Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i Singapore 2013 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Singapore garanteras i teorin de flesta medborgerliga fri- och rättigheterna i landets lagstiftning. Singapore står sig väl när det gäller medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Regeringen för överlag en aktiv politik för att motverka diskriminering av människor på grund av etnisk härkomst, religion och kön. Inskränkningar och brister som begränsar respekten för de mänskliga rättigheterna gäller främst inskränkningar i yttrande- press- och mötesfriheten, samt godtyckliga frihetsberövanden. Dessa inskränkningar görs ofta med hänvisning till landets säkerhet. Massmedia kontrolleras indirekt av regeringen och kritik mot regeringen förekommer sällan. Vid senaste parlamentsvalet våren 2011 gav media större utrymme åt oppositionen än vid tidigare val, inklusive inom sociala medier. Under 2013 infördes dock nya regler för licensiering för vissa nyhetshemsidor/bloggar och medieföretag, som i praktiken begränsar nätfriheten. De nya reglerna har medfört en kraftig nedgång i bloggar och kritiska uttalanden via olika sociala media. Självcensur förekommer. Risken för anklagelser om förtal och domstolstrots medför en ökad självcensur och dämpar debattklimatet. En viss positiv trend går dock att notera. Debatt förs idag i media om olika aktuella frågor, inklusive sådant som kan anses känsligt som förtalsmål och kritik mot den nya licensregistreringsregimen. Artiklar och böcker som för bara några år sedan var otänkbara publiceras i dag. Dödsstraff utdöms och verkställs. En lagändring antogs 2012 som medger möjlighet att omvandla dödsstraffet under vissa omständigheter i mord- och narkotikabrottsfall. Straffpåföljderna är överlag höga. Spöstraff används.
Ett antal lagar, bland annat lagen om inre säkerhet, medger frihetsberövande utan rättegång. Lagen om inre säkerhet har under de senaste åren tillämpats för att frihetsberöva personer som misstänkts för att planera terroristattentat i Singapore. Singapore har lagstiftning som begränsar rätten att anordna och delta i demonstrationer. Alla typer av demonstrationer eller liknande manifestationer ska ansökas om och efter erhållet tillstånd hållas på särskilt definierad plats, Speakers Corner i Hong Lim Park. Singapore hade under 2013 de största demonstrationerna sedan landets självständighet. Demonstrationerna rörde bland annat hbt-frågor, befolkningsfrågor samt införandet av ny reglering rörande nyhetshemsidor/bloggar och medieföretag. En busschaufförstrejk som inträffade hösten 2012, initierad av kinesiska busschaufförer rörande klagomål över bland annat lönesättningsförfarandet, var den första strejken av sitt slag sedan 1980-talet. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Singapore har ratificerat följande: Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW, 1995. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, 1995. I båda fallen har Singapore reserverat sig mot vissa delar av konventionerna. Reservationerna rör främst frågor relaterade till Singapores multi-racial and multi-religious society. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, 2013. Singapore har reservat sig mot delar av konventionen som rör bl.a. rätt till erkännande inför lagen, främst gällande systemet med regelbunden granskning, där Singapore förbehåller sig rätten att använda egen lagstiftning framför konventionens regelverk. Singapore uppfyller sina åtaganden när det gäller rapportering till FN-systemets konventionskommittéer, dock kan noteras att några av rapporterna lämnats in sent. I april 2010 inbjöds FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, främlingsfientlighet och intolerans att besöka Singapore. Besöket resulterade i 2
en rapport som lyfte fram brister i hur känsliga frågor kring etnicitet hanteras i den offentliga debatten. Behov av en mer transparent invandringspolitik och vikten av att Singapore ansluter sig till flera av FN:s konventioner noterades i rapporten från besöket. Två av FN:s specialrapportörer, för människorättsförsvarare respektive för utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, har bett att få besöka landet. Förfrågningarna har hittills inte tillmötesgåtts. I maj 2011 genomgick Singapore sin första granskning inom ramen för FN:s universella granskningsmekanism, UPR. Singapore mottog 112 rekommendationer och accepterade 52 av dessa. Singapore uppmanades bland annat att underteckna och ratificera de övriga centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. Ett antal enskilda organisationer i Singapore utnyttjade sin rätt att inkomma med skuggrapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i landet inför UPR-granskningen. En gemensam övergripande rapport under namnet COSINGO, Coalition of Singapore NGOs, lämnades in. COSINGO förde också en dialog med regeringen inför UPR-granskningen. Några åtgärder för att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna från regeringens sida har inte kunnat noteras. Det finns ett FN-förbund som bedriver verksamhet i det tysta. Flera NGO:er har framfört behov av att etablera en nationell institution för mänskliga rättigheter. 3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga uppgifter finns om att politiska mord, politiska avrättningar, ofrivilliga försvinnanden, slaveri eller slaveriliknande former förekommer. Förhållandena i fängelserna är spartanska men anses inte vara undermåliga. Företrädare för människorättsorganisationer får inte besöka fängelserna. Tortyr är förbjuden i lag. Rapporter om polismisshandel förekommer. Intrycket är att dessa övergrepp i allmänhet beivras. Utdömande av spöstraff förekommer och är obligatoriskt för ett 30-tal brott inklusive upplopp, mordförsök, narkotikabrott, kidnappning, våldtäkt, väpnat rån, vandalism och illegal immigration. Kvinnor, dödsdömda, män under 16 eller över 50 år samt personer som av medicinska skäl anses olämplig får dock inte dömas till spöstraff.
