Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Finansiell kontroll av Hammarö kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk statistik för åren 1991-2000 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen 12-17 återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 OK Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖ DE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖ DESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖ RELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJO RITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖ VERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Dålig N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Vad innebär en kvalitetsgranskning? Betygen i de 17 nyckeltalen i FörtroendeProfilen erhålls för 288 kommuner som ett resultat av en databearbetning. För en kvalitetsgranskad kommun har även en kommunanalytiker inom KommunRating gjort en kompletterande bedömning. Ibland justeras därvid betyget för något nyckeltal. Tjänsten Finansiell Kontroll beskriv i Produktblad 4, www.kommunrating.se / Tjänster / Produktöversikt och denna dokumentation finns under Analyser / Analysarkiv Sidan 1

Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Steg 2-Analysen utgör underlaget för en KommunDiagnos Hammarö kommun År 2000 baseras på slutligt bokslut för år 2000 och åren därefter på budget och planer. Hammarö ligger i Värmlands län, tillhör kategorien 'Övriga mindre kommuner' och är nummer 152 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2000 var 14 162 invånare och ökningen var 21 personer under år 2000. Befolkningsförändringen var 5,2 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1991-2000 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2000 är 22,10, vilket är 1,53 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 1999 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 4,4 % och deras kassaflöde 42,7 % av deras egen omsättning. Om företagens kassaflöde är större än 5 % och omsättningen är mindre än 35 % granskas inte dessa speciellt. Nyckeltal med mätstandarder Varför mätstandard? Kommunala bokslut brukar innehålla mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Därför behövs nyckeltal med mätstandards. Betydelsen Betydelsen av nyckeltalen i denna skrift framgår av dess definitionen men kanske fram för allt av motiven för dess mätstandard. Ty här diskuteras varför ett nyckeltal har värdena Bra, OK, Svag eller Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation (av NT 2) att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår i viss mån av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs normalkommunen kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar normalkommunen så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns värdena för genomsnittskommunen, kommuntypen, bäst i länet, mm i de flesta nyckeltalsdiagrammen. Sidan 2

Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + ---> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ---> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ---> NT 1 och 2 Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ---> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Vad innebär KLs Hushållningskrav? Hur nu beslutande generation ser på den kommun de skall överlämna till kommande generationer. Hur nu befintliga resurser (Totala intäkter) skall fördelas i konsumtion och sparande. Vad innebär Balanskravet år 2000? Riksdagens lägsta nivå för sparandet för att hindra nu levande generation att överkonsumera. Det är ett demokratisk krav att en nyvald kommunalpolitiker utan erfarenhet skall kunna förstå kommunens ekonomi och fatta rationella ekonomiska beslut från och med första dagen i den nya positionen. Därför komponeras kommunens ekonomi i form av en sparanderäkning och nyckeltal byggs som mäter vid vilken sparandenivå som kommunens ekonomi konsolideras. God hushållning innebär en avvägning av de årliga totala intäkterna i konsumtion och sparande så att finanserna långsiktigt konsolideras. Nyckeltal 2 Kassaflöde eller Sparnivå är det helt centrala styrnyckeltalet. Om olika krav på god hushållning och balans kan Du läsa mer i SNSboken Styr din kommun eller hoppa av! (bl a sid 109-). Du köper boken via hemsidan www.sns.se På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 12 Investeringsnivå -------------------> NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå ------------> NT 16-17 Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad ---------------> Rätt sammansatt --------------> Rätt volym ---------------------> Finansiell attraktivitet: Starkt läge ----------------------> Rätt mix och nivå på skatter och avgifter --------------------> Låga finansiella risker -------> Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer---------------------> Service: Hög kvalitet --------------------> Rätt komponerad -------------> Utanför denna analys Utanför denna analys Sidan 3

