, Svenska Den 17 mars 2010 presenterade Skolverket en studie som visade att mer än 10 000 elever regelbundet skolkar från grundskolan. Hur ska skolan och föräldrar arbeta för att alla elever verkligen går till skolan? Debatt med Kjell-Arne Springe, f.d. samordnare Sundbyberg och Kimmy Brännström, f.d. skolkare. Alexander, 11 år, har en ovanligt hög IQ för sin ålder och är ett så kallat särbegåvat barn. Dessa barn utgör en grupp elever som de flesta lärare har bristande kunskaper om. I skolan är de ofta understimulerade, de tappar studiemotivation, de blir deprimerade och riskerar att hamna utanför. Varför misslyckas skolan? Hur ska skolan arbeta med dessa barn? Diskussion med Anya Winqvist, Mensa Sverige och Gunilla O. Wahlström, föreläsare och författare. UR177846 En bok, en författare: Tillbaka till skolan 27 min från 19 år 2013 Att få hemmasittande barn tillbaka till skolan är en viktig men svår uppgift. Marie Gladh, specialpedagog, och Krysmyntha Sjödin, kurator och terapeut, har under många år arbetat med hemmasittande elever. I Tillbaka till skolan ger de en praktisk handledning till Nyckelmetoden: en arbetsmodell för skolan att utgå ifrån för att nå hemmasittande elever förebygga skolfrånvaro. De behandlar pedagogiska respektive psykosociala aspekterna liksom forskningsläget på området och relevanta lagar. Intervjuare: Birger Schlaug.
UR161994 UR Samtiden - Specialpedagogik: Hjärnan och lärandeprocessen 114 min från 19 år 2010 Carl E Olivestam, forskare neurodidaktik, prorektor och biträdande professor vid Strömstad Akademi. Som lärare bör jag känna till var den stora aktiviteten är någonstans i elevernas hjärnor. Eleven visar störst aktivitet i hjässloben, center för motorik och rytm, om materialet är oreflekterat. Lärare arbetar ofta i pannloben där arbetsminnet finns. Det går att träna upp. All bearbetning av information äger rum i arbetsminnet. I kritiska situationer går aktiviteten över till amygdala. Till exempel om läraren undervisar om den elektriska spisens uppbyggnad och konstruktion och eleven bränner sig på plattan. Då blir det bara amygdala som jobbar. Det enda eleven minns blir det här var obehagligt, det ska jag undvika. UR161996 UR Samtiden - Specialpedagogik: Specialpedagogik i ett mångkulturellt Sverige 45 min från 19 år 2010 Enligt Pirjo Lahdenpreä, professor i pedagogik, Mälardalens högskola, pågår ett monokulturellt tänkande. Den monokulturella tankemodellen går ut på att betona likhet. Vi är i Sverige, och här är det bäst att vara svensk. Om man har växt upp i ett blandat område är det lätt att växla mellan olika identiteter. Men om man har ett monokulturellt perspektiv ser man människor med mångkulturell bakgrund som problem. Vi skapar problem när vi inte förstår att det i stället är en tillgång. U101512/ 1-3 Lärare på hemmaplan 3x27 min från 19 år 2010, Otextat Hur klarar skolan undervisningsmålen i en flerspråkig skola? I vissa klasser har ingen av eleverna undervisningsspråket som modersmål. Vad ställer detta faktum för speciella krav på de pedagogiska metoderna? Vi möter lärare från Sverige, Finland och Danmark; tre vardagshjältar som engagerat och målmedvetet arbetar för att eleverna skall utvecklas trots språkliga hinder. UR161997 UR Samtiden - Specialpedagogik: Diagnos påverkar