Vad är EESK? Ett rådgivande organ som företräder det civila samhället

Relevanta dokument
Upptäck vad EESK kan göra för dig

13677/15 tf/kh/cs 1 DPG

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Verksamhetsplan 2014

JÄMFÖRELSETABELLER. Jämförelsetabellerna utgår från den nya numreringen enligt Lissabonfördraget och löper enligt sifferföljd

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Riktlinjer för medborgardialog

COM(2014) 144 final (2014/C 451/17) Föredragande: Xavier Verboven

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 9 december 2011 (OR. en) 16775/11 Interinstitutionellt ärende: 2011/0322 (NLE) WTO 406 COEST 409

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L)

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Din röst gör skillnad!

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

Sverigedemokraterna Katrineholm. Budgetreservation Trygghet genom hela livet

Carl Fredrik Bergström. EU-rättens grunder

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. PRESIDIET 535:e sammanträdet 24 april 2007

Räck upp handen ni som är tjänstemän, anställda i kommuner, landsting eller företag. Ni som är politiker.

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

Människan i EU. fri rörlighet. - om förvaltning, medborgarskap och. vt

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Mål och budget för Tomelilla kommun

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Folkhälsorådets reglemente

Bilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar

Sammanfattning på lättläst svenska

Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

Skolplan för Svedala kommun

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Skriva B gammalt nationellt prov

Bild Engelska Idrott

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Är upplevelser geodata?

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

BARNKONVENTIONEN. Vimmerby kommun

Fagersta kommuns policy för sponsring

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

FINLAND I EUROPA 2008

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter

Kommittédirektiv. Delaktighet i EU. Dir. 2014:112. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014

Kommissionens arbetsdokument

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN PENSIONÄRSORGANISATIONER

Förslag till RÅDETS BESLUT

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Införande av demokrati- och retorikkurs inom gymnasieprogram Motion av Patricio Rodriguez (v) (2002:2)

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

YTTRANDE. Dnr Ku2016/00088/D. Kulturdepartementet Regeringskansliet Stockholm. Stockholm den 21 juni 2016

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

STADGAR KFUM NORRKÖPING

Fristående brobyggare

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Vi går nu in på området arbetsmiljö och ska ta ställning till programmet Min. Det finns ingen fråga som ägnats så mycket tid de senaste åren i

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

Hur bygger man en UNIMOG? eller VUX 12 och vuxnas lära(re)nde

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

JimSALA Z. Förslag till fördelning av extra medel avseende flyktingmottagandet. Bilaga KS 2016/31/1. lnk. ~ KOMMUN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till BESLUT AV BLANDADE EG EFTA-KOMMITTÉN FÖR GEMENSAM TRANSITERING

Ramprogram för Folkuniversitetets verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning

2 Medlemmar STF har tre kategorier medlemmar, nämligen vuxen, ungdom och barn.

Idrotten och FN s barnkonvention

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

POLITISK INRIKTNING INFÖR VALET 2010

Införande av majoritetsstyre i Stockholms stad Motion (2010:34) av Paul Lappalainen (MP)

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

VI ÄR EN DIGITAL REKLAM BYRÅ

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Telias kommunikationsbarometer för företag Delrapport: Företag om tillväxt, omsättning och elektronisk kommunikation

Vad menas med delaktighet i forskning?

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM67. Ändring av utstationeringsdirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Arbetsmarknadsdepartementet

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Förutsättningar för. Några Småland av våra och förutsättningar

Svar på motion 2014:04 från Christer Johansson (V) om fas 3-fri kommun KS-2014/496

Transkript:

Vad är EESK? Ett rådgivande organ som företräder det civila samhället "Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska bistås av en ekonomisk och social kommitté och en regionkommitté, vilka ska ha rådgivande funktion." Fördraget om Europeiska unionen, artikel 13

Var finns EESK? Europeiska kommissionen Europaparlamentet Europeiska unionens råd

Uppdragsbeskrivning Genom sitt engagemang i integrationsarbetet i Europa bidrar EESK till att stärka Europeiska unionens demokratiska legitimitet och effektivitet genom att göra det möjligt för det civila samhällets organisationer i medlemsstaterna att uttrycka sina ståndpunkter på EU-nivå. EESK har tre huvuduppgifter: Att se till att EU:s politik återspeglar den verkliga ekonomiska, sociala och samhälleliga situationen. Att bygga upp ett EU som kännetecknas av ökat medborgardeltagande och är närmare medborgarna. Att slå vakt om EU:s värden och främja det civila samhällets organisationer i hela världen.

Mer än 50 års erfarenhet 1957 EESK inrättas genom Romfördragen 1986 Genom Europeiska enhetsakten utvecklas EESK:s roll ytterligare 1989 EESK antar ett yttrande som blir grunden för gemenskapsstadgan om grundläggande sociala rättigheter 2007 Genom att erkänna deltagandedemokrati vid sidan av den representativa demokratin stärker Lissabonfördraget EESK:s roll som brobyggare mellan det organiserade civila samhället och EU:s beslutsfattare. 1992 Genom Maastrichtfördraget breddas omfattningen av obligatoriska samråd med EESK 1997 Genom Amsterdamfördaget får EESK rätten att bli hörd av Europaparlamentet 2001 Nicefördraget utökar ytterligare det spektrum av frågor där EESK måste höras

Vad menas med det civila samhället? De vanliga medborgarna de som mest direkt påverkas av EU:s lagstiftning! Det vill säga företrädare för organisationer för arbetsgivare arbetstagare övriga intressegrupper (jordbrukare, fria yrken, konsumenter, ickestatliga organisationer...) De som engagerar sig för att försvara sina intressen (fackföreningar, arbetsgivare, konsumenter...) eller övertygelser (mänskliga rättigheter, barnens rättigheter, miljö, fattigdom, kampen mot rasism och diskriminering...)

