Remissvar Sida 1(23) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-286 Marguerite Sjöström- Josephson Hans Förnestig VD Yttrande över förslag till reviderad hybridmodell (ver 8.0) och prismetod 1 Sammanfattning I grunden verkar Stokab och PTS mot samma inriktning, d.v.s. att skapa goda konkurrensförutsättningar till fördel för marknadens aktörer och konsumenterna. Stokab har goda kunskaper om hur fibermarknaden de facto fungerar och är angelägen att kunna dela med sig av denna till PTS med avsikt att öka valfriheten för konsumenterna genom att såväl stimulera fiberutbyggnaden som främja konkurrensen på marknaden. Vi välkomnar att PTS till viss del har tagit hänsyn till de synpunkter och redogörelser som Stokab framfört i tidigare yttranden. De justeringar som hitintills skett är dock tyvärr inte till någon del tillräckliga för att de gemensamma målen ska kunna uppfyllas. Såsom PTS förslag till kalkylmodell för närvarande är utformat, kommer ett införande av denna att hämma konkurrensen och motverka den önskvärda utbyggnaden av fibernät. Detta till nackdel för marknadens aktörer och i slutändan för konsumenterna vars valfrihet kommer att bli mer begränsad än vad den behöver vara. Därtill är risken stor att renodlade fiberleverantörer slås ut från marknaden och fiberinfrastrukturen återmonopoliseras vilket i sin tur leder till att en evig prisreglering blir nödvändig. Stokab har vid flera tillfällen under samrådsprocessen fört fram dessa farhågor som tyvärr visar sig besannas i föreliggande förslag till kalkylmodell för det fasta nätet. En av de allvarligaste bristerna är att PTS förslag fortfarande innebär att kostnadsresultatet för fibertillträde inte är baserat på relevanta och faktiska kostnader, vilket kommer att leda till att ingen aktör på marknaden kommer att kunna investera i fibernät som bär sig, d.v.s. där investeringen kan täckas av de ersättningar kunderna erlägger. Det kan påpekas att detta förhållande även kommer att gälla för den reglerade operatören ( SMP-operatören ) som dock p.g.a. av sitt innehav av den befintliga kopparinfrastrukturen har möjlighet att täcka kostnaderna för fiberinvesteringen med intäkter från andra abonnemangstjänster och tjänster i sitt andra nät (kopparnätet) 1. Detta kan av naturliga skäl varken rena svart fiberleverantörer eller andra aktörer göra, vilket i sig leder till en konkurrenssnedvridning och kommer på sikt innebära att endast SMP-operatören kan tillhandahålla fibertillträde. PTS har nu ett ansvar för att detta inte inträffar och måste därför som ett minimum se till att: 1 Consolidation model I Parameters rad 582, PTS assumption; 50 % is the competing operators market share at the site (house). PTS reducerar därvid produktionskostnaden med 50 % för ersättning från SMP-operatörens andra grossisttjänster.
Sida 2(23) i) De faktiska kostnaderna ligger till grund för kostnadsresultatet för svart fiberprodukterna varvid skillnaderna mellan de olika näten, kopparrespektive fiberbaserade, beaktas i den praktiska utformningen av prisregleringen. Eftersom fibernäten ännu inte är utbyggda är det mycket angeläget att kalkylmodellen ger en rättvisande bild av verkliga förhållanden. ii) Samförläggning kalkyleras med utgångspunkt från vad som är faktiskt möjligt. PTS utgår från att 40 % av kostnaden kan reduceras vid all (100 %) förläggning av accessnät. Bakom detta ligger helt orealistiska antaganden. Stokab vill även framhålla vikten av att regleringen inte utformas så att låga periodiska avgifter kan kompenseras med höga engångsavgifter. Det skulle skapa trösklar för alla aktörer på marknaden att köpa fibertillträde och därmed hämma svart fibermarknaden. PTS föreslår tre olika betalningsmodeller; (i) svart fiber till flerfamiljshus (per access) FTTB 2, (ii) svart fiber till flerfamiljshus (per lägenhet) FTTH 3 och (iii) svart fiber till flerfamiljshus med kostnad per meter. Stokab är mycket positiv till att PTS öppnar upp för möjligheten att kunna välja att prissätta anslutning till flerfamiljshus baserat på kostnaden för en enskild lägenhet (FTTH). Detta skapar incitament för fler än en operatör att köpa accesser i ett flerfamiljshus vilket ger fler valmöjligheter för hushållen/konsumenterna och hindrar inlåsningseffekter i huset. Betalningsmodellen FTTB är den gängse modellen på marknaden idag och kommer alltid att finnas kvar i första hand för företagsanslutningar. För hushållsmarknaden skapar den dock incitament för inlåsningseffekter vilket noggrant måste beaktas vid en eventuell prisreglering. Stokab ställer sig mycket tveksam till ett meterbaserat pris för själva accessnätet då det blir oklart vilka faktiska priser som kan komma att tillämpas då modellen brister både i förutsebarhet och transparens. Modellen kommer i likhet med FTTB alltid att finnas kvar för företagsanslutningar. Avslutningsvis vill Stokab framhålla att ett av syftena med regleringen inom området för elektronisk kommunikation är att uppnå målen i Sveriges bredbandsstrategi 4. Regeringen påpekar särskilt att utmaningen på området för elektronisk kommunikation är att få till en fungerande konkurrens och att marknadsaktörerna ges förutsättningar att investera. 5 Föreslagna kostnadsorienterade priser för svart fiber till flerfamiljshus ger starka incitament att inte investera i ny fiberinfrastruktur. Om prisregleringen ska kunna verka i riktning 2 Fiber To The Building (FTTB) 3 Fiber To The Home (FTTH) 4 Bredbandsstrategi för Sverige, N2009/8317/ITP, 3 november 2009 ( Bredbandsstrategi ), av vilken framgår bl.a. att den pågående teknikutvecklingen med krav på tillgång till bredband med hög hastighet och hög kvalitet kommer att kräva en betydande utbyggnad av fibernät. 5 Bredbandsstrategi, sidorna 18f.
