Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012

Strategisk och ekonomisk plan år 2010-2012 Antagen av kommunfullmäktige 17 juni 2009, 78

Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Beslut i kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Omvärldsorientering 8 4.1 Samhällsekonomin... 8 4.2 Befolkningsutveckling... 9 4.3 Skatter och avgifter... 14 4.4 Kommunikationer... 16 4.5 Utbildningsnivå... 17 4.6 Näringsliv, företagande och arbete... 18 4.7 Bostäder... 20 4.8 Brottsutveckling... 21 4.9 Miljö och hälsa... 22 4.10 Regionen och omvärlden... 22 4.11 Kommunens personal... 23 5 Kommungemensam styrning 24 5.1 Styrande principer... 24 5.2 Struktur för styrning och uppföljning... 24 5.3 Styrmodell... 25 6 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 27 7 Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 28 7.1 Boende... 28 7.2 Livsmiljö... 28 7.3 Service och tillgänglighet... 29 7.4 Näringsliv... 29 7.5 Besökare... 30 7.6 Utbildning... 30 7.7 Kommunikation... 31 7.8 Kommunen som arbetsgivare... 31 8 Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 33 8.1 Resultat... 33 8.2 Balanskravsavstämning... 33 8.3 Verksamhetens nettokostnader... 33 8.4 Pensioner... 34 8.5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning... 34 8.6 Finansnetto... 36 8.7 Eget kapital... 36 8.8 Investeringar... 36 8.9 Likviditet och lån... 36 8.10 Soliditet... 37 8.11 Borgen... 37 3

8.12 Känslighetsanalys... 37 8.13 God ekonomisk hushållning... 37 9 Ekonomiska förutsättningar, nämndernas förutsättningar samt ekonomiska ramar 39 9.1 Driftramar... 39 9.2 Driftredovisning... 41 9.3 Investeringar... 43 9.4 Investeringsplan... 43 9.5 Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd... 44 9.6 Kommunstyrelsen, överförmyndare samt Västra Mälardalens Kommunalförbund... 45 9.7 Barn- och utbildningsnämnden... 47 9.8 Fritids- och kulturnämnden... 49 9.9 Miljö- och byggnämnden... 51 9.10 Socialnämnden... 52 9.11 Tekniska nämnden... 54 10 Ekonomiska sammanställningar 58 11 Förkortningar 60 4

1 Beslut i kommunfullmäktige 1. Skattesatsen för år 2010 fastställs till 22,24 kr, vilket innebär en höjning med 0,50 kr. 2. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2010 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: ABO 2 000 000 kr Va-verksamhet 23 550 000 kr 4. Fr o m år 2010 föreslås kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. 5. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2010. 6. Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad upprätta måldokument för perioden och budget för år 2010 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad 2009. 7. Förslag till taxor och avgifter för år 2010 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2009. 8. Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren 2010 2012 antas. 9. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under planperioden utreda följande frågor: - Ekonomikontor dels samverkan i KAK dels centralisering av ekonomerna till det centrala ekonomikontoret - Teknisk samverkan i KAK, gemensamt förråd, jourverksamhet och kostfunktion - Lokalvård, möjlighet till del av lokalvården på entreprenad - Folkhälsoarbetet, samverkan i KAK eller centralisering av verksamheten till kommunstyrelseförvaltningen - Fritids- och kulturverksamhet, samverkan inom KAK - Samlad reception för ökad tillgänglighet med turistbyrå och medborgarkontor - Överföring av kommunens industrilokaler till Sturestadens Fastighets AB - Badhuset, att detta läggs ut på entreprenad.

Beslut i kommunstyrelsen 2 Beslut i kommunstyrelsen Till beredningen inför planen för år 2011 2013 skall följande belysas: Barnomsorgskostnad i förhållande till antal barn inom omsorgen Skolkostnader i förhållande till antal elever Äldreomsorgen i förhållande till antal äldre över 80 år Kostnaden för verksamheterna inom Fritids och Kulturverksamheten i förhållande till antalet utövare 6