inte utformning av stöd 49 min från 19 år 2010 Hur mycket hjälper en diagnos när en elev ska få stödinsatser i skolan? Föräldrar förväntar sig ofta en specifik stödundervisning utifrån diagnos. Så blev det inte i vår undersökning, säger Joakim Isaksson, forskare socialt arbete vid Umeå universitet. Enskild färdighetsträning var det man satte in oavsett diagnos. Man får merparten av stödundervisningen utanför klassrummet och inte tillsammans med sina kamrater. Vi har ett skolsystem som starkt betonar en inkluderingsideologi, men det är väldigt mycket på ett retoriskt plan. Joakim Isaksson säger också att individen ses som bärare av skolsvårigheter. Samtidigt påverkar omgivningen hur man ser på elevens behov av stöd. Elever kan ses som olika mycket bärare av svårigheter UR161998 UR Samtiden - Specialpedagogik: Bedömning av elever med funktionsnedsättning 44 min från 19 år 2010 Vi går från en individrelaterad syn på bedömningar till en kunskapsrelaterad, säger Peter Fagerlund, undervisningsråd vid Skolverket. Grundsärskolan kommer att ha samma betyg som övriga skolan förutom att man inte har betyget icke godkänd. De skriftliga omdömena är lokala och inte som betyg gemensamma för hela landet. Nationella prov är obligatoriska för skolan att anordna, men inte för eleven att delta i. Elever med svårigheter kan behöva mer tid att genomföra prov. Det ingår i uppdraget att hitta vägar som fungerar. Bedömningen är inte bara en bedömning av elevens kunskaper, utan också en återkoppling hur undervisningen fungerar i skolans perspektiv. UR161999 UR Samtiden - Specialpedagogik: Rätt hjälp till elever med asperger och autism 55 min från 19 år 2010 Barn med Aspergers syndrom eller autism och friska barn har glädje av varandra, säger Inger Nilsson, forskare specialpedagogik vid Stockholms universitet. De elever som är inkluderade nådde signifikant bättre resultat. Forskningen ger stöd för verklig inkludering, men varnar för falsk inkludering. Då låter man barnen gå på samma skola, men tar inte fullt ansvar för att de ska fungera bra ihop. Det finns många rapporter om elever som haft dåliga upplevelser under sin skoltid på grund av detta. Det är vanligt att målen för denna elevgrupp handlar om det som är deras symptom. Det handlar om att jobba med problem inom socialt samarbete/ kommunikation i stället för akademiska färdigheter. Är man kunnig inom något område har andra lättare att acceptera UR162000 UR Samtiden - Specialpedagogik: Dyslexi och andraspråk 57 min från 19 år 2010 Bodil Andersson Rack, Lund, är logoped och läs- och skrivkonsult. De senaste 15 åren har hon arbetat nästan uteslutande med läs- och skrivfrågor. Skriftsystemet i sig ställer olika typer av krav på läsarna, och barn lär sig läsa olika fort på olika språk. Det beror på att olika språk helt enkelt är olika lättstavade. Finska och turkiska tillhör de mest lättstavade språken. Engelska är svårstavat och svenska ligger i mitten. De som är födda med dyslektiska förutsättningar får det lättare om de föds i Finland eller Turiket. Man kan se att elever som undervisas på sitt andraspråk mer sällan än andra får hjälp med sin dyslexi. En turkisktalande elev med dyslexi som flyttar till Sverige får troligen mer problem med den svårstavade svenskan än med turkiskan.