Sida 3(23) mot att regeringens mål ska kunna uppnås så måste PTS analysera effekterna som ett införande av föreslagen kalkylmodell kan få på marknaden. Med anledning av att den föreslagna prisregleringen utgör ett kraftfullt statligt ingripande på marknaden så måste, enligt Stokabs uppfattning, förslaget till kalkylmodell för det fasta nätet samrådas ytterligare en gång efter erfoderliga justeringar innan den fastställs. 2 Bakgrund PTS har i sitt samrådsdokument avseende kalkylmodellen för det fasta nätet och förslaget till reviderad hybridmodell och prismetod efterfrågat marknadens synpunkter på samtliga aspekter av modellen. PTS har därvid även särskilt efterfrågat synpunkter och kommentarer på vissa specifika förändringar av modellen och prismetoden som gjorts i den aktuella revideringen. Hybridmodellen och prismetoden ska användas tillsammans av PTS för att omvandla kostnader i hybridmodellen till kostnadsorienterade priser. Dessa kostnadsorienterade priser ska i sin tur utgöra utgångspunkt för PTS granskning av SMP-operatörens prissättning. Även om det endast är SMP-operatören som direkt är föremål för PTS reglering, kommer samtliga övriga aktörer på marknaden och marknaden som sådan också påverkas av prisregleringen i mycket stor utsträckning. Detta bl.a. eftersom prissättningen på de produkter och tjänster som regleras, exempelvis tillträde till SMP-operatörens fibernät, kommer att utgöra kostnadsnormen på marknaden. Mot denna bakgrund är det naturligtvis av grundläggande betydelse att hybridmodellen och prismetoden utformas och kopplas ihop på ett sådant sätt att de, när de tillämpas, uppfyller de underliggande syftena med prisregleringen som sådan och i övrigt ger önskat resultat. PTS har uttryckt att kalkylmodellen för fasta nätet främst har till syfte att bl.a. främja konkurrens, främja investeringar i infrastruktur genom att skapa neutralitet i valet mellan att hyra en grossistprodukt av SMP-operatören och att bygga egen infrastruktur, skapa bättre utbud och valmöjligheter för konsumenterna bl.a. genom att hindra inlåsningseffekter, samtidigt som tillämpningen skall skapa en förutsägbar och jämn spelplan för samtliga marknadsaktörer. 6 Stokab, vars verksamhet syftar just till att skapa goda förutsättningar för IT-utvecklingen och vars uppdrag bl.a. är att bygga ut en öppen och konkurrensneutral fiberinfrastruktur som kan möta framtidens kommunikationsbehov samt skapa konkurrens och mångfald 7, instämmer helt med dessa PTS målsättningar. När det gäller synen på prisreglering som metod för att nå de eftersträvade målen hänvisar Stokab till tidigare ingivna yttranden. 6 Se exempelvis Samrådsdokumentet, sidorna 2 och 12. Se även PTS beslut av den 24 maj 2010 avseende marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) dnr: 07-1757/23( Skyldighetsbeslutet ), sidorna 276, 278 och 287. 7 Stokab årsredovisning 2009, sidan 3.
Sida 4(23) Stokab har noggrant analyserat PTS förslag till hybridmodell och prismetod. Stokab redogör i detta yttrande för sina synpunkter på förslaget och presenterar förslag till hur detta kan utformas/ändras för att uppnå PTS ovan beskrivna syften. Stokab redogör vidare i ett särskilt avsnitt för sina synpunkter och kommentarer på PTS särskilda frågor. Stokab följer till sist även upp sina tidigare framförda synpunkter. 3 Synpunkter på förslag till reviderad hybridmodell och prismetod 3.1 Avsikten med neutrala incitament mellan kopparanslutning, FTTB och FTTH PTS anger att en utgångspunkt för att över huvud taget tillåta en differentierad prissättning för olika typer av fibertillträden är att det finns neutrala incitament mellan kopparanslutning, FTTB och FTTH. Anledningen anges vara att det ska finnas möjlighet för olika anslutningsformer på marknaden. Detta utgör enligt Stokabs uppfattning inget hinder för att PTS i den praktiska utformningen av prisregleringen tar hänsyn till de faktiska skillnaderna mellan de olika näten (kopparoch fibernäten). Det faktum att kopparnäten är en gammal (avskriven) infrastruktur och att fibernäten till övervägande del inte är utbyggda är en av de avgörande skillnader som naturligtvis måste beaktas. Mot denna bakgrund ter det sig orimligt att kostnadsresultatet för en kopparförbindelse (hel ledning) är betydligt högre än för svart fiberprodukterna i geotyp 1 och 2. Detta måste rättas till i kalkylmodellen genom att kostnadsresultatet för svart fiber sätts utifrån den faktiska produktionskostnaden. PTS har tidigare hänvisat till principen om teknikneutralitet och till att kommissionen i sin rekommendation utgå[r] ifrån ett teknikneutralt tillträde till nätinfrastruktur i förhållande till frågan om den felaktiga kostnadsallokeringen från svart fiber till andra abonnemangskunder/grossisttjänster. Av denna anledning vill Stokab även i detta sammanhang framhålla att för det fall PTS med neutrala incitament menar att de kostnadsorienterade priserna ska beräknas på basis av att kostnader för koppar och fiber är desamma eller att det ska kosta lika mycket att ansluta sig oberoende av infrastruktur, är detta alltjämt ett felaktigt tillvägagångssätt. Som Stokab redan tidigare påpekat innebär principen om teknikneutralitet, såsom denna kommer till uttryck i kommissionens rekommendation, inte att det på något sätt ska vara kostnadsmässigt likvärdigt att bygga ut exempelvis fibernät och kopparnät, utan att PTS i sin analys av vilka marknader som ska bli föremål för reglering ska ta hänsyn till alla typer av nätinfrastruktur och inte begränsa sig till en särskild typ av elektronisk kommunikationsteknik. Stokab hänvisar i övrigt till vad som tidigare angivits i bolagets yttranden. 8 8 Yttrande avseende effekterna på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) till följd av kostnadsresultat i slutlig BU-modell V7.95, 22 december 2010, ingivet av Advokatfirman Hammarskiöld & Co på uppdrag av Stokab ( Yttrande Hammarskiöld & Co ).
Sida 5(23) 3.2 Utgångspunkten måste vara att främja fiberutbyggnaden och konkurrensen För att hybridmodellen och prismetoden ska kunna uppfylla de av PTS angivna syftena som beskrivs i avsnitt 2 ovan, anser Stokab att de måste utformas så att de: Bygger på marknadsmässiga antaganden om de underliggande kostnaderna så att det blir företagsekonomiskt lönsamt att investera i utbyggnad av fibernät för såväl SMP-operatören som för en ekonomiskt effektiv operatör (såsom t.ex. ett enskilt stadsnät eller annan renodlad svart fiberleverantör). Därigenom främjas investeringar i infrastruktur så att marknaden kan växa och neutralitet i valet mellan att hyra en grossistprodukt av SMP-operatören och att bygga egen infrastruktur skapas. Ger fler än en operatör möjlighet och incitament att tillhandahålla slutkundstjänster i en fastighet. Därigenom ökar konkurrensen inom fastigheten, inlåsningseffekter för konsumenterna förhindras och det skapas bättre utbud samt fler valmöjligheter för hushållen/konsumenterna. Gör det möjligt för såväl SMP-operatören som andra operatörer att differentiera sin prissättning exempelvis beroende på ansluten volym, avtalstidens längd, kundernas olika behov av servicenivåer och utifrån olika tilläggstjänster. Därigenom skapas bättre utbud och fler valmöjligheter för konsumenterna. Är enkla, tydliga och transparenta. Därigenom skapas en förutsebar spelplan för samtliga marknadsaktörer. Resulterar i att konkurrensen på marknaden främjas. 3.3 Betalningsmodellerna, FTTB, FTTH och per meter, måste ha sin utgångspunkt från marknadsmässiga antaganden Vad gäller tillträde till svart fiber till flerfamiljshus redovisar PTS förslag till hybridmodell tre olika kostnadsresultat för vad som i grunden utgör tre olika betalningsmodeller; (i) svart fiber till flerfamiljshus (per access) FTTB, (ii) svart fiber till flerfamiljshus (per lägenhet) FTTH och (iii) svart fiber till flerfamiljshus med kostnad per meter. Anledningen till att PTS i samband med revideringen av kalkylmodellen har valt att även redovisa ett kostnadsresultat per lägenhet är att PTS vill samråda om möjligheten att låta SMP-operatören kunna välja att prissätta anslutning till flerfamiljshus baserat på kostnaden för en enskild lägenhet alternativt kombinera olika erbjudanden beroende på storleken på flerfamiljhus, samt utforma affärsmodeller baserat på detta.
