LÄROPLAN FÖR YRKESTRÄNINGSPROGRAMMET



Relevanta dokument
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Dokumentering av yrkesprov

Stöd i skolan. ett sätt att lyckas

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Individuella programmen GySär13

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Nationellt och. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Individuellt program Fyris E

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

2. Övergripande mål och riktlinjer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Specialsakkunnig Bodil Regårdh

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Arbetsplan. Killingens förskola

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MUSIK. Läroämnets uppdrag

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

Plan för matematikutvecklingen

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

Kort om gymnasiesärskolan

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Elevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:... Handledare:... Tel.nr.

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gymnasial vuxenutbildning

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kort om gymnasiesärskolan

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Humanistiska programmet (HU)

Gymnasiesärskolan 2019/2020

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Broskolans röda tråd i Svenska

Gymnasial vuxenutbildning

Entreprenörskap i styrdokumenten

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Transkript:

LÄROPLAN FÖR YRKESTRÄNINGSPROGRAMMET Fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 10.6.2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida I. ALLMÄN DEL 3 1. Visioner och verksamhetsidé 3 2. Utbildningens utformning 3 2.1 Studieår 1 4 2.2 Studieår 2 3 4 3. Grundläggande pedagogiska värderingar 5 4. Övergripande mål 5 5. Allmänna bestämmelser 5 5.1 Individuell plan 6 6. Samarbete 6 7. Kontinuerlig utvärdering 6 II. ÄMNESDEL 6 8. Allmänna ämnen 6 8.1 Svenska och kommunikation 7 8.2 Matematik 7 8.3 Informations- och kommunikationskunskap 8 8.4 Samhällskunskap 8 8.5 Livskunskap 9 8.6 Idrott och hälsa 9 9. Yrkesämnen 12 9.1 Hem och hushåll 10 9.2 Skapande verksamhet 11 9.3 Verkstad och underhåll 11 9.4 Arbetspraktik 12 10. Valbara ämnen 12 10.1 Valbara ämnen som stärker yrkeskompetensen 12 10.2 Övriga valbara ämnen 13 10.2.1 Engelska 13 10.2.2 Matematik 13 10.2.3 Svenska och kommunikation 13 10.2.4 Terapi 14 10.2.5 ADL 14 10.2.6 Delstudier med övriga program inom yrkesgymnasiet 14 10.2.7 Deltagande i aktiviteter utom skolan 14 11. Bedömning 15 11.1 Nyckelkompetenser för livslångt lärande 16 12. Examensbetyg 16 2

I. ALLMÄN DEL 1. VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ Ålands yrkesgymnasium är en skola som ger grundläggande yrkesutbildning. Utbildningen ska ge studerande kunskaper och färdigheter och stöda de studerandes personliga utveckling. Verksamheten ska präglas av ömsesidig hänsyn, omsorg och respekt. All samvaro ska präglas av vedertaget goda seder. Lärare ska handleda studerande till gott uppförande och ge dem kunskap om socialt vedertagna normer. Lärare och övrig personal ska vara goda förebilder för studerande. Yrkesträningsprogrammet är en förberedelse för studerandes vuxenliv. Varje studerande ska ges möjlighet till individuell utveckling och utgående från egna förutsättningar få möjligheter att leva ett så självständigt och rikt liv som möjligt. 2. UTBILDNINGENS UTFORMNING På yrkesträningsprogrammet ges specialundervisning. Till programmet kan antas studerande som genomgått grundskolan enligt 11-årig läroplikt och studerande med diagnostiserad lindrig utvecklingsstörning som genomgått 9-årig grundskola i specialklass eller specialundervisning. Studerande antas efter prövning. Programmet omfattar 120 studieveckor som genomförs under tre läsår. Studerande som på grund av sjukdom eller olycksfall inte uppnått målen i den individuella planen kan av rektor beviljas förlängd studietid. Yrkesträningsprogrammet förverkligas som en grundläggande yrkesutbildning och studerande erbjuds block inom följande yrkesundervisningsområden: - Hem och hushåll - Skapande verksamhet - Verkstad och underhåll Förutom dessa yrkesämnen ingår allmänna ämnen i undervisningen. I mån av möjlighet kan de studerande integreras i andra program vid Ålands yrkesgymnasium. Studerande ska i utbildningen ges möjlighet att utveckla en viss yrkeskompetens för att kunna utföra arbetsuppgifter inom ett eller flera yrkesområden. I utbildningen får studerande handledning att utföra olika arbetsuppgifter och tränar olika arbetsmetoder och -uppgifter som kan vara lämpade för honom/henne. För att utveckla yrkeskompetensen ska också studerande få kännedom om centrala grundregler för en arbetsgemenskap. 3

