När de uthyrda kommer in En hjälpreda och faktabok
Innehåll Med mobilen i hand? 5 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb 7 Inhyrd = strejkbrytare 7 Från två poler till triangel 9 Skrivbyråer, hamnar 11 Lag och kollektivavtal 12 2. Ny bransch som växer 15 Därför bemanning 18 De anställda i branschen 19 Landsorganisationen i Sverige 2012 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2012 isbn 978-91-566-2737-8 lo 12.05 500
3. Bemanningsavtalet vad det innehåller och betyder 23 Lika lön 24 Arbetstid och kompetens 26 Själva anställningen för den uthyrde 26 Las och inhyrning 28 Arbetsmiljön 29 Avtal om inhyrning 31 Fördelar och nackdelar med inhyrning 33 Ordlista 34 4. Så agerar klubben vid inhyrning 37 Så här går en lokal förhandling till inför en inhyrning 38 Checklista förhandling 38 Vid förhandlingen 39 Checklista arbetsmiljö 40 Checklista facklig verksamhet 41 Ta alltid kontakt med avdelningen när 41 Skillnaden mellan bemanning och entreprenad 43 Vem gör vad? 43 5. Vi och dom. Det demokratiska underskottet 47 6. Framtiden 53 Lästips 59 Innehåll 3
Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: Hos oss är det bemanning som sköter pakethanteringen. Jag försöker värva dem, de killarna och tjejerna. De känner oftast inte till vad som gäller, hur bemanningsavtalet ser ut, de är väldigt okunniga. Man måste visa att man bryr sig, och inte bara om de DHL-anställda utan även dem från bemanning. 4 När de uthyrda kommer in
Med mobilen i hand? Förr stod man med mössan i hand, i dag står man med mobilen. Men utsattheten är densamma. Så skrev S-politikern Ylva Johansson i sin blogg härom året. Där kallar hon visstidsanställda, inhoppare och de inhyrda för vår tids daglönare. När personaluthyrning blev laglig på 90-talet började bemanningsbranschen att växa kraftigt. Till slut valde LO och medlemsförbunden att gilla läget och teckna avtal för den här gruppen. Avtalet kom år 2000, så det är ungt och det stöts och blöts. Det pågår lokala förhandlingar och anpassningar, och grundreglerna omprövas fortlöpande. I den här skriften berättar vi om hur avtalet kom till, om bemanningsbranschen, om hur det är att vara inhyrd och framför allt om hur man kan jobba lokalt fackligt för att få personalinhyrning att fungera mänskligt och effektivt. Håkan Löfgren, LO Roland Cox, Arbetslivsjournalisterna Eva Ekelöf, Arbetslivsjournalisterna Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: Nu har vi en lagstiftning som medger inhyrning. Branschen kommer att vara bestående. Då måste vi förhålla oss till de inhyrda och göra det så bra som möjligt för alla inblandade, inte köra huvvet i sanden och säga ni finns inte. Med mobilen i hand? 5
6 När de uthyrda kommer in
1. Hundra års kamp mot otrygga jobb Ur boken Löftet, Ingemar Göransson och Anna Holmgren, LO 2007: Det är det vi gör i facket. Vi lovar varandra att inte konkurrera med varandra på arbetsmarknaden med sämre löner och villkor. Fackföreningarna har i mer än ett sekel jobbat emot osäkra förbindelser i arbetslivet, för trygghet i arbetet och för inkomster som är tillräckliga och som går att förutse. De har gjort envetet motstånd mot uthyrning av personal och privat arbetsförmedling. Men år 2000 skrev LO-förbunden ändå på ett avtal där man accepterar bemanning och uthyrning. En oväntad kovändning, eller en smidig anpassning till verkligheten? I mitten av 1800-talet levde var åttonde svensk mer eller mindre som daglönare. Familjen fick hanka sig fram på en liten jordlott, hantverk eller tiggeri mellan arbetspassen på den självägande bondens gård. De kallades ibland backstugusittare och bodde på någon annans mark. De hade inte några egna åkrar som torparna, och de var inte anställda som statarna. De hade det ofta eländigt och fick ibland svälta. Vid förra sekelskiftet hade antalet fattiga på landsbygden minskat kraftigt. Tiotusentals utvandrade till Amerika, andra flyttade in till städerna för mer eller mindre säkra industrijobb. Inhyrd = strejkbrytare Arbetarna organiserade sig allt mer framgångsrikt och kunde på så sätt förhandla upp sina villkor. Det yttersta vapnet var strejk, vilket arbetsgivarna kunde försöka desarmera ge- 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb 7
