Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund kommer att diskuteras vid ett möte i Bryssel den 4 september (se www.epsu.org/a/10169 för mer information). För närvarande genomför EU-kommissionen ett antal studier om arbetstid. Det är viktigt för EPSU:s medlemsförbund att bidra till dem, antingen direkt eller genom respektive fackliga centralorganisationer. EPSU måste bereda sig på att utöva stora påtryckningar och driva kampanjer nästa år. Det vore väldigt vänligt om medlemsförbund kunde hjälpa oss genom att svara på frågorna i slutet av detta underlag. SVARA GÄRNA PÅ DITT EGET SPRÅK! Den aktuella lagstiftningen fungerar den? EU-kommissionens samråd om genomförandet av arbetstidsdirektivet EU-kommissionen har till uppgift att samråda om genomförandet av arbetstidsdirektivet, som ska inkludera arbetsgivares och fackliga organisationers syn på det. Den 4 juli skrev sysselsättningsdirektoratet till arbetsmarknadens nationella parter och frågade om införlivning och tillämpning av direktivet, med bl.a. frågor om efterlevnad och bevakning. Brevet om samråd och utformning av svar finns här: www.epsu.org/a/10650 Vi vill uppmuntra medlemsförbund att följa upp det här med sina centralorganisationer och se till att eventuella problem med arbetstidsdirektivet i offentliga tjänster uppmärksammas i alla svar till kommissionen. Svaren ska vara tillbaka den 4 november 2014. Eventuella förändringar av arbetstidsbestämmelser EU-kommissionens studier om en översyn av arbetstidsdirektivet Förhandlingar mellan fackliga och arbetsgivarorganisationer om arbetstiden strandade i slutet av 2012. EU-kommissionen genomför nu en översyn av arbetstidsdirektivet, som bl.a. omfattar eventuella förändringar av lagstiftningen. Studien inkluderar en bedömning av administrativa och lagstiftningsbördor och kostnader. Vid sidan om denna branschövergripande granskning genomförs också en studie inriktad på offentlig sjukvård, som ska undersöka de ekonomiska, finansiella och organisatoriska konsekvenserna för branschen av diverse eventuella ändringar av EU:s arbetstidsbestämmelser. Ett danskt konsultföretag, COWI, genomför den detaljerade vårdutredningen, och intervjuar fackliga organisationer, arbetsgivare, företrädare för hälsovårdsdepartement och vårdinstitutioner och arbetsmiljöinspektionen i åtta länder: Danmark, Italien, Grekland, Tyskland, Frankrike, Tjeckien, Ungern och Storbritannien. Vi har sett ett utkast till frågeformuläret som används vid intervjuer. Det innefattar följande frågor: hur det enskilda undantaget utnyttjas, beräkningsperioder, jourtid, jourtjänstgöring på 1

