MEDIABILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

MEDIABILDEN AV PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

Syftet med den här handboken är att peka på hur så kallat marginaliserade grupper porträtteras i media. Handboken är resultatet av ett hängivet arbete gjort av svensk handikapprörelse, Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Det är inte meningen att vi här presenterar en absolut sanning, snarare att stimulera till en debatt där alla inom media känner att de har något att lära av. Per Frykman Projektledare, Handikappförbunden

Mediabilden av personer med funktionshinder Vilken betydelse har mediabilden av personer med funtktionshinder och har journalister något ansvar för bilden som förmedlas. Det är ett par av de centrala frågeställningarna i den lärobok som du håller i din hand. Forskning visar att det är en ganska enahanda bild som förmedlas av personer med funktionshinder. Antigen är man offer eller hjälte. Vi vill förmå journalister och fotografer att inte enbart spegla personer med funktionshinder utifrån hennes fysiska, psykiska, sociala eller medicinska förutsättningar. Vår ambition är att göra det utan att verka gnälliga eller överlägsna. Vi vill fokusera på individen och människan inte funktionshindret. Vi har gjort stickprovsundersökningar av hur två viktiga mediaföretag, Sveriges Radio och Dagens Nyheter, beskriver personer med funktionshinder och hur frågor som berör dem behandlas. För att åskådliggöra projektet hämtar vi ett par kända exempel från media. Det flesta känner till Ringaren från Notre Dame. Men vad vet vi mer om honom än att han just har en puckelrygg. Filmen Rainman med Dustin Hoffman och Tom Cruise är ett annat exempel. Dustin Hoffman gestaltar en autisktisk man med oandade förmågor, t ex att räkna spelkort vid Black Jack-bordet. Men om filmen skapar en djupare kännedom om autism, så ställs återigen funktionshindret i förgrunden. Men det finns också positiva exempel. I TV-serien The West Wing - Vita Huset spelar Martin Sheen rollen som President Bartlett. Efterhand visar det sig att presidenten har MS. En rad följdfrågor om detta reses. Varför är det så skamligt att dölja sin sjukdom som President Bartlett gör? Å andra sidan är det intressant att Presidenten och hans MS tas upp i en så populär och prisbelönt TV-serie. Presidenten är först och främst President, inte funktionshindrad som trots allt lyckats kämpa sig till posten som världens mäktigaste man. 3

Vems perspektiv I mediernas dagliga nyhetsrapportering, visas olika människor med funktionshinder upp. Reportrar och producenter har ofta själva inte något funktionshinder och reportagen ses utifrån en icke funktionshindrads perspektiv. Sällan eller aldrig tillfrågas personer med funktionshinder eller deras organisationer inför tv-reportage. Reportage och inslag berättar ofta utifrån ett trots allt perspektiv. I en nyligen framlagd doktorsavhandling har man gått igenom program och inslag i svensk Public-Service-television från starten 1956 fram till år 2000. Av det totala sändningsutbudet skildras personer med funktionshinder mindre en halv procent av sändningstiden. Sättet som personer med funktionshinder framställs kan också i allra högsta grad diskuteras. Det faktum att personer med funktionshinder lever väldigt olika liv och har väldigt olika livsvillkor hamnar så gott som alltid helt i skymundan. Självbilden Vad kan funktionshindrade och deras organisationer själva göra. I ärlighetens namn bör de själva fundera över hur de förhåller sig till media. Om inte funktionshindrade själva slutar att framställa sig som offer eller krymplingar, kan de inte begära att andra ska se dem som något annat sätt än just offer och krymplingar. 4