UR162001 UR Samtiden - Specialpedagogik: God självkänsla minskar ADHD-symptom 41 min från 19 år 2010 Det finns ett tydligt samband mellan ADHD-symptom och självkänsla, säger Tobias Edbom, forskare Karolinska Institutet. Man kan dock inte säkert säga att ADHD ger lägre självkänsla, utan snarare att självkänsla och ADHD hör ihop. Kanske kan det vara så att ADHD ger sämre självkänsla i vissa situationer? Man måste titta på självkänsleprofiler för att få hela bilden. Den låga självkänslan hos barn med ADHD gäller inte i alla situationer utan just i situationer kopplade till prestationer som inom skolan. UR168112 UR Samtiden - Alla ska älska skolan: Vad betyder delaktighet? 23 min från 19 år 2012 Delaktighet är ett populärt ord i skolan. Från början handlade det om ideologi, ordet var tätt sammanbundet till ordet medborgarskap. Men vad betyder det idag, i praktiken? Kristina Szönyi från Specialpedagogiska skolmyndigheten benar ut begreppets beståndsdelar. Medverkar gör också Tove Dunkers, specialpedagog och utbildare. Inspelat i december 2011. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. UR168113 UR Samtiden - Alla ska älska skolan: Debatt vad betyder ökat inflytande? 35 min från 19 år 2012 Deltagarna från seminariet Alla ska älska skolan reflekterar och samtalar om hur man går vidare för att utveckla delaktigheten och inflytandet i den svenska skolutvecklingen. Hur man ger barnen det stöd det har rätt till är en av funderingarna. Och är ökad delaktighet egentligen viktigt? Inspelat i december 2011. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. UR168386 UR Samtiden - Barn i vår tid: Barn som utmanar skolan 28 min från 19 år 2011 Oavsett en elevs förutsättningar och behov har varje elev rätt att vara inkluderad i en klass. Hur hjälper man bäst elever med behov av särskilt stöd? Kristina Hellberg är forskare i pedagogik vid Linköpings universitet. Från konferensen Barnen och samhället som hölls på Fryshuset i Stockholm i november 2011. Arrangör: Samba. Idéhistoria/ Pedagogik U102013-01 Kärlek och disciplin 28 min från 19 år 2010 Redan de antika grekerna diskuterade vilka kunskaper en människa behöver för att utvecklas på bästa sätt. Och samma debatt, om hur uppfostran och utbildning skall gå till, pågår än idag. Är människor måttlösa, offer för sina drifter och måste disciplineras för att lära sig någonting? Eller är det bara kärleksfull uppmuntran som behövs för att alla skall blomma? Vi reser genom olika tidsepoker och presenterar några giganter ur idéhistorien med hjälp av deras egna citat. Samtidigt hör vi reflektioner från studenter och lärare från olika utbildningsmiljöer i Uppsala, Oxford, Berlin och Danmark. Speakertexten ärskriven av Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria. DVD 1188 Från idiot till medborgare - 100 år av omsorg om de utvecklingsstörda 43 min från 15 år 2007 Textning: Engelska, Svenska Filmen skildrar hur omsorgen om personer med utvecklingsstörning vuxit fram i Sverige. Vi får följa en dramatisk utveckling - från det sena 1800-talets filantropi och modepedagogik, via åren av arvshygien och institutionernas fall och övergången från kollektiv till individuell omsorg. DVD 2171 Från idiot till medborgare 2 48 min från 16 år 2011 Textning: Engelska, Svenska I del 1 skildras hur omsorgen om personer med utvecklingsstörning vuxit fram i Sverige från sena 1800-talet och fram till 1970-talet. Nu finns del 2 som skildrar hur synsättet förändrats, från konservativa läkare till högljudda demonstrationer och nya kunskaper inom psykologi och kognition. Vi får följa några människor som är unga idag och vet vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning i Sverige 2011. Långfilm DVD 180 Radio 109 min från 13 år 2004 Textning: Danska, Finska, Norska, Svenska Radio är inspirerad av en sann historia om en förståndshandikappad afroamerikansk ung man, som mot alla odds upptas i småstadsgemenskapen och får en uppgift i fotbollslaget. Det är en anspråkslös framgångssaga om allas behov av att finna sin plats i livet. Inte minst visar Radio att det aldrig är för sent att finna den osjälviska och empatiska sidan inom sig själv. En film av Michael Tollin. DVD 1605 The Black Balloon 97 min från 13 år 2007 Textning: Danska, Finska, Norska, Svenska 15-årige Thomas slits mellan kärleken till sin autistiska bror och längtan efter en normal vardag där ansvar och konflikter i hemmet byts ut mot ett normalt tonåringsliv. Frustration över den inverkan broderns autism har över hans möjligheter till ett eget liv framstår som oöverstigliga men kärleken till brodern är stor och han slits ständigt mellan glädje och hat. En film av Elissa Down.