arbetsplatsen, kompensationsledighet, självständiga arbetstagare, jämlöpande avtal, avstämning och information, samt avbrott i viloperioder. Alla dessa inslag kan bli del av EU-kommissionens planer att omarbeta arbetstidsdirektivet. De viktigaste punkterna sammanfattas nedan, och därefter ställs en serie frågor om dem. EPSU:s frågeformulär om arbetstidsdirektivet Sammanfattning av de stora frågorna Det enskilda undantaget: Arbetstidsdirektivet fastställer en översta gräns på 48 timmars arbete per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod (se nedan) på 17 veckor, sex månader eller, om det förhandlats i ett kollektivavtal, på 12 månader. Det enda undantaget som tillåts till denna översta gräns är för självständiga arbetstagare (se nedan), samt för arbetstagare som skrivit på ett enskilt undantag. Det enskilda undantaget får endast förekomma i länder där det tillåts av nationell lagstiftning. EPSU och EFS har yrkat på att det enskilda undantaget ska avskaffas, eftersom det är helt otillbörligt, med hänsyn till lagstiftning om hälsa och säkerhet. Om den avvecklas över en period på flera år vill facket också att krav införs på en noggrann tillsyn av hur undantaget utnyttjas. Beräkningsperiod: Beräkningsperioden är den tid under vilken arbetstiden beräknas som ett genomsnitt, för att kontrollera efterlydnad av maximalt 48 timmar. Standardperioden är på 17 veckor, men kan vara sex månader i undantagsfall. Den får bara förlängas till 12 månader om den förhandlas som en del av ett kollektivavtal. EPSU och EFS vill att nuvarande bestämmelser ska stå kvar och att EU-kommissionen ska tillåta att beräkningsperioden förlängs genom lagstiftning, och inte bara genom kollektivavtal. Jourtjänst på arbetsplatsen: EU-domstolen har beslutat att jourtjänst på arbetsplatsen helt ska betraktas som arbetstid i syfte att efterleva direktivet. Arbetsgivare och EUkommissionen förordar diverse alternativ. T.ex. att bara räkna med aktiv jourtjänst eller att behandla jourtjänsttid på ett annat sätt än arbetstid, genom att bara ta med en andel av den tiden. EPSU och EFS anser att direktivet ska ändras och återspegla domstolens beslut och att all jourtid på arbetsplatsen till 100 % ska behandlas som arbetstid. Beredskapstid: Beredskapstid anses vara tid då arbetstagare är hemma, men är beredda att kallas till arbetet i nödfall. Det omfattas inte av arbetstidsdirektivet och har heller inte bedömts som arbetstid av EU-domstolens beslut. Ärendet togs inte upp under förhandlingarna 2011-12, trots att vissa medlemsförbund i EPSU uttryckt betänkligheter om det sätt på vilket arbetsgivare föreskrev stränga regler om beredskapstid för arbetstagare ska kunna inställa sig på arbetsplatsen med mycket kort varsel. EPSU och EFS har för närvarande inget ställningstagande om huruvida någon som helst del av beredskapstiden bör räknas. Kompensationsledighet: EU-domstolen har också förtydligat att ledighet som kompensation för uteblivna viloperioder måste tas så fort som arbetsperioden slutar, och inte senare. EU-kommissionen och arbetsgivarna har sökt få mer flexibilitet här, men EPSU och EFS hävdar att domstolens beslut ska respekteras. Självständiga arbetstagare: Alla som definieras som självständiga arbetstagare kan undantas den genomsnittliga maximala arbetsveckan på 48 timmar. De fackliga organisationerna bekymrar sig över att definitionen av självständig är för diffus och att somliga arbetsgivare använt en mycket bred tolkning, som innebär att många arbetsledare 2

och andra högre befattningshavare klassificerats som självständiga i syfte att undvika 48- timmarsgränsen. EPSU och EFS förordar en definition som begränsar den här gruppen arbetstagare till endast de högsta cheferna. Att tillämpas på arbetstagare eller avtal: EPSU:s och EFS inställning är tydlig: när arbetstid räknas ut måste alla timmar som arbetas av en arbetstagare räknas samman från alla jämlöpande avtal. I en del nationella lagar har det här inte klarlagts. Att förena arbete med familjeliv och rätten till information: Arbetstidsdirektivet har inget att säga om att förena arbete med familjeliv, eller om arbetstagares rätt att informeras om ändringar av arbetstidsarrangemang. EPSU och EFS anser att direktivet skulle bli bättre om dessa inslag inkluderas. Avbruten vila: En av studierna som utförs åt EU-kommissionen tar upp frågan om att avbryta viloperioder. Den undrar: Vad blir det för konsekvenser på arbetsplatsen av att införa möjlighet för arbetstagare att gå med på att inte ta en oavbruten viloperiod, utan att ha möjlighet att avbryta hans/hennes vila i högst 3 timmar och arbeta igen under denna period (t.ex. sluta tidigare och arbeta fler timmar senare i hemmet)? Frågan har inte tidigare diskuterats i detalj och det är inte ett ärende som EPSU och EFS formellt tagit ställning till. Det återstår att se om kommissionen lägger fram förslag om det, men det måste vara en allvarlig fråga huruvida det siktar till att ge mer flexibilitet för arbetstagare eller för arbetsgivare. EPSU är mycket tacksam om medlemsförbund kan svara på följande frågor om dessa aspekter gällande arbetstid. All information ni skickar in hjälper oss att svara effektivt på EU-kommissionen och bidra till diskussioner i EFS om eventuella ändringar i direktivet. Det här frågeformuläret går ut i Word-format så att du kan skriva in dina svar under varje fråga och ta så mycket plats du vill. DU FÅR SKRIVA SVAREN PÅ DITT EGET SPRÅK. Det är bra om du kan skicka in svaren före EPSU:s möte om arbetstid den 4 september. Vi är emellertid medvetna om att det kan bli svårt med tanke på sommarens semestrar. Om du inte klarar av den 4 september gäller en senare tidsfrist, den 17 oktober. Då har vi möjlighet att översätta och analysera svaren före slutet på året 1. Det enskilda undantaget Utnyttjas det enskilda undantaget i din bransch? Regleras bruket av det enskilda undantaget av kollektivavtal in din bransch? Har du siffror på (eller en uppskattning av) antalet arbetstagare i din bransch som skrivit under det enskilda undantaget? Övervakas användning av undantaget i din bransch av arbetsmiljöinspektionen eller andra myndigheter? Ge gärna mer information om eventuella problem som uppstår pga. att det enskilda undantaget används: 3