Funktionshindrade i svenska media Av Elin Gardeström Om media är en viktig arena för vår kollektiva normbildning, vilken bild ges då där av funktionshindrade människor? Jag har undersökt den svenska public service radion samt tidningen Dagens Nyheter. I min studie har jag läst artiklar och sändningsmanus, sett hur ofta funktionshindrade människor själva får medverka och av vilken anledning de uppmärksammas etc. För att se vilka roller människor ges har jag utgått från en svensk avhandling, På nära håll är ingen normal, som beskriver hur Sveriges Television framställer människor med funktionshinder. Mediaforskaren Karin Ljuslinder tolkar televisionens inslag utifrån fyra stereotyper hämtade från den klassiska kategoriseringen av aktörer i folksagor: Hjälten, offret, det eviga barnet och den onde skurken. Eftersom det är få texter jag läst så är min framställning ingalunda vetenskaplig utan mer ett stickprov. Mediabilden i Dagens Nyheter Dagens Nyheter är Sveriges största morgontidning. En sökning i arkivet under ett år, feb. 02 feb. 03, på orden funktionshinder och handikapp gav 757 träffar. Flest träffar gav ordet handikapp. En genomgång av 86 utvalda artiklar visar att journalisterna skriver bra, inkännande och ambitiöst, men det råder en omfattande begreppsförvirring och journalisterna ställer aldrig kritiska frågor till funktionshindrade människor eller deras organisationer. Lite fakta: I 35 (av 86) artiklar medverkar människor med funktionshinder själva. Fördelningen mellan könen är jämn, ungefär lika många män som kvinnor intervjuas. I 34 artiklar uttalar sig enbart en expert om en situation som rör funktionshindrade personer. Experten kan vara tjänsteman, forskare, läkare eller politiker. 23 artiklar handlar om personer med utvecklingstörning. Dagens Nyheter förefaller vara specialintresserad av denna handikappgrupp som omfattar cirka 37 000 personer i Sverige. En förklaring är att Sveriges Television vid denna tid sände ett uppmärksammat reportage om ett utvecklingsstört par vars barn hade blivit omhändertaget. Den vanligaste anledningen att skriva om människor med funktionshinder är i deras egenskap av ekonomiskt objekt (15 artiklar). Med det menar jag att de uppmärksammas främst som en kostnad för staten, landstingen eller kommunerna. Bostadsfrågan med vidhängande domstolstrots hör till detta område. 5

Andra relativt vanliga anledningar till uppmärksamhet är tillgänglighet (9 artiklar), hjälpmedel (9 artiklar). Det förekommer också pedagogiska artiklar om olika diagnoser (7). Begreppsförvirring Det är inte lätt att agera som journalist i en värld där Svenska handikappförbund som själva använder ordet handikapp i sina organisationers namn propsar på att alla ska använda begreppet funktionshindrad istället för handikappad. En del individer föredrar också att själva kalla sig handikappade. På flykten undan stigmatiserande beskrivningar har också orden ändrats genom historien; från vanför och dåre till rullstolsburen och psykiskt funktionshindrad. För journalisten uppstår ett problem - att använda ord som inte förolämpar men som ändå förstås av läsarna. Vem förstår till exempel vad en neuropsykiatrisk diagnos är? Dagens Nyheters journalister har olika lösningar när det gäller vilka begrepp som används och däri ligger förvirringen. Ett fåtal journalister använder genomgående ordet funktionshinder, men det är vanligt att blanda. I de 86 artiklar jag har läst är det tydligt att funktionshinder och handikapp ofta används som synonymer. Inom svensk handikapprörelse är det så att en stor del av den handikappolitiska dimensionen ligger i skillnaden mellan dessa begrepp: En person har ett funktionshinder men blir handikappad först i en miljö när detta blir ett hinder. Personer med utvecklingsstörning har många andra namn; begåvningshandikappade, förståndshandikappade, person med intellektuellt funktionshinder och människor som inte klarar sig helt själva. Inget av dessa begrepp upplevs som stötande även om deras organisationer strikt använder person med utvecklingsstörning. I ett fall beskrivs Aspbergers syndrom som en psykisk sjukdom, vilket inte är bra. I en annan artikel betecknas Aspberger och Damp som psykiska handikapp, vilket är mindre lämpligt. Ibland löser journalisten problemet genom att använda diagnosen eller beskriva skadan. I en kort nyhetsnotis används "kvinna i rullstol". Ett annat problem är att myndigheter har infört egna begrepp som arbetshandikapp, vilket ytterligare rör till det. Ett exempel: Spariver slår mot handikappade Socialförvaltningen i Lycksele ska spara 22 miljoner. Sparkravet drabbar de 67 förståndshandikappade som fått sitt dagarvode på 15 kronor indraget. Samtidigt höjer politikerna sina egna arvoden. De borde skämmas, säger Kjell Lundgren, arbetshandikappad verkstadsarbetare. 6