Inom respektive yrkesämne får den studerande bekanta sig med olika ämnesrelaterade redskap, verktyg och maskiner. Genom att planera och utföra olika arbetsuppgifter får den studerande kunskaper och erfarenheter om olika material och tekniker. Genom praktiska uppgifter får studerande utveckla - sin förmåga till problemlösning, - sitt färg- och formsinne, - sin kreativitet och - sin motorik. Inom samtliga ämnen utökar den studerande sitt ordförråd och grundläggande yrkesspråk. I konkreta arbetssituationer ges undervisning i säkerhets- och miljöfrågor. Den generella fördelningen är 21 studieveckor allmänna ämnen, 80 studieveckor yrkesämnen och 19 studieveckor valbara ämnen, men för varje studerande kan fördelningen variera. Det är också möjligt att individuellt ersätta såväl allmänna ämnen som yrkesämnen med livskunskap och anpassning till dagligt liv om detta är till gagn för den studerandes utveckling. Fördelningen dokumenteras i den individuella planen. Allmänna ämnen och yrkesämnen kan integreras. 2.1 Studieår 1 Det första året är ett basår och ett prövoår där uppmärksamheten inriktas på att kartlägga de studerandes förutsättningar, begränsningar, intressen och kunskapsnivå genom grundläggande studier. Kartläggningen av den studerande sker i samverkan mellan lärarlag och studerande och i samråd med studerandes vårdnadshavare. De grundläggande studierna är uppbyggda så att samtliga studerande, förutom allmänna ämnen, erbjuds lika stora undervisningsblock av yrkesämnena hem och hushåll, skapande verksamhet samt verkstad och underhåll samt valbara ämnen. Under basåret sker arbetspraktiken främst i skolan och dess närmiljö så att de studerande under trygga förhållanden får bekanta sig med olika arbetsuppgifter inom de olika yrkesämnesområdena. Praktiken sker i grupp eller individuellt. Under basårets andra termin görs en utvärdering av studieåret, varefter en individuell plan görs upp för varje enskild studerande. 2.2 Studieår 2-3 Under studieår 2 och 3 följer varje studerande sin egen individuella plan. Undervisningen består till största delen av praktisk yrkesträning och därutöver av allmänna ämnen och valbara ämnen, som är jämt fördelade under studietiden. Den exakta fördelningen framgår av den studerandes individuella plan. Arbetspraktiken utökas gradvis under studieåren och förläggs även utanför skolan så att studerande får möjlighet att göra sin praktik ute i arbetslivet. Syftet är att öka den studerandes möjligheter att finna en arbetsplats efter avslutade studier. 4