Sidan 4 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Hammarö kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! 20 Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska 18 År återbetalningsti den för ett år 16 vara längre än 50 år sätts 14 12 10 8 6 4 tiden till 50 år. Krav: Under kritiska nivåer 2 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner 0 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 Hammarö kommuns förvaltningar. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag T idigare års trendmedelvärden inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den Trend för Hammarö kommuns förvaltningar. Medelvärde alla kommuner anpassade trendens värde för medelåret 1997 jämförs med Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år mätstandardens olika kritiska nivåer. Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå Medelvärde utan förmedlade lån T renden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för 1999 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - OK Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kommunens förvaltningar 4,26 12,02 5,14 2,85 2,13 2,36 0,00 0,00 Medelvärde alla kommuner 5,56 11,05 8,90 6,46 6,16 Bokslut Budget Budget Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå 1999. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för 1999 (jmf NT 6, 7 och 8). Å r 1999 fattas 3,1 milj kr till balans kravet o ch s parnivån är 59 % av nivån fö r go d hushållning enl kap 8, KL. Giltighets tid: N ästa uppdatering kan ske fö rst 2001-07-01.

Sidan 5 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Hammarö kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Är kassaflödet tillräckligt? Koncernsparnivå / Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive Krav: 9% Omsättning Ö ve r avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, kritiska avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat 8% nivåer 45% för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om 4 avsättningsförmågan är konsoliderande. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 35% 3 25% 2 15% 1 5% 95 96 97 98 99 10,0 % 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 5,0 % Information 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner finns för år 1995-99 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" -5,0 % innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" Tidigare års trendmedelvärden -10,0 % Trend för Hammarö kommun Balanskravet 2000 nivån 5 % 95 96 97 98 99 Pensionsskulden ökade 1,8 % i snitt per år 1992-99 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,5 %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,5 %: Ja Styrnyckeltal År 1995 1996 1997 1998 1999 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,5 %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 2,05 1,46 0,85 1,02 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-2, -3,4% -2,1% 0,3% -0,1% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,5 %. Balanskravsnivå 5,8% 4,6% 5, 4,6% 4,5% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Hammarö kommun 3,85% 1,24% 2,88% 4,9 4,44% 3,8 Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 4,94% 2,7 3,58% 4,23% 4,51% Bokslut Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 1999 fattas 3,1 milj kr till balanskravet och sparnivån är 59 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Koncern Företag Å rets res ultat / Intäkter (Fö rvaltn.) Förvaltning Trend, konc Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För vissa kommuner med speciella egenskaper har mätstandarden justerats (Kritisk nivå 1 är ej 9 %). Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande t rend över 1 % per år sker en belastning.

Sidan 6 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Hammarö kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Bra Koncernen: Långa skulder / Omsättning 12 10 8 6 4 2 95 96 97 98 99 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering ( d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Växande trend -1,19 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 1996 1997 1998 1999 Korta skulder 50 90 60 60 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 70 80 70 50 Skuldflödesgrad 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Pensionsförpliktelser 160 170 190 210 Hammarö kommun 16 % 15 % 15 % 14 % 9 % 9 % Summa skulder 280 330 330 330 Medelvärde alla kommuner 27 % 30 % 32 % 27 % 28 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 0 Kommunen betalar ut 100 % av avtalspensionerna till anställda fr o m år 2000 * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter)

Sidan 7 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Hammarö kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 12 10 8 6 4 2 Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Långa skulder netto Korta skul der Pensionsskulden P ens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 12 10 8 6 4 2 95 96 97 98 99 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % för år 1997. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1995 1996 1997 1998 1999 Växande trend -0,35 % per år: - Omsättning 525 518 534 560 584 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 25 14 21 34 36 Förändring eget kapital -9-18 -14 4 4 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 538 525 557 544 531 Skuldbalansgrad 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skulder 465 475 521 360 345 Hammarö kommun 41% 38% 45% 42% 37% 43% Eget kapital 73 50 36 184 185 Medelvärde alla kommuner 4 41% 41% 42% 42% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 183 190 Kommunen betalar ut 100 % av avtalspensionerna till anställda fr o m år 2000 * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns)