4 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer och utdöms bland annat för allvarligare narkotikabrott och mord. Lagändringar som medger möjlighet att omvandla dödsstraffet under vissa omständigheter i mord- och narkotikabrottsfall trädde i kraft 1 januari 2013. Lagändringarna ger bland annat möjlighet att omvandla dödsstraff för personer med mentala handikapp samt för narkotikakurirer som samarbetar med myndigheterna. År 2012, i avvaktan på lagändringarna, infördes ett moratorium för avrättningar. Efter antagen lagändring i november 2012 fanns 34 dödsdömda fångar fängslade, varav majoriteten av dessa var dömda för mord- och narkotikabrott. De fångar som omfattades av lagändringarna kunde efter att den nya lagen trätt i kraft anhålla om att få sina fall prövade. Sex dödsdömda har under 2013 fått sina dödsdomar reducerade till livstid, och i vissa fall livstid och spöstraff. Två av dessa domar avser de uppmärksammade fallen Yong Vui Kong och Subashkaran Pragasam, där dödsdomar för narkotikabrott reducerades till livstids fängelsestraff. Enligt Amnesty International har över 400 personer avrättats i Singapore mellan 1991 och 2007. En majoritet av dödsstraffen har utdömts för narkotikabrott. Antalet verkställda dödsstraff har sjunkit de senaste åren. 2007-2013 verkställdes 18 dödsdomar. Den senaste dödsdomen verkställdes hösten 2011. Dödsdomar verkställs genom hängning. Enligt uppgift ska inga avrättningar ha genomförts 2010, 2012 eller 2013. Öppenheten kring dessa frågor har också ökat, bland annat publicerar Singapores kriminalvårdsmyndighet rapporter fyra gånger årligen på sin hemsida, vilka inkluderar statistik över verkställda dödsdomar. Singapores hållning avseende dödsstraffet har tidvis fått stor uppmärksamhet internationellt men debatten inom landet är inte särskilt livaktig. Det finns dock lokala frivilligorganisationer som driver frågan om avskaffning av dödsstraffet. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet En person misstänkt för brott, anhållen eller häktad kan förhindras från att anlita försvarare och att underrätta anhöriga fram till dess att polisutredningen är färdig. Åklagare och försvarsadvokat är ålagda att utbyta information innan rättegång kan inledas. I singaporiansk säkerhetslagstiftning finns reglering som gör det möjligt att utan rättslig prövning frihetsberöva personer som anses utgöra hot mot nationens säkerhet. Det finns fyra lagar som möjliggör ett sådant förfarande:
5 lagen om inre säkerhet, Internal Security Act; tillfälliga lagen för beivrande av vissa brott, Criminal Law Act; lagen om icke önskvärda publikationer, Undesirable Publications Act; och lagen om drogmissbruk, Misuse of Drugs Act. Den tillfälliga lagen för beivrande av vissa brott har främst använts vid misstänkta narkotikabrott och organiserad brottslighet. Lagen om inre säkerhet, ISA, är kontroversiell då frihetsberövandet kan uppgå till flera år utan möjlighet att få saken prövad i domstol. I de fall inrikesministern finner att en person utgör ett hot mot nationens säkerhet kan ministern, om presidenten samtycker, beordra att personen i fråga ska sättas i fängelse utan rättegång. Initialt kan frihetsberövandet uppgå till två år, men beslutet kan sedan förnyas obegränsat antal gånger. Det finns enligt uppgift personer som varit frihetsberövade under ISA i 20 år, vilka sedan släpptes utan att bli åtalade för något. Idag finns uppskattningsvis 15-20 personer frihetsberövade under ISA i Singapore. Samtliga frihetsberövade är misstänkta för terrorism. Enligt Singapores regering används ISA endast mot terrorister och aldrig längre mot politiska motståndare. Presidenten har befogenhet att lägga in ett veto mot regeringens beslut att frihetsberöva någon under ISA. Vidare kan den som sitter fängslad med stöd av lagen få sitt fall prövat genom ansökan till ett rådgivande organ vars ordförande är medlem i Högsta domstolen. Reserestriktioner och anmälningsplikt kan också utfärdas under lagen om inre säkerhet efter frisläppande. Lagen kritiseras kraftfullt av MR-organisationer. Personer tidigare föremål för frihetsberövande under ISA samt MR-organisationer som Maruah hävdar att ISA har använts som ett verktyg för att stävja den demokratiska oppositionen och för att tysta kritiska röster. Motståndarna till lagens utformning konstaterar vidare att ISA innebär ett ständigt hot mot yttrande- och mötesfriheten och inte minst rätten till rättvis rättegång. Även oppositionspartiet Workers Party kritiserar ISA och säger sig vilja avskaffa lagen. Terrorismbekämpning är en högt prioriterad fråga och den singaporianska regeringen anger därför att någon ändring i lagen för närvarande inte är aktuell. Regeringen framhåller, i ljuset av det ökade terroristhotet i regionen, gärna lagens förebyggande karaktär och betonar att den inte ska ses som ett straffinstrument. De som arresteras under lagen uppges bli föremål för någon form av rehabiliteringsprogram i syfte att omvända dem till goda samhällsmedborgare. Under åren har också flera personer släppts men står fortsatt under övervakning och med restriktioner.