DVD 1607 Ben X 90 min från 13 år 2007 Textning: Danska, Finska, Norska, Svenska Ben är en ovanlig ung man vars universum kretsar kring favoritrollspelet på nätet, där han är fri från skolans mobbare. I spelet är han en stor krigare som kan helas av följeslagerskan Scarlite, men i verkliga livet fungerar inga magiska krafter mot demonerna. De ständiga trakasserierna i skolan blir allt värre men en dag hör Scarlite av sig på riktigt och vill träffas. Sakta börjar Ben komma ur sitt skal och tänker ut en aktionsplan ingen kunnat räkna med. Ben X är Nic Balthazars debutfilm, som behandlar både mobbning, autism/aspergers syndrom och dataspel. Filmen bygger på en verklig händelse. DVD 1914 Adam 97 min från 13 år 2009 Textning: Danska, Engelska, Finska, Norska, Svenska Adam lider av Aspergers syndrom, en sorts mild autism, som i huvudsak påverkar hans sociala intelligens. Han är en ganska normal person, kanske egentligen riktigt smart, som uppfattar varje uttalande som det är, vilket betyder att han inte förstår skämt och metaforer. Han har inget socialt filter och förstår inte alls vad folk tänker. Oavsett hur oturligt detta kan tyckas så gör det Adam till en mycket älskvärd person för att han verkligen försöker bli accepterad och blir rolig p.g.a. hans sätt att agera. Beth flyttar in en trappa upp och de båda börjar umgås... En film av Max Mayer. DVD 1977 Crazy 82 min från 14 år 2000 Efter en tuff initieringscermoni i duschen, ringer Benni i tårar hem till mamma, men när han lagt på luren, inser han plötsligt att han för första gången i sitt liv är en i gänget. Tillsammans med sina klasskompisar arbetar Benni intensivt med livets stora frågor. Sina lektioner får de på hemliga utflykter till barer och strippklubbar och nattliga besök till flickornas sovsal. Det stora eldprovet för Benni blir att övervinna sitt sargade självförtroende och öppna sitt hjärta för den vackra och uppvaktande Malen. En film av Hans-Christian Schmid. DVD 2040 I rymden finns inga känslor 83 min från 13 år 2010, Engelska, Svenska för hörselskadade I rymden finns inga känslor är en komedi om 18-årige Simon som delar lägenhet med sin bror Sam. Simon som har Aspergers syndrom kräver ett fast schema där allt måste vara sig likt vecka efter vecka. Förändringar är något han bara kan hantera i små doser och när allt blir för jobbigt gömmer han sig i sin tvättunna, fylld med lysande stjärnor - han gömmer sig i rymden för där finns inga känslor. När Sam blir dumpad av sin flickvän och går in i en mindre depression spricker hela tillvaron för Simon. Han ger sig själv i uppdrag att hitta en ny flickvän till Sam, men med sin sociala inkompetens blir det inte enkelt, Simon vet ingenting om tjejer och kärlek... En film av Andreas Öhman. DVD 2163 Superbror 91 min från 10 till 15 år 2009 Textning: Danska, Engelska, Finska, Norska, Svenska Tioårige Anton drömmer om att ha en alldeles vanlig storebror. Inte en som hans egen, Buller, som är autistisk och spenderar kvällarna på taket stirrandes mot stjärnorna. En dag sker så undret via en Super Trip Remote som skickats genom rymden från en annan galax. Plötsligt får Anton den superbror han saknat och lite till. Men som vi alla vet, med stora krafter följer också ett stort ansvar. Superbror är en film om brödraskap, längtan efter ett mirakel och om att finna kraften inom sig själv. En film av Birger Larsen. Förutom ovanstående förslag, kan skolor med mediaavtal se filmer och program strömmande över nätet eller beställa till skolan på www.sli.se/medioteket E-post: mediebokning@stockholm.se