Sidan 8 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Hammarö kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1 Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande tre nd 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Hammarö kommun Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv 3 000 Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är 2 000 omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte 1 000 sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger 0 om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. -1 000 Kritiska trender och nivåer enligt Svensk -2 000 KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars -3 000 kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. -4 000 Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta 91 93 95 97 99 01 03 05 skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det Hammarö Maxvärde något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög Minvärde Medelvärden nivå kort upplåning. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för åren 1991-99. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. -------------------------Mätperiod--------------------------- Diagramvärden ovan 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Räntevinsten vid 0.1 % bättre lånevillkor Hammarö kommun -4,5 % -3,5 % -8,1 % -3,5 % -5,2 % -4,9 % Trend för Hammarö kommun -4,7 % -4,8 % -5,0 % -5,1 % -5,2 % Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Bokslut Budget Budget Finansnettot år 1999 var -4,7 milj kr ( -0,84 % Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % av totala intäkter) Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rst 2001-07-01.

Sidan 9 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Hammarö kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 1999 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Skattesats i Hammarö kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Karlstad kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -1,06 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Hammarö 22,10 Hammarö 22,10 Potentialen -1,06 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Karlstad 21,75 Grums 22,40 Potentialen -1,06 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Potentialen -1,06 % understiger 3,06 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Potential / Intäkter En kronas skattehöjning 99 motsvarar ungefär 16 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skattesats i Hammarö kommun 20,15 kr 21,90 kr 21,90 kr 21,90 kr 22,10 kr 22,10 kr 22,10 kr Skattesats i Karlstad kommun 19,80 kr 21,55 kr 21,55 kr 21,55 kr 21,75 kr 21,75 kr Utdebiteringspotential jmf Karlstad -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr -0,35 kr Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rs t 2001-07-01. Karlstad 21,75 Grums 22,40 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% -8% -1-12% -14% 96 97 98 99 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 1999 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkt er' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flest a landsting åren 1998 och 1999.

Sidan 10 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 2,72 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 4,5% 4, 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, Mkr 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola Förskola Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* Avgiftspotentialer i Mkr Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Äldreomsorg Utbildning* Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Utbildning* Infra. Skydd. mm* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Infra. Skydd. mm* Särsk. Rikt. Åtgär.* Särsk. Rikt. Åtgär.* Politik* Politik* Jfr Riket Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 2,72 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 2,72 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 2,72 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Definitioner Potentialen 2,72 % understiger 3,06 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först 2001-07-01.

Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 11 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 28,02 % Nykvarn 32,37 % Hedemora 54,31 % Göteborg 43,82 % Malmö 33,90 % Mellerud Kommuntypen 25,09 % Tjörn 26,3 % Sävsjö 46,99 % Strömstad 37,64 % Vadstena 18,59 % Tjörn Länet 20,27 % Sunne 21,63 % Grums 36,62 % Munkfors 12,46 % Säffle 13,05 % Grums Aktuell kommun 14,15 % Hammarö 16,96 % Hammarö 8,17 % Hammarö 5,95 % Hammarö 4,22 % Hammarö Skillnad till 98-0,65 % / -0,57 Mkr 4,49 % / 6,54 Mkr 2,34 % / 0,34 Mkr 1,94 % / 0,18 Mkr -0,38 % / -0,10 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 19,76 % Eslöv 71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 43,81 % Älvdalen Kommuntypen 11,58 % Ljusnarsberg71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 11,53 % Strömstad Länet 16,05 % Torsby 29,4 % Karlstad 91,74 % Kil 6,82 % Storfors Aktuell kommun 7,89 % Hammarö 8,06 % Hammarö 50,53 % Hammarö 0,28 % Hammarö Skillnad till 98 1,69 % / 2,85 Mkr 0,42 % / 0,11 Mkr -23,73 % / -3,83 Mkr 0,28 % / 0,01 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 27,75 % Boxholm 31,10 % Boxholm 46,99 % Strömstad 40,19 % Borgholm 23,08 % Värnamo Kommuntypen 22,98 % Hjo 23,63 % Vadstena 44,92 % Sotenäs 33,77 % Karlsborg 15,6 % Haparanda Länet 20,16 % Forshaga 17,65 % Årjäng 19,97 % Säffle 9,37 % Karlstad 11,47 % Munkfors Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 18,89 % Ljusdal 48,28 % Nordmaling 126,95 % Uppvidinge 38,67 % Hällefors Kommuntypen 10,79 % Haparanda 48,28 % Nordmaling 91,74 % Kil 6,37 % Gagnef Länet 13,82 % Kristineham 27,69 % Eda 76,01 % Årjäng 6,16 % Munkfors Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför ut redas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent Kassaflödet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatteoch avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till skuldbetalningsförmågan. Nyckeltalet anger med hur många procent Resultat 2 förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning.