Alla personer över 15 år måste lämna fingeravtryck och bära identitetshandling. Den som bor utomlands mer än tio år riskerar att förlora sitt medborgarskap. Män i värnpliktig ålder måste ha tillstånd för att lämna landet längre än sex månader. Viss telefonavlyssning och övervakning av internet antas förekomma. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Singapores rättssystem baseras på den brittiska rättstraditionen och föreskriver allas likhet inför lagen, oavsett etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. Domstolsväsendet är i princip fristående från den verkställande makten. Domare utses formellt av presidenten. Domstolsväsendet fungerar väl. Domstolarnas självständighet har vid tillfällen ifrågasatts i mål med politisk anknytning eller då starka statliga intressen står på spel. Domstolarna har i sådana fall ansetts vara lyhörda för den politiska ledningens signaler. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Inga extraordinära domstolar förekommer utöver militärdomstolar för rättskipning för brott av militär personal. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättssystemet. En person som är försatt i konkurs kan förbjudas lämna landet, liksom den som är släppt mot borgen. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter om att staten systematiskt underlåter att beivra vissa brott. Transparency Internationals korruptionsindex för 2013 placerar Singapore på delad femteplats, jämte Norge, av de 177 länder som ingår i granskningen. Singapores ranking har i mer än 10 år hållit sig inom topp fem. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Konstitutionen garanterar press- och tryckfrihet, men tillåter samtidigt inskränkningar. I praktiken är yttrandefriheten begränsad och medborgare och journalister utövar självcensur. Ämnen eller åsikter som kan leda till social oro och spänningar mellan olika befolkningsgrupper (ras, religion, språk) tillåts inte ventileras i media. Kritik mot regeringen förekommer men är avvägd och försiktig. Reportrar utan gränser rankar Singapore på 149 plats av totalt 179 länder i fråga om pressfrihet (2012 rankades Singapore på 135:e plats). Inga uppgifter om våld eller hot om våld mot journalister förekommer. Vid det senaste parlamentsvalet våren 2011, samt de två fyllnadsval som hölls 2012 respektive 2013, gav TV och tidningar större utrymme åt oppositionen än vid tidigare val. En relativt aktiv debatt via internet och i sociala medier kunde 6
7 noteras. Detta hade stor betydelse för oppositionens möjlighet att sprida sitt budskap. Även om det finns ett stort antal olika tidningar, radiostationer och tv-kanaler råder det i praktiken monopol på mediamarknaden i Singapore. Samtliga media anses ha starka band till regeringen. Singapore Press Holding, SPH, är privatägt men regeringen godkänner aktieägarna. Aktieägarna har mandat att besluta om personaltillsättningar, inklusive ledningen. SPH ger ut 100 tidskrifter samt nio dagstidningar, bland annat den ledande singaporianska dagstidningen Straits Times. Mediacorp dominerar radio och TV-området och ägs av det statsägda investmentbolaget Temasek Holding. Tidningar och tidskrifter från andra länder finns tillgängliga i Singapore. Regeringen har dock beslutat att ett antal internationella publikationer ska behandlas i särskild ordning. Detta innebär, under lagen om tidningar och tryckta publikationer, Newspaper and Printing Press Act, att dessa publikationer måste utse en juridisk person i landet som kan vara svarande i förtalsmål samt krav på en deposition om 200 000 singaporianska dollar. Om dessa krav inte uppfylls beläggs publikationerna med försäljnings- och distributionsförbud. Utländska korrespondenter tillåts agera fritt i Singapore, även om de är föremål för regeringens uppmärksamhet vad gäller artiklar som uppfattas som förtal eller inblandning i Singapores inrikespolitik. Filmer och tv-program censureras. I huvudsak är det pornografiska inslag som censureras. Kabel-tv med ett rikt utbud av utländska kanaler finns men tillhör företag under betydande statlig kontroll. Politiska filmer och politisk reklam är förbjudna, inklusive på internet. Undantaget är politiska filmer som bedöms vara faktabaserade, såsom dokumentärer. Ett hundratal webbsidor, främst med pornografiskt innehåll, är förbjudna i Singapore. Enligt obekräftade uppgifter förekommer en viss övervakning av internet från myndigheternas sida. Anklagelser om förtal och hot om stämning för förtalsbrott förekommer. Under de senaste två åren har flera bloggare blivit ombedda att ta tillbaka publicerade inlägg, ofta med hänvisning till att dessa riskerar skapa social oro och spänningar mellan olika befolkningsgrupper. Det senaste uppmärksammade fallet rör en bloggare vid namn Alex Au som åtalas för förtalsbrott genom att han i ett antal inlägg kritiserat domstolväsendets hantering av vissa ärenden. Hösten 2012 nåddes en uppmärksammad uppgörelse mellan oppositionspolitikern Chee Soon Juan, Singapore Democratic Party, och de tidigare