Förord 3 Förord Kommunfullmäktige i Arboga beslutade 2007-02-22, 46, att kommunen ska arbeta efter ett nytt styrsystem som är målstyrt. Kommunfullmäktige fastställde visioner liksom strategiska områden och övergripande mål som grund för styrelsens och nämndernas arbete med verksamhetsplaner. Kommunstyrelsen har under ett tvådagarsseminarium i mars 2009, utifrån fastställda visioner, övergripande mål och strategiska områden samt utifrån kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari 2009, definierat utvecklingsområden inom Arboga kommun för åren 2010-2012. Utifrån dessa utvecklingsområden justerades och gjordes tillägg till nuvarande övergripande mål som en grund för beredningens arbete med flerårsplanen under perioden 2010-2012. De finansiella målen har valts för att säkerställa att det finns utrymme för bland annat värdesäkring av det egna kapitalet, avsättning till framtida pensionskostnader och egenfinansiering av investeringar. De ekonomiska förutsättningarna för perioden bygger på Sveriges Kommuner och Landstings budgetförutsättningar. Styrelsens och nämndernas ekonomiska ramar baseras på 2009 års ramar förändrade med budgetberedningens politiska prioriteringar samt med ekonomiska konsekvenser av redan fattade beslut. 7

Omvärldsorientering 4 Omvärldsorientering Omvärldsorienteringen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Arboga kommun. Faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin, befolkningsutveckling, vilka skatter och avgifter kommunen kan ta ut, kommunikationerna från och till Arboga, förändringar på arbetsmarknaden och i näringslivet, utbudet av bostäder, utbildningsnivån i kommunen, brottsutvecklingen i kommunen, befolkningens hälsa, hur regionen och den närmaste omvärlden utvecklas samt den resurs som är kommunens personal. Dessa faktorer kommenteras nedan. 4.1 Samhällsekonomin Enligt bedömare väntas den amerikanska ekonomin återhämta sig under tredje kvartalet 2009. Även i Europa bedöms att den globala nedgången nått botten och att flera stora länder kan se fram emot tillväxt. OECDländernas bruttonationalprodukt, BNP, beräknas minska med tre procent år 2009 medan Sveriges BNP beräknas minska med fyra procent för samma period. År 2010 beräknas däremot Sveriges BNP öka med 0,7 procent. Enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting (maj 2009), SKL, beräknas sysselsättningen i Sverige minska med 250 000 arbeten fram till år 2010. Arbetslösheten beräknas i det närmaste att fördubblas till knappt 12 procent. Försämringen på arbetsmarknaden innebär en avtagande löneökningstakt liksom en låg inflationstakt. Centrala löneavtal på arbetsmarknaden gäller en bit in på år 2010 och lägre löneökningstakt kan förväntas först därefter. En lägre löneökningstakt tillsammans med färre antal arbetade timmar, innebär att tillväxten i kommunernas skatteunderlag faller kraftigt. Skatteunderlaget bedöms öka med cirka en procent åren 2009 och 2010. I reala siffror, när hänsyn tagits till pris- och löneinflation, minskar skatteunderlaget med i genomsnitt en procent årligen 2009 och 2010. Åren 2011 och 2012 bedöms en högre ekonomisk tillväxt och en viss vändning på arbetsmarknaden. Skatteunderlaget växer troligen långsamt dessa år med i genomsnitt tre procent årligen. Som jämförelse kan konstateras att skatteunderlaget åren 2006 2008 ökade med i genomsnitt fem procent årligen. För kommunerna beräknar SKL ett negativt resultat på cirka 2 miljarder kronor år 2009. För år 2010 beräknas ett svagt positivt resultat. Det positiva resultatet beror på skattehöjningar (10 öre i kommunerna, totalt 21 öre inklusive landstingen), besparingar och tillskott med 7 miljarder kronor. För åren 2011 och 2012 bedöms underskotten för kommunerna uppgå till 7 respektive 9 miljarder kronor. 8

Omvärldsorientering 4.2 Befolkningsutveckling År 1994 bodde drygt 14 600 invånare i kommunen. Femton år senare har befolkningen minskat till ca 13 300 personer. Efter år 1998 har befolkningen minskat med i genomsnitt ca 80 personer per år bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar. Befolkningsminskningen har främst skett i Arboga tätort. År 2008 minskade befolkningen med 68 personer. Minskningen beror främst på ett negativt födelsenetto. Antal inv Befolkningsutveckling i Arboga 1985-2008 14800 14600 14400 14200 14000 13800 13600 13400 13200 13000 12800 12600 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga 1985-2008. Källa SCB De senaste 10 åren, har antalet inflyttade i genomsnitt varit omkring 560 personer per år. Antalet utflyttare har dock i genomsnitt varit något fler och uppgått till omkring 570 personer per år. Mellan åren 2005-2007 har flyttningsnettot varit positivt med ca 40 fler inflyttare per år. För 2008 är flyttningsnettot åter negativt med -10 personer. Födelsenettot i kommunen är däremot fortfarande negativt. I mitten av 1990-talet föddes omkring 170 barn per år i kommunen men den senare delen av 1990-talet har antalet födda barn varit färre än 150 per år. År 2008 föddes 129 barn, en ökning med 20 barn sedan föregående år. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Kommunen har en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen har uppnått pensionsåldern (se figur 2). 9