nom att anlita strejkbrytare. I Ådalen 1931 demonstrerade arbetarna mot strejkbrytarna som arbetsgivaren tagit dit. Konflikten slutade med att militären sköt ihjäl flera demonstranter. Mikael Segel, ombudsman, Handels: Idag har vi ett stort tryck från medlemmarna om att begränsa inhyrningen. Strejkbrytarna i Ådalen hade rekryterats av Boytons Arbetsbyrå i Stockholm, som förmedlade folk även under andra arbetskonflikter i landet. Det fanns flera sådana förmedlingar, både drivna av privatpersoner och av organisationer. Bemanningsföretag hade alltså ett dåligt rykte i början av 1900-talet, delvis välförtjänt. I takt med att arbetslivet ordnades upp med lagar och avtal så ökade arbetsgivarnas intresse av att kunna hyra in folk. En händelse som drev på var en dom i Arbetsdomstolen, nr 29 år 1929. Den gällde en pappersfabrik där företaget hade försökt förmå ordinarie driftspersonal att hjälpa till vid husreparationer. Pappersfacket sa nej eftersom byggande inte ingick i de anställdas jobbeskrivning, och AD gick på samma linje: En arbetsgivare kunde inte tvinga anställda att jobba med precis vad som helst. Den ordningen skulle sedan hålla i sig under resten av seklet. Anna Gustafsson, ombudsman, IF Metall: Vår förbundsstyrelse har uttalat sig om att bemanningsbranschen är ett positivt inslag på den svenska arbetsmarknaden. Då är det viktigt att vi ser till att organisera de inhyrda eftersom branschen växer. På 30-talet skrev LO och SAF under Saltsjöbadsavtalet och kom överens om hur strejk, lockout och andra stridsåtgärder 8 När de uthyrda kommer in
skulle få användas i framtiden. Därmed så minskade företagens behov av att anlita strejkbrytare. 1933 kom en ILO-konvention från Nationernas Förbund (motsvarande dagens FN) mot privat arbetsförmedling med vinstsyfte. Sverige och många andra länder skrev under. Man ville hindra att någon skulle tjäna pengar på människors behov av arbete, man ville samtidigt få stopp på oseriösa privata förmedlingar som försökte kringgå avtal och regler, och som ibland blåste arbetssökande på jobb och lurade dem på pengar. Dessutom ville staten ha samlad statistik och få ett grepp om hur det faktiskt såg ut på arbetsmarknaden. Av de här skälen fick Arbetsmarknadsstyrelsen i stort sett monopol på arbetsförmedling. 1942 skärptes lagen så att även personaluthyrning blev förbjuden, och så var det sedan i 50 år. Från två poler till triangel Arbetsgivarna kunde visserligen ta in privata entreprenörer, men även här hindrade lagar och avtal. Konsulter och firmor får bara utföra avgränsade jobb, och de sköter sin egen arbetsledning. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: På godsterminalerna finns en badkarseffekt, man fyller på och tömmer, det är mycket jobb på morgonen och kvällen, väldigt lite däremellan. Man strävar efter precisionsbemanning under dagen. Prisjakten är fruktansvärd. På 60- och 70-talet utvecklades affärsidén om det triangulära förhållandet. Den gamla ordningen har varit två poler, en som arbetar och en som anställer, en som säljer sitt arbete och en som köper arbetet. Kring den relationen har mycket byggts upp lagar, avtal, traditioner på arbetsmarknaden, Saltsjöbadsandan. 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb 9