På fem rader används tre olika beteckningar på samma människor. Förstår vi bättre vilka de är av det? Sammanfattningsvis kan jag säga att begreppen är ett problem för alla men att det kan finnas en risk att begreppsförvirring i tidningar kan få konsekvensen att människor framstår som underligare än de är. I 12 av Dagens Nyheters artiklarna är de intervjuade personerna offer för myndigheters beslut. Det handlar om utvecklingsstörda som blir av med sin flitpeng när kommuner ska spara. Myndigheter som omhändertar barn som har utvecklingsstörda föräldrar. Kommuner som inte bygger bostäder åt funktionshindrade. I ett fall är en döv elektriker utsatt för en oförstående privat arbetsgivare. I ett annat fall är det media som är skurken, som framställer funktionshindrade i ofördelaktig dager. Om jag applicerar två av de stereotyper jag beskrev i inledningen, kan man se att den funktionshindrade människan ofta är offer för det skurkaktiga onda samhället. Det händer att stereotyperna används automatiskt, utan reflektion: I en av artiklarna om indragen flitpeng intervjuas en företagare som anlitar utvecklingsstörd arbetskraft. Hans eventuella ansvar för att betala något tas aldrig upp utan all kritik riktas mot kommunen som dragit in lönesubventionen. Ibland lyckas Dagens Nyheter mycket väl med att nyansera sin framställning av funktionshindrade människor. Till exempel skildras de komplikationer som inträffar när utvecklingsstörda blir föräldrar. I en rad välskrivna reflekterande artiklar. Några personer får även framträda av andra skäl än det egna funktionshindret. Dagens Nyheter intervjuar flera röststarka inflytelserika individer från handikapprörelsen som främst uttalar sig som representanter för sina organisationer. En rullstolsburen landstingspolitiker intervjuas om handikappåret och en döv skådespelerska berättar om sitt arbete i en teatergrupp där alla är döva. En man uppmärksammas i sin roll som konsument. Mannen är blind och kan inte bära iväg sina sopor till återvinningsstationen. Eftersom han vill ha samma rätt som andra medborgare att vara en miljömedveten konsument, kräver han att soporna ska hämtas vid hans dörr för att därefter återvinnas. Mediabilden i Sveriges Radio Sveriges Radio är ett public servicebolag med fyra nationella och 26 lokala kanaler. En sökning på funktionshind* under februari och mars 2003 i alla radions arkiverade manus, ENPS-systemet, gav 535 träffar. Av dessa har jag granskat 89 slumpmässigt utvalda manus, både telegram, på- och avannonser samt reportrarnas prator. 7

Lite fakta: En överväldigande del, 73 manus av 89, är producerat av radions lokala kanaler. Många frågor som rör människor med funktionshinder ligger på kommunaloch landstingsnivå, vilket förklarar lokalradions aktivitet men inte frånvaron av riksbevakning. De flesta manus (53) talar om funktionshindrade som en grupp utan att någon från denna grupp får medverka. Detta beror till en del på att det är många telegram. I 25 inslag medverkar personer med funktionshinder. Könsfördelningen är jämn. Det är lika vanligt att intervjua representanter från handikapprörelsen som privatpersoner med funktionshinder. I 30 inslag intervjuas en expert eller en anhörig som uttalar sig om funktionshindrade människor, utan att dessa själva får komma till tals. Utan att det är särskilt markant är de diagnoser som oftast uppmärksammas (13 manus) psykiskt funktionshindrade samt personer med utvecklingsstörning. Varför uppmärksammas funktionshindrade människor av radion? Det handlar om en mycket stor spridning av ämnen; vård, hjälpmedel, diskriminering, tillgänglighet, arbete och idrott. Den vanligaste är att funktionshindrade är ekonomiska objekt (23 manus). Med det menar jag att de uppmärksammas främst som en kostnad för staten, landstingen eller kommunerna. Ofta handlar det om brist på pengar: Besparingar måste göras inom särskolan, en träfflokal för psykiskt funktionshindrade i Västerås måste läggas ned, Vännäs kommun kräver mer pengar från staten för att klara kostnaderna för LSS etc. Det finns flera ambitiösa inslag som försöker förklara en speciell grupps situation eller varför en del har särskilda behov. Radio Jämtland inleder ett inslag med: Har du någonsin funderat på att bli kontaktperson åt någon som är funktionshindrad? Därefter får lyssnarna träffa kontaktpersonen Johan och Krister som har ett funktionshinder, när de går och simmar. Efter reportaget påtalas behovet av fler kontaktpersoner i Östersund. P1 i Göteborg beskriver i ett reportage utvecklingsstörda människors sexualitet. Omvärldens attityder sammanfattas skickligt med: För den som ser begåvningshandikappade som små barn i stora kroppar blir naturligtvis sex en känslig sak. Namn och begrepp. Sveriges Radio ställs inför samma utmaning som tidningen Dagens Nyheter - att använda ord som inte förolämpar men som ändå förstås av lyssnarna. Journalisterna på Sveriges Radio klarar detta relativt bra. De använder oftast bara termen funktionshindrad (45 manus). Ibland kompletteras termen med en specifik diagnos (16). Det händer att orden funktionshinder och handikapp används som synonymer (11). 8

