STOCKHOLMSBAROMETERN

Fjärde kvartalet 211 212-2-7 För andra kvartalet i rad sedan mätningarna startade för drygt tio år sedan ligger konjunkturindikatorn för Stockholms näringsliv under sin genomsnittliga nivå. Stockholmsbarometern minskar från 12 till 3 under 211 års sista kvartal. Stockholm klarar sig bättre än riket som helhet. Konjunktur indikatorn för hela landet minskar från 4 till -1. 211 års sista kvartal minskade antalet anställda för första gången sedan första kvartalet 21 och visade ett nettotal på -6. Kvartalets lyft skedde i livsmedelshandeln där konjunkturindikatorn ökade från -3 till 18. Databranschen och byggindustrin fortsätter att gå bra med nettotal betydligt över näringslivet som helhet, 34 respektive 17. Handeln med motorfordon och uppdragsverksamheten tappade mest men det är finans- och för säkring som går sämst (-21)., chefekonom, Västra Trädgårdsgatan 9 Box 16 5 13 21 Stockholm Tel: 8 555 1 Fax: 8 566 316 www.chamber.se Chefekonom: Ansvarig kommunikation: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se

212 den försiktige generalens år Sverige och Stockholm står naturligtvis inte opåverkat inför det som händer i omvärlden och i synnerhet inom eurozonen just nu. Vi har sett ekonomin bromsa in under hösten och näringslivets förväntningar på det nya året präglas av viss vänta och se -mentalitet. Viktigt att poängtera är att Stockholm i grunden har gynnsamma förutsättningar. Nyligen publicerade den ansedda amerikanska tankesmedjan Brookings en kartläggning som rankat 2 av världens storstadsregioner. 1 Rapporten visar att Stockholm och Stuttgart är de enda Västeuropeiska storstäderna som placerar sig i den globala tillväxttoppen. Låt oss lyfta fram tre förklaringar till detta. För det första så finns det i Stockholm en mix av branscher och människotyper samlat på en plats. Denna mix gör oss mindre sårbara vid en kris och skapar också goda möjligheter för nya affärsidéer att födas. För det andra finns det i Stockholm och Sverige en öppen het för handel med omvärlden, exporten är relativt stor, både av varor och tjänster. För det tredje finns ett nationellt stabilt ekonomiskt ramverk. Naturligtvis är enskilda rankingar endast ögonblicksbilder i en global föränderlig värld, men det understryker att Stockholm kan hävda sig väl på en global spelplan. För att stanna kvar på dessa nivåer krävs dock att Stockholm fortsätter att vara attraktivt för företag att växa och etablera sig i och för människor att flytta till. Investeringar i fler bostäder, infrastruktur och ett gynnsamt skatteklimat är viktiga faktorer. Om Stockholmsbarometern Stockholmsbarometern, som publicerats kvartalsvis sedan år, bygger på den rikstäckande Konjunkturbarometern och tas fram av Konjunkturinstitutet på uppdrag av. Handelskammaren står för analys och kommentarer. Syftet är att ta fram kvalitativa indikationer om konjunkturläget i Stockholms län. Urvalet utgörs av 279 företag fördelat på följande övergripande branschnivåer, svarsfrekvens inom parentes; bygg 125 företag (56%), industri 135 företag (51%), handel 67 företag (46%) och tjänster 1 212 företag (47%). Svaren redovisas i nettotal eller i procenttal beroende på hur frågan ställts. Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. Nettotalet kan således användas för att analysera utvecklingen. Över och under noll anger riktningen. 1 Brookings Global Metro Monitor. Volatility, growth, and recovery 211. 2