premiärministrarna Goh Chok Tong och Lee Kuan Yew. Domstolen fann 2001 Chee skyldig till förtal i en förtalsrättegång som initierats av Goh och Lee, och han dömdes att betala ett skadestånd om 500 000 singaporianska dollar. Detta fick bland annat till resultat att Chee gick i personlig konkurs, vilket i sin tur innebar att han förlorade rätten att kandidera till en plats i parlamentet. I september 2012 meddelades att Chee nått en uppgörelse med Goh och Lee, enligt vilken de senare accepterade ett betydligt lägre skadestånd på 30 000 singaporianska dollar. Vidare annullerades Chees konkurs vilket innebär att Chee kan ställa upp i nästa parlamentsval. Chee har fortsatt att aktivt framföra kritik mot bland annat Singapores politiska ledarskap. En bok utgiven 2013, skriven av Cherian George, före detta journalist vid landets största engelskspråkiga tidning, The Straits Times, och numera knuten till Nanyang Technological University, NTU, granskar kritiskt pressfriheten i Singapore. Boken tar bland annat upp brister i Singapores media, inklusive banden mellan regeringen och tv respektive press. De regler för licensiering för nyhetshemsidor, inklusive bloggar och medieföretag som infördes av Medieutvecklingsmyndigheten, Media Development Authority, MDA, 2013 var ett bakslag för yttrande- och informationsfriheten. Nya regler för licensiering för vissa nyhetshemsidor/bloggar och medieföretag infördes från den första juni 2013. Kort därefter anmodades ett antal bloggar och medieföretag att licensiera sin verksamhet. Regleringen tar sikte på bloggar med minst 50 000 besökare per månad. Regleringen infördes utan behandling i parlamentet. I uttalanden från kommunikations- och informationsministern framfördes att den nya regleringen avsåg att få mer likställda regler mellan tryckt media och elektronisk media. Regleringen har lett till en kraftig minskning av aktiva bloggar och har lagt en tydlig hämsko på medielandskapet, där skribenter riskerar stämning eller åtal. Vid registrering ska bloggen/medieföretaget uppge sin finansiering och uppgifter om skribenter för att klarlägga att inga utländska intressen får inflytande över singaporianska inrikespolitiska frågor. Licensavgiften är för närvarande satt till 50 000 singaporianska dollar. Tio nyhetshemsidor avkrävs licensregistrering, bland annat Yahoo, samt nyhetshemsidor ägda av Medicacorp och Singapore Press Holding, bland andra AsiaOne, Channel NewsAsia och Business Times. Den socio-politiska nyhetshemsidan The Breakfast Network har också uppmanats att ansöka om licensregistrering. Ansvarig redaktör för The Breakfast Network beslöt då att lägga ned nyhetshemsidan. En rörelse kallad Free My Internet bestående av bloggare och nätfrihetskämpar har aktivt gjort sin röst hörd om de inskränkningar i informations- och yttrandefriheten som den nya regleringen anses innebära. Omkring 2 500 personer deltog i den demonstration som anordnades vid Speakers Corner av 8
Free My Internet i juni 2013. Vidare undertecknades ett upprop av mer än 4 000 personer. 9. Mötes- och föreningsfrihet Förenings- och församlingsfrihet råder i teorin. Restriktioner kan dock införas om det anses nödvändigt för att skydda landets säkerhet. 2009 infördes Public Order Act som innebar en skärpning av lagstiftningen. Polisen gavs bland annat större befogenheter att bibehålla ordning under större evenemang. Enligt den reviderade lagen krävs tillstånd för alla typer av evenemang, oavsett hur många personer som är inblandade. Tillstånd medges sällan. Istället hänvisas demonstrationer och liknande aktiviteter till Speakers Corner, där politiska möten/demonstrationer är tillåtna. 2008 förenklades reglerna för att få hålla en demonstration, dock är rätten fortfarande enbart förbehållen singaporianska medborgare. Under 2013 har Singapore upplevt de största demonstrationerna sedan landets självständighet. I februari samlades omkring 5 000 personer för att protestera mot den vitbok om framtida befolkningsfrågor som antogs av parlamentet i början av 2013. Vid den femte i ordningen av årliga demonstrationer för ökad acceptans av hbt-frågor deltog 21 000 personer. Omkring 2 500 personer deltog i en demonstration som arrangerades av Free My Internet i juni 2013 för att skapa ökad debatt om den nya regleringen av nyhetshemsidor/bloggar. Föreningar med mer än tio medlemmar måste registreras. Kommunistpartier är förbjudna. Andra föreningar kan förbjudas av en rad skäl. Föreningar kan upplösas om de verkar på ett sätt som inte är förenligt med samhällets mål och syften. Det har hänt att i grunden icke-politiska föreningar omklassificerats till politiska organisationer, vilket försvårar deras möjligheter att ta emot frivilliga bidrag från till exempel utländska finansiärer. 