Utvecklingsstörda människor har flera namn; begåvningshandikappade, förståndshandikappade och intellektuellt funktionshindrad. Inget av dessa uttryck upplevs som stötande, även om deras egen organisation strikt använder "personer med utvecklingsstörning." Det finns flera bra exempel på att journalisterna anstränger sig för att förklara olika funktionshinder. Radio Sjuhärad gör en mycket bra beskrivning av Downs syndrom. I ett nyhetsinslag hinner man med en exakt beskrivning av diagnosen och vad det praktiskt innebär för personen i fråga, förklarar varför mongolid inte är ett bra begrepp samt intervjuar barn och föräldrar. Aspbergers syndrom, Adhd och Damp med flera diagnoser är knepiga att beskriva. Radio Västernorrland gör det medicinskt exakt och talar om neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel Damp och Adhd. En annan lokal kanal talar om mentala diagnoser vilket är mindre lämpligt eftersom det för tankarna till psykiatrin. Även om forskarna inte är eniga lutar det mot att orsaken är biologisk och att det finns en ärftlighet. Tilltal Mediaforskaren Karin Ljuslinder hävdar att det journalistiska arbetssättet att skildra det avvikande och annorlunda får konsekvenser för människor med funktionshinder. De blir sitt funktionshinder i media, de blir sin avvikande kropp och oförmåga. De blir inte småbarnsmammor, trafikanter, skattebetalare eller konsumenter. Precis som i Dagens Nyheter får ofta den funktionshindrade personen rollen av offer i Sveriges Radios rapportering. Ett vanlig typ av inslag/telegram handlar om funktionshindrade som blir utsatta för politikernas besparingar. I de flesta fall uppmärksammas människor på grund av sitt funktionshinder. Såvida de inte arbetar inom handikapprörelsen eller på Samhall har de ingen yrkestitel. I följande avannons är funktionshinder = titel: Sa projektledaren för Interagera på Furuboda utanför Åhus, Per-Olof Hedvall. Ni hörde även funktionshindrade Gada Methou samt logoped Håkan Larsson. Det händer att personer uppmärksammas av någon annan anledning. Ett telegram handlar om ett mord. Här är personen främst uppmärksammad i egenskap av mördare och inte på grund av funktionshindret En kvinna som mirakulöst klarar sig sedan hon och hennes rullstol hamnat under ett tunnelbanetåg blir i ett annat telegram främst ett olycksoffer. Radio Stockholm talar om kunder med funktionshinder som inte kan använda postens nya serviceställen och lägger därmed betoningen på att vara kund. Det kan vara intressant att reflektera över om ett sådant stickord gör någon skillnad - om funktionshindrade inte kan använda serviceställena eller om kunder med funktionshinder inte kan det. 9

