HANDELSUTREDNING KARLSTADS KOMMUN

HANDELSUTREDNING KARLSTADS KOMMUN 2016-02-03 Ann-Marie Johansson Marcus Henrikson

Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund, syfte 3. Läget 4. Tillgänglighet 5. Marknad - Definition av marknadsområdet - Befolkning och prognos - Marknadsunderlag och prognos 6. Konkurrens Köpcentrum Livsmedelsbutiker Försäljningsströmmar Framtida konkurrens 7. Utbud Kommunen totalt Tätorten Centrum 8. Bedömning av omsättningspotential Kort information om prognosmodellen Karlstads kommun totalt Slutsatser från analysen 9. Kommersiella lägen i centrum 10. Åtgärder för att behålla och stärka centrum 2

1. Sammanfattning Karlstad är den i särklass största inpendlingskommunen i Värmlands län med ett upptagningsområde omfattande närmare 275 000 personer. Prognosen för år 2030 lyder på en tillväxt på 7 500 personer i upptagningsområdet för Karlstad som omfattar hela länet. Samtliga kommuner i Värmlands län, exkl. Karlstad har en negativ befolkningsprognos 1) Totalt inom Karlstads kommun bedöms befolkningen öka med ca 11 500 personer fram tom år 2030 Köpkraften/konsumtionsunderlaget i marknadsområdet/upptagningsområdet uppgår till omkring 15 miljarder kronor exkl. den köpkraft som besöksnäringen står för där Norgehandeln utgör en stor del. Totalt är inflödet av köpkraft från framförallt Norge till Värmlands län omkring 1 miljard kronor som kan adderas till marknadsunderlaget Fram tom år 2030 förväntas marknadsunderlaget i hela upptagningsområdet öka med 1,8 miljarder (exkl. Norgehandeln) Dagligvaror står för omkring hälften av det beräknade konsumtionsunderlaget Detaljhandeln i Karlstad omsatte år 2013-7,6 miljarder kronor jämfört med länets omsättning på ca 17 miljarder kronor Karlstad har ett högt handelsindex för sällanköpsvaror index 185 jämfört med riket (index 100). Övriga kommuner i länet har ett starkt utflöde av köpkraft när det gäller sällanköpsvaror (dvs beklädnad, hem- och fritidsvaror) till Karlstad med undantag av Eda och Årjäng kommun Flera köpcentrumprojekt framförallt inriktade på Norgehandeln planeras i Årjäng, Eda och också i Torsby. Dessa kommuner har ett starkt inflöde av köpkraft även när det gäller dagligvaror I Eda och Årjäng omsätter Charlottenbergs Shoppingcenter 1,8 miljarder kronor och Töcksfors Shoppingcenter omkring 770 miljoner kronor 1) Källa: WSP, Karlstad kommun och Region Värmland 3

1. Sammanfattning forts. I Karlstad är Bergvik Köpcentrum och handelsområde inkl. Ikea, Karlstad Centrum, Välsvikens Handelsområde och Våxnäs de största handelsdestinationerna Bergvik köpcentrum omsätter omkring 1,9 miljarder kronor inkl. moms exkl. Ikea. Karlstad Centrum omsättning uppgår till omkring 1,5 miljarder kronor på en mycket begränsad yta* Enligt WSP: analys tar Karlstads kommun höga marknadsandelar i hela upptagningsområdet med undantag av kommunerna som är lokaliserade längs gränsen till Norge Med i stort sett oförändrade marknadsandelar uppgår omsättningspotentialen för Karlstads kommun till 9,1 miljarder kronor fram tom år 2030, dvs en ökning med 1,4 miljarder kronor. Ett medelalternativ har också beräknats som innebär en ökning av marknadsandelen för Karlstad på i genomsnitt 8% men varierar mellan 6% och 13% beroende på varugrupp Medelprognosen ger en ökning av omsättningspotentialen med ca 2,2 miljarder kronor tom år 2030, beroende på befolkningstillväxt och ökning av köpkraften samt en fortsatt ökning av besöksnäringen I prognosen har hänsyn tagits till e-handeln som förväntas öka kraftigt fram tom år 2030 enligt HUI Research bedömning av e-handelns utveckling. Om inte marknadsunderlaget hade justerats för förväntas e-handelsutveckling enligt HUI:s prognoser skulle Karlstads upptagningsområde ha en marknadstillväxt på i storleksordningen 3,4 miljarder kronor eller en ökning med 22 % tom år 2030 Det finns också goda möjligheter för den fysiska handeln att tillgodogöra sig omsättningen som sker via e-handeln och renodlade e-handelsföretag har också visat intresse för att etablera fysiska butiker, varför konsekvenserna av e-handelns framväxt kan bli mindre drastiska för den fysiska handeln *Karlstads kommun och WSP har i denna analys gjort en något vidare definition av centrum mot bakgrund av framtida expansionsplaner jämfört med definitionen enligt Cityklimatet som WSP genomför på uppdrag av Fastighetsägarna. Omsättningsmässigt är det ingen större skillnad då centrum är mycket koncentrerat i enlighet med Fastighetsägarnas definition 4

1. Sammanfattning forts. WSP:s bedömning är, efter genomförd analys, att det finns goda möjligheter för handeln att växa i centrum. För att Karlstad även framgent skall kunna behålla sin starka position inom upptagningsområdet är det dock även av vikt att externhandeln tillåts växa i takt med att befolkningsunderlaget och konsumtionsunderlaget ökar Utökningen av ytor bör dock ske successivt och ligga i linje med genomförd analys Externhandeln bör också koncentreras till ett fåtal områden inom kommunen för att undvika splittring och försvagning av befintliga handelsplatser. Rekommendationen är därför att framförallt satsa på centrum och de externa handelsområdena som redan finns inom kommunen som Bergvik och Välsviken Bedömd omsättningspotential för år 2030 indikerar att behovet av nya ytor för detaljhandel, restauranger/caféer och kommersiell service tom år 2030 uppgår till drygt 40 000 kvm uthyrbar yta GLA (medelalternativet) Uppdelat per varugrupp uppgår ytbehoven år 2030 till 6600 kvm för dagligvaror och 12 000 kvm för sällanköpsvaror exkl. byggvaror. För byggvaror uppgår ytbehoven till ca 20 000 kvm. Enligt maxalternativet är motsvarande ytbehov ca 65 000 kvm (11 000 kvm för dagligvaror, 23 000 kvm för sällanköpsvaror exkl. byggvaror och för byggvaror 25 000 kvm I analysen har hänsyn tagits till pågående projekt i kommunen WSP:s rekommendation är att huvuddelen av tillväxten för beklädnad, hemartiklar och fritidsvaror fram tom år 2030 tillfaller centrum, medan skrymmande handel såsom byggvaror och möbelhandel kan lokaliseras mer externt P.g.a. att stor osäkerhet råder om e-handelns utveckling som WSP tagit höjd för är också rekommendationen att analysen uppdateras inom några år, då det är möjligt att mer i detalj precisera vilka risker och möjligheter som en fortsatt utveckling inom detta området innebär i kombination med en uppföljning av utfallet av nyss genomförda och pågående projekt 5

2. Bakgrund syfte Karlstads kommun har gett WSP i uppdrag att genomföra en handelsutredning som underlag för den framtida planeringen när det gäller detaljhandeln. Handelsutredningen är också en del av projektet Framtidens Stad som Karlstads kommun medverkar i tillsammans med ytterligare ett antal kommuner och betydelsefulla aktörer i branschen Hur ser detaljhandelns struktur och framtida utvecklingsmöjligheter ut inom kommunen? Hur är prognosen för konsumtionen av detaljhandelsvaror fördelat på respektive varugrupp? Vad omsätter kommunens detaljhandel i dag inom olika branscher och vilka lokalytor behövs för att täcka behovet av detaljhandel, restauranger och caféer i framtiden? Vilka åtgärder krävs och vad behöver kommunen genomföra för att behålla och förbättra utbudet av detaljhandel och service till kommuninvånarna? Vilka åtgärder krävs för att centrums roll som stadskärna och plats för kultur och offentliga verksameter skall bibehållas/utvecklas? Analysen har genomförts av Ann-Marie Johansson som uppdragsledare och Marcus Henrikson som rådgivande konsult. Kontaktpersoner från Karlstad kommun har varit Ann Catrin Kärnä och Olle Wikberg 6