Sida 6(23) Stokab är mycket positiv till att PTS öppnar upp för möjligheten att kunna välja att prissätta anslutning till flerfamiljshus baserat på kostnaden för en enskild lägenhet. En sådan möjlighet ger enligt Stokabs uppfattning incitament för fler än en operatör att köpa accesser i ett flerfamiljshus, vilket i sin tur skapar konkurrens inom huset, ger fler valmöjligheter för hushållen/konsumenterna och hindrar inlåsningseffekter, d.v.s. att det exempelvis p.g.a. exklusivitetsavtal endast finns en operatör etablerad i fastigheten som erbjuder fiberbaserade tjänster till hushållen. Stokab ställer sig mycket tveksam till ett meterbaserat pris. Stokab antar att PTS har utgått från samma nivå (ca 3 000 kr) för de periodiska avgifterna för alla tre betalningsmodellerna. Det blir dock oklart vilka faktiska priser som kan tillämpas utifrån det meterbaserade kostnadsresultatet. De skulle likväl kunna leda till orimligt höga avgiftsnivåer som orimligt låga avgiftsnivåer. Stokab kan identifiera tre olika tillämpningar för det meterbaserade kostnadsresultatet: i) Det faktiska avståndet mellan nätanslutningspunkten till flerfamiljshuset i varje enskilt fall. Nättopologin ser olika ut i olika geografiska områden samt även mellan olika nät (koppar- och fiberbaserade), men sist men inte minst mellan SMP-operatörens och andra svart fiberleverantörers nät. Brister föreligger således i såväl förutsebarhet som transparens. ii) Det genomsnittliga avståndet i SMP-operatörens nät. Detta skulle innebära ett fast pris likartat FTTB. Detta är dock inte transparent med andra svart fiberleverantörers nät. iii) Det faktiska avståndet för förbindelser som inte sträcker sig mellan närmsta nätanslutningspunkt och flerfamiljshuset, utan mellan en annan koncentrationspunkt inom < 10 km från flerfamiljshuset. 9 En köpare skulle således få stora svårigheter att i förväg avgöra nivån på den periodiska avgiften med ett meterbaserat pris i accessnätet då modellen brister både i förutsebarhet och transparens. Stokab avråder därför från att det meterbaserade kostnadsresultatet skall ingå i kalkylmodellen för det fasta accessnätet. Däremot bör PTS klargöra hur denna betalningsmodell kan ligga till grund för prissättningen för längre förbindelser, som inte sträcker sig från närmsta nätanslutningspunkt till flerfamiljshuset (accessnätet), utan från en annan en koncentrationspunkt till ett flerfamiljshus med ett längsta avstånd om < 10 km. Frågan är angelägen eftersom denna nätstruktur inte ingår i det faktiska accessnätet utan har en sträckning som snarare kan hänföras till terminerande avsnitt som ingår i marknad 6, hyrda förbindelser. Stokab anser även att en utformning av hybridmodellen och prismetoden som möjliggör för tillträdande operatörer att i varje enskilt fall välja den betalningsmodell som passar deras respektive affär bäst, d.v.s. att ersättning antingen erläggs för hela fastigheten eller per anslutning till enskilda lägenheter, är bra. För att en sådan 9 Se vidare Skyldighetsbeslutet (Tillträde till fiber mellan anslutningsnoder), sidan 203.
Sida 7(23) flexibilitet skall kunna åstadkommas samtidigt med att de inledningsvis beskrivna syftena med hybridmodellen och prismetoden uppnås måste dessa utformas så att: De inte styr kunden att köpa en viss typ av anslutning under vissa förutsättningar. Fiberleverantören kan räkna hem investeringen, d.v.s. få ersättning för sina faktiska produktionskostnader, oavsett vilken betalningsmodell operatören väljer. En förutsättning för detta är naturligtvis att priset för tillträde bygger på marknadsmässiga antaganden om de underliggande kostnaderna (vikten av detta utvecklas ytterligare i avsnitt 4.4 nedan). 10 Hybridmodellen och prismetoden måste alltså utformas så att de fungerar neutralt i förhållande till de olika betalningsmodellerna. De måste även utformas så att de är neutrala för en tillträdande operatör i valet att hyra en grossistprodukt av SMP-operatören eller att bygga en egen infrastruktur. Stokab vill även framhålla vikten av att regleringen inte utformas så att låga periodiska avgifter kan kompenseras med höga engångsavgifter. Det skulle skapa trösklar för alla aktörer på marknaden att köpa fibertillträde och därmed hämma svart fibermarknaden. Särskilt för mindre operatörer, med normalt sett en svag kassalikviditet, skulle denna inträdesbarriär leda till att de överhuvudtaget inte kan träda in på marknaden. 3.4 PTS utgångspunkter för FTTB, FTTH och per meter I förslaget till hybridmodell och det därpå baserade kostnadsresultatet för FTTB, FTTH och meterbaserade kostnader använder sig PTS av följande utgångspunkter: Generella antaganden för FTTB och FTTH i) Kostnad per lägenhetsanslutning och kvartal uppgår till 163 kronor. Kostnaden är resultatet av PTS arbete med LRIC modellen. ii) Genomsnittligt antal lägenheter per fastighet är 37 stycken. iii) Kostnaden för hel flerfamiljsfastighet uppgår till 6 031 kronor (163*37) iv) Penetrationsgraden, d.v.s. antalet lägenheter i ett flerfamiljshus som förväntas ansluta sig med fiber, uppskattas till 50 %. FTTB i) Enligt PTS kostar en fastighetsanslutning med fiber 3 010 kronor per kvartal. Kostnaden beräknas genom att multiplicera kostnaden per lägenhet med det antal lägenheter i en flerfamiljsfastighet som antas ansluta sig med fiber (163 kronor * 18,5 lägenheter). Denna kostnad skall enligt PTS utgöra grund för den kostnadsorienterade prissättningen vid tillämpning av prismetoden för fiber. 10 Detta är naturligtvis en förutsättning även om PTS skulle besluta att endast reglera antingen FTTB eller FTTH.