I och med en allt hårdare rationalisering så ökade arbetsgivarnas behov av snabb bemanning. Därmed uppstod en relation med tre poler den som arbetar, den som anställer honom eller henne, och den som hyr in arbetskraften. Motståndet mot inhyrning har flera orsaker. Bemanning ger oss arbetsplatser med människor som kommer in och försvinner. Det försvårar fackligt arbete om folk på samma arbetsplats har olika arbetsgivare, har olika lön och tillhör olika fackförbund. Man blir mer individ och mindre kollektiv, vilket gör det svårare att få till avtal som fungerar. Med det löpande bandet, mekaniseringen, senare automatiseringen och robotiseringen så blev det möjligt att tillverka allt större volymer med allt mer slimmad arbetsinsats. Med den så kallade kapitalrationaliseringen som utvecklades i slutet av seklet så försöker man binda så lite pengar som möjligt. Det sker bland annat genom att företagen håller små lager, leasar maskiner och hyr in personal. Idealet är att producera efter beställning, ha rullande lager och leveranser precis i det ögonblick produkterna behövs, just in time. Bo Nilsson, ombudsman Transport, Stockholm: Förr hade man mer folk som kunde gå och tvätta truckar emellanåt och städa terminalen under dödtiden. Man pratade alltid om hur man kunde utveckla och bredda jobben. Jag kan tro att service och daglig tillsyn blir sämre. Produktionen har blivit så peakbetonad. Produktionen blev samtidigt allt mer förfinad, modellbytena kommer allt tätare. Idag är tandkrämshyllan flera meter bred och varje tillverkare av mobiltelefoner erbjuder en hel drös med olika modeller. I takt med att varuproduktionen och marknaderna har blivit allt mer globaliserade så har framtiden också blivit mer svårbedömd, vilket driver fram snabbare omställningar av produktionen. 10 När de uthyrda kommer in
Lennart Sköld, ombudsman Transport: Det sägs att unga människor vill flytta runt. Men jag har gjort en vetenskaplig undersökning jag har frågat mina barn! Alla tre vill ha fast anställning. Att ungdomar skulle ha en annan syn på arbete jämfört med förr, det är en myt. De vill ha fasta jobb och kunna etablera sig socialt. Idag pratar man om rationalisering genom precisionsbemanning. Tänk om man kunde ha bara exakt så många anställda så att det nätt och jämnt räcker för det arbete som ska utföras just i ett visst ögonblick! I denna sköna nya flexibla värld passar personaluthyrning som hand i handske. För företagen är det där triangulära lockande förstås, eftersom man kan hyra in för det behov man har just för tillfället och slipper ansvaret som arbetsgivare. Skrivbyråer, hamnar Personaluthyrning har förekommit länge, om än i liten skala. På Transport nämner man till exempel billotsar, anställda av ett företag som hyrs ut för att köra en lokaldistributionsrunda. Och stuveriarbetare i hamnar som togs in efter behov. Något det skulle bli strider och rättsfall kring var de skrivbyråer som även myndigheter hyrde in allt mer, trots att det var förbjudet. Det var främst kvinnor, som läste korrektur och stencilerade, som skrev ut radiopjäser åt Sveriges Radio och matsedlar till sjukhus. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: Jag fick betala för mina egna arbetskläder på ett bemanningsföretag. De hade dragit det på lönen. Du får tillbaka dem sen när du säger upp dig, sa de. Nej, jag vill ha mina pengar, sa jag. Det blev lite käbbel men jag stod på mig. 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb 11
Under 80-talet var det fackliga motståndet fortfarande hårt, bland annat eftersom de inhyrda ofta bara var anställda för ett jobb i taget och dessemellan fick sitta vid telefonen och vänta, oavlönade eller med bara halva lönen. Den ekonomiska krisen under 1990-talet gjorde det frestande att försöka minska arbetslösheten genom att tillåta uthyrning. 