Omvärldsorientering Arboga kommun Riket Figur 2: Befolkningspyramid för Arboga kommun och riket år 2008. Källa SCB. Prognos Nedan visas befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 OBS Bruten axel 1-5 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 3: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Det finns år 2008 633 barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2020 kommer antalet barn 1-5 år att öka med närmare 7 procent fram till år 2012. År 2020 har däremot antalet barn ökat med 15 procent sedan prognosens start. 10

Omvärldsorientering Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 1900 1850 1800 1750 1700 1650 1600 1550 1500 1450 1400 1350 1300 OBS Bruten axel 6-15 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 4: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. I åldern 6-15 år finns år 2008 1 526 barn. Antalet barn i den åldersgruppen beräknas minska med 8 procent fram till år 2012 och med drygt 6 procent till år 2020. Befolkningsutveckling16-18 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 600 550 500 450 400 16-18 år 350 300 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 5: Befolkningsutveckling 16-18 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid prognosens start år 2008 562 och beräknas minska med 10 procent fram till år 2012. På längre sikt, fram till år 2020, förväntas antalet ungdomar minska med 21 procent. 11

Omvärldsorientering Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 2800 2750 2700 2650 2600 2550 2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950 1900 1850 1800 OBS Bruten axel 65-79 år 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 6: Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan 65-79 år är en stor åldersgrupp och beräknas öka med omkring 19 procent fram till år 2012. År 2020 har åldersgruppen ökat med 27 procent. Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 1000 950 900 850 800 80-w år 750 700 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 Figur 7: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2009-2020, mål 14 000 år 2020, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen över 80 år är i det närmaste oförändrad fram till år 2012 för att sedan till år 2020 ha ökat med 14 procent. 12

Omvärldsorientering En prognos med målfolkmängd 14 000 invånare år 2020 innebär en befolkningsökning med omkring 60 personer per år. För att visionen ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 26 procent fram till år 2020. Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas oförändrat medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska med 17 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 15 procent till år 2020. Antalet invånare mellan 65-79 år beräknas öka med 30 procent. Se även tabellen nedan. Ålder Målfolkmängd Oförändrad totalbefolkning 2008-12-31 1-5 år 26% 15 % 633 6-15 år lika - 6% 1 526 16-18 år -17% -21% 566 65-79 år 30% 27% 2094 80 år - w 15% 14% 875 Tabell 1: Procentuell förändring av befolkningen fram till år 2020 enligt prognosalternativen målfolkmängd 14000 år 2020 och oförändrad totalbefolkning. I diagrammen visas befolkningen 0-19 år i ettårsklasser år 2008 samt en prognos för år 2020. Prognosen grundas på en oförändrad totalbefolkning från år 2008 om 13 301 invånare även år 2020. Nedan följer diagram över befolkningen i ettårsklasser för barn och äldre år 2008 och för år 2020, som är slutet av visionsperioden. 250 200 150 100 50 Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2008 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Figur 8: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2008 250 200 150 100 50 Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Figur 9: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning. 13

Omvärldsorientering Befolkning år 2008 65-95 år 250 200 150 100 50 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 Ålder Figur 10: Befolkning 65-95 år i ettårsklasser år 2008. Befolkning år 2020 i ettårsklasser 65-95 år, prognos oförändrad befolkning 250 200 150 100 50 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 Ålder Figur 11: Befolkning 65-95 år i ettårsklasser år 2020, prognos oförändrad befolkning. 4.3 Skatter och avgifter Skatter Arboga kommun har år 2009 något lägre kommunalskatt än kommunerna Köping och Kungsör medan de tre större städerna Västerås, Eskilstuna och Örebro har allra lägst skatt i regionen (se figur 12). Västmanlands läns landstingsskatt höjdes år 2007 med 0,52 kronor jämfört med år 2006. Inför 2008 och 2009 sänktes landstingsskatten med 0,15 kronor per år. Kommunalskatt år 2009 30,88 0,14 32,08 32,57 32,61 32,71 32,73 0,18 0,22 0,37 0,3 0,19 10,5 10,68 10,37 10,5 10,5 10,5 20,24 21,22 21,98 21,74 21,91 22,04 Västerås Örebro Eskilstuna Arboga Kungsör Köping Figur 12: Skattesats per kommun år 2009. Kommunal Landsting Begravningsavg 14