2010 drabbade detta Maruah, en civilsamhällesorganisation inriktad på mänskliga rättigheter inom ASEAN. 10. Religions- och övertygelsefrihet Singapore är ett sekulärt samhälle och det finns ingen statskyrka eller statsreligion. Religionsfrihet råder och medborgarna har rätt att fritt utöva sin religion så länge det inte innebär aktiviteter som hotar lag och ordning, hälsa eller den allmänna moralen. Harmoni mellan de olika religiösa grupperna är en av grundvalarna i det singaporianska samhällsbygget och finns inskriven i en särskild lag: lagen om bevarande av religiös harmoni. Lagen ger myndigheterna rätt att ingripa mot bland annat religiösa gruppers politiska aktiviteter. Alla religiösa sammanslutningar måste registreras. Frikyrkornas utveckling bevakas av både media och myndigheter, bland annat efter den händelse som skedde 2009 när AWARE, en frivilligorganisation som 9
främjar kvinnors rättigheter, valde in personer i sin styrelse som visade sig ha kopplingar till konservativa kristna organisationer. Jehovas vittnen och "Unification Church" är förbjudna då de vägrar värnplikt och att svära fanan trohet. Medlemmar av Jehovas vittnen har tidigare fängslats på grund av värnpliktsvägran. Falun Gong-anhängare har tidigare åtalats för brott mot demonstrationsförbudet. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Singapore har allt sedan självständigheten styrts av ett och samma parti: People's Action Party, PAP. Partiet är tydligt marknadsorienterat med inslag av statlig styrning och kontroll. Det är obligatoriskt att rösta och val till parlamentet ska äga rum vart femte år. Valsystemet bygger enligt brittisk modell på majoritetsval. Singapore har en kombination av en- och flermansvalkretsar. Reglerna för politisk verksamhet och val till parlamentet begränsar och försvårar oppositionspartiernas möjligheter till politiskt inflytande. Invändningar mot valsystemet från oppositionen och MR-organisationer rör bland annat det faktum att gränsdragningar för valdistrikten ändras regelbundet samt systemet med flermansvalkretsar. Flermansvalkretsarna kan ha upp till sex representanter och vinnande parti i dessa valkretsar tilldelas samtliga mandat och platser i parlamentet. En kandidat från en etnisk minoritet måste finnas i gruppvalkretsarna. Det officiella motivet är att underlätta för representation av Singapores etniska minoriteter (främst malajer och indier) i parlamentet, men i praktiken missgynnas oppositionen av systemet. I senaste valet i maj 2011 fick regeringspartiet PAP 60 procent av rösterna. PAP erhöll 81 av 87 valbara platser i parlamentet. Partiet har dock en nedåtgående trend. Jämfört med förra valet 2006 tappade PAP röster (över sexprocent), bland annat förlorade utrikesministern sin plats i parlamentet och tvingades därför lämna regeringen. Vid valet 2006 förlorade PAP ca 5 procent av rösterna jämfört med valet 2001. En positiv utveckling kunde noteras beträffande medias roll under valrörelsen 2011, med ökad öppenhet. Internet och sociala medier spelade också för första gången en viktig roll. Sex olika oppositionspartier ställde upp i valet 2011, men endast ett parti (Workers Party) lyckades komma in i parlamentet och fick sex platser. Aldrig tidigare har oppositionen lyckats vinna så många mandat. Två fyllnadsval (enmansvalkretsar) har hållits sedan valet 2011 (maj 2012 och januari 2013), och i båda fallen har valen vunnits av Workers Party. Nästa parlamentsval planeras till 2016. Kvinnors politiska inflytande i Singapore har ökat det senaste decenniet men kvinnor är fortfarande underrepresenterade. Andelen kvinnliga 10