Avslutande reflektioner En annan viktig aspekt som jag har tittat på är hur journalisterna sköter sin granskande uppgift gentemot människor med funktionshinder och deras organisationer. Får dessa några kritiska frågor av Dagens Nyheter och Sveriges Radio. Inte i någon av tidningsartiklarna ställs en kritisk fråga. Bilden i tidningen är att människor med funktionshinder alltid har rätt. Samma tendens återfinns hos Sveriges Radio. Funktionshindrade människor gör i radions bevakning sällan fel. Journalister har en granskande uppgift men har placerat funktionshindrade människor och deras organisationer i en frizon. Det här förhållandet ger anledning till reflektion. Frågan är varför och vad frånvaron av kritiska frågor berättar om synen på funktionshindrade människor? Betraktas de som jämlika medborgare? Eller handlar det om att nyhetskonceptet behöver någon som är utsatt? Några stereotypa hjältebeskrivningar är svåra att hitta i Sveriges Radio eftersom jag inte har haft möjlighet att lyssna på den inspelade intervjuerna. I Dagens Nyheter finns i överförd bemärkelse flera hjältemässiga beskrivningar av olika hjälpmedels förmåga att kompensera människors funktionshinder: Digitalkameran är en succé i särskolan, Totalförlamade Emma kan kommunicera med hjälp av en minimeter, Josefin styr sitt liv med tungan, 3G-mobil ett gott tecken för döva, Rehab-hunden Alba är både hjälpmedel och kompis och så vidare. Denna egna lilla genre om hjälpmedel är översvallande positiv. Dagens Nyheter har också ett intressant exempel på en person som framställs som hjälte. Tidningen publicerar ett långt inkännande reportage om en man som bröt ryggen när han badade bland höga vågor på Hawaii. Artikeln skildrar hans kamp mot oförstående myndigheter för att få återkomma till liv och arbete. Texten är stark och välskriven men är i sin funktion en berättelse om en människa som återfår (nästan) sin normalitet. Forskaren Karin Ljuslinder talar i sin avhandling om att journalister ibland framställer funktionshindrade personer som precis lika normala som andra, Hon kallar detta uppvisningar i normalitet. Men dessa uppvisningar kolliderar med det journalistiska arbetssättet att fokusera på det som är annorlunda och avvikande som en bruten ryggrad. Följden blir att den funktionshindrade personen framstår som i högsta grad onormal. Här får jounalistiken uppenbara konsekvenser för hur funktionshindrade människor framställs. En berömd svensk stå upp komiker, Jesper Odelberg, har en gång uttryckt att: "Säger man tillräckligt ofta till en person att du är precis som andra, då börjar den personen förstå att han inte är som andra". Elin Gardeström är journalist, har arbetat bland annat inom Sveriges Radio samt på Nyhetsbyrån ikapp. 10

Ordlista Idiot, invalid, vanför, lytt eller ofärdig. Orden för att beskriva människor med funktionshinder har växlat genom åren. Ordet ofärdig är ett bra exempel på ett gammalt förlegat ord. Det antyder att personer skiljer sig från mängden genom att inte vara en färdigskapt människa, till skillnad från alla andra. Uttrycket användes på 1800-talet, idag säger ingen så längre åtminstone inte offentligt. Handikapprörelsen har länge kämpat för att personer med funktionshinder ska beskrivas på ett värdigt sätt. Ord är viktiga värdebarare för vilken människosyn som råder i ett samhälle. Sverige har valt mänskliga rättigheter som tema för Europeiska Handikappåret 2003. Grundläggande mänskliga rättigheter ska gälla alla, även människor med funktionshinder. Du som skriver om funktionshinder kan medverka till att sprida förståelse för detta, genom att använda ord som vittnar om respekt. Agenda 22 Agenda 22 är en metod för hur kommuner och landsting kan göra bra handikappolitiska planer som bygger på FN:s standardregler. Det innebär, att standardreglerna i ett längre perspektiv används för förverkligande av mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder. Aktivitetsersättning Sedan januari 2003 utgår aktivitetsersättning till dem som är mellan 19 och 29 år. Ersättning betalas ut i högst tre månader, sedan görs en omprövning. Syftet med det nya systemet är att motverka att unga människor passiviseras. De som är 30 år och över får numer sjukersättning istället för förtidspension. Sjukersättningen är inte tidsbegränsad. Arbetshandikapp Personer som har nedsatt arbetsförmåga och har därför svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Arbetshandikappet är inte något absolut. Nu förtiden kan det till exempel vara svårare att få jobb om man inte klarar av att jobba i grupp. Svårigheterna är kopplade till kraven i arbetslivet. Personer med arbetshandikapp kan få anställning och lön med speciella villkor för att underlätta anställning. Bemötande Många människor med funktionshinder upplever att de möts med en negativ attityd och att de inte får tillräckligt med stöd, det visade en statlig utredning från 1999. Den statliga myndigheten Sisus har fått i uppdrag att se till att offentliganställda utbildas i att bemöta människor med funktionshinder på ett bättre sätt. 11