STOCKHOLM KLARAR SIG BÄTTRE ÄN RIKET För andra kvartalet i rad sedan mätningarna startade för drygt tio år sedan ligger konjunkturindikatorn för Stockholms näringsliv under sin genomsnittliga nivå. Andra halvan av 211 ligger dock fortfarande över noll och förtroendet har inte nått negativa nivåer vilket vi såg i kölvattnet av Lehmankraschen hösten 28 eller efter IT-kraschen i början av -talet. Den nationella konjunkturbarometern noterades strax under nollan för 211 års sista kvartal. Ännu ser det ut som att trenden från nedgången 28 och 29 håller i sig, Stockholm klarar sig bättre än riket som helhet. Stockholmsbarometern minskar från 12 till 3 under 211 års sista kvartal. Konjunkturindikatorn för hela landet minskar från 4 till -1. 4 3 2 1-1 -2-3 21 23 24 Stockholm Riket Medelvärde Stockholm 25 26 27 28 29 21 211 Konjunkturindikator för Stockholms län och riket 211, nettotal. Stockholmskonjunkturen går bättre än riket. Ser man till branscher står bilhandeln för kvartalets fria fall och dyker ner från ett nettotal på 5 till -29. Uppdragsverksamheten tappar också kraftigt, men från en högre fallhöjd, 28, och landar ändå på 6, en bit över det kritiska nollstrecket. Även finans- och försäkring och tillverkning dalar rejält till -21 respektive -13. Livsmedelshandeln står för kvartalets uppskjut och rör sig från -3 till 18. Det är framförallt inom bygg- och databranschen som ångan hålls uppe, med nettotal på 17 respektive 37, trots viss tillbakagång jämfört med tredje kvartalet 211. På riksnivå är det uppdragsverksamheten som tappar mest mark kvartal fyra följt av handeln med motorfordon och finans. Liksom för Stockholm är det livsmedelshandeln som gör ett ryck uppåt och är kvartalets klättrare. För kvartal ett i år ser de privata tjänstenäringarna och dess delbranscher en ljusning i efterfrågan och det är ungefär dubbelt så många företag som tror på ökad efterfrågan de närmaste sex månaderna. 3

Sysselsättningen viker 211 års sista kvartal minskade antalet anställda för första gången sedan första kvartalet 21 och visade ett nettotal på -6. Till stor del finns förklaringen i tillverkningsindustrin där 49 procent av de svarande företagen anger minskad personalstyrka. Även detaljhandeln, som hade det tufft 211, minskade antalet anställda kvartal fyra. Vart fjärde livsmedelsföretag och 35 procent av sällanköpsföretagen minskade antalet anställda. Majoriteten av detaljhandlarna anger dock en oförändrad arbetsstyrka. Den för Stockholm viktiga näringen för privata tjänster ligger på ett nettotal för antal anställda strax under noll (-5). Data- samt finans och försäkringar backade till nettotal på -12 respektive -1, medan uppdragsverksamheten fortfarande ligger på plus, om något blygsamt nettotal 3. Fortsatt god arbetsmarknad syns i byggbranschen där 55 procent av företagen ökade antalet anställda sista kvartalet 211. Partihandeln och handeln med motorfordon (med nettotal på 21 respektive 23) ökade också antalet anställda i slutet av 211. Vad händer framöver? Som framgår av diagrammet nedan följer förväntningar och utfall av antalet anställda konjunkturindikatorn med viss fördröjning. Detta talar för att vi kommer att se ett fortsatt tapp i antalet anställda framöver. Till viss del bekräftas detta också av företagens planer för de närmsta tre månaderna då samtliga branscher utom livsmedel och uppdragsverksamheten uppvisar sämre nettotal för sina planer att anställa under första kvartalet 212 jämfört med utfallet för föregående kvartal. Vart fjärde livsmedelsföretag och drygt vart fjärde före tag inom uppdragsverksamheten planerar att öka antalet anställda. 5 4 3 Antal anställda, förväntan Antal anställda, utfall Konjunkturindikator 2 1-1 -2-3 -4-5 21 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Sambandet mellan konjunkturindikatorn och sysselsättning 211, nettotal. Antalet anställda följer konjunkturens utveckling med viss fördröjning. Inom databranschen är nettotalet för antal anställda oförändrat för första kvartalet 212 jämfört med sista 211. Hur dataföretagen svarat skiljer sig däremot mellan de två kvartalen. För kvartal fyra 211 svarade majoriteten att antalet anställda var oförändrat. Första kvartalet 212 svarar en tredjedel av företagen att de avser att öka och 45 procent att de ska minska antalet anställda. 4