Sidan 12 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 14,37 % Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 14, 12, 10, 8, 6, 4, 2, 0, Mkr 70 60 50 40 30 20 10 0 Förskola Förskola Jfr Kommuntypen Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Grund skola Besparingspotentialer i Mkr Grund skola Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Jfr Riket Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen lägst i Riket, kommuntypen eller länet. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 14,37 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 14,37 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,9 16 Potentialnyckelta Potentialen 14,37 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 6 Bra Sifferuppgifter *Jämför med "Potentialkrav för 1999" för Nyckeltal 1. En krona =16 Definitioner Potentialen 14,37 % överstiger 3,06 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först 2001-07-01.

Sidan 13 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 1999 för Hammarö kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 61 385 Nykvarn 37 737 kr Båstad 532 kr Vindeln 39 943 kr Lysekil 48 463 kr Trelleborg Kommuntypen 61 385 kr Nykvarn 44 794 kr Habo 677 kr Nykvarn 41 168 kr Nykvarn 54 862 kr Haparanda Länet 80 718 kr Sunne 53 183 kr Eda 930 kr Årjäng 48 436 kr Arvika 62 705 kr Karlstad Aktuell kommun 85 135 kr Hammarö 72 520 kr Hammarö 1 894 kr Hammarö 52 986 kr Hammarö 67 375 kr Hammarö Skillnad till 98-9 349 kr / -9,89 % 4 530 kr / 6,66 % 67 kr / 3,67 % -448 kr / -0,84 % 12 060 kr / 21,80 % Skillnad i mkr -9,60 Mkr 9,11 Mkr 0,95 Mkr -0,88 Mkr 9,07 Mkr Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 063 kr Ekerö 64 kr Nykvarn 139 kr Nykvarn 401 kr Nordmaling 198 kr Malmö Kommuntypen 1 697 kr Höör 64 kr Nykvarn 139 kr Nykvarn 401 kr Nordmaling 286 kr Höör Länet 1 779 kr Kil 381 kr Filipstad 646 kr Sunne 521 kr Grums 352 kr Hammarö Aktuell kommun 1 949 kr Hammarö 1 140 kr Hammarö 1 028 kr Hammarö 655 kr Hammarö 352 kr Hammarö Skillnad till 98 181 kr / 10,24 % -216 kr / -15,93 % 51 kr / 5,22 % 6 kr / 0,92 % 14 kr / 4,14 % Skillnad i mkr 2,56 Mkr -3,05 Mkr 0,72 Mkr 0,08 Mkr 0,20 Mkr Summa skillnad 9,15 Mkr jämfört m ed år 1998. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket 70 110 Salem 41 774 kr Oxelösund 676 kr Sorsele 40 079 kr Tomelilla 48 750 kr Danderyd Kommuntypen 71 165 kr Svenljunga 48 096 kr Karlsborg 930 kr Årjäng 46 551 kr Vadstena 58 573 kr Vännäs Länet 85 135 kr Hammarö 53 661 kr Karlstad 1 063 kr Sunne 49 970 kr Kil 64 851 kr Storfors Infra-, skydd, mm Särsk rikt insatser Fritid Kultur Politik Riket 1 170 kr Vallentuna 97 kr Danderyd 171 kr Nordanstig 415 kr Gullspång 213 kr Västervik Kommuntypen 1 734 kr Habo 322 kr Säter 171 kr Nordanstig 442 kr Åtvidaberg 352 kr Hammarö Länet 1 949 kr Hammarö 692 kr Årjäng 746 kr Kil 530 kr Forshaga 374 kr Sunne Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent Kassaflödet kan förbät tras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttodriftskostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen, för de tunga verksamhetsområdena. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttodriftskostnad per konsumentenhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till skuldbetalningsförmågan. Nyckeltalet anger med hur många procent Resultat 2 förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning.

Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Hammarö kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige Sidan 14 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren 1989-02 - Blocken minskar i betydelse åren 1989-02 - Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren 1989-02 - Vågmäst arläge 1999-02 - Kompensation utgår då ett parti dominerar - ------------------Mätperiod-------------------- Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Vågmästare) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan 1989-02 utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista 4:a mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmäst arläge sista perioden utgör en belastning. Vågmäst arläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 50 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Hammarö kommun 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 Moderaterna 19 % 19 % 19 % 23 % 19 % 23 % MÄTSKALA Mandat Kristdemokraterna 0 % 0 % 0 % 6 % 'OK' 'Svag' 83-85 31 Folkpartiet 6 % 13 % 10 % 10 % 6 % 6 % Risknyckeltal 86-88 31 Centerpartiet (Vågmästare) 10 % 6 % 6 % 6 % 6 % 3 % OK 89-91 31 Övriga vågmästarpartier 0 % 10 % 10 % 10 % 0 % 0 % 92-94 31 Miljöpartiet (Vågmästare) 3 % 3 % 3 % 6 % 95-98 31 Socialdemokraterna 58 % 52 % 52 % 48 % 58 % 42 % 99-02 31 Vänsterpartiet 6 % 0 % 0 % 0 % 6 % 13 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal mandat i kommunfullmäktige

Sidan 15 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Hammarö kommun Risknyckeltal 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 12 10 8 6 4 2 0 dec 99 92/94 95/98 99/02 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? 140 120 100 80 60 40 20 0 Partier 25 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 93 94 95 96 97 98 99 30 20 15 10 5 0 Org spann Anställda / 1000-inv Årsanställda Min i Riket Hammarö kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' 85 Etableringsregion Karlstad AB Antal invånare i kommunen 14 141 Bra Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 100 Svag 65 Antal partier i kommunfullmäktige 7 OK 45 Antal nämnder och företag i koncernen 12 OK Timanställda Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Fastanstälda 105 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 97 98 99 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och at t vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal 1993-1998 och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs t ill en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 200104 Förvaltningsbolag: Ingen uppgift Moderbolag: Ingen uppgift om koncernbildning i företagsdelen Bolag och stiftelser mm: Döttrar: AB Hammaröbostäder HammaröEnergi AB Värmlandstrafik AB Polstjärnan AB Donöhallen AB

Sidan 16 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Hammarö kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 10 8 6 4 2 Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend. 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Skat ter Gen statsbidrag Spec dest statsbidrag Avgifter Trend för Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden 1989-97. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Största arbetsgivare i kommunen sep 99, enl SCB. Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' HAMMARÖ KO MMUN 1 125 Fallande trend: Ja Risknyckeltal STORA ENSO PAPERBOARD AKTIEBOLAG 1 125 Snabbt fallande trend: - OK AKZO NOBEL BASE CHEMICALS AKTIEBOLAG 225 Trenden faller med 1,09 proc per år. METSA SPECIALTY CHEMICALS AB 75 FÖ RSVARSMAKTEN 75 -------------------------Mätperiod------------------------ Bokslut Budget Budget Hammarö kommun 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Avgifter 26 % 19 % 19 % 19 % 20 % 20 % Spec dest statsbidrag 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % Gen statsbidrag 8 % 6 % 6 % 6 % 5 % 3 % Skatter 63 % 73 % 73 % 72 % 72 % 74 % Summa anställda i ovanstående företag: 2 625 Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först 2001-07-01.