Sida 8(23) ii) I sin beräkning antar PTS en 50 %-ig penetrationsgrad till fibernätet. Detta innebär att det finns en betalande kund för halva den faktiska kostnaden för en fastighetsanslutning med fiber. När det gäller den andra halvan av kostnaden utgår PTS från att denna finansieras av andra abonnemangskunder/kopparbaserade tjänster som den effektiva operatören antas tillhandahålla/ha. PTS räknar dock inte, såsom normala affärsmodeller 11, med att de som faktiskt antas köpa fibertillträde och nyttja nätet, d.v.s. den förväntade penetrationsgraden, ska bära hela kostnaden. iii) På basis härav halverar PTS kostnadsresultatet för fiberanslutning för ett flerfamiljshus från 6 031 kronor per access till 3 010 kronor per access. 12 PTS räknar således med att hybridmodellens kostnadsresultat för en sådan anslutning endast uppgår till hälften av den faktiska produktionskostnaden. FTTH i) Enligt PTS kostar en lägenhetsanslutning med fiber 163 kronor per kvartal. Denna kostnad skall enligt PTS utgöra grund för den kostnadsorienterade prissättningen vid tillämpning av prismetoden för fiber. ii) Vid denna nivå på 163 kronor per lägenhet och kvartal krävs att samtliga hushåll, d.v.s. 100 %-ig penetration, ansluter sig med fiber för att den totala kostnaden för att ansluta en flerfamiljsfastighet skall bli täckt. iii) Vid antagandet om en 50 %-ig penetrationsgrad till fibernätet uppstår samma situation som beskrivits ovan för FTTB. PTS halverar kostnadsresultatet för fiberanslutning för ett flerfamiljshus från 6 031 kronor per access till 3 010 kronor per access. Antaganden för det meterbaserade kostnadsresultatet i) Utgår från SMP-operatörens kopparbaserade nätinfrastruktur. ii) Ett avstånd om 1 379 meter mellan nätanslutningspunkten och flerfamiljshuset. iii) Kostnadsresultatet för svart fiber till flerfamiljshus är 2,2 kronor/meter i geotyp 1. iv) Enligt PTS blir då kostnaden för att ansluta ett flerfamiljshus 3 034 kronor. v) PTS räknar även i denna modell med att kostnaden för anslutningen endast uppgår till hälften av den faktiska produktionskostnaden. De är således samma utgångspunkter som ligger till grund för PTS föreslagna betalningsmodeller, FTTB, FTTH och den meterbaserade, vilket i realiteten leder till en underprissättning av svart fibernät på marknaden. Att i kostnadsresultatet för de 11 Se exempelvis PTS egna uttalande att det är i linje med de flesta affärsmodeller som för närvarande tillämpas på slutkundsnivå att tillmäta användningen av en tjänst betydelse vid fördelningen av produktionskostnaden för den aktuella tjänsten. PTS anger att Om exempelvis den totala investeringen i ett accessnätsområde är XX miljoner kronor så är det rimligt att fördela denna kostnad efter användningen (antal kunder). PTS konsultationssvar på samråd om bottom-up modellen, dnr. 10-420/2.1.2, 2 november 2010, sidan 16. 12 Svar från PTS i presentation vid möte den 25 november 2010. Se även Consolidation model I Parameters, rad 582, PTS assumption; 50 % is the competing operators market share at the site (house). PTS reducerar därvid produktionskostnaden med 50 % för SMP-operatörens ersättningar från andra grossisttjänster.
Sida 9(23) periodiska avgifterna allokera hälften av produktionskostnaderna till andra abonnemangskunder/grossisttjänster kommer att motverka byggandet av operatörsneutrala fibernät i Sverige. Affärsintresset både hos SMP-operatören och andra aktörer på marknaden kommer att inriktas på att i största möjliga utsträckning kunna tillhandahålla andra grossisttjänster än svart fiber i accessnätet för vilka lönsamheten kan förväntas bli mycket god. Då nätstrukturen för FTTH ännu inte är utbyggd utgör detta, enligt Stokabs uppfattning, ett allvarligt hot för att denna produkt överhuvudtaget ska kunna introduceras på marknaden inom överskådlig tid. Stokab anser att det är felaktigt av PTS att i hybridmodellens kostnadsresultat, vilket skall återspegla den faktiska produktionskostnaden för en ekonomiskt effektiv operatör, räkna bort halva den faktiska kostnaden. Ett sådant tillvägagångssätt resulterar i en alldeles för låg utgångspunkt när det kostnadsorienterade priset skall beräknas enligt prismetoden. Stokab hänvisar i detta avseende i huvudsak till ingivna yttranden och till sina kontakter med PTS i övrigt. 13 PTS påpekar vid ett flertal tillfällen att de kostnader som beräknas enligt hybridmodellen inte utgör priser. 14 Stokab är naturligtvis medvetet om detta. Det är dock onekligen så att hybridmodellen kostnadsresultat utgör grund för beräkningen av kostnadsorienterade priser utifrån prismetoden och att utgångspunkten för prissättningen är att SMP-operatörens genomsnittliga pris per tjänst ska motsvara den genomsnittliga kostnaden per tjänst enligt modellen. 15 Mot denna bakgrund är det naturligtvis en grundläggande förutsättning att hybridmodellens kostnadsresultat måste motsvara den faktiska produktionskostnaden för en effektiv operatör. 4 Aspekter som måste beaktas vid utformningen av kalkylmodellen 4.1 Kalkylmodellen får inte snedvrida konkurrensen på marknaden Kalkylmodellen måste utformas så att den dels utgör en drivkraft för SMPoperatören att sälja till så många operatörer som möjligt och därigenom öppnar upp för konkurrens, dels så att den inte påverkar de tillträdande operatörernas köpbeteende. De betalningsmodeller som PTS föreslår ska kunna tillämpas av SMPoperatören FTTB, FTTH och meterbaserade skapar olika drivkrafter för marknadens aktörer. Det bör noteras att riskbilden för de två betalningsmodellerna - FTTB och FTTH - är olika och till stor del beror på den förväntade penetrationsgraden. När den tillträdande operatören köper anslutning till hela fastigheten (FTTB), d.v.s. till samtliga lägenheter, bär han själv hela risken för att uppnå den beläggningsgrad som krävs för att investeringen ska bli lönsam. När den tillträdande operatören istället köper anslutning till enskilda lägenheter (FTTH) är det däremot fiberleverantören som bär risken för att investeringen ska bli lönsam. 13 Stokab hänvisar här bl.a. till sitt Yttrande över dokumentation och kostnadsresultat av slutlig BUmodell v7.95, 6 december 2010 och Yttrande Hammarskiöld & Co. 14 Se t.ex. Samrådsdokumentet, sidan 3. 15 Se t.ex. LRIC prismetod för grossistprodukter UTKAST TILL rev g, Dnr: 10-420/2.1.2, 25 januari 2011, sidorna 4 och 8.
Sida 10(23) Kalkylmodellen måste utformas så att den inte snedvrider konkurrensen på marknaden och så att den långsiktigt leder till att sektorsregleringen kan avskaffas. 4.2 Ökad valfrihet för konsumenten - inlåsningseffekten måste beaktas Prissättningen av FTTB och FTTH måste utformas på ett sätt som inte leder till exklusivitetsavtal och inlåsning av hushållen/kunderna då detta hämmar konkurrensen och begränsar hushållens/konsumenternas valmöjligheter. Betalningsmodellen FTTB skapar i grunden drivkrafter så att exklusivitetsavtal tecknas mellan den tillträdande operatören och fastighetsägaren. Anledningen är att en tillträdande operatör som betalat för att ansluta hela fastigheten vill säkerställa att han kan uppnå en hög beläggningsgrad och uppnå lönsamhet. Utan möjlighet till exklusivitetsavtal är det få operatörer som skulle vara intresserade av att betala för anslutning till ett helt hus. Detta kommer att bli än viktigare om det i ett och samma hus både skulle finnas möjlighet att köpa fibertillträde till hela fastigheten och till enskilda lägenheter. Det är således av avgörande betydelse att betalningsmodellen för FTTB utformas så att den främjar konkurrensen och inte begränsar konsumenternas valfrihet genom att leda till inlåsningseffekter. Betalningsmodellen FTTH ger tillträdande operatörer möjlighet att köpa anslutning till enskilda lägenheter, vilket medför att fler än en operatör samtidigt kan vara aktiva i en och samma fastighet. På så sätt skapas konkurrens inom huset, hushållen/konsumenterna ges fler valmöjligheter och inlåsningseffekter enligt vad som beskrivits ovan hindras. 