Brist på arbetskraft, en utmaning för Stockholm, exemplet databranschen Trots viss pessimism och en negativ utveckling av antalet anställda kvarstår bristen på arbetskraft som en viktig utmaning för Stockholm. Hur omfattande bristen på arbetskraft är följer konjunkturen. I diagrammet nedan noterar vi att nio procent av samtliga företag anger brist på arbetskraft, vart tionde byggbolag, närmare vart fjärde inom uppdragsverksamheten och nästan fyra av tio i databranschen. 1 8 6 4 2 21 Näringslivet Databranschen Uppdragsverksamhet Byggindustrin 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Brist på arbetskraft 211, procent. Störst problem med brist på arbetskraft råder inom databranschen, där 4 procent av företagen noterar brist. Det kan tyckas motsägelsefullt med minskat antal anställda samtidigt som det råder personalbrist, men det illustrerar tydligt en av Stockholms näringslivs viktigaste utmaningar, den matchningsproblematik som råder. Databranschen är ett typexempel på detta, arkitekter ett annat. Databranschen är kanske den bransch som under de senaste två åren haft störst bekymmer att hitta personal. Från att ha legat på rekordhöga 9 procent av företagen som haft personalbrist under första halvåret förra året, rasade branschen ner till 36 procent tredje kvartalet 211. Fjärde kvartalet var 39 procent. När vi summerar 211 ser vi således hur bristen stabiliserar sig på en nivå där strax under fyra av tio företag har brist på arbetskraft. En tredjedel anger brist på personal som främsta hinder för företagets verksamhet. Detta är inte bara ett bekymmer på kort sikt utan också på medeloch lång sikt. IT- och telecomföretagen beräknar att inom de närmsta tre åren kommer det finnas mellan 1 15 tjänster som inte kan fyllas. Den kraftiga efterfrågan förklaras till stor del av att hårdraget alla företag i princip är mjukvaruföretag idag. Alltifrån sjukvården, där mjukvaror och IT har kommit att bli ett viktigt verktyg för såväl ökad kvalitet som effektivitet, till bilindustrin, Bill Ford lär ha sagt Jag säljer inte bilar, jag säljer datorer på hjul. 5

8 6 4 2-2 -4-6 21 23 24 25 Förväntan Utfall 26 27 28 Utfall och förväntan, antal anställda 212, nettotal. 29 21 211 I diagrammet ovan, som visar utfall och förväntan av antalet anställda i databranschen kan vi se hur bristen på arbetskraft ger avtryck i skillnadenen mellan de högre ställda förväntningarna och faktiskt utfall de senaste två åren. 6

KONFIDENSINDIKATORN I BRANSCHER Splittrad utveckling i handeln, mer mat och mindre motor Handeln, som består av delbranscherna partihandel, detaljhandel (livsmedelshandel och sällanköp) samt handel och reparationer av motorfordon är tillsammans med företagstjänster Stockholms största och viktigaste sektorer. Tillsammans står de för nästan 3 procent av länets anställda. Under det senaste året har konfidensindikatorn för handeln som helhet varit negativ och utvecklingen i Stockholm har varit näst intill identisk med den för riket som helhet. Förra årets sista kvartal har fallet utför dock stannat av och nettotalen för handeln hamnar på -3 för Stockholm och -4 för riket. 4 3 2 1-1 -2-3 21 23 24 Stockholm Riket Medelvärde Stockholm 25 26 27 28 29 21 211 Konfidensindikator för handeln, nettotal. Livsmedelshandeln såg en återhämtning under förra årets sista kvartal. Konfidensindikatorn steg från -3 till 18. Försäljningsvolymens faktiska utfall var det bästa sedan första halvan av 29. Detta återspeglas också i branschens förväntningar. Branschen repar sig. Framförallt sticker förväntningarna om antalet anställda ut. Trots ett måttligt nettotal på 8 är detta den högsta noteringen på elva år, sedan första halvåret 21. Sällanköpsvaruhandeln har haft det trögt under större delen av förra året. Konfidensindikatorn steg marginellt från -16 till -14 i kvartal fyra jämfört med kvartalet innan. Branschen har sett minskade försäljningsvolymer, vilket satt sina spår i form av stora lagervolymer under året som gick. Inte minst gäller detta sport- och klädbranschen som under våren beställde in vintersortimentet med två iskalla vintrar färskt i minnet och ett läge i god konjunktur. När hösten istället präglades av eurozonoro och milt väder blev det trångt på lagret. Försäljningspriserna under kvartal fyra 211 vittnar om att detta, vart fjärde företag sänkte priserna. Handeln med motorfordon hade precis kommit upp i fart efter att ha stått parkerad på långtidsparkering under de krisiga tiderna 28 och 29, när man fick se en skaplig tvärnit under förra årets sista kvartal. Konfidensindikatorn sjönk från 5 till -29. 7