2. Beräkningsperiod Vilken beräkningsperiod tillämpas i din bransch för att räkna ut arbetstiden? 17 veckor Sex månader 12 månader Ge gärna mer information om eventuella problem som uppstår pga. tillämpningen av beräkningsperioder: 3. Jourtjänst på arbetsplatsen Måste arbetstagare i din bransch ha jourtjänst på arbetsplatsen? Har du uppgifter om antalet arbetstagare och om jourtjänstens längd och hur den regleras? Anses jourtjänst som 100 % arbetstid när det gäller att beräkna arbetstiden enligt arbetstidsdirektivet? Ge oss all annan information du har om eventuella problem beträffande jourtjänst i din bransch: 4. Beredskapstid Måste arbetstagare i din bransch ha beredskapstid i hemmet? Har du uppgifter om antalet arbetstagare och om beredskapstidens längd och hur den regleras? Innebär beredskapstid ett problem för arbetstagare i din bransch, t.ex. att de måste ta sig till arbetsplatsen med mycket kort varsel? Ge oss all annan information du har om eventuella problem beträffande beredskapstid i din bransch: 5. Kompensationsvila Finns det i din bransch problem med att arbetstagare tar kompensationsvila för extra arbetstid omedelbart efter ett förlängt skift? Kan de vara säkra på att få ta ut kompensationsvila omedelbart? Ge oss all annan information du har om eventuella problem beträffande att ta ut kompensationsvila: 6. Självständiga arbetstagare Känner du till problem i din bransch som härrör från definitionen av självständiga arbetstagare? 4

Tycker du att arbetsgivare tar med anställda i denna kategori, trots att de inte har höga befattningar? Ge oss all annan information du har om eventuella problem beträffande definitionen av självständiga arbetstagare: 7. Jämlöpande avtal Är det uppenbart i ditt lands lagar eller i eventuella avtal som tillämpas på din bransch att alla jämlöpande avtal som en anställd har ska adderas när arbetstiden beräknas? Ge oss all annan information du har om eventuella problem beträffande hur arbetstiden beräknas för anställda med mer än ett avtal: 8. Att förena arbete med familjeliv och rätten till information Har arbetstagare i din bransch rätt att be om en mer flexibel arbetstid? o Om inte, skulle det vara till hjälp om det ingick i arbetstidsdirektivet? Har arbetstagare i din bransch rätt att bli informerade om förändringar av arbetstidsarrangemang? o Om inte, skulle det vara till hjälp om det ingick i arbetstidsdirektivet? Ge oss mer information om hur förening av arbete och familjeliv kan förbättras, och/eller arbetstagares rätt att informeras om arbetstiden: 9. Avbruten vila Hur skulle din fackliga organisation svara på förslaget om att flexibel arbetstid kan åstadkommas genom att arbetstagare avbryter sina viloperioder? 5

Kommentera gärna de viktiga arbetstidsfrågorna, som påverkar din bransch. Informera oss också om eventuella nya studier som utförts om arbetstid och arbetsmiljö. Land: Bransch: Namn på kontaktperson: Fackförbund: E-post: Telefonnummer: 6