3. GRUNDLÄGGANDE PEDAGOGISKA VÄRDEN I läroplansgrunderna poängteras att den pedagogiska verksamheten ska utformas så att alla studerande kan fullfölja utbildningen, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan övertygelse, social eller kulturell bakgrund. Yrkesträningsprogrammet ska ge studerande med funktionshinder möjlighet till utbildning och personlig tillväxt. 4. ÖVERGRIPANDE MÅL Yrkesträningsprogrammet är en förberedelse för den studerandes vuxenliv. Genom utbildningen ska den studerande få möjlighet att stärka sitt självförtroende, öka sin självständighet och handikappmedvetenhet för att i framtiden använda sina förmågor och färdigheter. Studerande ska ges möjlighet att få en så realistisk bild som möjligt av arbetslivet och olika yrken. Målet är att de studerande stärker sin inre vilja att utveckla sina starka sidor och därmed vågar pröva sin förmåga på nya områden. Genom utbildningen ska studerande få färdigheter att klara sig i vardagen och utgående från egna förutsättningar kunna leva ett meningsfullt liv. De teman som anges i läroplansgrunderna: samhällsdeltagande och företagsamhet, hälsa och trygghet, hållbar utveckling, kulturell mångfald, mediekunskap och informationsteknologi samt estetisk verksamhet förverkligas som integrerade delar i yrkesträningsprogrammet. 5. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Studiemiljön på yrkesträningsprogrammet präglas av trygghet och omsorg. Studerande har tillgång till lärare, handledande lärare och assistenter för att upprätthålla en miljö med struktur och ordning så att studerande har en trygg och trivsam inlärningssituation. I början av läsåret uppgörs ett schema så att såväl studerande som vårdnadshavare kan få en tydlig och klar överblick över studiernas uppläggning. Vårdnadshavare ska också kontinuerligt få information om undervisningen och undervisningssituationen. Studerande har tillgång till studerandevård som upprätthålls av Ålands hälso- och sjukvård. All undervisning som ges på programmet är specialundervisning som är utformad från studerandes individuella förutsättningar och fastställd individuell plan. Studerande har rätt till studiehandledning och information om olika alternativa val för framtiden. 5

5.1 Individuell plan Utgående från läroplanen utarbetas individuella planer för varje studerande. Den individuella planen ska innehålla: - omfattning av studierna - detaljerade individuella mål - centralt innehåll i studierna - bedömning av den studerandes prestationer i relation till de individuella mål som ställts upp - de service- och stödåtgärder som behövs och vem som ansvarar för dem Den studerandes individuella plan ska årligen utvärderas och revideras i relation till den studerandes aktuella möjligheter och framtidsplaner. 6. SAMARBETE Studerande på yrkesträningsprogrammet kan, om det är praktiskt möjligt, få möjlighet att delta i undervisningen i andra program på Ålands yrkesgymnasium. I syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för studerande under utbildningstiden och för studerandes framtida liv sker ett kontinuerligt samarbete och utbyte med personalen vid Ålands omsorgsförbund, kommunala myndigheter och olika organisationer som tillvaratar intressen för funktionshindrade. 7. KONTINUERLIG UTVÄRDERING Efter varje läsår sker en intern utvärdering där såväl lärare, studerande och vårdnadshavare får möjlighet att sammanfatta sina erfarenheter av det gångna läsåret. Med utvärderingen som grund görs förändringar och justeringar i planeringen för nästa läsår. II. ÄMNESDEL 8. ALLMÄNNA ÄMNEN De allmänna ämnena inom yrkesträningsprogrammet omfattar 21 studieveckor och är jämnt fördelade under studietiden. Fördelningen får överskridas eller underskridas beroende på hur mycket tid den studerande behöver för att uppnå målen. De obligatoriska allmänna ämnena är: - svenska och kommunikation 6 sv - matematik 3 sv - IKT (data) 3 sv - samhällskunskap 3 sv - livskunskap 3 sv 6