Design för alla Produkter och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla människor, i möjligaste mån. En viktig utgångspunkt är att utformningen redan från början är gjord för att passa så många som möjligt istället för att man gör anpassningar senare. Begreppet har under senare år uppmärksammats inom arkitektur och formgivning. Diskriminering Det finns inte någon allmän lag mot diskriminering. Däremot lagar inom två områden: arbetslivet och högskolan. Lagarna är förbud både mot direkt och indirekt diskriminering. Alltså både om en person behandlas sämre på grund av sitt funktionshinder och om villkoren missgynnar den som är funktionshindrad. Inom arbetslivet kan det handla om att ställa krav på arbetssökande som inte är nödvändiga för jobbet, men som däremot utestänger funktionshindrade. Inom högskola kan krav som verkar neutrala anses diskriminerande om de försvårar för funktionshindrade. Det kan exempelvis handla om att de som har läs- och skrivsvårigheter inte får tillräckligt med tid för att skriva tentamen. Döv Personer som är döva sedan barndomen. Dessa personer har oftast teckenspråk som första språk. Det föds cirka 70 döva barn varje år i Sverige, enligt SDR, Sveriges Dövas Riksförbund. Vuxendöva är personer som blivit döva i vuxenålder. De vuxendöva har inte teckenspråk som första språk. De kan använda tecken som stöd men är oftast beroende av skrivtolkning. FN:s standardregler FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet antogs av generalförsamlingen 1993. De 22 standardreglerna beskriver det ansvar världens stater har för att människor med funktionshinder ska bli delaktiga i samhällslivet och uppnå jämlika levnadsförhållanden. FN:s standardregler är inget juridiskt bindande dokument utan ett rådgivande dokument samt ett moraliskt och politiskt åtagande för medlemsstaterna. Funktionshinder Varaktiga begränsningar av en persons fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Det kan bero på sjukdom/skada som är medfödd eller som har uppstått senare i livet. Funktionshindret finns alltid, medan handikappet växlar. 12

Förtidspension Förtidspension beviljas inte längre. Se aktitvitetsersättning. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan. Den erbjuder liksom särskolan yrkesförberedande utbildning i nationella eller individuella program. Varje kommun är skyldig att erbjuda ungdomar utbildning under fyra år i gymnasiesärskolan. Handikappanpassad Förr ansågs handikapp vara en egenskap hos en person. Numer kopplas handikappet till omgivningen det relativa handikappbegreppet. En synskadad som får böcker inlästa på kassett är mindre handikappad än den som inte ges möjligheten. Därför är det problematiskt att säga att ett visst antal människor är handikappade. En synskadad, exempelvis, har alltid ett funktionshinder, men är inte alltid handikappad. Handikappombudsman Handikappombudsmannen, HO, är en statlig myndighet som arbetar för att bevaka personer med funktionshinders rättigheter och intressen. Målet är full delaktighet i samhällsliv och jämlika levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Habilitering Träning för att den som har ett funktionshinder ska få bästa möjliga funktionsförmåga. Hörselskadad Personer som föds döva eller mycket gravt hörselskadade kallas barndomsdöva och har ofta teckenspråk som första språk (modersmål). Flertalet vuxendöva lär sig inte teckenspråk eller lär sig det endast i liten omfattning. Många hörselskadade personer använder läppavläsning och hörapparat för att uppfatta tal. Dövblinda har både en syn- och en hörselskada. En del dövblinda är helt döva och blinda, andra har både syn- och hörselrester. Kognitiva funktionshinder Kognition är de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Det handlar om förmåga att minnas, orientera sig, lösa problem, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Funktionshinder som påverkar den kognitiva förmågan är bland annat utvecklingsstörning, hjärnskador, afasi, autism, demenssjukdomar, psykiska funktionshinder och whiplashskador. 13