4.3 Negativa effekter på marknaden - en återmonopolisering får ej uppstå PTS förslag till kostnadsresultat för FTTB och FTTH leder till att prissättningen endast kommer att utgå från hälften av de faktiska produktionskostnaderna för en ekonomiskt effektiv operatör. Det finns således ingen reell möjlighet för en effektiv operatör att få ersättning för sina faktiska produktionskostnader. Skillnaden mellan SMP-operatören och andra effektiva operatörer i dessa avseenden är dock att denne, p.g.a. av sitt innehav av den befintliga kopparinfrastrukturen, har möjlighet att täcka kostnaderna för fiberinvesteringen med intäkter från tjänster i andra nät, främst kopparnätet. Det kommer således endast vara SMP-operatören som kan tillhandahålla fibertillträde till priser baserade på PTS förslag om kostnadsresultat. Sådana kostnadsorienterade priser för svart fiber till flerfamiljshus skapar inte några incitament att investera i fibernät. Istället kommer den befintliga konkurrensen att försämras och marknaden som sådan att skadas. Det kommer heller inte att föreligga någon neutralitet i valet mellan att hyra en grossistprodukt av SMP-operatören och att bygga egen infrastruktur. Tvärtom kommer operatörer ges starka incitament att inte investera i ny fiberinfrastruktur, utan istället köpa billigt tillträde från SMP-
Sida 11(23) operatören där sådan finns. Det finns skäl att påpeka att det även för SMP-operatören utifrån de föreslagna kostnadsresultaten finns starka skäl att avstå från utbyggnad av fibernät. Den föreslagna kalkylmodellen kommer således leda till en återmonopolisering och ett behov av en evig sektorsreglering på marknaden. 16 4.4 Den faktiska kostnaden måste ligga till grund för kostnadsresultatet och den efterföljande prissättningen Som framgått av ovanstående är det en förutsättning för att en tillämpning av hybridmodellen och prismetoden ska kunna leda till de önskade resultaten (vilka beskrivits i avsnitt 2 ovan) att utgångspunkten vid beräkning av kostnadsorienterade priser tas i den totala faktiska kostnaden för att ansluta en flerfamiljsfastighet med fiber. För att hybridmodellen och prismetoden ska främja investeringar i infrastruktur så att marknaden kan växa och konkurrensen öka måste det vara företagsekonomiskt lönsamt att göra investeringen för SMP-operatören såväl som för en effektiv operatör (exempelvis ett enskilt stadsnät eller annan renodlad svart fiberleverantör). Ovanstående innebär att det kostnadsresultat som följer av förslaget till hybridmodell i första hand måste korrigeras enligt följande för att över huvud taget kunna användas tillsammans med en prismetod för beräkning av kostnadsorienterade priser: Anslutningskostnaden för FTTB enligt hybridmodellen måste motsvara den faktiska kostnaden för en sådan anslutning, d.v.s. 6 031 kronor. Enligt Stokab är den faktiska kostnaden för att ansluta ett flerfamiljshus densamma oavsett storlek på fastigheten eller antalet lägenheter inom en och samma geotyp. Om PTS vid framtagandet av anslutningskostnaden för FTTH förutsätter en penetrationsgrad på 50 %, måste dessa 50 % av hushållen som antas ansluta sig bära 100 % av investeringen. Detta är nödvändigt för att en effektiv operatör ska kunna erbjuda en affärsmodell där ersättning erläggs per lägenhet. 17 Detta innebär att kostnaden för fiberanslutning per lägenhet vid en 50 %-ig penetrationsgrad enligt hybridmodellen skall vara 6 031/18,5 18 = 326 kronor per lägenhet och kvartal. 16 För en mer detaljerad beskrivning av de effekter som kostnadsorienterade priser baserade på för låga kostnadsresultat får i detta fall, de yttranden som refereras i fotnot 8 och 13 ovan. 17 Stokab hänvisar även till PTS egna uttalande att ett kostnadsorienterat pris ska återspegla kostnader och inte användningen i sig. Däremot har användningen betydelse för hur kostnaden fördelas. Om exempelvis den totala investeringen i ett accessnätsområde är XX miljoner kronor så är det rimligt att fördela denna kostnad efter användningen (antal kunder) vilket är i linje med de flesta affärsmodeller som för närvarande tillämpas på slutkundsnivå., PTS konsultationssvar på samråd om bottom-up modellen, dnr. 10-420/2.1.2, 2 november 2010, sidan 16. 18 (37*0,5=18,5)
Sida 12(23) 5 Utformningen av prismetoden 5.1 Prismetoden måste vara förutsebar I sitt samrådsdokument anger PTS att man i prismetoden adresserar det faktum att fiber är en infrastruktur som nyanläggs och är under uppbyggnad. Prismetoden i sin tur anger att variationer i att tillhandahålla fibertillträde kan göra att det finns behov av att ytterligare differentiera prissättningen, utöver vad som följer av de olika kostnaderna i kalkylmodellen. Mot denna bakgrund presenterar PTS i samrådsdokumentet ett antal förslag på hur sådan prisdifferentiering skulle kunna ske, exempelvis genom att SMP-operatören, istället för att utgå från PTS antaganden om i) kostnad per lägenhet, ii) antal lägenheter i flerfamiljsfastigheten och iii) beläggningsgrad i hybridmodellens kostnadsresultat, i enskilda fall ska få göra antaganden om antal lägenheter och/eller beläggningsgrad i sin prissättning baserat på modellens kostnadsresultat per lägenhet. PTS har även i samrådsdokumentet ställt särskilda frågor avseende förslagen. Stokab anser inte att något av de förslag till prisdifferentiering som presenteras i samrådsdokumentet är lämpliga att inkludera i prismetoden. Den huvudsakliga anledningen är att de skulle skapa stor regulatorisk osäkerhet (se Stokabs synpunkter på PTS särskilda frågor i avsnitt 6.2 nedan). Stokab presenterar istället nedan sin syn på förslaget till prismetod och lämnar konkreta förslag på hur denna bör utformas för att de i avsnitt 2 ovan beskrivna syftena skall uppfyllas. 5.2 Fiber utgör i stort sett alltid nyanlagd infrastruktur PTS uttrycker i samrådsdokumentet att fiber i allmänhet anläggs etappvis i mindre områden med växande beläggningsgrad och att hänsyn därtill bör kunna tas vid prissättningen. Stokab håller med om att man vid prissättningen bör ta hänsyn till den tid det tar att uppnå beräknad penetrationsgrad i fibernät (se avsnitt 5.3 nedan). Mot bakgrund av att utbyggnaden av fiber till hushållen i Sverige är i begynnelseskedet och i stort sett all utbyggnad av fiber utgör nyanläggning anser Stokab att sådan hänsyn vid prissättningen inte ska tas endast under vissa omständigheter utan att utgångspunkten måste vara alla former av fibertillträde i prissättningen skall behandlas som nyanlagd fiber. 5.3 Tidsfaktor och beläggningsgrad Just på grund av att fiber nyanläggs, till stor del i områden där det redan finns kopparnät, måste prissättningen av fibertillträde vid FTTH ta hänsyn till när i tiden den beräknande beläggningsgraden rimligen kan uppnås. PTS räknar med en penetrationsgrad om 50 % redan första dagen. Detta är naturligtvis inte möjligt i verkligheten, utan det kommer att ta flera år att uppnå en sådan penetrationsgrad. De erfarenheter som gjorts i Stockholm visar klart och tydligt på detta.
