ÖSTERSUNDS KOMMUN Lillsjöhögen 2:10 UPPDRAGSNUMMER: 2454611000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Väg 87 DEL I DETALJPLAN ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE-831 27 Östersund, Sverige Telefon +46 (0)63 6855000 Fax +46 (0)63 6855010 www.sweco.se S we c o Ci vi l A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen C a r l Hel l bl o m Geotekniker Östersund Telefon direkt +46 (0)63 6855027 Mobil +46 (0)72 5049839 carl.hellblom@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag och syfte 3 2 Underlag 3 3 Områdesbeskrivning och planerad byggnation 3 4 Mark- och jordlagerförhållen 3 4.1 Topografi 4 4.2 Jordlagerföljd 5 4.3 Hydrogeologiska förhållanden 6 4.4 Materialtyp/Tjälfarlighet 6 4.5 Markradon 7 5 Rekommendationer 7 5.1 Sättningar 7 5.2 Ras och skred 7 5.3 Grundläggning 7 5.4 Geokonstruktion 8 5.5 Schakt 8 5.6 Permeabilitet 8 6 Avslutning 9 2 (9)
1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Östersunds kommun har Sweco Civil AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för industri på fastigheten Lillsjöhögen 2:10 i Jämtlands län. Syftet med undersökningen har varit att utreda de geotekniska förhållandena samt att lämna rekommendationer inför schakt, grundläggning och dagvattenhantering. De geotekniska fält- och laboratorieundersökningar som utförts finns redovisade i Markteknisk undersökningsrapport (MUR) geoteknik, upprättad av Sweco Civil AB. 2 Underlag Utöver ovan nämnda Markteknisk undersökningsrapport har följande underlag nyttjats: Direktupphandling av översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för industri på fastigheten Lillsjöhögen 2:10, förfrågningsunderlag erhållet från Östersunds kommun Jordartskarta, upprättad av Sveriges geologiska undersökning (SGU) Jorddjupskarta, upprättad av Sveriges geologiska undersökning (SGU) 3 Områdesbeskrivning och planerad byggnation Området för undersökningen ligger norr om väg 87 i höjd med Lillsjöhögen mellan Östersund och Stugun. Befintligt område består i huvudsak av skogsmark. Enligt SGU:s jordartskarta består naturliga jordlager i området av sandig morän som är normalblockig. Inom området planeras ett industriområde med byggnader och vägar. 4 Mark- och jordlagerförhållen Området har delats in i fyra delområden för att tydligare kunna beskriva rådande förhållanden (se figur 4.1). Indelningen har utförts med avseende på geotekniska och topografiska förhållanden. 3 (9)
Figur 4.1 Delområden 4.1 Topografi Område 1 Området är kuperat och befintlig markyta varierar i nivå mellan ca +320 och +341 m. Området faller mot öst där ett planare område finns. Område 2 Området är kuperat och befintlig markyta varierar i nivå mellan ca +312 och +345 m. Området faller mot sydost. Område 3 Något planare område med de högsta nivåerna i områdets mellersta del. De lägsta nivåerna finns i sydväst. Befintlig markyta varierar i nivå mellan ca +330 och +305 m. Område 4 4 (9)
Området är relativt kuperat och faller mot sydväst. Befintlig markyta varierar mellan ca +314 och +286 m i nivå. 4.2 Jordlagerföljd Område 1 Huvudsaklig del av området täcks av ett ca 5 cm organiskt ytskikt av främst mulljord och växtdelar. Den organiska jorden underlagras i huvudsak av grusig sandig siltig morän. Moränen har mycket låg till låg relativ fasthet ned till ca 1 m under befintlig markyta. På större djup har moränen medelhög till hög relativ fasthet. I undersökningspunkt SW1504 finns ca 0,4 m mullhaltig sandig siltig lera överst i marken. Leran underlagras av grusig sandig lerig morän med låg relativ fasthet