Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282



Relevanta dokument
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Svar på medborgarförslag 2014:10 om att inhägnaden vid f d Myrstackens förskola görs om till hundrastgård KS-2014/412

Reglemente för internkontroll avseende kvalitet KS-2014/1106

PROTOKOLL

Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Fördelning av kostnaderna för överförmyndarnämnden i Uppsala län mellan Uppsala, Östhammar, Tierp, Knivsta, Heby och Älvkarleby kommuner KS-2014/407

Socialnämndens handlingsplan för budget i balans , lägesrapport SN-2014/92

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Alla barn har egna rättigheter

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Instruktion för kommundirektören KS-2017/545. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar

Svar på medborgarförslag 2018:06 Förslag om att en hittegodsavdelning bör finnas i kommunhuset KS-2018/250

Svar på medborgarförslag 2014:12 om att anlägga en parkourpark i hörnet Rågatan/Sättragatan KS-2014/568

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Handlingsplan Barnkonventionen

Uppföljning av våld och hot om våld i kommunstyrelsens verksamheter KS-2017/208

Hemställan om medel från kommunstyrelsen för utredning av gymnasieskolans utveckling i Knivsta KS-2014/1058

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Ansökan om bidrag från Bris region mitt för år 2019 SN-2018/21. Beslut

Svar på remiss om riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Godkännande av upplåning för byggnation av brandstationer, Brandkåren Attunda KS-2015/234

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16


Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Linda Nyström Datum KS-2015/677 Nämndsekr/jurist Kommunstyrelsen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

att anta reviderad taxa för brandkåren Attundas verksamhet för tillsyn under verksamhetsåret 2015 enligt direktionens förslag.

Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343


Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812

1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns.

Barn- och ungdomsplan

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

PROTOKOLL Tillägg till den gemensamma lönenämndens reglemente - sammanträden på distans KS-2015/533

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

BARNKONSEKVENS- ANALYS

TJÄNSTESKRIVELSE. Svar på motion om barnkonsekvensanalyser

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:17 om hastighetssänkande åtgärder i korsningen Staffansvägen/Häradsvägen KS-2014/748

PROTOKOLL att med hänvisning till tjänsteskrivelse anse medborgarförslaget besvarat.

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Kommunstyrelsen. Svar på motion 2011:08 om bättre stöd till de funktionsnedsatta i skolan KS-2011/862

Lokala ordningsföreskrifter för Västerås Kommun

POLICY. Policy för medborgardialog

Claes Litsner (S) och Anders Eskhult (C) yrkar bifall till det utsända förslaget till beslut.

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Skrivelse till landstinget i Uppsala län om finansiering av familjecentralen Fröhuset SN-2015/314

Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss: Kostpolicy för Gävle kommun

Dnr Mbn KON Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämndens ärenden

Hemställan om höjning av borgenstak för Kommunfastigheter i Knivsta AB KS-2017/518

Riktlinje för medborgardialog

PROTOKOLL Att, med små redaktionella ändringar, godkänna förslaget till Riktlinjer för egentillsyn av förskola, skola och fritidshem, samt

Barnperspektiv, förstudie

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Handläggare Exploateringskontoret. Trafik och landskap

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Investeringsmedel Heby KS-2016/266. Förslag till beslut

att bevilja de satsningar på personalpolitik som beskrivs i tjänsteskrivelsen daterad ,

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Förslag till ändring i avtalet mellan Knivsta kommun (socialnämnden) och Brottsofferjouren SN-2015/394

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Information om skateparker. Ärende

Lidingö stad hälsans ö för alla

Begäran om medel för kostnader för SPRINT samt tomhyra för Gamla Gredelbyskola KS-2016/227

Begäran om investeringsmedel för kommungemensam plattform KS-2016/591

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL

Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen


Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Handlingsplan för barn och unga

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059

Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Transkript:

Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta rutinerna för barnkonsekvensanalys att anmäla sitt beslut till kommunfullmäktige. Sammanfattning perspektiv. Barns, och andras, rättigheter är en viktig fråga som ryms inom social hållbarhet. rutiner i form av en barnchecklista med tillhörande anvisningar tagits fram. Kommunkontoret föreslår kommunstyrelsen att anta rutinerna för barnkonsekvensanalys. Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Därmed har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll och anda samt att aktivt förverkliga intentionerna i den. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn, vilket i Knivsta kommun motsvarar ungefär en tredjedel av kommunens invånare. Denna grupp har inte rösträtt, men påverkas ändå i stor utsträckning av kommunala beslut. perspektiv. Barns, och andras, rättigheter är en viktig fråga eftersom det finns ett starkt samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati. En långsiktig hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras, vilket ryms inom social hållbarhet. Barnchecklista en barnchecklista med tillhörande anvisningar tagits fram (bilaga 1). Barnchecklistan ska