3 4 LÄGET OCH TILLGÄNGLIGHET 7

3. Läget Inledning Karlstads kommun är den i särklass största inpendlingskommunen i Värmlands län vilket kommer till utryck i indelningen i arbetsmarknadsregioner. I Karlstads arbetsmarknadsregion ingår kommunerna Kil, Hammarö, Munkfors, Forshaga, Grums, Sunne, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Säffle av de värmländska kommunerna samt Åmål i Västra Götalands län. Det finns även ett inflöde av köpkraft från Norge. Det som karaktäriserar den norska marknaden är en kombination av en relativt hög köpkraft och individernas vilja att resa relativt långa avstånd för att handla. IKEA utgör här en stark dragare. Stadskärnan står inför stora förändringar med tillkomsten av ca 7 000 kvm uthyrbar handelsyta i Nya Arkaden (Kv. Mercurius ombyggnad och tillbyggnad) med bland annat en saluhall och en fullkoncept-h&m i två plan om på 3 000 kvm 1) Även infrastrukturen kommer att förändras med projektet Tåg i tid. Större handelsplatser i kommunen har orienterat sig efter E18, där det största biltrafikflödet finns, se vidare bilaga 1 1) Källa: SSCD Swedish Shopping Centre Dictionary 8

3. Läget Inledning forts. Tåg i tid-projektet, med ombyggnaden av Karlstad C och en flytt av fjärrbussterminalen, frigör stora omvandlings- och förtätningsytor i de södra och västra delarna av centrum. En preliminär bedömning visar att upp till 70.000 kvm nya och ombyggda ytor för kontor, boende, handel och service skulle kunna tillskapas. Detta öppnar en unik möjlighet att öka stadskärnans attraktivitet och binda samman staden. Målet är att det nya navet för resande, Karlstad C, ska bli ett regionalt nav för kommunikationer och möten. Resecentrumet ska integreras och bli en levande del av stadskärnan och utformas som en ny attraktiv entré till staden. Projektet skapar också möjligheter för att knyta ihop centrum med kvarteren och stadsdelarna söder om järnvägen med bl.a. Inre hamnen, Viken, Stadsträdgården och det stora nya stadsutvecklingsområdet Kanoten vid Tullholmsviken. Centrala frågor i projektet är att minska barriären Hamngatan samt förstärka den kommersiella kopplingen mellan det nya resecentrat Karlstad C och Drottninggatan. Det bedöms rymma omkring 70 000 kvm BTA kring stationsområdet. 9

3. Läget Stadens entréer - biltrafiksystemet Trafiksystemet avskärmar stadskärnan från kvarteren söder om järnvägen. Grundtankarna med Tåg i tid, att binda ihop centrum med områdena söder om järnvägen och låta resecentrum kommersiellt bli en integrerad del av centrum, kräver sannolikt att Hamngatans stadsmässighet behöver öka. På Hamngatan borde det bara finnas destinationstrafik till stadskärnan och dess närhet. Mycket positivt är att Duvan öppnar upp verksamheter mot Hamngatan. Vissa punkter i vägnätet lider av kapacitetsbrist: köer uppstår ibland för utfarande från centrum, vilket normalt är bättre än köer in till centrum. 10

4. Tillgänglighet Inledning En mycket central faktor är att det är enkelt att ta sig till och från centrum. Inte minst vid de tillfällen då det är många besökare/kunder i området. Följande faktorer har visat sig viktiga: Frånvaro av köer. Det är enkelt att hitta parkeringar (skyltning, tydlighet, lediga platser rätt placerade) Bra kollektivtrafik är viktigt. Rimliga p-avgifter och p-regler. Bra gång och cykelvägar. Helgöppet och långa öppettider är även av central betydelse. Generösa och så lika öppettider som möjligt blir allt viktigare. Detta motsäger ej det faktum att ombyggnad till gågator i flera fall har ökat omsättningen i stadskärnan förutsatt att trafiksaneringen inte i allt för stor omfattning försämrar tillgängligheten till det aktuella stråket. Centrum kan i dessa avseenden inte fullt ut konkurrera med externa etableringsar såsom Bergvik. Dessa frågor bör därför ses i ljuset av centrums andra konkurrensfördelar såsom stadsupplevelser, naturliga mötesplatser, restaurangutbud, kultur samt den allmänna stråkmiljön. Frågeställningarna belyses i det följande. 11

4. Tillgänglighet Att parkera i centrum Parkeringsavgiften är överlag låg (Örebro har t ex dubbelt så hög taxa enligt uppgift). Att höja avgiften kan dock leda till ökad så kallad utträngningseffekt. Många besökare till centrum parkerar redan idag på platser utanför den zon där man normalt finner för handeln nyttiga p-platser. Att flera markparkeringar nyttjas för centrumkunder trots att de ej borde räknas som nyttiga för handeln (se figuren till höger), kan bero på vana och tradition i p-beteendet samt på miljön i p-anläggningarna. Parkering för långt bort kan till viss del begränsa shoppingvistelsen i centrum Planer finns enligt uppgift på att införa ett dynamiskt p- ledsystem för att minska söktrafiken och jämna ut beläggningen mellan olika parkeringsanläggningar. Man bör dock hålla i minnet att p-garage och p-hus sällan uppfattas som lika attraktiva i rollen som besöksparkering. Markparkering och kantstensparkering kommer alltid att uppfattas som mer lättillgängliga 1) Intäkter fördelat på olika gångavstånd till A-stråket. Avser Södertälje, Örebro samt Karlskoga. Källa: Praktisk Parkering. 1) Källa forskning KTH och beräkningar baserat på erfarenhet genomförda av WSP 12

4. Tillgänglighet Räcker parkeringen till i centrum? Medelbeläggningen i p-anläggningarna i centrum har enligt uppgift ökat sedan 2010. Den samlade bedömningen baserad på okulärbesiktning och p-utredning från 2010 1) indikerar att parkeringsplatserna även fortsatt räcker till i centrum. Orsaken till den ökade medelbeläggnigen är ej fastlagd. Under 80-talet diskuterades biltillgängligheten till stadens handelsgator. Handlarna ville öka snarare än att strypa den. Generellt gäller för handeln att närliggande kantstensparkering är mer värdefull än p-hus, ett förhållande man borde vara medveten om i den fortsatta planeringen av centrum. Enligt uppgift kommer olika former av markparkering att minska, vilket ökar riskexponeringen gentemot konkurrensen från Bergvik och framgent även från Välsviken när det handelsområdet växer sig starkare. Samtidigt är det en generell målsättning i våra städer att minska andelen besökare som kommer med bil och att skapa attraktiva ytor ovan mark som ej används för parkering. Med tydliga hänvisningssystem, god tillgänglighet och parkeringsgarage som är ljusa och upplevs som trygga kan dock den generellt mer negativa inställningen till p-garage på sikt förändras i positiv riktning. Behovet av parkering minskar med en bra utbyggd kollektivtrafik. Enligt uppgift fungerar kollektivtrafiken bra i Karlstad. Att samla många busslinjer med tät turtäthet på en plats (Stora Torget) ger ett konkurrenskraftigt alternativ till att ta bilen till någon av kommunens handelsplatser. Staden är anpassad för cyklister även om detta kan förbättras ytterligare och många cyklar till centrum. Det finns många cykelvägar och staden är platt, vilket underlättar för cyklister 2). Det är lätt att överbetona cyklisternas betydelse till omsättningen i centrum. Erfarenhetstal från Södertälje, Örebro och Karlskoga visar att Cyklisterna står för ca 10 % av stadskärnans omsättning medan bilisterna svarar för ca 50% 3) 1) Parkeringspolicy Karlstad kommun 2) WSP:s bedömning 3) Praktisk Parkering 13

4. Tillgänglighet Räcker parkeringen till i centrum? forts Gatuparkering i centrum 1). 1) Källa: Karlstads kommun 14

4. Tillgänglighet Övriga tillgänglighetsdimensioner Butikernas öppettider i centrum har förbättrats. Frågan om öppettider brukar vara kontroversiell men är en viktig del i konkurrensspelet med externhandeln. Tidigare stängde butikerna i centrum klockan 14 på lördagar. Idag har de förlängt öppettiderna på lördagar till klockan 16 och i vissa fall till klockan 17. På söndagar är många butiker stängda. Mitt i City-gallerian håller öppet på söndagar mellan klockan 12 och klockan 16. Den allmänna trenden är alltmer generösa öppettider alla dagar i veckan (se figuren till höger). Kvällsekonomin blir allt viktigare även i Karlstad. Tyngdpunkten i stadskärnans ekonomi förskjuts till kvällarna, då människor söker sig dit för möten på restauranger, pubar och kaféer samt för att gå på bio, konserter och teaterföreställningar. Butikerna följer efter. Ett exempel är Åhléns City i Stockholm som stänger klockan 21 på vardagar. 15