Hur är EESK strukturerat? EESK är en ledamotsförsamling med 350 ledamöter från EU:s 28 medlemsstater. Ledamöterna utses av rådet, på förslag av medlemsstaterna, för en mandatperiod på fem år, som kan förnyas, men de arbetar oberoende i EESK i alla EU-medborgares intresse. Ledamöterna får inte lön, men har rätt till ersättning för resor och uppehälle. Ledamöterna befinner sig inte i Bryssel på heltid: De flesta fortsätter att arbeta som vanligt i sina hemländer, vilket innebär att de behåller kontakten med folk "på hemmaplan".

Antal EESK-ledamöter från varje land 9

Ordförande Vice ordförande Henri Malosse Grupp 1 Hans-Joachim Wilms Grupp 2 Georges DASSIS Grupp II Michael SMYTH Grupp III Gonçalo LOBO XAVIER Grupp I

En ledamotsförsamling indelad i 3 grupper Grupp I Arbetsgivargruppen Företrädare för näringslivsorganisationer som arbetar inom industri, handel, tjänster och jordbruk Ordförande: Jacek Krawczyk (Polen) Grupp II Arbetstagargruppen Företrädare för nationella fackföreningar, centralorganisationer och enskilda fackföreningar Ordförande: Gabriele Bischoff (Tyskland) Grupp III Övriga intressegrupper Övriga företrädare för och aktörer i det civila samhället, särskilt på det ekonomiska, samhälleliga, professionella och kulturella området Ordförande: Luca Jahier (Italien)

EESK:s beslutsfattande organ Ordförandeskapet Väljs för en period på två och ett halvt år Presidiet Väljs för en period på två och ett halvt år Plenarförsamlingen Utnämns av de nationella regeringarna och tillsätts av Europeiska unionens råd för en period på fem år som kan förnyas

EESK:s arbetsorgan: 6 facksektioner ECO INT TEN Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning Inre marknaden, produktion och konsumtion Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället Joost van Iersel (Grupp I) Martin Siecker (Grupp II) Pierre Jean Coulon (Grupp II) REX NAT SOC Yttre förbindelser Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna Dilyana Slavova (Group III) Brendan Burns (Group I) Pavel Trantina (Group III)

EESK:s övriga arbetsorgan CCMI Styrkommittén OIM OHU OAM Rådgivande utskottet för industriell omvandling Europa 2020-strategin Observationsgruppen för inre marknaden Observationsgruppen för hållbar utveckling Observationsgruppen för arbetsmarknaden

Arbetsmetoder EESK arbetar på alla 24 officiella EU-språk så att varje ledamot ska kunna tala och skriva på sitt modersmål För att utarbeta yttranden (obligatoriska, på eget initiativ eller förberedande) upprättar facksektionerna normalt "studiegrupper" med en egen föredragande Arbetet präglas av en ständig strävan efter en "dynamisk kompromiss" Diskussionerna är konstruktiva och bygger på verklig sakkunskap Omröstning sker först i facksektionen och sedan vid plenarsessionen Det slutliga yttrandet skickas till alla EU-institutioner och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning

Hur vi arbetar: yttranden Kommissionen, parlamentet eller rådet framställer en begäran EESK använder sin initiativrätt Presidiet godkänner arbetet Grupperna utser en föredragande och medlemmar i studiegruppen Utkast från föredraganden, ofta med stöd av studiegruppen Diskussion och antagande i facksektionerna Antagande vid plenarsessionen Yttrandet skickas till EUinstitutionerna och offentliggörs

Varför behöver vi EESK? EESK är de europeiska intressegruppernas enda möjlighet att på formell och institutionell väg påverka förslag till EU-lagstiftning Demokrati kan inte finnas utan det civila samhällets deltagande Alla frågor som påverkar människornas dagliga liv behandlas (sysselsättning, hälsa, konsumenternas rättigheter, jordbruk, kampen mot organiserad brottslighet osv.) Är EESK alltså en sorts lobbygrupp? Nej, inte alls! Kommittén är den enda institutionella mötesplatsen och det enda forumet för dialog på europeisk nivå som gör det möjligt att nå samförstånd mellan olika intressen. Lobbygrupper däremot presenterar bara sin sida av saken.

Vår vision: Europeiska värden frihet, demokrati och jämlikhet global solidaritet, social rättvisa miljöansvar

Arbetsschema 9 plenarsessioner om året De 6 facksektionerna sammanträder vanligen en gång i månaden Studiegrupperna sammanträder mellan en och tre gånger Ledamöterna och de olika arbetsgrupperna bistås av ett generalsekretariat

Påverkar EESK EU-lagstiftningen? Ja. Europeiska kommissionen agerar på 4 av 5 av EESK:s yttranden. 81% Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EESK:s ordförande Georges Dassis

Framtida utmaningar Att optimera kommitténs roll som rådgivande organ för Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen genom att utöka samarbetet Att förbättra EESK:s representativitet och trovärdighet som institutionell företrädare för det civila samhället Att höja EESK:s profil i debatten om framtidens Europa

Exempel på viktiga politiska frågor för EESK Sysselsättning för ungdomar Klimatförändringarna Förnybar energi Hållbar utveckling Demografiska förändringar Aktivt åldrande Invandring och integration Kostnaden för ett "icke-europa" Forskning och innovation Utbildning Små och medelstora företag Funktionsnedsättning

Följ oss! Det handlar om Europa dvs. om DIG! www.eesc.europa.eu EESC European Economic and Social Committee @EU_EESC EurEcoSocCommittee