1992 bestämde Mona Sahlin som arbetsmarknadsminister och S-regeringen att uthyrning skulle tillåtas, i max fyra månader. Samtidigt blev det lagligt för privata företag att erbjuda headhunting, alltså arbetsförmedling. Lag och kollektivavtal Efter Sahlin blev det borgerligt styre, och 1993 släppte den nya majoriteten i stort sett fritt att hyra ut personal. Sverige gick från hård reglering till en av världens mest liberala lagstiftningar, på bara ett par år. De gamla skrivbyråerna blommade ut till bemanningsföretag. Stockholms Stenografservice blev Manpower. Under 90-talet skrevs allt fler kollektivavtal om uthyrning. Transport fick till exempel 1996 ett avtal om att de inhyrda inte skulle ha lägre lön. Bemannarna var också allt mer måna om att ses som respektabla. De gick samman i en organisation för arbetsgivare som i början av det nya millenniet kom att heta Bemanningsföretagen. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: Man kan köpa in personal, utan rekryteringsprocesser och urvalsjobb, färdigt folk som kan levereras. Man betalar en summa och kommer undan arbetsgivaransvaret. De slipper en massa arbete vid anställningar och vid uppsägningar. Hur mycket man än kunde ogilla inhyrning så hade triangeln kommit för att stanna. Den svenska fackföreningsrörelsen har 12 När de uthyrda kommer in
en tradition av att acceptera teknisk förnyelse och rationalisering i utbyte mot ett ökat välstånd. I slutet av 1900-talet var branschen etablerad. Bemanning är fortfarande inte helt populärt hos fackförbunden, men det blev dags att gilla läget. Längre fram berättar vi om fördelar och nackdelar för de tre parterna i triangeln. LO skrev under Bemanningsavtalet år 2000. Det reglerar och legaliserar uthyrningen, alltså ett historiskt skifte. Det öppnade också för mer förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, på sätt och vis stärkte det traditionen från Saltsjöbadsavtalet. LO fick igenom regler som ska ge anställda och inhyrda likartade villkor. Arbetsgivarna fick fritt tillträde till en arbetsmarknad utan gränser. I och med det så ökade växtkraften rejält hos den unga bemanningsbranschen. Håkan Löfgren, ombudsman, LO: Vi kunde inte undvika att teckna avtal för ett helt område på arbetsmarknaden. Dessutom ville vi rekrytera medlemmar bland de uthyrda. Men det var inte med någon stor glädje, det var efter många våndor. Avtalet gav legitimitet åt branschen. 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb 13
14 När de uthyrda kommer in
2. Ny bransch som växer Tiimo Anttila, Byggnads: Du vet inte var du ska jobba, egentligen dag för dag. Det kan bli korta tider på olika företag, hela tiden nya människor och en ny arbetsplats. Det var som en långsamt pyrande brasa som plötsligt fick luft. När personaluthyrning blev laglig och några år senare reglerades med kollektivavtal så öppnades spjällen. En ny bransch flammade upp med full kraft. För varje konjunkturuppgång blir de inhyrda nu fler på svenska arbetsplatser. De kan bli dubbelt så många, men sedan kan det ta stopp. Ungefär 400 bemanningsföretag är medlemmar i arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen, som ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv. Branschen är ung och har vuxit snabbt: År 1994, ett par år efter att uthyrning blev laglig så hade bemanningsbranschen 5 000 anställda. År 2000 när Bemanningsavtalet skrevs under så hade antalet vuxit med flera hundra procent, till över 40 000 personer. Siffran gick ner under lågkonjunkturen och började sedan öka igen 2004. Under finanskrisen backade man igen, för att ånyo öka. År 2011 när avtalet har funnits i drygt ett decennium är antalet bemanningsanställda uppe i över 60 000 under första kvartalet, enligt SCB. 2. Ny bransch som växer 15