parlamentsledamöter uppgår för närvarande till 25 procent. Talmannen, Halima Yacob, är den första kvinnliga talmannen i Singapore, hon tillträdde i januari 2013. En av regeringens 18 ministrar är kvinna. 11 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Fackföreningar är i princip tillåtna liksom strejker och kollektivavtal. Den busschaufförstrejk som ägde rum hösten 2012, där drygt 170 kinesiska busschaufförer gick ut i strejk, var den första i sitt slag sedan 1980-talet. De kinesiska arbetarnas klagomål rörde dels löner, dels arbetsvillkor. Fem av chaufförerna åtalades för brott mot strejklagen och dömdes till sex veckors fängelse. 29 chaufförer utvisades till Kina. Tvångsarbete är förbjudet enligt lag. Regler om minimilön saknas. Frågan om minimilöner får inte gehör i de debatter som hållits de senaste åren, en anledning uppges vara att införande av minimilön fruktas leda till ökade kostnader för företagen. Antalet gästarbetare är omfattande, bland annat finns mer än 300 000 gästarbetare som arbetar inom byggnadsindustrin och mer än 200 000 kvinnor från kringliggande länder som arbetar som hushållsanställda. Villkoren för gästarbetarna och deras levnadsstandard är ibland bristfällig. Det förekommer att utländska hushållsanställda misshandlas, men sådana fall beivras i allmänhet om de kommer till polisens kännedom. Situationen för hushållsanställda har varit föremål för diskussioner i media, bland annat om behovet av ökat rättsligt skydd och arbetsmiljöfrågor. Frivilligorganisationer som HOME, som arbetar med migrantarbetarnas rättigheter, har genomfört flera undersökningar som bland annat uppmärksammar arbetsmiljörelaterad psykisk ohälsa och otillräckligt rättsligt skydd. Mer än 1 000 utländska hushållsanställda sökte skydd och assistans hos HOME under 2013. En särskild enhet inom arbetsministeriet etablerades 2010 för frågor med koppling till de utländska hushållsanställdas situation. En viss förbättring i arbetsvillkoren för hushållsanställda har skett genom införandet av rätten till en vilodag per vecka. Det nya regelverket trädde i kraft 1 januari 2013. Singapore har under 2013 för första gången sedan 1969 drabbats av upplopp. Händelsen utspelade sig i stadsdelen Little India i december 2013 och föranleddes av att en person blev ihjälkörd av en buss. Sammanlagt deltog uppskattningsvis upp till 400 personer i upploppet och en stor mängd polisbilar och räddningsfordon skadades eller förstördes. De som deltog synes till största del ha varit gästarbetare av indisk härkomst. 28 personer står åtalade för brott, och 53 gästarbetare har utvisats. En oberoende kommission har
12 tillsatts för att utreda händelsen. Den underliggande diskussionen om gästarbetarnas villkor liksom polisens agerande diskuterades inte nämnvärt. Diskussionerna i medierna kom snarare att handla om alkoholutskänkningsfrågor och logistiska frågor rörande transport av gästarbetare från boendeområdena till bland annat Little India. Singapore har ratificerat fem av ILO:s åtta kärnkonventioner; nr 29, 138, 182, 100 och 98. Fackföreningsrörelsen i Singapore samarbetar mycket nära med stat och arbetsgivare. Generalsekreteraren för den fackliga centralorganisationen NTUC är medlem av regeringen och är även parlamentsledamot. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den allmänna hälsonivån är god och sjukvården håller mycket hög klass. Singaporianska medborgare och stadigvarande bosatta utlänningar som har permanent uppehållstillstånd är berättigade till statligt subventionerad sjukvård genom en obligatorisk sparplan för arbetande singaporianer och stadigvarande bosatta utlänningar. Pengar tillförs individuella sparkonton genom månatliga inbetalningar, en arbetstagar-, respektive arbetsgivardel. Detta obligatoriska sparande går sedan in på tre olika delkonton för pension, sjukvårdskostnader respektive bostadssparande. Personer som inte har tillräckligt sparade medel för sjukvård måste i första hand förlita sig på ekonomiskt stöd från familj och släktingar, därefter går staten in och betalar för den drabbades sjukhuskostnader. Medellösa tas hand om av frivilligorganisationer, vilka erhåller visst statligt stöd. Åldrande föräldrar som inte tas om hand av sina barn har enligt singaporiansk lag rätt och möjlighet att stämma sina vuxna barn. 14. Rätten till utbildning Obligatorisk grundskoleutbildning gäller för alla som fyllt sex år och som ännu inte fyllt 15. Skolavgifter betalas av föräldrarna genom hela skolsystemet, men är, framförallt i den del av utbildningen som motsvarar grundskolan, mycket låg. Tillgången till utbildning och kvaliteten är mycket god. Läskunnigheten är drygt 96 procent(2012 års siffror). 3 procent av bruttonationalprodukten satsas på utbildning (2012 års statistik). Regeringen fortsätter att prioritera ytterligare satsningar på utbildning i syfte att behålla Singapores ekonomiska konkurrens- och attraktionskraft i regionen. De senaste fem åren har utbildningsbudgeten ökat med 40 procent I den PISA-undersökning som genomfördes 2012 fortsatte Singapore att tillhöra den grupp länder som erhöll högsta genomsnittliga resultat.