Omvärldsorientering För år 2010 föreslås en skattehöjning med 0,50 kronor, Med oförändrad skattesats för landstinget kommer kommunalskatten i Arboga kommun att uppgå till 32,74 kronor år 2010 (22,24 kommunen + 10,50 landstinget). Avgifter Värme, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den största utgiftsposten svarar uppvärmningen för. Medelkostnaden år 2008 för fjärrvärme var för riket 134,5 kr/kvm. En jämförelse med några kommuner i regionen visar att det är skillnader i taxenivåerna för flerbostadshus mellan kommunerna (se figur 13). Västerås har år 2008 den näst lägsta avgiftskostnaden i hela riket med en totalkostnad på 211,94 kr/kvm år 2008. Arboga kommun hamnar på plats 193 (211 år 2007) av Sveriges 290 kommuner med en total avgiftskostnad på 293,28 kr/kvm. (280,10 kr/kvm år 2007). 350 Kostnad år 2008 för avfall, VA, el och fjärrvärme i kr/kvm inkl moms 300 250 Kr/kvm 200 150 95,68 83,81 118,57 138,28 133,5 145,56 100 50 0 76,01 76,01 76,01 74,4 90,04 76,01 41,5 56,36 19,83 41,62 29,86 49,83 20,42 21,88 16,71 16,65 21,88 21,88 Västerås Köping Eskilstuna Örebro Kungsör Arboga Avfall VA El Fjärrvärme Figur 13: Kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i flerbostadshus i regionen år 2007. Källa Nils Holgersson avgiftsrapport. 15

Omvärldsorientering Förändring av kostnad kr/kvm för avfall, VA, el och fjärrvärme mellan 2007 och 2008 Fjärrvärme El VA Avfall Arboga Kungsör Örebro Eskilstuna Köping Västerås -10-5 0 5 10 15 20 25 kostnad kr/kvm Figur 14: Förändring av kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i regionen mellan åren 2007-2008. Källa Nils Holgersson avgiftsrapport. Ökningen mellan år 2007 och 2008 för Arbogas del beror på både en ökning av elkostnaden och en ökning av fjärrvärmekostnaden. 4.4 Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet vilket möjliggjort en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader och högskoleorter. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Antalet tågförbindelser från Arboga under veckodagarna uppgår till 25 dubbelturer mot Stockholm samt 15 enkelturer mot Örebro, i motsatt riktning 13 enkelturer. Mellan klockan 06.00-09.00 har Arboga idag tre avgångar mot Örebro. Under samma tid på morgonen avgår två turer per timme mot Stockholm, en via Mälarbanan och en via Svealandsbanan. Under arbetspendlingstid på eftermiddagen går tågen från Örebro och Eskilstuna till Arboga en gång i timmen. Från Västerås går det timmestrafik från klockan 14.00 och halvtimmestrafik under den mest trafikerade perioden mellan klockan 17.00-18.00. Som komplement till tågtrafiken finns busstrafik som körs av Västmanlands lokaltrafik AB (VL) som gemensamt ägs av landstinget och kommunerna i Västmanland. Sedan 2008 finns ett nytt avtal mellan ägarna där kommunen svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och 16