5. MARKNAD 16

5. Marknad Definition av marknadsområdet Marknadsområdet har delats in i flera nivåer beroende på hur benägna arbetande och boende i hela marknadsområdet är att lägga sina inköp av varor och kommersiell service såsom systembolag, restaurang- och cafébesök i Karlstads kommun. Nivåerna i detta fall är Primärområde 1 (P1) Primärområde 2 (P2), Primärområde 3 (P3), Sekundärområde 1 (S1), Sekundärområde 2 (S2) och Tertiärområde 1 (T1) samt Tertiärområde 2 (T2) Avgörande vid definition av marknadsområdet har varit en bedömning av läget avseende tillgänglighet och analys av nuvarande och framtida konkurrens från omkringliggande städer 17

5. Marknad Hela marknadsområdet 18

5. Marknad Primärområde 1 Källa: SSCD Swedish Shopping Centre Dictionary. Omsättningsuppgifterna avser år 2014 och är inkl. moms 19

5. Marknad Primärområde 2 och Primärområde 3 20

5. Marknad Tertiärområdet Omsättningen för Bergvik är exkl. Ikea. Omsättningsuppgifterna för köpcentrum och handelsplatser avser år 2014, Källa: SSCD Swedish Shopping Centre Directory och WSP För Bergvik har en avstämning gjorts med fastighetsägaren år 2014 21

5. Marknad Befolkning 2013 och prognos 1) BEFOLKNINGSPROGNOS 2013 2020 2030 FÖRÄNDRING 2013-2020 FÖRÄNDRING 2013-2030 PROGNOS ANTAL % ANTAL % Primärområde 1 19 053 21 720 23 816 2 667 14% 4 763 25% Primärområde 2 30 795 32 951 34 490 2 156 7% 3 695 12% Primärområde 3 23 610 25 263 26 679 1 653 7% 3 069 13% Primärområdet totalt 73 458 79 934 84 986 6 476 9% 11 528 16% Sekundärområde 1 30 153 29 851 29 851-302 -1% -302-1% Sekundärområde 2 36 310 36 310 35 947 0 0% -363-1% Sekundärområdet totalt 66 463 66 161 65 798-302 0% -665-1% Primär+Sekundär totalt 139 921 146 095 150 784 6 174 4% 10 863 8% Tertiärområde 1 28 589 27 445 26 302-1 144-4% -2 287-8% Tertiärområde 2 105 652 104 595 104 595-1 057-1% -1 057-1% Tertiärområdet totalt 134 241 132 041 130 897-2 200-2% -3 344-2% Marknadsområdet totalt 274 162 278 136 281 682 3 974 1% 7 520 3% Totalt bor det i marknadsområdet 274 000 personer som förväntas växa med 7 500 personer tom år 2030. Primärområdet är den enda delen av marknadsområdet som har en positiv befolkningstillväxt med ca 11 500 personer eller 16% mellan 2013 och 2030. 1) Källa: Karlstad kommun och Region Värmland 22

5. Marknad Marknadsunderlag - detaljhandelsvaror per del av marknadsområdet MARKNADSOMRÅDET MARKNADSUNDERLAG* FÖRÄNDRING 2013-2020 FÖRÄNDRING 2013-2030 2013 2020 2030 Mkr % Mkr % Primärområde 1 1 078 1 304 1 465 226 21% 387 36% Primärområde 2 1 742 1 978 2 122 236 14% 379 22% Primärområde 3 1 336 1 516 1 641 181 14% 305 23% Primärområdet totalt 4 156 4 798 5 228 642 15% 1 071 26% Sekundärområde 1 1 706 1 792 1 836 86 5% 130 8% Sekundärområde 2 1 937 2 054 2 081 116 6% 144 7% Sekundärområdet totalt 3 643 3 846 3 917 202 6% 274 8% Primär+Sekundär totalt 7 800 8 644 9 145 844 11% 1 345 17% Tertiärområde 1 1 468 1 493 1 464 25 2% -5 0% Tertiärområde 2 5 637 5 916 6 055 279 5% 418 7% Tertiärområdet totalt 7 106 7 409 7 519 304 4% 413 6% Marknadsområdet totalt 14 905 16 053 16 664 1 148 8% 1 758 12% Marknadsunderlaget baseras på uppgifter om befolkningen och framtida befolkningstillväxt i respektive del av marknadsområdet samt uppgifter om per capita konsumtionen för olika varugrupper och prognoser om varugruppernas framtida tillväxt. Källan när det gäller konsumtionsframskrivningarna är den s.k. Konsumtionsprognosgruppen för Handeln. Per capita konsumtionsuppgifterna har reducerats för prognostiserad försäljning via e-handeln. * Mkr inkl. moms, fasta 2013 års priser 23

5. Marknad Marknadsunderlag detaljhandel - per varugrupp primär- och sekundärområdet VARUGRUPP MARKNADSUNDERLAG* FÖRÄNDRING 2013-2020 FÖRÄNDRING 2013-2030 2013 2020 2030 Mkr % Mkr % Dagligvaror 4 279 4 573 4 708 294 7% 429 10% Sällanköp 3 521 4 070 4 437 550 16% 916 26% - Beklädnad 1 058 1 154 1 210 96 9% 153 14% - Hem 716 832 897 116 16% 181 25% - Fritid 1 050 1 243 1 305 193 18% 255 24% - Bygg** 697 842 1 025 145 21% 328 47% S:a detaljhandel 7 800 8 644 9 145 844 11% 1 345 17% Marknadsunderlag detaljhandel - per varugrupp hela marknadsområdet VARUGRUPP MARKNADSUNDERLAG* FÖRÄNDRING 2013-2020 FÖRÄNDRING 2013-2030 2013 2020 2030 Mkr % Mkr % Dagligvaror 8 237 8 557 8 646 320 4% 409 5% Sällanköp 6 668 7 496 8 017 828 12% 1 349 20% - Beklädnad 2 010 2 133 2 196 122 6% 185 9% - Hem 1 336 1 510 1 599 173 13% 262 20% - Fritid 2 020 2 325 2 395 305 15% 375 19% - Bygg** 1 301 1 528 1 827 227 17% 527 40% S:a detaljhandel * Mkr inkl. moms, fasta 2013 års priser 14 905 16 053 16 664 1 148 8% 1 758 12% ** Konsumtionsunderlaget för byggvaror har ej justerats för e-handeln då uppgift om denna konsumtion saknas, varför konsumtionsunderlaget för denna varugrupp har en kraftigare tillväxttakt jämfört med övriga varugrupper. Dock har WSP räknat med en lägre marknadsandel för byggvaror framgent och därför kompenserat för detta i analysen 24

5. Marknad Studenter, turism Totalt finns det i Karlstad omkring 10 000 studenter. Under de närmaste åren förväntas antalet studenter i Karlstad öka med ca 1000 personer. Studenterna är en viktig målgrupp i likhet med övriga invånare men har en annan konsumtionsprofil. Är de mantalsskrivna i Karlstad ingår de i befolkningsstatistiken. I analysen har hänsyn till de som inte är mantalsskrivna i Karlstad tagits genom att inflödet från områden utanför marknadsområdet har räknats upp något avseende år 2020 och år 2030 Enligt Karlstads kommun är omkring 70 % av besökarna till Karlstad från Sverige Utav de 30 % besökare som kommer till Karlstad från utlandet är nästan hälften från Norge. År 2013 tappade Karlstad omkring 8 % av de norska besökarna. Bedömningen är att besöksnäringen bidrar med knappt 10% av den totala handeln i Karlstad, vilket är en förhållandevis hög siffra ( i begreppet handel ingår i detta sammanhang dagligvaru- och sällanköpsvaruhandel samt bensinstationer) 1) Antal besökare totalt sett låg 2013 kvar på samma nivå som 2012. Däremot gick besöksnäringens omsättningssiffror upp. Karlstads kommun hade år 2013 omkring 25 kongresser i KCCC, vilket också bör generera kunder till centrum, även om shopping i detta sammanhang inte är den primära anledningen 1) Källa: Handelns Utredningsinstitut och Karlstad kommun 25