LSS De som har stora funktionshinder och har svårt att klara vardagen kan ha rätt till insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det finns tio olika insatser, bland annat rätt till personlig assistent. Ett stort problem är att många människor som har rätt till insatser enligt LSS inte får sina rättigheter tillgodosedda. Medicinska funktionshinder Ett samlingsbegrepp för funktionshinder orsakade av kroniska eller långvariga sjukdomstillstånd. Till gruppen räknas också nedsatta funktioner på grund av kirugisk behandling, exempelvis stomioperation. Många av sjukdomarna kräver regelbundna, tidskrävande och tröttande behandlingar. Funktionshindret syns inte utanpå. Astma/allergi, blödarsjuka, cystisk fibros, diabetes, epilepsi magoch tarmsjukdomar, njursjukdomar med flera orsakar medicinska funktionshinder. Nationella handlingsplanen för handikappolitiken År 2000 antog riksdagen den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare. Planen har fått beröm från handikapprörelsen för sitt perspektiv, att människor med funktionshinder inte ska ses som några hjälpsökande offer utan som samhällsmedborgare. Ett viktigt beslut i planen är att allmänna platser och lokaler ska vara tillgängliga före år 2010. Ett annat viktigt inslag i planen är att olika myndigheter fått ett särskilt ansvar att se till att planen genomförs inom respektive sektor. Neurologiska funktionshinder Störningar i centrala nervsystemet som kan leda till rörelsehinder och/eller kognitiva problem. Sjukdomar/skador som ger neurologiska funktionshinder är bland annat Parkinson, Stroke, Als och CP. Särskolan Särskolan är till för elever som har utvecklingsstörning, autism eller liknande och som inte bedöms kunna nå målen i vanliga grundskolan. Särskolan är en del av den obligatoriska skolan. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. Grundsärskolan ska i möjligaste mån motsvara vanliga skolan. Träningsskolan är till för elever som inte klarar grundsärskolan. 14

Psykiska funktionshinder Långvarig nedsättning av den sociala funktionsförmågan, är en vanlig definition av begreppet. En bredare förklaring är att psykiska funktionshinder har alla vars ställning i samhället påverkas av deras psykiska hälsa. Problemen kan yttra sig som apati, social isolering, överkänslighet för intryck och bristande förmåga att lita på andra människor. Punktskrift och annan media för synskadade Punktskrift används i första hand av barndomsblinda. Cirka 100 personer i Sverige har punktskrift som sitt första skriftspråk, gruppen är minskande. Flera tusen använder dock punktskrift som ett komplement. Många synskadade tar till sig text på annat sätt, exempelvis i form av inläst talbok eller som syntetiskt tal. Det finns ett stort utbud av skönlitteratur för synskadade. Synskadades Riksförbund (SRF) anser att bristerna är stora när det gäller övrig information, trots att staten har som ambition att synskadade ska kunna ta del i samhället på samma vilkor som alla andra. Synskadad Nedsatt syn av sådan sort att den inte går att kompensera med glasögon el dyl. Leder till exempel till att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig text eller orientera sig på okända platser. Tillgänglighet Handlar om att göra det möjligt för alla människor att delta i samhället, oavsett funktionshinder. Begreppet förknippas ofta med att ta bort fysiska hinder. Lika viktigt är att göra information tillgänglig för alla, för alla att kunna kommunicera. Det kan exempelvis handla om att göra hemsidor på Internet så att alla kan ta del av dem. 15