Sida 2 av 2 vara ett redskap för att säkerställa att barnkonventionen, ungdomspolitiken och dess intentioner beaktas i kommunala beslut. Barnchecklistan upprättas vid beredning av ärende till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Ekonomisk konsekvensanalys I beredning av ärenden ska alltid barnkonventionen och dess intentioner vägas in, oavsett om det finns rutiner för barnkonsekvensanalys eller ej. Med en barnchecklista finns risken att arbetsmängden för den enskilde handläggaren ökar, med följden att handläggningstiden blir längre. En stor fördel är dock att arbetssättet troligen bidrar till en förbättring av såväl helhetssynen som ett systematiskt arbetssätt i frågor som rör ett av de perspektiven som ska genomsyra samtliga verksamheter och beslut i kommunen. Om barnchecklistan används och barn ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i ärenden som berör dem är även sannolikheten större att beslut fattas där exempelvis olyckor förebyggs eller att kommunen undviker att i efterhand bygga om lokaler där barn ska vistas. Utbildning, uppföljning och utvärdering Medarbetare och förtroendevalda i Knivsta kommun kommer att erbjudas kompetensutveckling om barnkonventionen. Det kommer att vara en utbildning där fokus läggs på de artiklar ur barnkonventionen som har tydligast koppling till kommunens arbete. Det finns även utbildade nyckelpersoner i kommunen som kan vara en resurs. En uppföljning/utvärdering av checklistans användning i Knivsta kommun ska genomföras efter cirka ett till två år. En förhoppning är att genomföra uppföljningen/utvärderingen dels kvantitativt andel beslutsärenden där checklistan använts, dels kvalitativt via politikers och handläggares synpunkter vad gäller checklistans funktionsduglighet och utformning. Lena Fransson Kommunchef Birgitta Ljungberg-Jansson Förvaltningschef/administrativ chef

2014-02-19 Barnchecklista inför beslut Nämnd Datum för sammanträde Diarienummer Handläggare Ärenderubrik 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

Stina Desroses 2014-02-19 Folkhälsosamordnare/allmänutredare Anvisningar till barnchecklista en checklista utifrån konventionen om barnets rättigheter, en barnchecklista tagits fram. Barnchecklistan ska vara ett redskap för att säkerställa att barnkonventionen, ungdomspolitiken och dess intentioner beaktas i kommunala beslut. Barnchecklistan upprättas vid beredning av ärende till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Varför en barnchecklista? FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Därmed har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll och anda samt att aktivt förverkliga intentionerna i den. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn, vilket i Knivsta kommun motsvarar ungefär en tredjedel av kommunens invånare. Denna grupp har inte rösträtt, men påverkas ändå i stor utsträckning av kommunala beslut. perspektiv. Barns, och andras, rättigheter är en viktig fråga eftersom det finns ett starkt samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati. En långsiktig hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras, vilket ryms inom social hållbarhet. När ska barnchecklistan användas? Barnchecklistan ska användas vid beredning av samtliga politiska beslutsärenden, även de ärenden som inte berör barn. Anledningen till att checklistan ska upprättas för samtliga ärenden är dels för att tydliggöra att barnkonventionen beaktats i beredning av ärendet, dels för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av barnchecklistans användning i Knivsta kommun. Hur ska barnchecklistan användas? Anvisningarna nedan ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel, men utgör inget heltäckande underlag. 1. Påverkar beslutet barn? Den första frågan i checklistan handlar om att i ett tidigt skede av ärendeberedningen göra en bedömning av om beslutet påverkar barn. Oavsett svar ska det ges en förklaring av hur de berörs eller varför de inte berörs. Om ärendet/beslutet direkt eller indirekt berör eller kan få konsekvenser för enskilda barn, barn i allmänhet eller en särskild grupp av barn ska checklistan fullföljas. Detsamma gäller vid framtagande av policy, riktlinjer, föreskrifter, årlig budget och förändringar i organisation eller administration. Beslut som i första hand rör barn och/eller kan få stora konsekvenser för barn sett till barnkonventionen kan föranleda mer omfattande arbete och analys. Handläggaren gör den bedömningen i beredning av ärendet. En barnkonsekvensanalys kan innefatta följande steg:

2. Hur har barns bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3). Barn har fullt och lika människovärde. Barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd. Rättigheterna ska tillförsäkras alla barn oavsett härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl (artikel 2). Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). När en bedömning av vad som är barnets bästa görs bör barn själva få möjlighet att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar, samhällets regler, forskning, samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. I att beakta barns bästa ingår till exempel att beakta barns fysiska och psykiska välbefinnande, tillämpa aktuell kunskap om barns levnadsvillkor, samverka med relevanta aktörer och ha barnperspektiv. Mer om barns bästa finns i SOU 1997:116 kap 6. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. Beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa (artikel 4), vilket kan innebära intressekonflikter. Sammanvägningen av relevanta intressen ska kunna visas. När barnets bästa måste ge vika för andra intressen bör kompensatoriska åtgärder övervägas. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av (artikel 12). Är beslutet något som barn kan anse sig vara berörda av? Har barn fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och fått dem beaktade? Hur? Vad blev resultatet? Eller: Varför inte? I fall där beslutet berör barn på ett personligt plan har barnet fått säga sin mening? Barns åsikter kan fås genom personlig kontakt med barn där de är. De kan också fås genom frågeformulär eller internetomröstningar. Ungdomsrepresentanter eller andra som arbetar nära barn kan agera ombud. Ibland finns underlag med åsikter från barn (till exempel från undersökningar och forum för barns inflytande) som kan användas. När barn uttryckt sina åsikter ska de få uppföljning. Att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter innebär inte automatiskt att beslutet måste följa barnets/barnens åsikter. Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställt principen om barnets bästa, vilket innebär att barns åsikter vägs in som en viktig del tillsammans med annan viktig information i bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp av barns bästa. Som medarbetare och förtroendevald i Knivsta kommun kommer du att erbjudas kompetensutveckling om barnkonventionen. Det finns även utbildade nyckelpersoner som kan vara en resurs. Mer ledning finns att inhämta via bland annat Barnombudsmannen, Rädda Barnen samt Sveriges Kommuner och Landsting.