RSISMFRÅGELEK FOTO: EEV NUNDI/ PROJEKTET MOT RSISM!
1. SVR tt nedvärdera någons människovärde Rasism som begrepp betyder att man tillmäter en grupp av människor ett lägre värde än andra grupper av människor till exempel utgående från förmodad etnisk härkomst, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism är alltså att nedvärdera någons människovärde. egreppets betydelse har förändrats och kommer säkert att förändras även framöver. En grundläggande förskjutning under de senaste decennierna är att man i stället för den gamla biologiska rasismen har börjat tala om kulturrasism. I rasism som bygger på kulturtillhörighet ges människor ett värde och rasbestäms på basis av t.ex. kultur, språk, religion eller seder. Inom rasismen är det vanligt att den egna gruppen och dess ursprung, seder och kultur anses vara bättre än andra grupper. Rasism kommer till uttryck och befästs i människors vardagliga handlingar, i institutionell praxis, i de lagar som styr samhället, i regler och kulturbetingad praxis. Rasism orsakar ojämlikhet och skadar förutom de personer som utsätts för rasism också hela det övriga samhället. De grundläggande rättigheterna i Finlands grundlag samt vår lag om likabehandling förbjuder direkt och indirekt rasism samt annan diskriminering. Rasifiering (fi. rodullistaa) = ett tänkande där människor anses tillhöra olika raser. Ett sådant synsätt skapar och upprätthåller ett hierarkiskt system mellan olika etniska grupper i samhället och bidrar till att stärka strukturer och funktioner i systemet.
1. FRÅG Vad innebär rasism? C D tt nedvärdera någons människovärde Storhetsvansinne tt man är en enstöring Extrem narcissism
2. SVR D Det finns inte endast en definition Orden rasist och rasism är starka begrepp som också kan missbrukas. Parterna i ett samtal kan uppfatta termerna på olika sätt, vilket leder till att samförstånd eller dialog är svåra att uppnå. Det finns inget entydigt svar på frågan om vem som är rasist. Få identifierar sig som rasister eller ser ens det rasistiska i det de gör eller säger. Straffrättsligt är en gärning rasistisk om den som utför gärningen har ett rasistiskt motiv. Det är ändå svårt att påvisa ett rasistiskt motiv och en definition av rasism som endast utgår ur brottsbalken blir väldigt smal. I värsta fall definieras rasism så strikt att nästan ingen eller inget kan anses vara rasist eller rasism. Den som beter sig rasistiskt är ofta inte medveten om rasismen i sina handlingar eller inverkan av de handlingarna. Därför är det viktigare att bedöma och notera varför ett visst beteende eller en viss praxis är diskriminerande än att träta om huruvida en viss person är rasist eller inte. En person som tillhör majoritetsbefolkningen kan ibland ha svårt att förstå att små gester, miner och skämt samt att bli utesluten ur gruppen kan vara rasism. Då är det bättre att fråga människor som har upplevt rasism om vad de upplever som rasistiskt. Det är viktigare att känna till varför ett visst beteende eller en viss praxis är diskriminerande än att träta om huruvida en viss person är rasist eller inte.
2. FRÅG Rasist är C D En politisk stämpel En brottsling En anhängare av en viss ideologi Det finns inte endast en definition
3. SVR C D Går fram till den som blivit förolämpad och beklagar det skedda Säger emot personen som har uttalat sig rasistiskt nmäler det skedda till polisen En betydande del av den rasism som människor upplever i Finland är så kallad direkt rasism i det offentliga rummet. Etniska minoriteter och personer som till sitt utseende avviker från majoritetsbefolkningen löper störst risk att utsättas för direkt rasism på offentliga platser. Det är viktigt att vi ingriper mot direkt och synlig rasism för offret kan kännas lika traumatiskt att ingen ingriper, eftersom det ger en känsla av att omgivningen i tysthet ställer sig på förövarens sida. Det är bra att tänka igenom och öva sig i att ingripa mot rasism, så är det lättare att göra när man ställs inför en sådan situation. tt ingripa kräver inte hjältemod; man kan visa solidaritet med offret till exempel genom att samtala med honom eller henne eller ställa sig bredvid honom eller henne. I en hotfull situation är det viktigt att också tänka på den egna säkerheten. Direkt rasism = någon är behandlas sämre än andra på basis av förmodat eller verkligt etniskt ursprung Indirekt rasism = en till det yttre neutral regel, motivering eller praxis som försätter en person som tillhör en etnisk minoritet i ett sämre utgångsläge jämfört med majoritetsbefolkningen.