6. KONKURRENS 26

6. Konkurrens Köpcentrum över 500 Mkr i omsättning + centrum Karlstad centrum är lika starkt som Bergvik (exkl. Ikea) när det gäller sällanköpsvaruhandeln. Inom livsmedel är Bergvik starkare. Totalt omsätter Karlstad centrum 1,5 miljarder kronor (inkl. galleriorna i centrum). Galleriorna i centrum omsätter drygt 1 miljard, varav omkring 800 miljoner när det gäller sällanköpsvaror. anm. Omsättningsuppgiften för Bergvik är exkl. Ikea 27

6. Konkurrens Större livsmedelsbutiker > 50 Mkr i tätorten Av kartan framgår att de största livsmedelsbutikerna finns i Bergvik (COOP Forum och Maxi ICA Stormarknad) med en sammanlagd omsättning på ca 725 miljoner kronor). I Våxnäs omsätter Willy:s ca 200 miljoner kronor och ICA Kvantum i Välsviken ligger i samma omsättningsklass som Willy:s anm. I bilaga 4 redovisas även större livsmedelsbutiker i andra delar av marknadsområdet. Källa: Delfi Marknadspartner, uppgifterna redovisas i omsättningsklasser och avser år 2013 28

6. Konkurrens Försäljningsindex och Köptrohetens utveckling Per capitaförsäljningen för de olika detaljhandelsbranscherna har jämförts med ett riksgenomsnitt. Om index överstiger 100 innebär det att kommunen attraherar invånare från ett större omland än den egna kommunen. Om index är lägre än 100 innebär det att kommunen har ett utflöde av köpkraft till andra kommuner. Karlstads kommun har för egentlig detaljhandel totalt ett index på 143. Uppdelat på dagligvaror respektive sällanköpsvaror är motsvarande index 105 respektive 185. Karlstads kommun har under de senaste åren haft ett stabilt försäljningsindex. I kartan på följande sidor redovisas försäljningsströmmar för dagligvaror och sällanköpsvaror för Karlstads kommun med kranskommuner Källa: Handeln i Sverige 29

30 6. Konkurrens Försäljningsströmmar sällanköpsvaror Av diagrammet framgår att Karlstad drar till sig köpkraft från i stort sett alla kommuner i Värmlands län med undantag av Eda och Årjäng kommun som har ett stort inflöde av köpkraft från Norge Källa: Handeln i Sverige

31 6. Konkurrens Försäljningsströmmar dagligvaror För dagligvaror är det ett inflöde till Karlstad från bl.a. Forshaga, Kil och Hammarö. Dagligvaror handlar man i större utsträckning nära där man bor, varför det sällan är så stora flöden över kommungräns som för sällanköpsvaror. De anmärkningsvärt höga siffrorna för Eda, Årgäng och Torsby beror på Norgehandeln. Källa: Handeln i Sverige

6. Konkurrens Framtida konkurrens Projekt Kommun Ägare/projektutvecklare GLA (uthyrbar yta) Start Öppning Existerade GLA Karlstads kommun Kvarteret Mercurius Karlstad Prepart 7 000 2014 2016 4200 Bergvik Köpcentrum* Karlstad Konsum Värmland Ekonomisk Förening/Eurocommercial Omfördelning 2015 2016 78 000 Tertiärområde 2 Töcksfors Handelspark Årjäng Skandinaviske Handelsparker AS 38 000 2014 2016 16 000 Charlottenberg SC Nord Eda Olav Thon Gruppen 22 000 2013 2014 Charlottenberg Handelspark Eda Thon Sverige AB/Concilia 9 300 2014 2015 10 000 Långgflons Köpcentrum Torsby Inbora Invest och Klara AS 16 500 2013 2015 (etapp 1 på 7800 kvm) Töcksfors-shopping center Årgäng Olav Thon Gruppen 6 000 2016 2017 26 000 Töcksfors Handelspark Årgäng 38 000 2014 2016 15 900 Utanför marknadsområdet Strömstad Handelspark Strömstad Concilia Retail 80 000 2014 2018 Skee Handelspark Strömstad Skandinaviske Handelsparker AS 60 000 2014 2015 Nordby Shopping center Strömstad Orvelin Group AB, Thon Sverige AB 50 000 2013 2015 95 000 Tanum Shopping Center Tanum Oppen Fastighets AB 32 000 2012 2014 Tanum Handel Tanum MTJ Fastighets AB 25 000 2012 2014 Oslovägen köpcentrum Strömstad BT Property Strömstad 15 000 2013 2015 Källa:SSCD Swedish Shopping Centre Dictionary * Inkl. Ikea 32

6. Konkurrens Stadskärnan Stadskärnan har under de senaste decennierna utmanats av externa köpcentrum. Många stadskärnor har klarat konkurrensen relativt väl genom att arbeta aktivt med stadens attraktivitet och genom att ha skapat förutsättningar för modern handel. Utvecklingen i Karlstads centrum överensstämmer i stor utsträckning med de mer generella utvecklingstendenserna för våra svenska stadskärnor. Hotellens omsättning i Karlstad ökade med 8,5 % mellan 2012 och 2013, restaurangernas försäljning steg med 4,5 % och tjänstenäringen där bland annat skomakare och frisörer ingår växte med 4 procent 1) Med ökad konkurrens från näthandeln kommer både stadskärnan och köpcentrumen att behöva utveckla sitt erbjudande med t.ex. fler restauranger, upplevelser och service. Det är av stor vikt att stadskärnorna med den ökade konkurrensen stärker sin ställning som förstahandsalternativet för upplevelser, möten, kultur och shopping. 1) Källa: Cityklimatet, Fastighetsägarna och Centrum Karlstad 33

7. UTBUD 34

7. Utbud Kommunen totalt - detaljhandelns omsättning 2013 inkl. moms Varugrupp Omsättning Uthyrbar 2013 * yta ** Yteffektivitet Dagligvaror 2 723 45 000 61 Sällanköp 4 907 165 000 30 - Beklädnad 1 012 34 000 30 - Hem 1 085 43 000 25 - Fritid 2 050 58 000 35 - Bygg 760 30 000 25 S:a detaljhandel 7 630 210 000 36 Servering 930 * Mkr inkl. moms ** bedömd utifrån rimliga krav på yteffektivitet Totalt omsätter detaljhandeln i Karlstads kommun 7,6 miljarder kronor. De största handelsplatserna är Bergvik köpcentrum med en detaljhandelsomsättning på 1,9 miljarder kronor exkl. Ikea. I Centrumkärnan enligt Fastighetsägarnas definiton uppgår detaljhandelsomsättningen till drygt 1,4 miljarder kronor 1) och ca 1,5 miljarder kronor enligt en vidare definition av centrum, se vidare kommande avsnitt. Centrum har därmed på en mycket begränsad yta en mycket stark position gentemot Bergvik Övriga starka handelsplatser i Karlstads kommun är Våxnäs med en omsättning på ca 930 miljoner kronor och Välsviken med en bedömd omsättning på i storleksordningen 760 miljoner kronor. Detaljhandeln i centrum enligt Fastighetsägarnas definition, se nästa sida har minskat med ca 5,6 % mellan 2012 och 2013 2) Under samma period har antalet butiker i centrum minskat från 160 till 147 men lokalerna har i stället tagits över av restauranger, kaféer och annan verksamhet 2) Mercurius-kvarteret är mycket positivt för centrum och övriga satsningar på miljön i centrum för att göra Karlstad Centrum ännu attraktivare. 1) Källa: City Klimatet 2014 2) Källa: Centrum Karlstad och Fastighetsägarna 35

7. Utbud Centrum - omsättning, enligt Fastighetsägarnas definition Bransch Omsättnings Butiker 2013 Anställda 2013 Produktivitets -index 2013** Specialiseringsgrad 2013*** Marknadsandel 2013 Omsättning* 2013 Utveckling 2012/13 Detaljhandel 145 760 72 101 20% 1439-5,6% Dagligvaror 23 146 57 71 9% 240 3,4% Sällanköpsvaror 122 614 81 110 26% 1199-7,2% Beklädnad 53 274 97 102 56% 500-4,4% Hem-&fritidsvaror 56 270 84 111 18% 585-10,4% Övrig sällanköp 13 70 59 138 27% 114-1,7% Hotell & restaurang 72 752 98 106 52% 762 6,2% Hotell 15 304 95 253 65% 340 8,5% Restaurang 57 448 94 93 45% 422 4,4% Annan service 81 192 - - - 219 4,0% Hud, skönhet mm 60 113-89 - 121 5,5% Kulturinstitutioner 2 0-132 - 9-18,2% Resebyråer & Turism 5 37-62 - 53 10,0% Övrig konsumentservice 14 42-132 - 36-1,9% Källa: SCB, Fastighetsägarna och WSP * Mkr inkl. moms ** Produktivitetsindex = (omsättning per anställd i Karlstad)/(omsättning per anställd i riket)*100 *** Specialiseringsgrad = (antal verksamheter i bransch X i Karlstad stadskärna/totalt antal verksamheter i Karlstad stadskärna)/(antal verksamheter i bransch X för samtliga 50 städer som ingår i Cityklimatet/totalt antal verksamheter i de 50 undersökta städerna). M.a.o. mäter specialiseringsgraden om en bransch är överrepresenterad i en stad i förhållande till riket 36