ned till ca 1 m djup. Djup till berg har undersökts i undersökningspunkter SW1501, SW1502 samt SW1504 och varierar där mellan ca 0,5-2,5 m. Ytligast berg har påträffats i punkt SW1501. Område 2 Området täcks främst av ett ca 5-10 cm organiskt ytskikt av mulljord och växtdelar. Under det organiska ytskiktet finns grusig sandig lermorän som ned till ca 0,5 m djup har mycket låg till låg relativ fasthet. På större djup har moränen medelhög till hög relativ fasthet. Djup till berg har undersökts i undersökningspunkter SW1506, SW1507 samt SW1509 och varierar där mellan ca 1,5-5,5 m. Berget ligger ytligast i punkt SW1507. Område 3 Huvudsaklig del av området täcks av ett upp till ca 0,2 m organiskt ytskikt av främst mulljord och växtdelar. Under ytskiktet finns i huvudsak grusig sandig lerig morän. Moränen har mycket låg till låg relativ fasthet ned till ca 1 m djup, därunder är den relativa fastheten medelhög till hög. Djup till berg har undersökts i undersökningspunkter SW1515 och SW1520, djupet varierar där mellan ca 4-5 m. Område 4 Delar av området täcks av ett ca 5 cm organiskt ytskikt av mulljord och växtdelar. I övrigt består marken främst av sand och morän med olika sammansättningar av lera, silt och grus. Förekommande jord har mycket låg till låg relativ fasthet ned till ca 0,5 m under befintlig markyta, därunder har jorden medelhög till hög relativ fasthet. Djup till berg har undersökts i undersökningspunkter SW1518 och SW1519, djupet varierar där mellan ca 4-5 m. Ytliga block förekommer inom samtliga områden. Förekommande morän innehåller sten och bedöms vara normalblockig i samtliga områden. 5 (9)
4.3 Hydrogeologiska förhållanden Område 1 Inget grundvattenrör är installerat i området. Vid utförda skruvprovtagningar har observationer av mark-/grundvatten gjorts på 0,9 m (SW1502) och 0,55 m (SW1504) under befintlig markyta. Område 2 Grundvattennivåer har mätts vid ett tillfälle i undersökningspunkter SW1506GV, SW1508GV och SW1510GV. Mättillfället var 2015-06-15 och resultatet ses i tabell 4.1. Undersökningspunkt Djup under befintlig markyta [m] SW1506GV 2,53 SW1508GV SW1510GV torrt på 1,86 m torrt på 1,12 m Tabell 4.1 Sammanställning av grundvattenmätningar i område 2 Vid utförda skruvprovtagningar har observation av mark-/grundvatten gjorts på 0,3 m (SW1505) under befintlig markyta. Område 3 Inget grundvattenrör är installerat i området. Inget mark-/grundvatten kunde observeras i samband med skruvprovtagningar. Område 4 Grundvattennivåer har mätts vid ett tillfälle i undersökningspunkter SW1518GV och SW1519GV. Mättillfället var 2015-06-15 och resultatet ses i tabell 4.2. Undersökningspunkt SW1518GV SW1519GV Djup under befintlig markyta [m] torrt på 1,65 m torrt på 1,54 m Tabell 4.2 Sammanställning av grundvattenmätningar i område 4 Vid utförda skruvprovtagningar har observation av mark-/grundvatten gjorts på 0,5 m (SW1517) under befintlig markyta. I samtliga områden varierar mark- och grundvattennivåer med årstid och nederbörd. 4.4 Materialtyp/Tjälfarlighet Bestämning av jordarters materialtyp och tjälfarlighetsklass har utförts enligt Anläggnings AMA 13 tabell CB/1. 6 (9)