13 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Singapore är ett generellt sett välmående land med en BNP per capita, PPP som är bland de fem högsta i världen. UNDP:s Human Development Index 2013 placerar Singapore på 18:e plats av 177 listade länder. Singapore kan uppvisa en hög levnadsstandard men ett ökat missnöje finns mot de stora inkomstklyftorna samt de allt högre kostnaderna för bostäder och kommunikationer. Vidare riktas kritik mot vad många uppfattar vara en för stor invandring av utländsk arbetskraft. En stor utmaning för Singapore är den låga nativiteten. Extrem fattigdom är begränsad och det är ovanligt med hemlösa trots bristande socialförsäkringssystem. Över 85 procent av befolkningen äger sina egna bostäder. Detta möjliggörs via ett system för statligt subventionerade bostäder. Arbetslösheten i Singapore fortsätter att vara låg, två procent arbetslöshet under 2013. Den stora andelen billig importerad arbetskraft bidrar till att Singapore har en liten del strukturell arbetslöshet, i synnerhet bland äldre och personer som saknar formell utbildning. Arbetslöshetsförsäkring saknas. Den som blir arbetslös förutsätts leva på besparingar och med hjälp av släktingar. De som har det allra sämst ställt kan dock få vissa statliga sociala bidrag. I takt med att arbetslösheten permanentats och de ekonomiska klyftorna i samhället ökat har nya former av ekonomiskt stöd till behövande introducerats. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Män och kvinnor har i princip samma lagstadgade rättigheter. De flesta begränsningar som tidigare har funnits har nu avskaffats. Muslimska män får dock ha fler hustrur och ensidigt besluta om skilsmässa. Våld i hemmet faller under allmän strafflag, med undantag för våldtäkt inom äktenskapet som inte är kriminaliserat annat än i vissa föreskrivna fall, såsom vid besöksförbud eller efter ansökan om skilsmässa. Kvinnlig omskärelse är inte förbjuden och förekommer i viss utsträckning bland muslimerna. Singaporianska kvinnor har överlag en lägre lön än män för motsvarande arbete. Singapore ratificerade ILO:s konvention nr 100 om lika lön för arbete av lika värde i maj 2002.
Handel med kvinnor från andra delar av Asien förekommer. Omfattningen är oklar. Singapore har inte ratificerat FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av människohandel. Singapore har en nationell handlingsplan mot människohandel. Prostitution är inte förbjuden men prostituerade får inte erbjuda sina tjänster på offentliga platser. Hallick- och bordellverksamhet är inte laglig men förekommer ändå i vissa distrikt. De prostituerade måste genomgå regelbundna hälsoundersökningar och bära hälsointyg. 17. Barnets rättigheter Barns rättigheter respekteras i stor utsträckning. Alla barn har tillgång till utbildning och hälsovård. Singapore ratificerade i november 2005 ILO:s konvention 138 om minimiålder för anställning. Minimiåldern för arbete är 16 år (för vissa anställningsformer gäller 15 år). Militärtjänstgöringen brukar påbörjas tidigast vid 18 år. Aga kan förekomma både i hemmen och i skolan. Fängelsestraff kan utdömas från 16 års ålder. För brott som begåtts efter att man fyllt 16 men innan man fyllt 21 får rätten dock döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. 14 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Singapore är ett multietniskt samhälle med tre större befolkningsgrupper: kinesisk härkomst (drygt 74 procent), malajisk härkomst (13 procent) samt indisk härkomst (9 procent) och övriga knappt fyra procent. Enligt konstitutionen ska alla människor behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet eller religion. I praktiken diskrimineras dock grupper i det singaporianska samhället. Minoriteterna har rätt att tala sitt språk, utöva sin religion och kultur men regeringen försöker skapa en singaporiansk identitet. Regeringen har försökt vidta åtgärder för att skapa harmoni mellan de tre stora befolkningsgrupperna, som i vissa avseenden varit framgångsrika. Samtidigt förekommer få kontakter och lite växelverkan mellan de olika grupperna. Klagomål förekommer från indier och malajer på att kineserna har ett för stort inflytande. I de politiska institutionerna och i universitetsvärlden är malajerna underrepresenterade. Kineserna har högst genomsnittsinkomst medan malajerna har den lägsta. Regeringen söker uppmuntra en blandning av olika etniska grupper i de statsfinansierade bostadsområdena, där omkring 85