Partihandeln tuffar på men i en lägre takt än för ett år sedan och vi kan se hur branschen anpassar sig till det osäkra läget i form av dämpning av inköp av varor, från 28 till -3 mätt i nettotal. Konfidensindikatorn minskade marginellt från 2 till 1. 6 4 2-2 -4-6 -8 21 23 Livsmedelshandel Sällanköpsvaruhandel Handel med motorfordon Partihandel 24 25 26 27 28 29 21 Konfidensindikator för delbranscherna inom handeln i Stockholms län, nettotal. Handeln hålls uppe av livsmedelshandeln medan sällanköp och handeln med motorfordon tynger ner 211 Handelns förväntningar på 212 är överlag goda. Partihandeln tror på en måttlig utveckling av försäljningsvolymerna på tre och sex månaders sikt, nettotalen ligger på 16 respektive 18. Majoriteten tror på oförändrat läge. Livsmedelsbranschen är stärkt efter gott utfall i slutet av 211 och tror på ett bra första halvår 212. Endast åtta procent tror på sämre tider tre och sex månader framåt. Även sällanköpsvaruhandeln har goda förhoppningar på framtiden, 89 procent tror på ett bättre eller oförändrat första kvartal i år. På sex månaders sikt är motsvarande siffra 95 procent. Pessimisterna finner vi i handeln med motorfordon och verkstäder där nettotalet för första kvar talet 212 hamnar på -2 efter nio kvartal av stark framtidstro. Byggindustrin dippar inte Byggindustrin fortsätter att ånga på i Stockholm. Konfidensindikatorn sjönk marginellt från 18 till 17 förra årets sista kvartal, men det är fortfarande betydligt bättre än branschens genomsnitt på 1. I utfallet överträffade såväl byggande som antal anställda branschens förväntningar under förra årets sista kvartal. Byggandet hamnade på nettotal 34 och antalet anställda på 38. Trots detta är branschen försiktig i sina förväntningar på första kvartalet i år. Orderboken fylldes inte på som förväntat under sista kvartalet förra året (nettotal -18) och branschen ser avvaktande på 212, för helåret tror endast fyra procent av de svarande att utsikterna på byggmarknaden kommer att förbättras på ett års sikt. Två tredjedelar tror dock på ett oförändrat läge. Under 211 har byggbranschens förväntningar på anbudspriserna justerats ner stegvis och ligger nu på nettotal -14, vilket innebär att de närmat sig föregåen de kvartals utfall på nettotal -21. Det finns främst två skäl till att byggbranschen hålls tillbaka. Fyra av tio bygg företag lyfter fram otillräcklig efterfrågan, som det främsta hindret för verksamhetens utveckling och nästan lika många, 34 procent, anger finansiella restriktioner som största bekymret. 8

8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 21 23 24 25 Stockholm Riket Medelvärde Stockholm 26 27 28 Konfidensindikator för byggindustrin, nettotal. Byggindustrin i Stockholm fortsätter att ånga på i en högre takt än riket som helhet. Stockholms byggsektor fortsätter att ligga på betydligt högre nivåer än branschen på riksnivå, som ligger i ett oförändrat läge runt noll. Tillverkningsindustrin såg bottennotering för produktionen, men ljusning i sikte? 29 21 211 Tillverkningsindustrin har föga förvånande tagit stryk av oron till följd av krisen i eurozonen. Förra kvartalet hamnade produktionsvolymen på den sämsta noteringen, -4, sedan mätningarna startade för tolv år sedan. Likaså djupdyker exportorderstocken som noterar -51. Även hemmamarknaden är motig för industrin. Denna backade tre av fyra kvartal förra året. Tydligt är att industrin lider av efterfrågesvikt, 65 procent av de tillfrågade i branschen anger efterfrågeläget som den trånga sektorn för verksamhetens utveckling. Vi kan också notera att priset på exportmarknaden sjunkit kraftigt. Detta är dock en trend som pågått under de senaste tre åren till följd av stärkt krona. Fjärde kvartalet angav tre av fyra företag att exportpriserna minskat. Antalet anställda i tillverkningsindustrin har minskat kraftigt under hela 211. 3 2 1-1 -2-3 Stockholm Riket Medelvärde Stockholm -4 21 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Konfidensindikator för tillverkningsindustrin, nettotal. Tillverkningsindustrin hade ett tufft år 211, konfidensindikatorn noterar ett nettotal på -13. 9