7. Utbud Detaljerad beskrivning av utbudet i centrumkärnan Källa: Tenrep 37

7. Utbud Utbud i galleriorna i centrum 38

7. Utbud Vidare definition över framtida delar av Karlstad centrum Källa: WSP och SCB Regional omsättningsstatistik. 39

7. Utbud Vidare definition av Karlstad centrum forts. Varugrupp Omsättning* Uthyrbar yta Yteffektivitet Per 1000 kvm Dagligvaror 303 5 500 55 Sällanköp 1 199 38 000 32 - Beklädnad 523 17 000 31 - Hem 88 3 500 25 - Fritid 554 16 000 35 - Bygg 35 1 400 25 S:a detaljhandel 1 503 43 000 35 Servering 510 Kommersiell service 727 S:a totalt 2 739 * 2013 Mkr inkl. moms I följande marknadsanalys har WSP utgått från ett något vidare begrepp jämfört med Fastighetsägarnas definition av centrum med tanke på framtiden och centrums utveckling. Centrumhandeln är dock mycket starkt koncentrerad inom det område som Fastighetsägarna har definierat. 40

8. BEDÖMNING AV OMSÄTTNINGSPOTENTIAL 41

8. Bedömning av omsättningspotential Analysmodell Bild: Sandgrundsparken, Karlstad kommun S 1. Med utgångspunkt från definierat marknadsområde, framtagen analys avseende befolkning och marknadsunderlag samt bedömning av konkurrensen har en kalibrering genomförts av hela Karlstads kommuns nuvarande omsättning och marknadsandelar mot den aktuella marknaden inom fem branschgrupper av detaljhandel. 2. För år 2020 och 2030 har på motsvarande sätt en bedömning gjorts för hela kommunen avseende framtida potentiella marknadsandelar och omsättning i miljoner kronor. 3. Att prognostiserad tillväxttakten mellan år 2020 och 2030 är mer dämpad beror på att WSP gjort korrigeringar för förväntad försäljning via e-handeln vid beräkning av marknadsunderlaget. Vidare har WSP utgått från Karlstad kommuns befolkningsprognoser per delområde fram tom år 2022. Efter år 2022 då officiella prognoser saknas för kommunen per delområde har WSP, för att inte överskatta befolkningstillväxten, räknat med en lägre tillväxttakt 42

8. Bedömning av omsättningspotential Karlstads kommun - potentiella marknadsandelar Potentiella marknadsandelar 2020-30 per del av marknadsområdet MARKNADSOMRÅDE BEDÖMD POTENTIELL MARKNADSANDEL 2020-2030 ANDEL 2013 min max medel Primärområde 1 82% 82% 94% 88% Primärområde 2 82% 82% 94% 88% Primärområde 3 82% 82% 94% 88% Sekundärområde 1 69% 69% 82% 76% Sekundärområde 2 39% 40% 47% 44% Tertiärområde 1 34% 35% 42% 39% Tertiärområde 2 20% 21% 26% 24% S:a marknadsområdet 47% 49% 57% 53% Potentiella marknadsandelar 2020-2030 per varugrupp BEDÖMD POTENTIELL MARKNADSANDEL 2020-2030 VARUGRUPP ANDEL 2013 min max medel Dagligvaror 31% 33% 39% 36% Sällanköp 66% 66% 78% 72% - Beklädnad 46% 47% 57% 52% - Hem 74% 74% 84% 79% - Fritid 88% 88% 98% 93% - Bygg 53% 53% 70% 61% S:a detaljhandel 47% 49% 57% 53% Marknadsandelarna har beräknats per varugrupp och per del av marknadsområdet, varför denna sammanställning endast är på en översiktlig nivå. Som framgår av tabellen tar Karlstads kommun höga marknadsandelar i stort sett i samtliga delar av marknadsområdet med undantag av Tertiärområde 2 I bilaga 2 redovisas detaljhandelsomsättningen i de olika delarna av marknadsområdet. Det svaga utbudet och de låga omsättningsuppgifterna i samtliga delar, med undantag av Tertiärområde 2 är, förutom att marknadsunderlaget har reducerats för förväntad e-handelsutveckling, den huvudsakliga orsaken till att Karlstad tar så höga marknadsandelar i upptagningsområdet 43

8. Bedömning av omsättningspotential Karlstads kommun - omsättningspotential 2020 Omsättningspotential 2020* OMSÄTTNING 2013 OMSÄTTNINGSPOTENTIAL 2020 INKL. PÅSLAG** min max medel FÖRÄNDRING 2013 2020 (medel) EX MOMS medel Dagligvaror 2 722 3 012 3 534 3 273 551 20% 2 946 Sällanköp 4 907 5 566 6 516 6 041 1 134 23% 4 833 - Beklädnad 1 012 1 112 1 361 1 237 225 22% 989 - Hem 1 085 1 257 1 429 1 343 258 24% 1 074 - Fritid 2 050 2 300 2 556 2 428 378 18% 1 942 - Bygg 760 896 1 170 1 033 274 36% 827 S:a detaljhandel 7 630 8 577 10 051 9 314 1 684 22% 7 778 Totalt bedöms Karlstads kommun enligt medelalternativet ha potential att öka detaljhandelsomsättningen från ca 7,6 miljarder kronor år 2013 till 9,3 miljarder kronor år 2020, dvs en ökning med ca 1,7 miljarder kronor. Enligt minimumalternativet, som baseras på i stort sett oförändrade marknadsandelar bedöms det finnas en potential att öka omsättningen med ca 1 miljard kronor. P.g.a. att Karlstad tar höga marknadsandelar så baseras maxalternativet i likhet med medelalternativet på en försiktig höjning av marknadsandelarna för de olika varugrupperna. Trots detta bedöms det som att det kommer att krävas oerhört mycket av både fastighetsägarna, kommunen och detaljhandelsföretagen för att uppnå bedömt maxalternativ. Även medelalternativet som innebär en höjning av marknadsandelarna jämfört med dagens nivå kräver att ytterligare satsningar genomförs för att stärka handeln i kommunen. P.g.a. Karlstads kommuns expansiva planer i kombination med en stark befolkningstillväxt i kommunen finns det dock goda förutsättningar för detaljhandeln, restauranger/caféer och övrig kommersiell service att öka sina marknadsandelar i enlighet med analysens medelalternativ. En ökning av marknadsandelarna enligt medelalternativet är också av vikt för att Karlstads kommuns handelsindex på 153 skall kunna kvarstå enligt en kompletterande analys som WSP genomfört * Mkr inklusive moms, fasta 2013 års priser ** Påslag på bedömd omsättningspotential har genomförts för besökare bosatta utanför marknadsområdet och för turister och studenter. Påslaget varierar mellan 7 % och 12 % beroende på varugrupp 44

8. Bedömning av omsättningspotential Karlstads kommun - omsättningspotential 2030 Omsättningspotential 2030* OMSÄTTNING 2013 OMSÄTTNINGSPOTENTIAL 2030 INKL. PÅSLAG** min max medel FÖRÄNDRING 2013 2030 (medel) EX MOMS medel Dagligvaror 2 722 3 141 3 682 3 411 689 25% 3 070 Sällanköp 4 907 5 940 6 970 6 455 1 548 32% 5 164 - Beklädnad 1 012 1 157 1 415 1 286 274 27% 1 029 - Hem 1 085 1 335 1 517 1 426 341 31% 1 141 - Fritid 2 050 2 372 2 634 2 503 453 22% 2 002 - Bygg 760 1 075 1 404 1 239 480 63% 991 S:a detaljhandel 7 630 9 081 10 651 9 866 2 236 29% 8 234 Fram tom år 2030 innebär befolkningstillväxt och konsumtionstillväxten att Karlstads kommun har potential att öka omsättningen med 2,2 miljarder i fasta priser enligt medelalternativet. Motsvarande ökning enligt minimumalternativet är 1,4 miljarder kronor * Mkr inklusive moms, fasta 2013 års priser ** Påslag på bedömd omsättningspotential har genomförts för besökare bosatta utanför marknadsområdet och för turister och studenter. Påslaget varierar mellan 7% och 12 % beroende på varugrupp 45