Det här låter som stora siffror, och ökningen fortsätter. Man ska dock komma ihåg att det totalt inte är mer än cirka 1,3 procent av alla sysselsatta i Sverige som jobbar inom bemanning. Bemanningsföretagen räknar med att fortsätta växa, inte minst inom industrin. Branschen emotser en fördubblad omsättning inom tio år, och fördubblat antal årsanställda. Mikael Widéen, ordförande i IF Metall-klubben på Manpower, Malmö, och ledamot i avdelningens styrelse: Största fördelen är att det ger ett kontaktnät så att man kan få ett vanligt arbete. Man kan samla på sig till sitt CV. Största nackdelen är att man byter arbetsplats. Man får arbetskamrater och sen ska man byta arbetsplats. Och att lönen kan gå ner när man byter. På en arbetsplats kan genomsnittet ligga på 140 kronor i timmen, på nästa 130 kronor. Det är inte roligt att gå ner. Man kanske drar sig för att ta lån då. Snittet inom EU är uppemot 3 procent. Även i länder som tilllåtit uthyrning sedan 60-talet så verkar siffran landa där, framhåller Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen. Erfarenheten från övriga Europa pekar mot att även Sverige kan komma att hamna där.branschen växer ryckvis, i takt med konjunkturerna. En uppåtgående konjunktur märks tidigt hos bemanningsföretagen. För när hjulen börjar snurra fortare så vänder sig ofta kundföretag till bemannare medan man väntar på att se om uppgången ska hålla i sig. Drygt 60 000 anställda i svenska bemanningsföretag 2011, som sagt. Det är dock en siffra som är omräknad till årsanställda. I själva verket har ungefär dubbelt så många människor varit anställda någon del av året. Mätt i pengar så omsatte bemanningsföretagen 5 miljarder kronor bara under det första kvartalet 2011, alltså i storleksordningen 20 miljarder per år. Det är nytt rekord. Företagen 16 När de uthyrda kommer in
ägnar sig åt rekrytering och omställning också, men uthyrning står för över 90 procent av verksamheten. Olle Winkler, IF Metall Västerås: Vi ska bilda klubbar på uthyrningsföretagen men det tycks vara mission impossible. De uthyrda är på olika ställen och personalomsättningen är hög. De som hyr in folk kundföretagen är cirka 10 000 företag, myndigheter och organisationer. Cirka 40 procent av alla arbetsplatser hyr in personal någon gång under året. Enligt egen uppgift så är 95 procent av bemanningsföretagen med i sin arbetsgivarorganisation. Och av dem som är medlemmar i Bemanningsföretagen så är ungefär 85 procent auktoriserade. För att bli auktoriserat ska ett företag bland annat följa etiska regler och kollektivavtal, teckna försäkringar och ha jämställdhetsplan. Håkan Löfgren, ombudsman, LO: Det är hur lätt som helst att starta ett bemanningsföretag. En mobiltelefon räcker. Ring in tre gubbar och hyr ut dem. Det är därför som branschen drar till sig lycksökare. Ibland hör man uppgifter om att det skulle finnas flera tusen bemanningsföretag. Vilken siffra man landar på beror på hur man definierar dem. Det finns byggföretag som lånar/hyr ut folk mellan sig, konsultföretag med anställda som jobbar ute hos kunder, förmedling av egenföretagare med egen F-skattsedel. Och ibland kan till och med en städentreprenad lite slarvigt kallas inhyrning. Men i den här skriften menar vi de som själva kallar sig bemanningsföretag, som hyr ut personal till kundföretag som själva står för material, verktyg och arbetsledning. 2. Ny bransch som växer 17
Därför bemanning Företag ser flera skäl att hyra in personal, bland annat att man ser det som ett sätt att skapa snabbrörlighet. Flexibilitet kan skapas på flera sätt. Man kan ha mer varierade arbetstider som anpassas till när behovet av arbetskraft är som störst. Man kan gynna breda kunskaper och färdigheter hos de anställda så att de flexibelt kan flyttas mellan olika avdelningar och funktioner. Tiimo Anttila, Byggnads: Vi har inget emot inhyrning om avtalet följs. Många gånger är det våra medlemmar som är anställda av ett bemanningsföretag, så vi gör ingen skillnad på dem. Man kan också ha ett flexibelt antal anställda. Visstidsanställning och deltid är några sätt, och inhyrning är ett annat. Det blir visserligen dyrare per timme med inhyrd personal, men kundföretaget slipper