15 procent av befolkningen bor, genom att fastställa hur stor andel från olika folkgrupper som får köpa lägenhet i ett visst område. I Singapore bor cirka 1,5 miljoner människor som inte är medborgare eller innehavare av permanent uppehållstillstånd och av dem är runt hälften gästarbetare från främst Filippinerna, Indonesien, Bangladesh och Sri Lanka. De arbetar i första hand i hemmen och i byggnadsindustrin och har inte samma rättigheter som singaporianska medborgare. De har betydligt lägre löner, inte samma tillgång till sjukvård, och sämre bostadsförhållanden. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella handlingar mellan män är förbjudna enligt artikel 377A i strafflagen och kan leda till fängelse. Kriminaliseringen av sexuella handlingar mellan män har debatterats i flera omgångar senaste åren, så även under 2013. Högsta domstolen avvisar fortsatt skäl till ändringsförslag i strafflagen som innebär borttagande av artikel 377A. Dock har regeringsföreträdare vid flera tillfällen understrukit att man inte aktivt kommer att beivra förbudet. Manifestationer för hbt-frågor sker regelbundet. Vid den för femte året i rad genomförda demonstrationen för ökad acceptans för hbt-frågor i juni 2013 deltog 21 000 personer. Singapores första öppet homosexuella politiker, Vincent Wijeysingha, lämnade i augusti 2013 sitt uppdrag för Singapore Democratic Party, för att arbeta heltid med att främja ökad kunskap och respekt för hbt-frågor. 20. Flyktingars rättigheter Singapore beviljar inte asyl åt flyktingar. Dock tillåts att FN:s flyktingkommissariat fastställer deras status för att möjliggöra bosättning i annat land. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det finns både utbildnings- och arbetsmöjligheter för personer med funktionshinder. Vanligast är att personer med funktionshinder tas om hand av sina familjer i hemmet. Familjer med barn med funktionshinder erhåller inte direkt kontantstöd men beviljas ett visst skatteavdrag. Nya byggnader som uppförs ska vara handikappanpassade. Äldre byggnader uppgraderas successivt. Singapores ratificering av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2013 var ett uppskattat steg i rätt riktning. Singapores reservation mot delar av konventionen som rör hälsoförsäkringar för personer med funktionsnedsättningar upplevs av MR-organisationer vara bekymmersam. Likaså reservationen mot den del av konventionen som rör
röstningsförfarandet vid val för personer med funktionsnedsättningar. Singapore vidhåller sitt regelverk som innebär att myndigheten utser en opartisk person som medföljer röstningen. Frivilligorganisationer har invänt mot detta och framfört att personer med funktionsnedsättningar själva borde få utse vem som medföljer dem till röstningen. 16 ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationer i Singapore som arbetar för mänskliga rättigheter koncentrerar i huvudsak sin verksamhet kring särskilda områden. Maruah är en av de få organisationer som har ett något bredare mandat, dock med ett starkt ASEAN uppdrag. I slutet av 2010 klassificerades Maruah som en politisk organisation, vilket försvårar gruppens arbete. Maruah är Singapores fokalpunkt för den nationella arbetsgruppen för införandet av en mekanism för mänskliga rättigheter inom ramen för ASEAN. AWARE, Association of Women for Action and Research, är en grupp som aktivt arbetar för jämställdhet mellan könen och för kvinnors rättigheter. Transient Workers Count Too och Humanitarian Organization for Migration Economics, HOME, verkar för gästarbetarnas rättigheter. Pink Dot skapar genom sitt nätverk debatt rörande hbt-frågor. WINGS är ett exempel på en frivilligorganisation som arbetar med bland annat hälso- och åldersrelaterade frågor. Nätverket Free My Internet har aktivt verkat för nätfrihetsfrågor i samband med det nya regelverk som antogs om nyhetshemsidor och bloggar. Andra exempel på organisationer och nätverk är bland annat Society for the Physically Disabled, vilka arbetar för att främja ökad kunskap och bidra till förbättrade förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. Second Chances är ett nätverk som skapades av ungdomar för att skapa debatt om dödsstraffet. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Det förekommer inga specifika internationella eller svenska insatser på detta område. EU-kretsen upprätthåller ett nätverk av MR-organisationer, aktivister och bloggare som träffas regelbundet. Inom ramen för EU-samarbetet anordnar EU-delegationen årligen externa aktiviteter bland annat i samband med uppmärksammandet av mänskliga rättighetsdagen 10 december.