3. FRÅG Du går längs en gata. Du hör en förbipasserande tilltala en annan person på ett rasistiskt sätt. Vad gör du? C D Går vidare Går fram till den som blivit förolämpad och beklagar det skedda Säger emot personen som har uttalat sig rasistiskt nmäler det skedda till polisen
4. SVR Diskriminerande lagstiftning I samhällets verksamhet, praxis och strukturer kan det förekomma egenskaper som försätter enskilda människor eller en hel befolkningsgrupp i en ojämlik position även om det inte finns något egentligt rasistiskt motiv bakom. Sådan rasism kan vara svår att upptäcka, i synnerhet inte om man hör till de privilegierade i samhället. Strukturell rasism har att göra med vem som har makt och rätt att uttala sig i samhället. Vems röst och erfarenheter är det som återspeglas i massmedia? Ett konkret exempel på strukturell rasism är en situation där man kräver perfekta kunskaper i finska eller svenska av en arbetssökande trots att det inte är väsentligt för utförandet av själva arbetet. Det finns också en koppling mellan maktförhållanden och strukturell rasism i vissa människors rätt att själv definiera sig själva och sin bakgrund på önskat sätt medan andra förväntas acceptera en given identitet. Strukturell rasism är svår att upptäcka om man själv är privilegierad eller har en maktposition. Vems intresse tjänar praxis och regler i samhället som utåt verkar vara jämlika? Hur presenteras personer som tillhör etniska minoriteter i massmedia?
4. FRÅG Vilket av dessa är strukturell rasism? C D tt tala illa om någon Diskriminerande lagstiftninng Nazism Islamfientlighet
5. SVR D Inget av dessa I Finland finns det ingen lag eller förordning som skulle förutsätta att personer som bor eller vistas i landet behöver bära ID-kort av något slag. Enligt grundlagen är alla människor lika inför lagen och ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av etniskt ursprung. Det är inte tillåtet för myndigheterna att ägna sig åt etnisk profilering. Vem ser ut som en utlänning? Vem ser finländsk ut? Vi har många fördomar i anknytning till utseende, men i verkligheten kan man inte dra några slutsatser alls om en människa enbart på basis av det yttre. De största grupperna av utländska medborgare i Finland är ester och ryssar som till sitt utseende påminner om etniska finländare. tt på basis av utseendet be någon visa upp legitimation bryter mot förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling. På basis av utseendet kan man inte dra några slutsatser alls om en människa. Hur ser en finländare ut? Hur ser en utlänning ut? ssociationer på basis av utseendet är stereotypier.
5. FRÅG Vad måste en person med utländskt utseende alltid ha med sig i Finland? C D Pass Uppehållstillstånd ID-kort Inget av dessa
6. SVR Nej Oberoende av sitt kön är immigranter till Finland inte av naturen vårdare eller något annat. ilden av att invandrarkvinnor har en stark dragning till vårdyrken lever ändå kvar. Till exempel kvinnor som har gått den förberedande utbildningen för nyinflyttade uppmuntras ofta att söka sig till närvårdarutbildning. Kvinnor som har sina rötter i frika anses representera kulturer där det är naturligt att kvinnorna sköter barn och sjuka. En sådan inställning och rekommendationer om vilken karriär som kunde vara lämplig bygger på fördomar och stödjer inte individens lika rätt att söka sig till en bana som intresserar. Varje människa bör ses som en individ som har sina sina individuella starka och svaga sidor och framtidsplaner. tt någon är kvinna eller har flyttat till Finland betyder i sig ingenting. lla människor ska ha lika rätt att definiera sin identitet och välja sin karriär.
6. FRÅG Invandrarkvinnor som har kommit till Finland passar bra som närvårdare, eftersom de har ett starkt vårdbehov. Ja / Nej
7. SVR C Du diskuterar frågan med dörrvakten Du gör en brottsanmälan Du kräver att få tala med dörrvaktens chef Lagen om likabehandling slår fast att ingen får diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Lagen gäller myndigheter, näringsidkare och arbetsgivare. tt en person är klädd i nationaldräkt eller traditionella kläder är ingen orsak att inte låta den personen utnyttja de tjänster som erbjuds. När man reagerar på rasistiska situationer är det bra att komma ihåg att diskriminering i fråga om näringsverksamhet, offentlig service eller arbetslivet är ett brott. När sådan diskriminering förekommer ska man göra en brottsanmälan hos polisen eller åtminstone ta tag i situationen på något sätt. nteckna vad som hände, när och var det hände, vem som gjorde vad och om det finns ögonvittnen för det skedda, så är det lättare att göra brottsanmälan.