Sida 13(23) Trögheten i ökad användning av fiber i hushållsmarknaden beror delvis på att en stor del av hushållen/konsumenterna redan idag har någon form av bredbandsaccess. Dessa tjänster trafikeras via inomhusnät (i regel koppar- eller koaxnät) närmast slutkunden utifrån separata avtal mellan fastighetsägaren och operatören. Dessa avtal har som regel förhållandevis långa bindningstider, vilket medför att penetrationsgraden i fibernät förväntas växa långsamt under en lång period i takt med att dessa fastigheter blir fria och kan byta anslutningsform till fiber. PTS måste beakta detta vid prissättningen av FTTH. Stokab anser inte att denna problematik kan lösas med en differentierad prissättning under infasningsperioden fram till dess att beräknad beläggningsgrad kan uppnås såsom föreslås av PTS. Stokab anser istället att prismetoden måste kompletteras med antagande om en successiv ökad beläggningsgrad vid beräkningen av den periodiska avgiften för FTTH. Priset måste vara fast över tid och därför sättas något högre för att kompensera för den inledningsvis lägre penetrationsgraden. 5.4 Rabatter, servicenivåer etc. Stokab anser att de kostnadsorienterade priser som kommer att följa av hybridmodellen och prismetoden bör utgöra grundpriser, d.v.s. priser utan några rabatter, tillägg etc. Stokab anser dock att det är viktigt att prismetoden ger utrymme för prisdifferentiering, exempelvis rabattstrukturer som bygger på köpt volym (d.v.s. antal accesser) eller avtalstidens längd. Sådana rabatter måste vara transparenta och icke-diskriminerande, d.v.s. likvärdiga villkor måste tillämpas vid likvärdiga omständigheter. Prismetoden måste därutöver även ge utrymme för prisdifferentiering utifrån kundernas olika behov av servicenivåer, tilläggstjänster m.m. 5.5 Förslag till prismetod Prismetoden måste vara utformad så att den är enkel, transparent och förutsebar för marknadens aktörer samt så att den utgör en faktisk drivkraft för fortsatt utbyggnad av fibernät och främjar konkurrensen på marknaden. Detta kan åstadkommas genom att: i) De faktiska produktionskostnaderna måste läggas till grund för kostnadsresultatet. Skillnaderna mellan de olika näten, koppar- respektive fiberbaserade måste därför beaktas i den praktiska utformningen av prisregleringen med avsikt att stimulera till fortsatt utbyggnad av operatörsneutrala nät. ii) Prismetoden måste hantera de tillträdande operatörernas köpbeteende, kopplat till storleken på fastigheten och beläggningsgrad, med rätt koppling mellan FTTB och FFTH så att inlåsningseffekter förhindras i möjligaste mån. a) Kostnadsresultatet för FTTH måste beräknas enligt gängse affärsmodeller så att investeringen kan räknas hem: - Förutsatt en genomsnittlig penetrationsgrad på 50 %, så måste
Sida 14(23) dessa 50 % (de hushåll som förväntas ansluta sig) bära 100 % av kostnaden. b) Prismetoden måste kompletteras med att FTTH ska vara begränsad till att endast avse användning mot enskilda hushåll. c) Prismetoden måste kompletteras med priset för FTTH ska vara fast d.v.s. det ska inte variera utifrån antal lägenheter. Något annat skulle bli svårhanterligt och byråkratiskt då lägenheter byggs om genom att slås ihop, delas o.s.v. d) Prismetoden måste kompletteras med antagande om en successiv ökad beläggningsgrad (tidsfaktor) vid beräkningen av den periodiska avgiften för FTTH. Antagandet om tidsfaktor måste därför ha utgångspunkt från en förhållandevis lång tidshorisont. Priset måste ligga fast över tid. e) FTTB får inte sättas för lågt i förhållande till FTTH då FTTBmodellen driver marknaden till att låsa in hela huset. iii) Prismetoden måste kompletteras med att det meterbaserade kostnadsresultatet i huvudsak ska användas för längre fiberförbindelser 19. iv) Fibernät ska alltid betraktas som nyanlagd infrastruktur. Den periodiska avgiften måste kunna ligga fast över tid för samtliga betalningsmodeller. v) Servicenivåer och tilläggstjänster måste kunna anpassas efter kundernas behov och därvid kunna prissättas separat. vi) Rabattkonstruktionen bör utformas så att den främjar konkurrensen och inte snedvrider konkurrensen på marknaden. 6 Synpunkter på PTS särskilda frågor PTS har särskilt efterfrågat synpunkter och kommentarer på vissa förändringar av hybridmodellen och prismetoden som gjorts i den aktuella revideringen. Stokab redogör nedan för sina synpunkter i dessa avseenden (notera att Stokab inte yttrar sig över samtliga av PTS särskilda frågor). Stokab refererar i varje underavsnitt till PTS respektive fråga. 19 Se vidare avsnitt 3.3 och skyldighetsbeslutet (Tillträde till fiber mellan anslutningsnoder), sidan 203.
Sida 15(23) 6.1 Kommentarer på förändringar i förslaget till reviderad hybridmodell 6.1.1 Kortare väglängder i accessnätet PTS har beräknat ett kortare gemensamt nät (cirka 19 %) i huvudsak inom tätort beroende på att en lägre andel av accessnätet beräknas förläggas på bägge sidor av gatan. I mycket tätbebyggda områden och i centrumområden förläggs ett fibernät på bägge sidor om gatan, eftersom det medför mycket höga kostnader att korsa gator. Det blir då, trots en förläggning på bägge sidor, betydligt lägre kostnader än att korsa gatan. I mindre tätbebyggda områden med lägre intensitet i trafiken m.m. kan nätet förläggas enligt PTS förslag med en förläggning på ena sidan gatan och där denna korsas vid behov. Den uppskattade kostnaden styr således hur förläggningen av nätet utförs. Stokab kan inte bedöma omfattningen av de olika förläggningssätten men PTS förslag förefaller inte orimligt. 6.1.2 Driftkostnader PTS antaganden är i stort sett rimliga, timkostnaden förefaller dock vara något lägre än vad som gäller på marknaden. 6.2 Förslag till reviderad prismetod 6.2.1 Fråga nr. 4 (relationen mellan priser på nätinfrastrukturoch bitströmstillträde) PTS förslag till kalkylmodell blandar ihop både olika produkter (koppar/fiber) inom marknad 4 (se avsnitt 3.4 ovan och avsnitt 7.2 nedan) och olika produkter inom marknaderna 4 och 5. 20 SMP-operatören ges med föreliggande förslag möjlighet att höja ersättningsnivåerna utöver den faktiska kostnaden för andra grossisttjänster än för svart fiberprodukterna. Detta utökade handlingsutrymme används, i föreliggande förslag till prisreglering, för att hålla nere priset på svart fiberprodukterna. Förutom att detta hotar den fortsatta fiberutbyggnaden, i första hand för hushållsmarknaden, leder utformningen till att konkurrensen snedvrids både inom marknaden för nätinfrastruktur och marknaden för bredbandstillträde. PTS bör även pröva förslaget rörande bitström med hänsyn till den pågående informationskampanj, där PTS tillsammans med Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting, uppmanar stadsnäten m.fl. att endast tillhandahålla den grundläggande IT-infrastrukturen svart fiber. Förslaget är kontraproduktivt utifrån detta perspektiv. 20 Se - Consolidation model I Parameters rad 582, PTS assumption; 50 % is the competing operators market share at the site (house). PTS reducerar därvid produktionskostnaden med 50 % för SMPoperatörens ersättning från andra grossisttjänster däribland Bitström.