Utvecklingsstörning Kan bero på kromosomförändring, en fosterskada eller annan skada vid födseln. Skador under uppväxtåren kan också leda till utvecklingsstörning. Gemensamt är att personerna behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Vårdbidrag En ekonomisk ersättning som betalas ut till föräldrar som har barn med funktionshinder. Pengarna kan vara kompensation för föräldrarna måste minska sin arbetstid. Bidraget kan också gå till att täcka merkostnaderna för barnet. 16

Vett och etikett runt människor med funktionshinder Några enkla tips antingen du har en funktionshindrad kollega eller du stöter på någon funktionshindrad i samband med din yrkesutövning. När du pratar med en rullstolsburen person, så försök att göra detta i samma höjd. Om en funktionshindrad ska fotograferas, så gör också detta utifrån deras ögonhöjd. Detta för att undvika att människor i onödan ska tvingas sträcka på nacken eller få dubbelhaka på bilden. Ändra inte ditt språk när du talar med en synskadad. Det går alldeles utmärkt att använda ord som se, titta osv. Samma gäller när du pratar med en person som är hörselskadad. Om du intervjuar en döv person via en teckentolk, så håll ögonkontakt med den döva personen, inte tolken. Om du intervjuar eller jobbar med en döv person, så var noga med att inte dölja delar av ditt ansikte. Fråga aldrig en person om deras funktionshinder, såvida inte det är en viktig del av själva reportaget eller om personen själv berättar det. Det är lika opassande som att fråga människor om deras flintskallighet, fetma eller om de är frånskilda. Ibland finns det en vilja att hjälpa människor med talsvårigheter på traven i samband med en intervju. Det bör inte förekomma. Var förberedd på att behöva upprepa dina frågor när du intervjuar eller pratar med en person med inlärningshinder. Var också beredd på att ge dem gott om tid för att formulera sitt svar. Till sist det kanske viktigaste av allt. Har du frågor om hur du ska uppträda på ett korrekt sätt eller lika termer och benämningar du ska använda, så fråga enklast den person det berör. 17

Paul Hansen fotograf på Dagens Nyheter Av Elin Gardeström Det jag vill göra syftar till att slå igenom den förenklade bilden, att slå igenom bilden av vad som är normalt. Vad som är starkt och vad som är svagt. Paul Hansen beskriver det som en snöbollseffekt, att när han väl har börjat att fotografera funktionshindrade människor så alstrar det hela tiden mer tips som blir nya bildreportage. Han arbetar just nu med ett reportage om neurosedynskadade människor i Sverige där han också kommer att skriva texten. Men för all del, han har andra specialområden, krigshärdar som Afghanistan och Mellanöstern. Nyligen var han i Irak. Han får ofta priser för sina bilder och 2003 utsågs han till årets fotograf av Pressfotografernas klubb, detta med motiveringen att han skapar förtroende hos dem han fotograferar. Varför började han att fotografera funktionshindrade människor? Egentligen handlar det inte om handikappade utan har att göra med åldringar, missbrukare hemlösa, Ja, med människor som är utanför. Sina besök i utanförskapets land vill Paul Hansen inte göra som turist på jakt efter det udda, det exotiskt annorlunda. Varje resa har sin risk. Han försöker identifiera sig med dem han fotograferar. Det handlar om min egen osäkerhet. Det kunde lika gärna ha varit jag som gick under i missbruk, om jag inte hade spelat så mycket handboll när jag växte upp. Man vet inte. Jag är uppvuxen i en tung förort till Göteborg. Att känna likheten med de människor han fotograferar kan vara smärtsamt, ibland orkar han inte. Många journalister och fotografer placerar utanförskapets människor som ett dom, menar han och tror att det är psykologiskt försvar, ett sätt att fjärma sig från att vara lik något som är otäckt. Han berättar upprört om när han efter ett reportage om missbrukare fick frågan om hur man gör för att träffa en sån där? I förlängningen kan stereotypa beskrivningar ha andra värre konsekvenser. Med viss skärpa citerar han regissören Roy Andersson som har sagt att klichéer, fördomar och förenklade bilder är ondskans byggstenar. I närheten av detta placerar Paul Hansen ett uttalande av en tjänsteman i en stor tidning om att hemlösa är sanitära olägenheter. 18

Jocke Lundell Foto: Paul Hansen 19

Stig Ahlnäs 20