- idrott och hälsa 3 sv 8.1 SVENSKA OCH KOMMUNIKATION 6 sv Undervisningen i ämnet svenska och kommunikation ska ge den studerande möjlighet att utveckla sin förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva eller utveckla andra kommunikationsmetoder. I ämnet svenska ska studerande ges möjlighet att utveckla sin förmåga till kommunikation för att därigenom utvecklas känslomässigt, socialt, kulturellt och intellektuellt. Genom undervisningen i svenska ska den studerande utveckla sitt samspel med sin omgivning och därmed öka sina möjligheter för delaktighet i samhället. I undervisningen får studerande dels utveckla sitt allmänna språk och därigenom sitt lärande och sin väg till kunskap. I undervisningen får studerande - lära sig nya yrkesrelaterade begrepp, - lära sig se sammanhang, - utveckla sitt logiska tänkande, - granska och värdera språk ur olika synvinklar. Tillsammans med andra ämnen ska ämnet svenska och kommunikation utveckla den studerandes språk så att det blir ett fungerande arbetsplatsredskap och en grund för livslångt lärande. Mål att sträva mot Studerande skall genom undervisningen i svenska och kommunikation utgående från sina egna förutsättningar: - upprätthålla och vidareutveckla tidigare uppnådd färdighet i svenska och kommunikation, - använda sitt språk i olika sammanhang och - utveckla sin fantasi. 8.2 MATEMATIK 3 sv Undervisningen i ämnet matematik ska ge den studerande möjlighet att utveckla sin förmåga till problemlösning. Den studerande ska självständigt eller i samverkan med andra kunna använda 7

sig av matematik i studier, boende, fritid och arbete. Tyngdpunkten ligger på praktisk matematik i vardagslivet. Undervisningen ska stärka den studerande tilltro till den egna förmågan att kunna använda praktisk matematik. I undervisningen får den studerande lära sig - praktiska kunskaper i matematik som behövs i såväl arbets- som vardagsliv och - utveckla sin kunskap i att använda hjälpmedel. Matematiken kan lyftas ut ur klassrummet till vardagliga, konkreta matematiska situationer. 8.3 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSKUNSKAP 3 sv Undervisningen i ämnet IKT ska ge den studerande förutsättningar för att använda programvaror och datorutrustning för olika typer av arbetsuppgifter. I undervisningen får den studerande möjlighet att utveckla förmågan att använda olika former av IKT-utrustning. Studerande ska utveckla - förmågan att använda vanliga program för olika arbetsuppgifter, - förmågan att kommunicera digitalt och - förmågan att använda tjänster på Internet med ansvar och omdöme. Undervisningen syftar till att ge kunskap om hur IT används i skola, arbetsliv och i privatliv. 8.4 SAMHÄLLSKUNSKAP 3 sv Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska förbereda den studerande för ett självständigt vuxenliv samt ett aktivt deltagande i samhällslivet. 8

Den studerande ska få kännedom om hur olika samhällstjänster och inrättningar fungerar samt utifrån sina förutsättningar bli en delaktig samhällsmedborgare. Genom undervisningen ska studerande få kännedom om de skyldigheter en samhällsmedborgare har. Studerande ska genom undervisningen utöka sina kunskaper om - rättigheter till samhällstjänster och service, - medborgares skyldigheter, - olika nyhetsmedia och - de mänskliga rättigheterna. Undervisningen syftar till att förmedla demokrati och demokratiska värderingar. 8.5 LIVSKUNSKAP 3 sv Undervisningen i ämnet livskunskap ska ge den studerande möjlighet att utveckla sin självinsikt, lära sig hantera olika relationer och öka sin handikappmedvetenhet. Den studerande ska utgående från egen förmåga genom undervisningen öka sin sociala och emotionella kompetens. Studerande ska genom undervisningen - träna upp den sociala och emotionella förmågan, - träna på att hantera sina känslor, - utöka sin självkännedom, - träna upp sin sociala kompetens och - utöka sin handikappmedvetenhet. Undervisningen bör sträva till att ge den studerande möjligheten att utveckla sin självkänsla och träna sin samarbetsförmåga. Undervisningen ska också fostra till ett moraliskt riktigt handlande. 8.6 IDROTT OCH HÄLSA 3 sv Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge den studerande förutsättningar att leva ett sunt och friskt liv genom att utveckla den studerandes fysiska, psykiska och sociala förmåga samt öka den studerandes förståelse för livsstilens och den personliga hygienens betydelse för hälsan. 9