Visst ljus i mörkret kanske industrin ändå kan skönja 212. 211 års sista kvartal blev utfallet inte så illa som branschen befarat. Utfallet hamnade på -42 och förväntningarna på -53. Sannolikt har detta utfall också präglat industrins förväntningar avseende antalet anställda under innestående års första kvartal. Fallet har dämpats och förväntningarna ligger näst intill oförändrade. Det är tydligt att branschen inte hoppar jämfota av glädje direkt utan antar en avvaktande position och inväntar vad som sker i dess omvärld. De positiva tendenserna finner också stöd i Inköpschefsindex som Swedbank presenterade 1 februari 212. Där noterades en blygsam uppgång i industrikonjunkturen i januari för första månaden på ungefär ett halvår. Finans och försäkring tynger och data lyfter upp de privata tjänstenäringarna De privata tjänstenäringarna är den största sektorn i Stockholmsbarometern och utgör 58 procent av det totala urvalet i undersökningen. Näringen har upplevt en negativ utveckling under 211 men slutar ändå på ett nettotal på 7 vid årets slut, vilket är bättre än branschen på riksnivå där motsvarande tal är -7. Som framgår i diagrammet nedan är finans- och försäkringsverksamheten den delbransch som haft det tuffast under 211 med ett sista kvartal som landar på -21. Uppdragsverksamheten har fram till sista kvartalet legat över privata tjänstenäringar som helhet men föll kraftigt mellan tredje och fjärde kvartalet från 28 till 6. Databranschen är den delbransch som klarat sig bäst och landar fjärde kvartalet på netto 34. 8 6 4 2-2 Privata tjänstenäringar Datakonsulter & dataservice Uppdragsverksamhet Finans- och försäkringsverk. -4 21 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Konfidensindikator för privata tjänstenäringar, nettotal. Datakonsulter och dataservice fortsätter att dra de privata tjänstenäringarna. Datakonsulter och dataservice går bra och tror på ett bra 212 Databranschen fortsätter att gå starkt. Inget företag i panelen har svarat att utvecklingen av företagets verksamhet har varit negativ under fjärde kvartalet och mer än vart tredje företag ser en ökad efterfrågan på företagets tjänster. Men även solen har sina fläckar. 6 procent av företagen har sett en negativ utveckling av volymen på inneliggande uppdrag och på frågan om vilket som är det främsta hindret för företagets verksamhet så svarar över hälften, 52 procent, att det är otillräcklig efterfrågan. 1

Fortfarande utmärker databranschen sig när det gäller brist på arbetskraft. Hela 39 procent har brist på personal och en tredjedel, 32 procent, anger detta som främsta hinder för företagets utveckling. Antalet anställda är oförändrat i två av tre svarande företag i databranschen. Första kvartalet innevarande år är det också en tredjedel av företagen som planerar att öka antalet anställda. Samtidigt svarar fler, 45 procent, att de avser att minska antalet anställda, nettotalet landar därför på -12. 8 6 4 2-2 -4 21 23 24 Stockholm Riket Medelvärde Stockholm 25 26 27 28 29 21 Konfidensindikator för datakonsulter och dataservice, nettotal. Under 211 utvecklades databranschen starkare i Stockholm än i riket. 211 Sammantaget bedömer branschen efterfrågan på sina tjänster som ljus. Nettotalet ligger på 33 när 39 procent positiva företag vägs mot 6 procent negativa. Branschen verkar också tro på en ljusning under 212. På sex månaders sikt tror hela 57 procent på en positiv efterfrågeutveckling. Viss försiktighet men god framtidstro i uppdragsverksamheten Uppdragsverksamhetens konfidensindikator sjunker kraftigt sista kvartalet till nettotal 6, vilket förstås är lågt jämfört med det historiska snittet på 3. Branschen har liksom näringen för privata tjänster som helhet sjunkit stegvis under hela förra året. Uppdragsbranschen som kännetecknats av optimism de senaste två åren antar en mer försiktig hållning efter utfall som inte levt upp till förhoppningarna. Branschens förväntningar på efterfrågan av företagens tjänster ligger nu på 4, nära föregående kvartals utfall på 2. Volymen på inneliggande order minskar kraftigt för andra kvartalet i rad och hamnar nu på -4. Hälften av företagen anger otillräcklig efterfrågan som det främsta hindret för företagets verksamhet och 16 procent anger brist på arbetskraft. Även om en stor grupp av de tillfrågade tror på en oförändrad efterfrågan framöver så finns det en framtidstro i branschen. Vart fjärde företag tror på ökad efterfrågan på företagets tjänster de närmsta tre månaderna och om horisonten förlängs till sex månaders sikt ökar andelen till 45 procent. 11