betala för dem när de inte är på plats. Istället återgår de till bemanningsföretaget som försöker få dem uthyrda till någon annan arbetsplats så fort som möjligt. Ytterligare ett sätt att skapa en flexibel personalstab är att engagera entreprenörer, alltså att ta in andra företag. Ett kundföretag och en entreprenör kan avtala om i stort sett vilket pris som helst för arbetet. När det gäller inhyrda så måste bemanningsavtalet följas. Gränsen mellan inhyrd och entreprenör kan vara luddig, och det går att utnyttja. Tiimo Anttila, ombudsman på Byggnads, berättar hur oseriösa byggföretag försöker kringgå bemanningsavtalets löneregler genom att låta utländska byggnadsarbetare uppträda som entreprenörer. De håller inte med eget material, har ingen egen platsledning, det är inga avskilda jobb utan de jobbar i lag med de andra. Då anser vi att det är bemanning, säger han. 18 När de uthyrda kommer in
Kent Ackholt, ombudsman, LO: Det går hand i hand. Oseriösa bemanningsföretag hyr ut till oseriösa företag. De stora, etablerade företagen vänder sig inte till Svenne Banans Bemanning. De anställda i branschen Håkan Löfgren, ombudsman, LO: Hellre inhyrd än en osäker anställning. Det är fördelen med det avtal vi har. 70 procent av de bemanningsanställda är tjänstemän, 30 procent finns på LO-området. De bemanningsföretag som är störst på LOs områden är i tur och ordning Manpower, Adecco, Lernia, Uniflex och Proffice. De svarar tillsammans för över 70 procent av marknaden, enligt Bemanningsföretagens egen statistik. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: En kille berättade att hans chef på bemanningsföretaget påstod att kundföretaget hade sagt att han inte jobbade tillräckligt hårt, att han måste skärpa sig. Men när han frågade förmannen där han jobbade så tillhörde han de bättre. Det känns som om bemanningsföretaget skapar en hotbild för att folk ska finna sig i situationen och köra på högt tempo. Adecco är för övrigt ett av världens största företag, alla kategorier. Det har 6 600 kontor i 60 länder. Under ett år jobbar över 3 miljoner människor åt Adecco. Ungefär en fjärdedel av omsättningen i bemanningsföretagen kommer av uthyrning till industri och tillverkning. Därefter kommer kontor och administration, lager och logistik 2. Ny bransch som växer 19
samt ekonomi och finans. De områden som ökade mest var hotell och restaurang samt industri. Byggsektorn hör ännu till de minsta. Tiimo Anttila, Byggnads: Jag har träffat dem som föredrar att vara inhyrda. De får åka runt mellan olika byggen och uppskattar omväxlingen. Det är mest ungdomar, som vill jobba kort, som kanske ska ut och resa. De LO-förbund som har flest medlemmar på bemanningsföretag är IF Metall, Handels, Byggnads, Transport samt Hotell och restaurang. Uthyrningsperioderna kan variera mellan ett par timmar och flera år. En del av de uthyrda stannar bara i bemanningsföretaget en kortare tid. Nästan hälften av de uthyrda är under 29 år och de rör sig ofta vidare till fasta jobb eller studier. Enligt en enkät från Bemanningsföretagen skulle hälften av de bemanningsanställda tacka ja till ett fast jobb om de erbjöds det hos kundföretaget. Mikael Widéen, ordförande i IF Metall-klubben på Manpower, Malmö, och ledamot i avdelningens styrelse: De flesta här är killar, mellan 20 och 30 år. Men det finns hela spannet upp till 60-årsåldern. Jag tror att de flesta skulle föredra ett fast jobb hos ett kundföretag. Det är betydligt färre som är med i facket bland de bemanningsanställda än bland dem som är anställda på sin arbetsplats. I första hand ska en ny inhyrd höra till den organisation där kundföretagets anställda är organiserade. Om man hoppar omkring bland olika sorters företag så är det huvudsakligheten som gäller. Och i sista hand får man gå med i det fack som dominerar på ens första arbetsplats, och sedan vara kvar där oavsett vilken sorts företag man sedan jobbar hos. 20 När de uthyrda kommer in
Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: Man hör rysarhistorier. Du kan få begagnade kläder, begagnade skor, du ska hålla dig jour utan att få betalt, det fattas timmar, det fattas pengar, osäkra arbetsförhållanden Vi hade ett sektionsmöte där vi fick upp några killar från bemanningsföretag, och de berättade hårresande saker. Det börjar också komma fackklubbar inne på bemanningsföretagen, även om de ännu är väldigt få. På IF Metalls område finns 2011 två stycken, en hos Manpower i Malmö och en hos Adecco i Skellefteå. I övrigt får de inhyrda vända sig till den lokala avdelningen på orten. Mer siffror om anställda inom bemanning, från Bemanningsföretagen: 70 procent av jobben i bemanningsbranschen finns i den privata sektorn. De allra flesta jobbar heltid och har jobbat mer än två år i branschen. Drygt hälften har inte fått någon utbildning (fortbildning, kurser etc) under det senaste året. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: När jag jobbade i Göteborg så hände det att jag knappt hade hunnit gå av mitt pass så ringde chefen och sa att det fattas folk, du måste komma in. Då visste man inte bättre, man sa ja. Och så blev man slutkörd. Så kan det bli om man är ung och rädd att bli av med jobbet och kanske inte har medlemskapet i en fackförening som stöd. 2. Ny bransch som växer 21
22 När de uthyrda kommer in
3. Bemanningsavtalet vad det innehåller och betyder Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: Vi är färdiga med att ifrågasätta de inhyrdas existens. Vi ska se till att de får så bra villkor som möjligt. Bemanningsavtalet borgar för att de som hyrs in i ett företag har samma löner, arbetstider och andra villkor som de anställda där. Men avtalet garanterar inte att så sker. Det krävs hög facklig medvetenhet och fackligt arbete för att se till att avtalet följs. Avtalet är unikt. Det finns ingen motsvarighet i Europa. Tack vare avtalet är det inte möjligt att hyra in arbetskraft som är billigare eller har sämre villkor. När inhyrningen går till på rätt sätt finns det många fördelar. Arbetsgivaren kan parera arbetstoppar utan att ta ut övertid. För den anställde blir det enklare att ta ledigt när det är lätt att hitta vikarier. Visstidsanställningarna blir färre. För den arbetslöse är det bättre att vara uthyrd än arbetslös. Unga får sina första jobb och andra, som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, får här en chans. Unga under 35 år och människor från icke-västeuropeiska länder är överrepresenterade bland de inhyrda. Som med allting annat kan inhyrningen missbrukas av somliga arbetsgivare. Bemanningsföretaget kan sakna klubb och de inhyrda är inte medlemmar i facket på kundföretaget. Då kan de anställda uppleva de inhyrda som främmande fåglar och ett hot. Det gäller också när uppsagda, som har företrädesrätt till återanställning, ersätts av inhyrda. På så sätt kringgås LAS. 3. Bemanningsavtalet vad det innehåller och betyder 23
Robert Fredriksson, IF Metall, Volvo, Eskilstuna: Företaget vill ha flexibilitet, det får vi köpa. Men de inhyrda ska ha samma villkor och vi ska se dem som våra egna, annars är vi illa ute. Lokala avtal om hur inhyrning ska gå till när det finns de som har företrädesrätt kan vara ett sätt att lösa den frågan. Men det är viktigt att komma ihåg att klubben själv skapar sin strategi och sitt klimat och bestämmer var ribban ska ligga och om det ska finnas ett A- och ett B-lag. När företaget vill anlita en bemanningsfirma måste det först förhandla med facket. Här finns alltså möjlighet att göra sin stämma hörd och påverka. Inhyrning är ett internationellt fenomen som har kommit för att stanna i Sverige. Med bemanningsavtalet och en lag om bemanning, som kommer 2012, finns verktygen och förutsättningarna