Omvärldsorientering landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Västmanlands Lokaltrafik planerar för en utbyggd busstrafik i länet genom så kallade stomlinjer som ska trafikera den snabbaste resvägen mellan två kommunhuvudorter. Nuvarande ekonomiska förutsättningar hos bolaget har gjort att det råder oklarheter i när utbyggnaden av stomlinjetrafiken i KAK-regionen kommer till stånd. Arboga kommun arbetar för att få till en utökad satsning på stomlinjetrafik även över länsgräns, framförallt mellan Arboga och Örebro och mellan Arboga och Lindesberg För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan 09.00-15.30. Ambitionen är också att möjliggöra en välplanerad kollektivtrafiklösning anpassad till arbetstider vid Åsby industriområde och under våren 2010 även vid Marieborg där försvarets nya centrallager kommer att stå klart. Arboga kommun har under året, i samarbete med Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen, arbetat fram en EU-ansökan för en utvecklad kollektivtrafik. Projekten med en utvecklad kollektivtrafik beräknas träda i kraft under år 2009. 4.5 Utbildningsnivå En bra förskola, grundskola och gymnasieskola är viktigt för kommunens attraktivitet som studie- och boendeort. I Arboga kommun finns tretton förskolor varav elva i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. En av förskolorna i Arboga tätort drivs i enskild regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer att minska något under prognosperioden för att åter vara på dagens nivå år 2020, förutsatt att inflyttningen och barnafödandet inte ökar. I kommunen finns sju grundskolor varav fem i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. Föreskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6-9-skola. Andelen elever i förskoleklasser och grundskola väntas minska med drygt 16 procent fram till år 2020. På Gäddgårdsskolan finns särskola som omfattar grundsärskola och träningsskola samt fritidshem. Verksamheten är under utbyggnad för att år 2010 omfatta hela skolgången från 1-9 samt ett frivilligt 10:e år. 17

Omvärldsorientering I Arboga finns två gymnasieskolor varav en är ett Arboga Yrkesgymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Andelen elever i gymnasieålder kommer att minska från dagens omkring 580 till omkring 450 år 2020, motsvarande 20 procent. Från och med höstterminen 2008 infördes frisök till gymnasieskolan vilket innebär att elever får söka fritt till valfri skola. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se tabell 1). Omkring en fjärdedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 35 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. Befolkning 25-64 år Antal Förgymnasial utbildning Kortare än 9 år 9 år Högst 2 år Gymnasial utbildning 3 år Kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning Minst 3 år Uppgift saknas Riket 4 838 227 5 % 10 % 28 % 18 % 14 % 21 % 1 % Arboga 6 681 6 % 11 % 35 % 21 % 14 % 13 % 0 % Tabell 2. Utbildningsnivån i Arboga kommun respektive riket år 2007. Källa: SCB 4.6 Näringsliv, företagande och arbete Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad, inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med ungefär 190 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås närmare 290 000 arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2007 till 5 415. Dagligen pendlar närmare 1 636 personer eller 30 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping och Kungsör varifrån 7 procent respektive 4 procent av de förvärvsarbetande i Arboga pendlar. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2007 till 6 084 personer. Över 2 300 personer eller 38 procent arbetspendlar ut till andra kommuner. Närmare 13 procent arbetar i Köping och 7 procent arbetar i Örebro. Både in- och utpendlingen till och från Arboga ökat de senaste åren. Mellan åren 1995 och 2007 ökade antalet utpendlare med över 60 procent (se figur 15). 18

Omvärldsorientering In- och utpendling Arboga 1985-2007 2500 2000 1500 1000 Utpendling Inpendling 500 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Figur 15: Antal in- och utpendlare till och från Arboga 1985-2007. Källa SCB. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1990 fanns totalt 7 806 arbetstillfällen, en minskning med 2 391 arbetstillfällen eller 31 procent fram till år 2007 då antalet arbetstillfällen var 5 415. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 3 514 arbetstillfällen år 1990 till 1 502 arbetstillfällen år 2007. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrade (se figur 16). 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1991 Antal arbetstillfällen 1990-2007 (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et Pers och kulturella tjänster Övrigt Samtliga näringsgrenar Figur 16: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1990-2007 efter näringsgren och totalt. Källa SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 771personer år 2007, och kommunen är själv den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda. 19

Omvärldsorientering Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Närmare 75 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 17). Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2007 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning 0 500 1000 1500 2000 Figur 17: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2007 efter kön och näringsgren. Källa SCB. Totalt finns 918 aktiva företag i kommunen. Närmare två tredjedelar av företagen är enmansföretag och omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Detta anses positivt ur näringslivssynpunkt då det främst är i mindre företag som nyanställningar sker. Näringslivet blir också mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Sju företag har mer än 50 anställda och kommunens största företag har över 700 anställda. Mellan åren 2005 och 2008 har närmare 60 företag per år nyregistrerats i Arboga kommun. I april 2009 var 4,0 procent av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetssökande. I riket som helhet var andelen öppet arbetssökande 3,7 procent. 4.7 Bostäder Under 2007 togs en boendeplan fram för Arboga kommun. Planen reviderades under 2008 med avseende på faktauppgifter, Boendeplanering 2009-2011. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. 20