Inom samtliga områden bedöms förekommande jordar främst tillhöra materialtyp 4A/4B och tjälfarlighetsklass 3. 4.5 Markradon En översiktlig mätning av markradon har utförts med radonmätare Markus10. Mätningarna gjordes i undersökningspunkter SW1501, SW1509, SW1518 och SW1519, mätresultatet redovisas i tabell 4.3. Undersökningspunkt Radonhalt [kbq/m 3 ] SW1501 (område 1) 52 SW1509 (område 2) 10 SW1518 (område 4) 14 SW1519 (område 4) 7 Tabell 4.3 Sammanställning av radonhalter Generellt kan marken klassas som normalradonmark och radonskyddat byggnadsutförande ska tillämpas. I punkt SW1501 är dock radonhalten över gränsvärdet för högradonmark vilket medför radonsäkert byggnadsutförande. Ytterligare undersökningar krävs för bedömning av storlek på område där radonsäkert byggnadsutförande erfordras. 5 Rekommendationer Följande rekommendationer gäller för samtliga områden beskrivna i kapitel 4. 5.1 Sättningar Jordar med medelhög-hög relativ fasthet har begränsad bärighet. Under förutsättning att givna materialparametrar nyttjas (se tabell 5.1) och att angett maximalt grundtryck ej överskrids föreligger ingen risk för skadliga sättningar. 5.2 Ras och skred Risken för ras och skred i området bedöms som liten. 5.3 Grundläggning Jordlagren utgörs av något till mycket tjällyftande jordarter. Grundläggning ska utföras frostfritt, byggnader med platta på mark eller med fribärande golv på plintar/sulor som nedförs till frostfritt djup. Asfalterade ytor och vägar utförs förslagsvis med termisk isolering. Grundläggning kan ske på jord med medelhög-hög relativ fasthet under förutsättning att givna materialparametrar ej överskrids. Grundläggning får ej utföras på tjälad eller starkt störd jord. 7 (9)
Fyllning under byggnad med platta på mark eller fyllning under bärande plintsulor ska utföras med jord av materialtyp 1 eller 2 enligt AMA Anläggning 13, kapitel CEB.21. Vid grundläggning på fyllning enligt AMA Anläggning 13 bör maximala grundtrycket under grundsulor begränsas till 150 kpa. Vid grundläggning på förekommande morän och sand med medelhög till hög relativ fasthet bör maximala grundtrycket begränsas till 200 kpa. 5.4 Geokonstruktion Grundläggning och eventuella stödkonstruktioner ska utföras i geoteknisk kategori 1 (GK1) och säkerhetsklass 2 (SK2). Karakteristiska värden för jordens hållfasthetsegenskaper har bestämts med ledning av utförda undersökningar, erfarenhetsvärden samt SGI Information 1. Materialegenskaper Karaktäristiskt värde Jord med medelhög - hög relativ fasthet Friktionsvinkel k 35º E-modul E k 20 MPa Tunghet k 20 kn/m 3 Tunghet under gvy k 11 kn/m 3 Tabell 5.1 Sammanställning av hållfasthets- och deformationsparametrar 5.5 Schakt Schaktslänter bör inte läggas brantare än 1:1,5 vid schakt. Förekommande morän bedöms tillhöra schaktbarhetsklass 4 till 5 beroende på andelen block (klassificering enligt Klassificeringssystem 85, Byggforskningsrådets Rapport R130:1985). Förekommande siltig jord är flytbenägen i kombination med vatten och störning från schaktning och packning vilket måste beaktas i byggskedet. 5.6 Permeabilitet Befintlig silt- och lerjord har begränsad permeabilitet (hydrauliska konduktivitet). På grund av den täta jorden är det inte lämpligt att lokalt omhänderta dagvatten med hjälp av slutna perkolationsanläggningar i något av områdena 1, 2 eller 3. Dagvatten kan dock spridas till grunda fördröjningsmagasin eller svackdiken med möjlighet till breddning till allmänt dagvattensystem. 8 (9)
I område 4 visar undersökningspunkt SW1517 på förekomst av sand vilken bedöms vara mer genomsläpplig och därmed öka förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten. 6 Avslutning Detta utlåtande behandlar endast rekommendationer och synpunkter i detaljplaneskedet. I projekteringsskedet bör kompletterande undersökningar utföras när det är bestämt var planerade byggnader, vägar och ledningar ska placeras. SWECO Civil AB Geoteknik/Östersund Carl Hellblom Geotekniker Robert Jonasson Granskning 9 (9)