Sida 16(23) 6.2.2 Fråga nr. 6 (geografiska kostnadsvariationer) Stokab anser att väsentliga kostnadsskillnader mellan olika geotyper skall kunna beaktas vid prissättningen av fibertillträde. Utgångspunkten måste dock vara att investeringarna kan räknas hem och att svart fiber affären inte blir företagsekonomiskt olönsam. Oavsett om prissättningen skulle göras nationell eller regional måste den utformas så att den inte får de negativa effekter som Stokab uppmärksammat på (se vidare avsnitt 4 ovan). För att säkerställa att prisregleringen verkar i riktning mot dess avsedda syfte, måste PTS noggrant analysera de effekter införandet skulle få på marknaden. Enligt Stokabs uppfattning måste föreliggande förslag utredas vidare efter det att aktörerna lämnat sin syn på PTS förslag. Mot bakgrund av att en prisreglering utgör ett kraftfullt statligt ingripande på marknaden behövs ytterligare ett samråd innan kalkylmodellen för det fasta nätet fastställs. I de fall kostnadsresultaten skulle vägas samman i regionala indelningar är detta en absolut nödvändighet. 6.2.3 Fråga nr. 7 (rabatter) Stokab instämmer med förslaget till prismetod, att rabattkonstruktioner inte får vara diskriminerande eller ges snedvridande effekt, d.v.s. att de inte får vara godtyckliga eller gynna särskild part. I kommissionens rekommendation om reglerat tillträde till nästa generations accessnät 21 identifieras särskilt två möjligheter att rabattera prissättningen för fibertillträde; (i) vid långsiktiga tillträdesavtal och (ii) volymrabatter. Stokab vill i detta sammanhang än en gång understryka att en förutsättning för att rabatter enligt förslaget till prismetod ska kunna ges naturligtvis är att kostnadsresultatet i förslaget till hybridmodell justeras så att det återspeglar de faktiska produktionskostnaderna för fibertillträde. 6.2.4 Fråga nr. 8 (prisdifferentiering p.g.a. initialt låg anslutningsgrad) Stokab anser att prismetoden skall utformas på så sätt att hänsyn tas till den omständigheten att i stort sett all fiber är nyanlagd infrastruktur och till tidsfaktorn för att nå förväntad beläggningsgrad (se avsnitt 5 ovan där Stokab även redogör för sitt förslag till hur detta på lämpligaste sätt ska ske och hur prismetoden ska utformas i det avseendet). Stokab anser inte att prisdifferentiering bör tillåtas enligt något av de av PTS två föreslagna sätten att under en infasningsperiod låta: (i) Den periodiska avgiften överstiga den enligt LRIC-metoden beräknade kostnaden för att därefter plana ut till LRIC-kostnad vid en högre beläggningsgrad, eller 21 Kommissionens rekommendation av den 20 september 2010 om reglerat tillträde till nästa generations accessnät.
Sida 17(23) (ii) Engångsavgiften variera och därigenom balansera den kostnad som uppstår vid nyanläggning mot en begränsad initial kundbas. Dessa förslag skulle enligt Stokabs uppfattning leda till stor regulatorisk osäkerhet, eftersom det inte skulle vara förutsebart för den tillträdande operatören vilket pris som ska betalas vid vilket tillfälle. Det skulle således vara väldigt svårt för en tillträdande operatör att kontrollera priset i syfte att veta hur dennes affär mot slutkunden ska se ut. Stokab anser att det är nödvändigt att prissättningen för fibertillträde är tydlig och förutsebar, vilket inte skulle bli fallet om en prisdifferentiering enligt ovan tilläts. Att kompensera låga periodiska avgifter med höga engångsavgifter skulle skapa trösklar för alla aktörer på marknaden att köpa fibertillträde och därmed hämma svart fibermarknaden (se vidare avsnitt 3.3). Därutöver skulle en högre prissättning under infasningsperioden tvinga de operatörer som är tidiga med att köpa fibertillträde och tar risken att etablera sig i det aktuella området att betala en större del av fiberleverantörens investering än sådana operatörer som avvaktar och ansluter sig först efter denna period. Detta skulle verka hämmande på utvecklingen av marknaden, eftersom operatörer sannolikt skulle vara mindre intresserade av att köpa fibertillträde på sådana villkor. 6.2.5 Fråga nr. 9 (parametrar att ta hänsyn till vid prissättning) Stokab anser att SMP-operatören inte ska få göra några av de föreslagna antagandena i sin prissättning. Detta skulle skapa regulatorisk osäkerhet och otydlighet avseende prissättningen för tillträdande operatörer. Dessutom skulle en sådan prisdifferentiering enligt Stokabs uppfattning bli svår för PTS att övervaka. I övrigt hänvisas till avsnitt 5 ovan. 6.2.6 Fråga nr. 10 (effekter av prisdifferentiering) Stokab anser att det måste finnas möjligheter för tillträdande operatörer att själva differentiera utbudet till slutkunderna. Detta kan ske bl.a. genom rabatter baserade på volym och/eller avtalstid samt genom att erbjuda olika servicenivåer och tilläggstjänster. SMP-operatörens möjlighet till prisdifferentieringen måste utformas så att den är transparent, förutsebar och därmed överblickbar samt att den är anpassad till slutkundernas behov. 6.2.7 Fråga nr. 11 (prissättning av svart fiber till företag) Kalkylmodellen för det fasta nätet utgår i allt väsentligt från att svart fiber produkterna ska tillgodose de tillträdande operatörer med ett nät som skapar förutsättningar att ansluta hushållen. Prissättningen för företagsanslutningar måste därför utgå från andra förutsättningar än prissättningsmodellen som gäller för accesser till flerfamiljshus. Prissättningsmodellerna FTTB och per meter kan dock under vissa förutsättningar tillämpas för företagsanslutningar: Prissättningen måste baseras på den faktiska produktionskostnaden för en fiberanslutning av den fastighet där företaget är beläget.