8. Bedömning av omsättningspotential Karlstads kommun ytbehov 2020 VARUGRUPP UTHYR- BAR YTA 2013* OMSÄTTNINGS POTENTIAL MKR** ANTAG- ANDE FÖR- SÄLJN YTBEHOV 2020 (GLA) TILLKOMMANDE YTBEHOV JÄMFÖRELSE 2013 KVM YTBEHOV EFTER JUSTERING FÖR PÅGÅENDE PROJEKT KVM (GLA) Fram tom år 2020 bedöms det enligt medelalternativet finnas marknadsmässiga förutsättningar att utöka ytorna för detaljhandel, restauranger, caféer och kommersiell service med omkring 32 000 kvm (GLA). Enligt maxalternativet kan detaljhandelsytorna utökas med ca 55 000 kvm. Uppdelat per varugrupp uppgår ytbehovet enligt medelalternativet till ca 5 200 kvm för dagligvaror och ca 10 500 kvm för sällanköpsvaror exkl. byggvaror. För byggvaror är motsvarande siffra 13 000 kvm. I beräkningarna har hänsyn tagits till pågående projekt i kommunen såsom omvandlingen av Kv. Mercurius och konverteringen av en del av byggmarknaden i Bergviks ytor till detaljhandel och restauranger- och caféer. * GLA = Gross Leasable Area/Uthyrbar yta. GLA utgör normalt ca 80% - 90% av Bruttoarealen (BTA) men kan ligga högre i vissa regionala köpcentrum med stora gemensamma ytor ** Mkr inklusive moms, fasta 2013 års priser Kvm (GLA) Min Max Tkr/kvm Min Max Medel Medel Max Medel Max Dagligvaror 45 000 3012 3 534 63 47 804 56 102 51 953 6 953 11 102 5 215 9 364 Sällanköp exkl bygg 135 000 4 669 5 346 33 142 423 163 253 152 838 17 838 28 253 10 498 20 913 - Beklädnad 34 000 1 112 1 361 33 33 707 41 246 37 476 3 476 7 246-3 340 430 - Hem 43 000 1 257 1 429 27 46 550 52 924 49 737 6 737 9 924 6 847 10 034 - Fritid 58 000 2 300 2 556 37 62 166 69 083 65 625 7 625 11 083 6 991 10 449 Bygg 30 000 896 1 170 27 33 200 43 336 38 268 8 268 13 336 13 268 18 336 S:a detaljhandel 210 000 8 577 10 051 38 223 426 262 690 243 058 33 058 52 690 28 980 48 612 Servering*** - 11 171 26 269 17 014 2 314 3 688 1 083 2 457 Kommersiell service*** - 11 171 26 269 17 014 2 314 3 688 1 932 3 306 S:a totalt 245 769 315 228 277 086 37 686 60 067 31 995 54 376 Bedömningarna om ytbehov är starkt beroende av vilka krav som ställs på yteffektivitet. En del av bedömd omsättningspotential för Karlstad kan sannolikt ske inom befintliga ytor. Beräkningarna av ytbehoven för år 2020 baseras på en något högre yteffektivitet jämfört med dagsläget. Generellt gäller att storbutiker har lägre yteffektivitet jämfört med butiker i centrum och regionala köpcentrum. *** Schablonberäkning omkring 5% -10 % av uthyrbar yta för detaljhandel kan utgöras av restauranger och caféer respektive kommersiell service 46

8. Bedömning av omsättningspotential Karlstads kommun ytbehov 2030 VARUGRUPP UTHYR- BAR YTA 2013* OMSÄTTNINGS POTENTIAL MKR** ANTAG- ANDE FÖR- SÄLJN YTBEHOV 2030 (GLA) TILLKOMMANDE YTBEHOV JÄMFÖRELSE 2013 KVM YTBEHOV EFTER JUSTERING FÖR PÅGÅENDE PROJEKT KVM (GLA) Kvm (GLA) Min Max Tkr/kvm Min Max Medel Medel Max Medel Max Dagligvaror 45 000 3 141 3 682 64 49 080 57 528 53 304 8 304 12 528 6 566 10 790 Sällanköp exkl bygg 135 000 4 865 5 566 34 144 155 165 111 154 633 19 633 30 111 12 293 22 771 - Beklädnad 34 000 1 157 1 415 34 34 029 41 609 37 819 3 819 7 609-2 997 793 - Hem 43 000 1 335 1 517 28 47 694 54 196 50 945 7 945 11 196 8 055 11 306 - Fritid 58 000 2 372 2 634 38 62 432 69 306 65 869 7 869 11 306 7 235 10 672 Bygg 30 000 1 075 1 404 28 38 384 50 138 44 261 14 261 20 138 19 261 25 138 S:a detaljhandel 210 000 9 081 10 651 39 231 620 272 777 252 198 42 198 62 777 38 120 58 699 Servering*** - 11 581 27 278 17 654 2 954 4 394 1 723 3 163 Kommersiell service*** - 11 581 27 278 17 654 2 954 4 394 2 572 4 012 S:a totalt 254 782 327 332 287 506 48 106 71 565 42 415 65 874 Bedömd omsättningspotential för år 2030 indikerar att behovet att nya ytor för detaljhandel, restauranger/ caféer och kommersiell service tom år 2030 uppgår till drygt 40 000 kvm uthyrbar yta GLA (medelalternativet), varav 6 600 kvm dagligvaror, 12 000 kvm sällanköpsvaror exkl byggvaror och ca 19 000 kvm för byggvaror. Enligt maxalternativet kan detaljhandelsytorna utökas med ca 65 000 kvm. I bilaga 7 redovisas också en känslighetsanalys där vi för beklädnad räknat med en lägre omsättning per kvm som underlag för bedömningen av behov av tillkommande ytor. Detta pga att vissa lokaler även i framtiden kan vara av sämre standard och därmed ha en lägre yteffektivitet. Ett effektivitetstal för beklädnad på 30 000 kr/kvm är dock även det ett högt ställt krav som baseras på att även befintliga butiker ska ha en bra tillväxt. Detta scenario innebär ett svagt tillskott av ytor för beklädnad enligt medelprognosen 2020 och 2030, och ett något större ytbehov för beklädnad enligt maxprognosen * GLA = Gross Leasable Area/Uthyrbar yta och utgör normalt ca 80% - 90% av Bruttoarealen (BTA) men kan ligga högre i vissa regionala köpcentrum med stora gemensamma ytor ** Mkr inklusive moms, fasta 2013 års priser *** Schablonberäkning omkring 5% -10 % av uthyrbar yta för detaljhandel kan utgöras av restauranger och caféer respektive kommersiell service 47