Sidan 17 Nyckeltal 12: Investeringar för Hammarö kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 1 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Hammarö kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Hammarö kommun Resultat2/Intäkter Investeringsnivå 91-99 Spar-/Kassaflödenivå 91-99 Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Vidare indikeras om kommunen investerar med eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen för perioden 1990-98 (se diagram nedan). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sist a 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % under sist a 10- årsperioden). 6% 5% 4% 3% 2% 1% -1% -2% -3% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år).. - 0 Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... - 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år)... Ja 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 10 åre n var 5,6 proc. -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Resultat 2-s nittet åren 1991-99 var 4.9 per år o ch Hammarö kommun 1,9 % 1,5 % 1,3 % 1,4 % 1,6 % 2,8 % Investerings snittet 3.66% ( Lånebeho vet per år var alltså -1.24%). Medelvärde alla kommuner 6,3 % 5,8 % 5,2 % 5,2 % 5,1 % Bokslut Budget Budget Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först 2001-07-01.

Nyckeltal 13: Skattekraft för Hammarö kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 12 Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 1 600 kr 1 400 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 11 1 200 kr 1 000 kr 10 800 kr 600 kr 400 kr 9 200 kr Sidan 18 8 7 6 Krav: Ej fallande trend 1987 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Hammarö kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: Ja OK M ax/mins killnaden är 5,3 % o ch trenden 0,4 % per år Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en P rognos enl Sv KF cirkulär 2000:21, 2000-02-04. -----------------------------------Mätperiod------------------------------- belastning. Snabbt fallande trend (under -2 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en Hammarö kommun 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med Andel av medelskattekraften i Riket 105,1 % 104,4 % 106,0 % 107,2 % 108,8 % 111,3 % 109,2 % 107,7 % över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden Medelskattekraft i Riket 891 kr 911 kr 923 kr 960 kr 980 kr 1 018 kr 1 049 kr 1 098 kr växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % Budgetår ( Å rs bo k fö r Sv K 19xx) 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 i snit t 1997 per år. 1998 1999 2000 Ko mmunfö rbundets pro gno s av medels kattekraften fö r åren efter 2000. 0 kr 87 90 92 94 96 98 00 02 04 Hammarö ko mmun Medelskattekraft i Riket, inkl pro gno s Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar.

Sidan 19 Nyckeltal 14: Befolkningen i Hammarö kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 3, 2, 1, 0, -1, 15% 1 5% -5% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Hammarö kommun Länet Riket 83-92 Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) 84-93 85-94 86-95 87-96 88-97 89-98 90-99 Hammarö kommun Länet Riket 91-00 80-w 65-79 45-64 20-44 16-19 7-15 0-6 Andel invånare: Kommunen och Riket 1999 (dec) 1 2 3 4 16-19 MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - 7-15 Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: - 0-6 Långsiktig snabbt fallande trend: - -8% -6% -4% -2% 2% 4% 6% 8% Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Skillnaden kommunen minus Riket 1999 (dec) Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Kritisk nivå Förekomst av en 16-19-årspuckel: - Tendens under 4 år dvs dec 1995-99 Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 20-44 år: - Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: - Giltighetstid: 1998 14 189 33 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w - Nästa uppdatering kan 1999 14 141-48 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w - ske först 2000-05-01. 2000 14 162 21 Riket Hammarö kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 1999 (dec) 80-w 65-79 45-64 20-44 MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år 1999. T endensen under 4 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 20-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas).

Sidan 20 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Hammarö kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens 85 87 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 Totalt för Hammarö MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 10,0 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - Bra iltighetstid: Nästa uppdatering 2000-05-01. Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Rikstrenden Kommuntrenden Arbetslöshetsstatistik enl AMS. Snittet över 12 år är 80,42 % Är Hammarös befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Övriga mindre kommuner') 10 9 8 7 6 5 4 Kvinnlig förvärvsfrekvens 85 87 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 To t al t för Hammarö Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgruppen 20-64 år. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. 12% Dec 90 Dec 91 Dec 92 Dec 93 Dec 94 Dec 95 Dec 96 Dec 97 Dec 98 Dec 99 Dec 00 4% 3% Utbildningsprofil för (dec) år 1998 1 2% 8% 6% 4% 2% I arbetsmarknadsåtgärder i Hammarö Öppet arbetslösa i Hammarö Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket 1% -1% -2% -3% -4% Folkskola Grundskola Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Hammarö jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk Forskare