Sida 18(23) Förutsatt ovanstående kan kostnadsresultatet, för FTTB kombinerat med det meterbaserade kostnadsresultatet för längre förbindelser, tillämpas för företagsanslutningar. Prismetoden måste dock medge att företagsanslutningar ska kunna kompletteras med olika servicenivåer och tilläggstjänster vilka kan prissättas i särskild ordning. Det måste framhållas att rådande marknadspriser idag inte begränsar företagens efterfrågan i nämnvärd omfattning eftersom elektronisk kommunikationen är en kritisk funktion och en förutsättning för tillväxt för flertalet företag. Eftersom prisregleringen även omfattar företagsanslutningar i accessnätet är det än mer viktigt att priset baseras på den faktiska produktionskostnaden. Om så inte blir fallet så riskeras fiberförsörjningen till de svenska företagen. Det kommer i sin tur att påverka både teknikutvecklingen och utvecklingen av svenskt näringsliv. Det är därför av yttersta vikt att prissättningen för företagsanslutningar inte omgärdas av prisreduktioner eller andra regleringar som i något avseende begränsar möjligheten att tillhandahålla svart fiberprodukter till företagsmarknaden. Kostnaderna för nätinfrastrukturen är olika för företagen och hushållen. De senare är en homogen grupp med krav på likartad utformning av näten, dessa nät kan byggas så att de nyttjas på ett kostnadseffektivt sätt. Företagen utgör inte samma homogena grupp utan har mer kundunika krav varför även nyttjandet tar mer resurser av nätinfrastrukturen. Dessutom kan kostnaden för anslutningen av huset som regel inte fördelas på fler än en eller ett ytterst fåtal köpare. Skillnaderna mellan hushåll och företag måste således klargöras i prismetoden varvid det måste de olika produkternas avsedda användning måste framgå. Det måste också framhållas att olika servicenivåer, redundans i nätet, kund-odfer etc. är nödvändiga inslag i företagsprodukterna. Högre servicenivåer kräver en underliggande redundant nätstrukturer vilket är kostnadsdrivande. 7 Uppföljning av Stokabs tidigare synpunkter 7.1 Tidigare påpekade felaktigheter som inte beaktats Stokab har redan i samband med PTS förslag till slutlig BU-modell framfört synpunkter på PTS antaganden/beräkningar avseende samförläggning, anläggningskostnader och leverans, vilka samtliga innehåller felaktigheter som bidragit till ett för lågt kostnadsresultat för tillträde till fibernät. Stokab har samtidigt även starkt ifrågasatt den omständigheten att PTS vid den slutliga beräkningen av kostnadsresultat för fibertillträde halverat den faktiska produktionskostnaden för sådant tillträde med hänvisning till att halva kostnaden finansieras med intäkter från kopparbaserade tjänster/abonnemangskunder, d.v.s. tjänster i andra nät än det
Sida 19(23) fibernät som investeringen avser. 22 PTS har i det föreliggande förslaget till hybridmodell i viss mån beaktat och försökt bemöta de av Stokab framförda synpunkterna, vilket Stokab naturligtvis uppskattar. Stokab anser dock att ett flertal av de tidigare påpekade och de mest allvarliga felaktigheterna alltjämt kvarstår i PTS förslag till hybridmodell, vilket resulterar i att även förslaget till denna modell presenterar ett alldeles för lågt kostnadsresultat för tillträde till fibernät. Stokab vill därför återigen i samband med det pågående samrådet avseende förslaget till hybridmodell fästa PTS uppmärksamhet på dessa tidigare påpekade felaktigheter och i möjligaste mån förtydliga sin inställning i dessa avseenden. Stokab hänvisar i detta avseende i övrigt även till vad som tidigare anförts i bolagets yttranden. 23 7.2 Allokering av faktiska kostnader för fibertillträde till kopparbaserade tjänster/abonnemangskunder Stokab har tidigare anfört att det är felaktigt av PTS att vid beräkning av kostnadsresultaten för fibertillträde räkna med att en effektiv fiberleverantör endast finansierar halva sin investering i en fastighetsanslutning med intäkter från fiberaffären och att den andra hälften finansieras med intäkter från andra tjänster/kopparbaserade tjänster. PTS synes uppfatta att Stokab anser att fiberprodukter måste baseras på en standalone svart fiber operatör och att man vid en nyförläggning därför måste räkna med parallella nät, ett för svart fiber och ett för andra tjänster. Detta är felaktigt uppfattat. Vad Stokab framfört är att eftersom en kostnadsorienterad prissättning innebär att priset fastställs utifrån den faktiska produktionskostnaden för en viss tjänst, i detta fall kostnaden för en effektiv operatör att anlägga ett nytt fibernät med samma geografiska utbredning och kundefterfrågan som SMP-operatörens befintliga kopparnät, är det felaktigt att räkna med intäkter från eller allokera kostnader till ett annat nät än det aktuella fibernätet. Eftersom PTS räknar med att en effektiv operatör kan uppnå en beläggningsgrad om 50 % vid utbyggnaden av ett fibernät, måste dessa 50 % enligt Stokabs uppfattning bära hela (100 %) investeringskostnaden. Produktionskostnaden för fibernätet måste således fördelas på den förväntade användningen av detta nät och inte på tjänster i andra nät. En effektiv tillhandahållare av fibernätinfrastruktur har inte heller tillgång till kopparinfrastruktur/abonnemangskunder som kan finansiera investeringen i fibernät. PTS utgångspunkt är således felaktig. PTS anger vidare i sitt bemötande av vad Stokab framfört i detta avseende att: (i) syftet med regleringen inte är att beräkna så höga kostnader som möjligt, (ii) kostnader ska beräknas utifrån de faktiska volymer och utbredning som SMP-operatörens nät har (inklusive skalfördelar) och 22 Stokabs Yttrande över dokumentation och kostnadsresultat av slutlig BU-modell v7.95, 6 december 2010 och Yttrande Hammarskiöld & Co. 23 Stokabs Yttrande över dokumentation och kostnadsresultat av slutlig BU-modell v7.95, 6 december 2010 och Yttrande Hammarskiöld & Co.
Sida 20(23) (iii) neutrala investeringsincitament ska skapas, vilket i vissa fall innebär att nyinvesteringar är företagsekonomiskt olönsamma. Stokab menar naturligtvis inte att man ska beräkna så höga kostnader som möjligt, men att man däremot måste använda sig av de faktiska kostnaderna och att dessa inte utan vidare kan allokeras till tjänster i ett annat nät än fibernätet. Syftet får således inte heller vara att beräkna så låga kostnader som möjligt. Stokab håller vidare med om att kostnaderna ska beräknas utifrån vad PTS angivit i (ii) ovan. Detta innebär enligt Stokabs uppfattning dock endast att man på så sätt vid kostnadsberäkningen ska ta hänsyn till SMP-operatörens skalfördelar, såsom att utbyggnad sker i storskaligt format vilket leder till lägre styckkostnader etc. Syftet med detta är just att kostnaderna ska beräknas utifrån en ekonomiskt effektiv operatör och inte utifrån exempelvis en operatör som vill bygga fiber enbart till en fastighet (vilket ju skulle medföra betydligt högre kostnader än när storskalig utbyggnad sker). Det innebär däremot inte att en kostnadsfördelning skall ske med hänsyn tagen till SMPoperatörens integrerade verksamhet. Ett sådant tillvägagångssätt skulle i sig innebära att ingen annan operatör än SMP-operatören skulle kunna få täckning för sina produktionskostnader. Endast SMP-operatörens investeringar skulle således kunna vara företagsekonomiskt lönsamma. Detta är naturligtvis inte syftet med prisregleringsverktyget utan avsikten är snarare det motsatta d.v.s. det ska även göra det möjligt för nya aktörer att träda in på marknaden. PTS anger i sitt svar över Stokabs farhågor när kostnadsresultatet halverar den faktiska kostnaden att Därmed väger modellen in både slutanvändarnas intresse och främjandet av konkurrens, vilket i sin tur skapar neutrala incitament för investeringar (vilket i vissa fall innebär att nyinvesteringar är företagsekonomiskt olönsamma). 24 Utbyggnaden av fibernät är kostsam och innebär ett visst mått av risktagande vilket kan leda till att en investering blir företagsekonomisk olönsam. Detta faktum kan inte undvikas. Att däremot ett statligt ingripande, i form av en prisreglering, sätter kostnadsresultat på en sådan nivå att det oundvikligen leder till att investeringar i fibernät blir företagsekonomiskt olönsamma är naturligtvis helt oacceptabelt. PTS anger att myndigheten har simulerat beräkningar av kostnad för svart fiber med Stokabs nyckeltal och med Stockholm som utgångspunkt och inte kan finna stöd för att ett nyanlagt nät inte skulle kunna finansieras av de kostnader som modellen beräknar. Vidare anser PTS att eftersom Stokabs etablerade nät är avskrivet med 55 % (till skillnad från hybridmodellen där 0 % skrivits av) torde Stokabs farhåga om behov av ytterligare nedskrivningar vara väsentligt överdrivna. 25 Utan att kommentera PTS påståenden om Stokabs ekonomi finns det anledning att påpeka att det självklart inte är på det viset att avskrivningssituationen avseende befintligt nät avgör vilka beslut om nyanläggningar Stokab, och för den delen även andra företag, fattar. Olönsamma nyinvesteringar genomförs inte. Stokab har vid tidigare tillfällen under samrådsprocessen uppmärksammat PTS på att fibernäten 24 Se Samrådsdokumentet, sidan 18. 25 Se Samrådsdokumentet, sidan 19.