Omvärldsorientering I Arboga har det inte byggts särskilt många bostäder sedan i början på 1990- talet och efter år 1995 har bostadsproduktionen i stort sett stannat av. Under 2007 färdigställdes 11 småhus i Arboga kommun samt 23 lägenheter (55+ -boende) i det centralt belägna Örtagården. Samtliga lägenheter är uthyrda. Örtagården gav också en positiv effekt på bostadsmarknaden. Drygt ett år efter inflyttningen, i september 2008, visade det sig att Örtagården hade gett upphov till 15 nyinflyttade hushåll till kommunen som sammanlagt genererade 30 personer. Totalt frigjordes 37 bostäder på den lokala bostadsmarknaden varav 19 småhus eller radhus och 18 lägenheter. Efterfrågan på ett centralt beläget boende kvarstår. Hinder att övervinna är dock att få fram planer i tillräcklig utsträckning samt, trots den osäkra befolkningsutvecklingen och de höga produktionskostnaderna, våga satsa på att bygga nytt. Seniorbostäder i Arboga AB, SeBo, har fått i uppdrag att ta fram förslag på nybyggnation av fler seniorbostäder. Uppdraget har också getts åt tekniska nämnden är att ta fram förslag till nybyggnation av lägenheter i ABO:s regi inom Spirean eller vid Åbrinken. Det finns också ett behov av fler småhustomter i kommunen. Under 2008 har 23 tomter tagits fram vid Norra Skogen. Antalet äldre ökar och därmed behovet av väl fungerande bostäder och bostadsområden. Arboga kommun har idag fem särskilda boenden för äldre med totalt 220 platser, där personal finns tillgänglig dygnet runt. Visst behov av ombyggnationer för handikappanpassning kan komma att föreligga i framtiden. Därtill är behovet stort av att förbättra tillgängligheten, både för äldre och funktionshindrade, i det befintliga bostadsbeståndet. 4.8 Brottsutveckling Det totala antalet brott 2008 var i nivå med rapporterade brott för år 2007. Brottsutvecklingen har förändrats vilket bl a innebär att andelen misshandelsbrott minskat i Arboga samtidigt som brott såsom skadegörelse och inbrott ökat. Brott som mest riktar sig mot skolor, företag och kontor. Narkotikabrotten uppvisar också en ökning. Ett resultat av de utökade polisiära resurserna för att upptäcka och klara ut dessa brott. Noteras, skall att Arboga uppvisar den största minskningen i länet avseende misshandelsbrott utomhus. I kommunen bedrivs brottsförebyggande arbete av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Rådets syfte är att bidra till att förebygga brott och därmed öka tryggheten för invånarna i Arboga. I rådets arbetsgrupp finns förutom kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, representanter från 21

Omvärldsorientering kommunala förvaltningar, närpolisen, svensk handel samt företagarna i Arboga. 200 BROTTSUTVECKLINGEN I NÄPO ARBOGA ÅREN 2005-2008 (Perioden januari - oktober) 180 160 140 120 100 80 173 119 110 99 128 126 115 105 107 115 92 101 95 80 91 68 137 121 113 96 137 137 131 136 107 108 97 97 167 139 133 114 146 135 133 114 159 141 138 125 167 159 139 128 97 97 2005 2006 2007 2008 60 40 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 17: Brottsutvecklingen i Arboga åren 2005-2008. Källa Polisen i Västmanland. 4.9 Miljö och hälsa Arboga kommuns första välfärdsbokslut blev klart och antogs av kommunfullmäktige i december år 2007. Under 2008 togs ett nytt Välfärdsbokslut fram för Arboga kommun. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen och bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet och miljöer och produkter. Folkhälsans utveckling ska årligen redovisas i välfärdsbokslutet. Under 2009 kommer en Energi- och klimatstrategi tas fram för Arboga kommun. Planen syftar till att effektivisera energianvändningen och minska användningen av fossila bränslen, både inom kommunen som geografiskt område och som verksamhetsutövare. 4.10 Regionen och omvärlden Arboga kommun ingår i ett mellankommunalt samarbete, Västra Mälardalens Kommunalförbund, tillsammans med kommunerna Köping och Kungsör. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas räddningstjänst, fastighetsrenhållning och lönehantering samt behov av kompetens inom upphandling, beredskap och PUL. 22