7. FRÅG Du köar till en nattklubb och är klädd i traditionella romska kläder. Dörrvakten kräver att du visar legitimation. Efter att ha sett ditt ID-kort släpper han inte in dig. Vad gör du? C D Du diskuterar frågan med dörrvakten Du gör en brottsanmälan Du kräver att få tala med dörrvaktens chef Du går din väg
8. SVR C Till en vän eller närmaste vuxen Till läraren Till polisen Rasistiska brott (som t.ex. hets mot folkgrupp, rasistiskt färgat våld och glåpord) är straffbara och bör anmälas till polisen. I verkligheten får polisen ändå kännedom om bara en liten del av den rasism som förekommer. Undersökningar visar att endast de mest extrema formerna av rasism, som våldsdåd, anmäls till polisen. Man bör alltid berätta för någon om rasism, även när det gäller diskretare former av rasistiskt beteende. Man bör alltid ingripa mot all slags rasism. Ingripandet är i sista hand på vuxnas ansvar. Människor som upplever rasism bör inte lämnas ensamma och de ska inte behöva känna att det bara är de som bär ansvaret för att ingripa mot rasism. En betydande del av rasistiskt beteende avslöjas aldrig. Men vi kan alla vara med och skapa en atmosfär där det är tryggt att tala om upplevelser av rasism och andra former av diskriminering. tt man låter bli att ingripa ger i värsta fall en bild av att man godkänner det rasistiska beteendet. En sådan kultur av tystnad och icke-ingripande skapar en grogrund för rasism.
8. FRÅG Vem ska man anmäla en rasistisk handling till? C D Till en vän eller närmaste vuxen Till läraren Till polisen Ingen, man ska hålla sådant hemligt
9. SVR Rasism Ett hatbrott är ett brott som begåtts mot en person eller grupp, där motivet är fördomar eller hat mot offrets förmodade eller verkliga etniska eller nationella härkomst, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning eller sexuella identitet, sexuella uttryck eller funktionshinder. År 2012 hade cirka 87 % av hatbrotten rasistiska drag. Det näst vanligaste motivet var religion eller livsåskådning (cirka 6 %). År 2012 bokfördes 957 huvudbrott med rasistiska drag i Finland. Största delen av hatbrotten äger rum på annat håll än på webben. Endast är en liten del av hatbrotten är onlinebrott. De flesta hatbrotten förekommer på allmänna platser som gator och torg, i restauranger och barer samt i det hus där offret bor eller i trappuppgångar. v de hatbrott som sker online sker de flesta på Facebook. Hatbrott på webben ska man i första hand anmäla till den som upprätthåller sajten. Om trakasserierna fortsätter är det bra att ta kontakt med webbpolisen www.poliisi.fi/nettipoliisi
9. FRÅG Vilket var det vanligaste motivet för hatbrott år 2012? C D Rasism Religion Sexuell läggning Funktionshinder
10. SVR Nej Det är svårt att motarbeta rasism om man inte kan identifiera och namnge det som fenomen. Enligt rasismforskare borde man i den offentliga debatten fokusera på huruvida en aktivitet eller diskussion är respektlös och kränker människovärdet, och vilken effekt den har på individerna. tt prata om rasism ger tillfälle att hantera upplevelser av rasism. tt ta upp rasism signalerar att man ingriper mot rasism och att det inte faller enbart på den som utsatts för rasism att bekämpa och klara av situationen. Man ska inte försöka tiga ihjäl rasism när den förekommer: den försvinner inte av sig själv. Det är svårt att motarbeta rasism om man inte kan identifiera och namnge det som fenomen. För att kunna identifiera rasismen krävs att vi öppet diskuterar den. Debatt och diskussion om rasism signalerar att vi inte accepterar rasism.
10. FRÅG Påstående: Rasismen ökar när man pratar om den Ja / Nej
motrasism.fi/attitydtalko Mer information motrasism.fi Kanninen, Satu & Markkula, Heli (2011). R-sana: Kirja rasismista ja siihen puuttumisesta (Rädda arnen rf) www.equality.fi keks.fi polis.fi