Studerande ska i undervisningen kunna delta i olika aktiviteter på egna villkor. Studerande ska genom undervisningen - utveckla ett bestående intresse för motion och förstå värdet av regelbunden fysisk aktivitet för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet - delta i olika fysiska aktiviteter med förståelse, tolerans och hänsyn för egna och andras olika förutsättningar, - utveckla sina kunskaper om vikten av en god personlig hygien i ett hälsoperspektiv och - utveckla sin rörelseförmåga, motorik och rörelseglädje. Undervisningen ska inriktas på att den studerande utökar sin insikt om att regelbunden fysisk aktivitet ger ökat välbefinnande. 9. YRKESÄMNEN 80 sv Yrkesämnena omfattar totalt 80 sv, varav 20 sv är grundläggande studier och 60 sv yrkesinriktade studier. Yrkesämnena ska ge de studerande grundläggande och praktiska kunskaper inom områden som småindustri, enklare servicearbeten samt köks- och städarbeten. 9.1 HEM OCH HUSHÅLL 25 sv Undervisningen i ämnet består av olika moment såsom matlagning, textilvård och städning. Undervisningen ska dels förbereda studerande för ett självständigt liv, dels förbereda för en framtida yrkesverksamhet inom yrkesområdet. Genom en praktiskt inriktad undervisning ska den studerande stimuleras till mer självständigt agerande. Studerande ska med handledning - utföra olika arbetsuppgifter i enlighet med givna instruktioner och - utföra olika arbetsuppgifter och kunna använda lämpliga redskap. Med tidigare erfarenheter och individuella förutsättningar som utgångspunkt ska den studerande ges möjlighet att praktiskt genomföra olika arbetsuppgifter inom yrkesområdet. 10

9.2 SKAPANDE VERKSAMHET 25 sv Undervisningen i ämnet ska hjälpa den studerande att utveckla sin motorik samt ge utökade kunskaper och intresse för eget kreativt skapande. Undervisningen ska dels ge den studerande utökade möjligheter för skapande under fritiden, men också för en yrkesutövning inom småindustriell verksamhet. Undervisningen ska väcka kreativitet och verksamhetslust. Studerande ska i undervisningen - utveckla sin motorik genom praktiskt skapande och olika former av skapande arbete och - utveckla sin förmåga att lösa olika problem genom att planera och utföra olika arbetsuppgifter. Med tidigare erfarenheter och individuella förutsättningar som utgångspunkt ska den studerande ges möjlighet att praktiskt genomföra olika arbetsuppgifter inom yrkesområdet. 9.3 VERKSTAD OCH UNDERHÅLL 25 sv Undervisningen i ämnet består av olika moment, såsom reparationer, underhåll och tillverkning. I undervisningen får studerande kunskaper om olika arbetsmetoder och lär sig utföra olika typer av arbeten inom ämnesområdet. Undervisningen ger studerande grundläggande och praktiska kunskaper inom olika områden av verkstadsarbeten, tillverkning av trä och metallföremål, enklare reparationer, underhåll och fastighetsskötsel, trädgårdsskötsel samt olika arbetsuppgifter inom industrin. Studerande ska med handledning lära sig - utföra olika arbetsuppgifter enligt instruktioner och - kunna använda lämpliga redskap. 11