8. Bedömning av omsättningspotential Slutsatser Förutsättningar Beräkningarna av ytbehoven är starkt beroende av vilka krav som sätts när det gäller omsättning per kvm. Därför har också ett minimum- och ett maximumalternativ beräknats även när det gäller ytbehov samt en känslighetsanalys för beklädnad, se bilaga 7 då yteffektivitetstalen i grundprognosen är förhållandevis höga Mot bakgrund av Karlstads kommuns expansiva planer finns det goda möjligheter för Karlstads kommun att öka sin marknadsandel. Pga. att Karlstads kommun redan i dagsläget tar höga marknadsandelar, baseras dock medelalternativet, som är huvudalternativet i föreliggande utredning, på en relativt försiktig ökning av marknadsandelarna. Prognosen är även restriktiv med hänsyn tagen till bl.a. ökad konkurrens från e-handelsföretag. Detta genom att per capita konsumtionen via e-handeln och e-handelns framtida tillväxt har exkluderats från marknadsunderlaget och baseras på medelalternativet enligt Handelns Utredningsinstituts bedömningar om e-handelns framtida tillväxt, se vidare bilaga 5. Det är få i branschen som bedömer att e-handeln kommer att stabilisera sig under de närmaste åren utan prognoserna lyder att e-handeln kommer att fortsätta växa även om det är från en förhållandevis låg nivå och varierar mellan olika branscher P.g.a. e-handeln bedöms också den uthyrbara ytan för detaljhandelsvaror att minska framöver. Samtidigt finns det ett stort behov för de fysiska butikerna i centrala lägen att visa hela sitt sortiment och kräver därmed större ytor (tex H&M i Karlstad) Beräkningar har också genomförts av hur köptrohetsindex utvecklas enligt de olika prognosalternativen. Enligt medelalternativet bedöms köpkraftsindex ligga i samma nivå som i dagsläget - index 153 för detaljhandeln totalt. Enligt minimumalternativet bedöms index sjunka till ca 125 och i maxalternativet ökar index till ca 170. För jämförbarhetens skull har, vid beräkning av köpkraftsindex, även siffrorna avseende prognostiserad omsättningsutveckling för riket per capita för e-handeln, exkluderats i underlagen. Som input till analysen är också information om att byggnationen av Kv. Mercurius har påbörjats och omfattar totalt omkring 7000 kvm uthyrbar yta (GLA) för detaljhandel, restauranger- och caféer när det är färdigutvecklat inkl. saluhall. Vidare har sedan analysen genomfördes Bergvik förnyats exteriört och interiört. Konsum Värmland har konverterat en del av byggmarknadens ytor till annan detaljhandel och caféer och restauranger. Totalt rör det sig om ca 5 000 kvm. Även Eurocommercials del i Bergvik har och kommer att förnyats interiört och exteriört* Ovanstående förändringar har inkluderats i beräkningarna av ytbehov Analysen har ej tagit hänsyn till en eventuell omfördelning av ytor, då vissa fastigheter och lokaler i Karlstad tätort kan vara av sämre standard och därmed innebär att mer rationella ytor behöver skapas * under hösten 2015 förvärvade Eurocommercial Konsum Värmlands del i Bergvik 48

8. Bedömning av omsättningspotential Slutsatser forts Övergripande Detaljhandeln och övrigt serviceutbud i Karlstad har i likhet med centrum - stora delar av Värmlands län som upptagningsområde och har potential att öka sin omsättning och ytor i takt med att marknaden växer. Karlstad centrum (utvidgad definition) har i dag en marknadsandel på 28% av kommunens omsättning för sällanköpsvaror (exkl. byggvaror) och ca 23% av den uthyrbara ytan för sällanköpsvaror* i kommunen. Karlstad centrum har potential att bibehålla eller öka sin marknadsandel inom upptagningsområdet Bedömning omsättningspotential år 2020 Fram tom år 2020 har detaljhandeln i Karlstads kommun potential att öka omsättningen med drygt 1,7 miljarder kronor inkl. moms och i fasta 2014 års priser. I beräkningarna av marknadstillväxten har siffrorna korrigerats för konkurrensen från e-handelsföretag Beklädnad, hemutrustning och fritidsvaror har potential att öka sin nuvarande omsättning från 4,1 miljarder kronor till ca 5 miljarder kronor år 2020 (medelalternativet). Detta innebär en ökning enligt prognostiserat medelalternativ med ca 860 miljoner kronor. Fram tom år 2020 bedöms det, efter justeringar för pågående projekt enligt medelalternativet finnas marknadsmässiga förutsättningar att utöka ytorna för detaljhandel, restauranger, caféer och kommersiell service med drygt 30 000 kvm. Uppdelat per varugrupp uppgår ytbehovet enligt medelalternativet till ca 5 200 kvm för dagligvaror och ca 10 500 kvm för sällanköpsvaror exkl. byggvaror Enligt maxalternativet kan detaljhandelsytorna utökas med ca 54 000 kvm * Exkl. byggvaror 49

8. Bedömning av omsättningspotential Slutsatser forts Bedömning av omsättningspotentialen år 2030 Tom år 2030 har Karlstads kommun potential att öka omsättningen med i storleksordningen 2,2 miljarder. Detta innebär ett ytbehov för detaljhandelsvaror totalt med i storleksordningen 40 000 kvm (GLA) mellan 2013 och 2030 (6 600 kvm dagligvaror, 12 000 kvm sällanköpsvaror, exkl. bygg) och 20 000 kvm byggvaror). Enligt maxalternativet är ytbehovet för detaljhandelsvaror ca 65 000 kvm. WSP:s rekommendationer WSP:s rekommendation är att huvuddelen av tillväxten för beklädnad, hemartiklar och fritidsvaror fram tom år 2030 tillfaller centrum, medan skrymmande handel såsom byggvaror, möbelhandel kan lokaliseras mer externt. P.g.a. konkurrensen är det generellt svårt att erbjuda ett bredare utbud än vardagsnära handel som omfattar tex livsmedel, apotek, restauranger- caféer, kemtvätt, frisörsalonger i bostads- och stadsdelscentrum. Dagligvaror, varav livsmedel svarar för över 75%, har en låg marknadsandel i centrum (11% enligt WSP:s vidare definition av centrum). Att i första hand hitta ett tillgängligt läge för en större livsmedelsbutik i centrum eller i ett centrumnära läge är därför WSP:s rekommendation, även om livsmedel också kan lokaliseras externt. En bra livsmedelsbutik med kringliggande verksamhet bidrar till att skapa flöden och en levande stadsmiljö. P.g.a att stor osäkerhet råder om e-handelns utveckling som WSP tagit höjd för är också rekommendationen att analysen uppdateras inom några år, då det är möjligt att mer i detalj precisera vilka risker och möjligheter som en fortsatt utveckling inom detta området innebär i kombination med en uppföljning av utfallet av nyss genomförda och pågående projekt * Exkl. byggvaror 50

9. KOMMERSIELLA LÄGEN I CENTRUM 51

9. Kommersiella lägen i centrum Inledning Vi har valt att använda oss av följande tillvägagångssätt för att beskriva stadskärnans kommersiella tillgänglighet i dess olika delar. Modellen visar i sin ursprungsform sambandet mellan observerad lägeskvalitet och försäljningsmöjlighet för de branscher/företag/profiler för vilka den är avstämd inne i en stadskärna eller ett köpcentrum. Modellen arbetar med relativt lätt observerade parametrar. Parametervärdena för olika lägen i ett centrum ansätts genom observation på plats enligt en viss systematik och i ett poängsystem. Poängen i varje observerat läge summeras. Ett läge kan maximalt få poängsumman 100. Det vill säga ett läge med 100 poäng är perfekt på alla punkter, vilket i praktiken är omöjligt. Vanligtvis slår poängen mellan 30 och 70. En butiks framgång grundläggs av ett antal inre och yttre parametrar. Denna modell behandlar endast de yttre, dvs läget. Med olika åtgärder kan lägespoängen förändras med åtföljande justering av omsättningsmöjligheten. Dessa sex lägesparametrar viktas olika beroende på vilken bransch/sortiment/ företag man studerar och vilken typ och storlek av centrum det gäller. Källa: Modellen baseras på en analysmodell framtagen av KTH, Pascale Gibert mm 52

9. Kommersiella lägen i centrum Kalibreringsantaganden Modellen är avstämd mot tre ortsstorlektar: storstad, mellanstor stad, liten stad samt stort köpcentrum. I stora städer är utbudet stort och den lokala konkurrensen är hög, men det finns en marknad för (nästan) alla typer av verksamheter i centrum. Tillgängligheten med kollektivtrafik är god medan billtillgängligheten ofta är låg. I mellanstora städer kan utbudet fortfarande vara stort. Den lokala konkurrensen är hårdare än i storstad därför att marknaden är mindre. Det finns fortfarande ett lokalnät för kollektivtrafik. Biltillgängligheten är vanligen ganska bra. I små städer är utbudet litet, speciellt inom specialvaror. Konkurrensen är hög. Biltrafiken svarar för den allra största delen av inköpsresorna till centrum. Karlstad betraktas här som en mellanstor stad. Modellen hanterar även olika branscher (Citybutik, Daglivaror, Ur-Optik, Guld etc.). Vi har valt att studera branschen beklädnad som är den mest lägeskänsliga för att tydliggöra några kommersiella egenskaper som kännetecknar centrum. 53

9. Kommersiella lägen i centrum Centrumanalys - beklädnad Koncentrerad handel: Beklädnadsstråkets längd: 200 M (Motsv. i t.ex. Örebro: 400 M) M Poäng före ny galleria Nya Arkaden / Kv. Mercurius. Endast gatornas relativa styrka är analyserad. Inne i galleriorna kan andra lägespoäng förkomma. Område utanför prickig linje är ej analyserat. Koncentrerad handel är bra, men i centrum är den nästan för koncentrerad. 54