för att göra inhyrning till någonting som alla kan tjäna på. LO och förbunden äger bemanningsavtalet tillsammans. Det är ett styravtal, som bestämmer golvet. Förbundsavtal och lokala avtal kan bestämma detaljer. Lika lön Lika lön för lika arbete gäller för den som hyrs in. Klubbens viktigaste roll är att avtala fram rätt lön från början för att undvika lönedumpning. För om det kommer in uthyrda på arbetsplatsen med lägre löner, leder det till att också de anställdas löner sjunker. Minns det fackliga löftet! Detta är själva hjärtefrågan i avtalet. För att avtala fram rätt lön måste det genomsnittliga förtjänstläget räknas fram. I detta ingår jämförbar grupps genomsnittliga lön, både tidlön och prestationslön, som ackord, bonus, OB, premielön, eller provision. I bemanningsavtalet finns två alternativ för att fastställa det genomsnittliga förtjänstläget, GFL. 24 När de uthyrda kommer in
Det första alternativet har gällt sedan bemanningsavtalet kom till och innebär att bemanningsföretaget hämtar in uppgifter från kundföretaget för att sätta rätt GFL. Klubben måste bevaka att kundföretaget uppger rätt lön till bemanningsföretaget. Bo Nilsson, ombudsman, Transport: Det förekommer att ett företag säger upp personal och sedan tar in samma människor via ett bemanningsföretag. Då får de bara genomsnittslönen, och den kan vara lägre än vad de hade tidigare. Så det innebär att de fortsätter att göra samma jobb men till lägre lön. Det andra och nya alternativet skrevs in i bemanningsavtalet år 2010. Kundföretaget och den fackliga organisationen skriver en överenskommelse om GFL och skickar denna till bemanningsföretaget eller till den fackliga organisation som bemanningsföretaget förhandlar med. Dessa kan slutligen fastställa vilken lön som ska gälla under uppdraget. Förhoppningsvis blir det färre tvister om felaktig lön till inhyrda med den nya regeln. Den lokala avdelningen registrerar alla anställningskontrakt för bemanningspersonal och har därmed också koll på lönerna de inhyrda får. När det gäller helglön, sjuklön, permission, semester med mera kan villkoren skilja sig mellan de som är anställda och de som är inhyrda. Kaj Helander, lokalombud för Transport, DHL Rosersberg: Det ska inte bli billigare för arbetsgivaren med inhyrda. Då kan vi argumentera för anställning eftersom det kan bli billigare att anställa en ungdom istället för att hyra in. 3. Bemanningsavtalet vad det innehåller och betyder 25
Arbetstid och kompetens Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: Vi har skrivit ett avtal så att de inhyrda är inlåsta hos oss i minst fjorton dagar. Vare sig det finns jobb eller inte, går det inte att få bort dem. Den som hyrs in ska ha samma arbetstider som de anställda i samma arbete. De har rätt till samma arbetsvecka som i kundföretaget. Han eller hon har också rätt att använda omklädningsrum, matsalar och andra utrymmen som finns på kundföretaget. Om den inhyrda ska delta i fackliga aktiviteter, till exempel möten på kundföretaget på tjänstetid måste det finns en lokal överenskommelse om detta. Det är arbetsgiven, bemanningsföretaget, som ska se till att den inhyrde får den utbildning och den kompetensutveckling som han eller hon behöver i sitt arbete. Mikael Segel, ombudsman Handels: Trygga anställningar är viktigare för medlemmarna än löneökningar. Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: Bemanningsföretaget får betalt per kubikmeter de lossar. Ju färre de skickar desto mer pengar tjänar de. Själva anställningen för den uthyrde Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: De uthyrda har en egen arbetsledare som kollar deras arbete. Vi vet att de ska producera fem rader mer i timmen. Vi har måltal på 20 rader i timmen på vår avdelning och de har 25. Vi förhandlar om de inhyrdas villkor, alltifrån vad de har för 26 När de uthyrda kommer in