Med tidigare erfarenheter och individuella förutsättningar som utgångspunkt ska den studerande ges möjlighet att praktiskt genomföra olika arbetsuppgifter inom yrkesområdet. 9.4 ARBETSPRAKTIK 5 sv Genom arbetspraktiken får studerande möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken. För att skapa en så trygg situation som möjligt finns en handledande lärare med vid den första perioden av arbetspraktiken. Den handledande läraren ska ge stöd i de pedagogiska och sociala situationer som uppstår på arbetspraktikplatsen. Arbetspraktiken är en viktig del av yrkesämnena, eftersom den är av avgörande betydelse för studerandes möjlighet till yrkesverksamhet i framtiden. 10. VALBARA ÄMNEN 19 sv Undervisningen i valbara ämnen sker i enlighet med den studerandes individuella plan. Utgående från den studerandes behov kan således ämneskombinationen variera från studerande till studerande och från år till år. Vissa år kan antalet erbjudna valbara ämnen reduceras av resursskäl. 10.1 VALBARA ÄMNEN SOM STÄRKER YRKESKOMPETENSEN 10 sv 10.1.1 Hem och hushåll 0 10 sv 10.1.2 Skapande verksamhet 0-10 sv 10.1.3. Verkstad och underhåll 0 10 sv Undervisningen i de valbara ämnena som stärker yrkeskompetensen kan omfatta 10 sv inom ett område. Undervisningen kan också delas upp i mindre studiehelheter från två eller tre yrkesområden Studerande ska genom undervisningen 12

- få möjlighet att utveckla och förstärka sina olika förmågor och - lära sig utnyttja sina starka sidor. Undervisningen ska vara flexibel och individorienterad och anpassas till den studerandes intressen och behov, men ge den studerande möjlighet att utveckla sin kapacitet och sin kompetens. 10.2 ÖVRIGA VALBARA ÄMNEN 9 sv De valbara ämnena är 10.2.1 Engelska 1 4 sv Den studerande får utveckla språkkunskaper som är till nytta i det livslånga lärandet, i arbetslivet och i vardagslivet. Studerande lär sig, utgående från sina egna förutsättningar, - ge och ta emot kommunikation på engelska, - använda sina språkkunskaper och - inser språkkunskapernas betydelse. 10.2.2 Matematik 1 4 sv Utgående från sina förutsättningar lär sig de studerande olika matematiska färdigheter som är till gagna i vardagslivet och arbetslivet. Studerande - vidareutvecklar sina praktiska kunskaper i matematik och - lär sig använda räkneapparat och andra hjälpmedel vid uträkningar 10.2.3 Svenska och kommunikation 1 4 sv Mål och centralt innehåll för studiehelheten Den studerande får utveckla sina kommunikationsmetoder och hitta det som individuellt passar bäst och lär sig se vilka kommunikationsmetoder som passar bäst i olika sociala situationer. Studerande - lär sig interagera, 13

- uttrycka sig muntligt och skriftligt eller med hjälp av individuella metoder, - vågar försöka sig på nya uttrycksformer och - kan utnyttja olika medier för att få information, upplevelser och erfarenheter. 10.2.4 Terapi 1 4 sv Mål och centralt innehåll för studiehelheten Detta valbara ämne utformas individuellt för att ge den studerande möjlighet att utvecklas fysisiskt, psykiskt eller emotionellt. 10.2.5 ADL (anpassning till dagligt liv) 1 9 sv Undervisningen ska inriktas på att ge studerande redskap för att så självständigt som möjligt klara sina dagliga sysslor i vardagen och sitt boende. Studerande ska lära sig utnyttja stödtjänster, hjälpmedel och assistentservice för att utgående från sina förutsättningar klara att ta ansvar för sitt liv. Studerande lär sig - sköta sin personliga hygien och sin klädsel, - hålla en god dagsrytm, - använda pengar så självständigt sommöjligt - göra inköp som behövs i det dagliga livet, - använda tillbudsstående kollektivtrafik och - hitta vägar till ett så självständigt dagligt liv som möjligt. 10.2.6 Delstudier med övriga program inom Ålands yrkesgymnasium 1 3 sv Utgående från tillbudsstående möjligheter i Ålands yrkesgymnasium kan studerande på yrkesträningsprogrammet delta i undervisning i ordinarie studieprogram. Studierna anpassas och utformas så att det utgår från den studerandes förutsättningar och intresse. 10.2.7 Deltagande i aktiviteter utom skolan max 7 sv Enligt gällande läroplansgrunder kan studerande i Ålands yrkesgymnasium få rätt att till sin studieplan foga valbara ämnen som arrangerats av andra än Ålands gymnasium. Grundförutsättning är att ämnet stöder den studerandes personliga utveckling. Omfattningen i tid ska omräknas i enlighet med tidsåtgången för en studievecka. Exempel på sådana valbara 14