9. Kommersiella lägen i centrum Centrumanalys beklädnad (forts.) Mellan 50 och 60 lägespoäng: lägeskvaliteten är så bra att den kommer att vidmakthållas, men stråket skulle i denna del kunna vara över 60 poäng. Går att göra ännu bättre. Över 60 lägespoäng: stark utvecklingspotential. Här vill nya starka koncept naturligt etablera sig; övriga lägen behöver bearbetas. Över 70 lägespoäng ger exceptionella förutsättningar, men är mycket ovanligt i en mellanstor stad. Den viktiga maxpoängen indikerar ett, från kommersiell synpunkt, bra framtidsscenario. 55

9. Kommersiella lägen i centrum Centrumanalys beklädnad (forts.) Under 40 lägespoäng: lägen endast för redan etablerade butiker. Vassa butiker vill flytta. Mellan 40 och 50 lägespoäng: en tumregel för nyetablering kan vara att läget skall ha minst 45 poäng. Kommersiellt svag del av centrum. Busstrafiken vid Åhléns flyttas till Järnvägsgatan för att komma närmare centralstationen. Åt öster sjunker lägespoängen snabbt. En lyckad satsning i form av en ny galleria kan ge stora spin-off-effekter. 56

9. Kommersiella lägen i centrum Centrumanalys beklädnad (forts.) Önskvärd orientering av kommersiellt stråk? För närvarande finns den kommersiella potentialen i östvästlig riktning. Kan vara svårt att hitta rationella lokaler på en så liten yta. Handeln vänder sig inåt, vilket är ett arv från Domus, EPA och Tempo. Med dessa tre varuhus vandrade centrum till Drottninggatan och koncentrerades kraftigt. Idag utgör endast en liten del av Västra Torggatan en shoppinggata i traditionell mening. Gatans teater ställs mot rationell väderskyddad handel. 57

9. Kommersiella lägen i centrum Sammanfattning Få starka utomhusstråk. Gågatan är egentligen för bred. Till ytan är det kommersiella centrumet litet. Fastighetsbeståndet är av relativt modern karaktär. I stort sett härstammar de flesta husen på Drottninggatan från 60- talet eller 80-talet (då staden genomgick en omfattande rivningsvåg). Sedan 70-talet har centrumet krympt (nådastöten för Nordstan på andra sidan torget kom i mitten av 80-talet med den nybyggda gallerian Duvan). Ett visst fysiskt och mentalt avstånd råder mellan centrum och det planerade resecentrumet. Samverkan mellan fastighetsägarna, Centrum Karlstad och kommunen och övriga aktörer i centrum är av stor vikt för att kunna utveckla centrum ytterligare Små butiker verkar ersättas av större. Se upp om unika och spännande butiker försvinner. De betyder mer för centrum än deras faktiska omsättning. Med en del butiksetableringar* kan man styra kundflödet i en önskvärd riktning. Åt vilket håll vill man att centrum ska växa? Butiker i samverkan ger en god stråkbildning. *) Varuhus, gallerior, livsmedelsbutiker, större butiker för färg, mode, hobby samt system. En kommersiellt död fasad. 58

10. Åtgärder för att behålla och stärka centrum Handeln - lokalisering En bra balans mellan externhandeln och centrumhandeln är av betydelse för att kunna erbjuda ett optimalt utbud och service till kommuninvånarna. Av vikt är också att externhandeln koncentreras till ett fåtal områden i kommunen (Bergvik och Välsviken) WSP:s rekommendation är att huvuddelen av tillväxten för beklädnad, hemartiklar och fritidsvaror fram tom år 2030 tillfaller centrum. Totalt finns det, sedan justering gjorts för intecknade projekt, potential för ytterligare 10 000 (år 2020) respektive 12 000 kvm (år 2030) uthyrbar yta, GLA (enligt maxalternativet 20 000 kvm respektive 23 000 kvm). Till detta kommer ytor för restauranger, caféer och kommersiell service. Mer skrymmande handel såsom byggvaror, möbelhandel mm kan lokaliseras mer externt. Analysen visar på en potential för byggvaror, som ej är lämpligt att lokalisera i centrum och där det finns marknadsmässiga förutsättningar för en extern etablering. För övrigt visar analysen att bedömd omsättningspotential och beräknade ytbehov inte är av den omfattningen att marknaden kan absorbera både en utveckling av centrum och de externa handelsområdena inom den närmaste 10 årsperioden mer än i begränsad omfattning. Av vikt för centrum är, att en satsning görs för att bemöta den utökade konkurrensen från externhandeln i Bergvik och Välsviken P.g.a. konkurrensen är det generellt svårt att erbjuda ett bredare utbud i bostads- och stadsdelscentrum än vardagsnära handel som omfattar tex livsmedel, apotek, restauranger- caféer, kemtvätt, frisörsalonger. När det gäller livsmedel, bör alla större livsmedelsetableringar utredas när det gäller konsekvenserna för existerande butiker, för att även framgent kunna erbjuda detta utbud inom lokala bostadsområden och stadsdelscentrum. Detta även fast genomförd handelsutredning visar på en stark potential för dagligvaruhandeln även framgent, med ett ytbehov på ca 5 000 kvm tom år 2020 och 7 000 kvm tom år 2030. Det är en stor fördel om ett tungt ankare inom livsmedel kan lokaliseras i ett tillgängligt läge i centrum eller centrumnära läge. 59

10. Åtgärder för att behålla och stärka centrum Handeln fysisk utformning, butiksmix mm I Karlstad är stadskärnan mycket koncentrerad. Med en växande marknad finns det marknadsmässiga förutsättningar att utvidga stadskärnan i nord-sydlig riktning för en starkare koppling till resecentrum och Stora Torget även om öst-västlig riktning är starkare idag. I vilken riktning centrum kan utvecklas bör utredas ytterligare. Delar av verksamheterna inkl. restaurangerna är också clustrade vilket skapar starka destinationer. Av vikt är att kunna erbjuda rationella lokaler för butiksägare med access mot gatan och att skapa attraktiva stråk och gaturum samt mötesplatser. För långa butiksfasader bör undvikas Små butiker verkar ersättas av större. Se upp om unika och spännande butiker försvinner. De betyder mer för centrum än deras faktiska omsättning. För att attrahera nya butiker och butikskoncept till Karlstad är en proaktiv etableringspolicy av vikt där en ständig dialog förs med etablerare om Karlstads potential. Exempel på butiker som saknas i Karlstad centrum i dag eller där ytterligare etableringar skulle kunna vara möjliga redovisas i bilaga 6. 60

10. Åtgärder för att behålla och stärka centrum Övriga aspekter De förslag som redan tagits fram av staden för att öka attraktiviteten genom ökad Väner- och vattennärhet samt planer på att binda samman staden genom att förädla och förtäta,utan att försämra tillgången till grönområden är viktiga att kommunicera för att förstärka den positiva bilden av Karlstad. Centrum måste ha en bra organisation där fastighetsägarna, Centrum Karlstad, kommunen och övriga parter samverkar kring en gemensam strategi och vision Strategierna bör utformas både på lång och kort sikt, då det tar tid att få en förändring till stånd Bra tillgänglighet med bil och allmänna kommunikationer är av vikt och likaså ett utbud av attraktiva parkeringsplatser. Bra öppettider är också viktigt för tillgängligheten till centrum Fastighetsägarbilden med ett inte allt för spritt ägande förenklar möjligheterna att nå en samsyn. Att underlätta 3-dimensionell fastighetsbildning kan vara en väg att gå för att få ett större fokus på stadskärnan. När det gäller offentliga verksamheter och kultur i centrum är detta en politisk fråga. När det gäller stadshuset innebär också en flytt av delar av denna verksamhet att ytor frigörs för annan attraktiv verksamhet i stadskärnan. God säkerhet och skötsel är ytterligare viktiga faktorer för att stärka centrum För tillfället pågår ett utvecklingsarbete för att öka tryggheten och stärka kvällsekonomin i Karlstad centrum där kommunen deltar tillsammans med Fastighetsägarna, näringslivet, Svenska Stadskärnor och Centrum Karlstad (Purple Flag). Att Karlstad deltar i Purple flag är ett viktigt steg i utvecklingen av centrum 61

Bilaga 1 Trafikflöden Våxnäs Välsviken Bergvik Centrum Källa: Trafikverket 62