ämnen är olika former av idrott eller rehabilitering under handledning, musikkurser och andra fritidsaktiviteter. Studerande eller studerandes målsman tar initiativ och skolan ska ge respons om aktiviteten kan räknas som valbart ämne. 11. BEDÖMNING Bedömningens syfte Bedömningen har som uppgift att stöda den studerandes inlärning genom att: - handleda den studerande i sina studier och beskriva hur väl han/hon har nått de mål som ställts för lärandet - stärka den studerandes självkänsla och utveckla hans/hennes förutsättningar att bilda en realistisk uppfattning om sina utvecklingsmöjligheter, - vara underlag för utvärdering samt för att utveckla undervisningen och - informera vårdnadshavare, utbildningsinstitutioner, arbetsliv och övriga intressenter om den studerandes prestationer. Bedömningen ska ge studerande möjlighet att veta vad de kan och vad som behöver förbättras. I bedömningen ska så långt det är möjligt ingå en självutvärdering så att studerande får förståelse för sin kompetens och sina utvecklingsområden. Bedömningsunderlag Bedömningen har sin grund i studerandes individuella plan. Studerandes framsteg bedöms i relation till personlig utveckling under studietiden. I all undervisning baserar sig bedömningen på kontinuerlig uppföljning under studietiden samt på studerandes färdigheter i studiernas slutskede. Bedömningen utgår från de mål som finns uppställda i den individuella planen. Studerande kan bedömas med - Godkänd om studerande deltagit i undervisningen utgående från de mål som finns uppställda i den individuella planen, - Nöjaktiga 1-2), Goda /3-4) eller Berömliga (5) om studerande uppnår målen i nedanstående kriterier uppställda för Nyckelkompetenser för livslångt lärande, - Underkänd om studerande inte uppnår de mål som finns uppställda i den individuella planen. Därutöver ges ett skriftligt omdöme som beskriver studerandes styrkor och behov av stöd i framtiden. 15

11.1 Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nöjaktiga 1-2 Goda 3-4 Berömliga 5 Den studerande Lärande eller problemlösning kan med handledning agera i kända situationer kan med stöd agera i arbetssituationer kan agera i kända arbetssituationer Interaktion och samarbete arbetar med handledning som medlem i arbetsgrupp arbetar med stöd som medlem i arbetsgruppen utför enkla arbeten som medlem i arbetsgruppen Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga följer med handledare enkla principer och kan med handledare följa anvisningar följer med handledning en plan och vet med handledning hur anvisningar ska tillämpas följer med stöd en planering och vet vilka anvisningar som ska följas Yrkesetik följer med handledare regler och bestämmelser följer med handledning regler och bestämmelser följer regler och bestämmelser uppför sig med handledare på ett bra sätt uppför sig med handledare på ett bra sätt uppför sig med stöd på ett bra sätt iakttar med handledning reglerna för tystnadsplikt iakttar med stöd reglerna för tystnadsplikt iakttar reglerna för tystnadsplikt 12. BETYG ÖVER SLUTFÖRDA STUDIER Efter avslutad utbildning erhåller den studerande betyg över slutförda studier med bedömning och ett skriftligt omdöme där det framgår vilka färdigheter den studerande uppnått på basis av den individuella planen. Omdömet ska beskriva den studerandes starka sidor och eventuella behov av framtida stöd. 16