Vasslabäcken-Meshattbäcken



Relevanta dokument
Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Hammarskogsån-Danshytteån

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö

Samtliga inventerade vattendrag

Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Inventering av groddjur i två dammar på Zakrisdalsudden, Karlstad kommun, 2013.

Badvattenprofil Hampetorp, Hjälmaren

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Fiskvårdande åtgärder vid Flosjöhammare i Hällefors kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten

Sedimentkartering i Valdemarsviken, steg 1

Åtgärdsområde 004 Västerån

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Badvattenprofil Alnängarna

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Ålängsån i Ängelsfors biotopvårdsprojekt

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

PM F Inventering av kungsfiskare i Säveåns nedre delar 2014

34(65) 34(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Flodmynningar. Resultatblad regional miljöövervakning Uppdaterat

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Habitat-förbättrande åtgärder för fisk i Sege å

förvalta kommunens samtliga rörelsefastigheter utom tekniska nämndens specialfastigheter för sina verk.

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Begäran om planbesked för del av fastigheten Erstavik 25:1 i kommundelen Älta

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Två rapporter om bedömning och betyg

Friskoleurval med segregation som resultat

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Test Virkesmarknad och Lagerteori

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E:

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Badvattenprofil Mälaren, Sätrastrandsbadet S

Återvinningsstation invid Ljungatorp

Dysåns avrinningsområde ( )

Befolkningsuppföljning

Steg a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) a) 135 b) c) 6 ( )

Badvattenprofil Södra Ånnabosjön

Nedskräpning på trottoarer i centrala staden

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Signalkräftan i sjöar det handlar om sten och näring

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Skoglig vattenvård - Förutsättningar

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Lysekils gamla kartor

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Länsstyrelsernas Vattenkarta

3. Olle skriver ned ett visst antal heltal mellan 10 och 25. Talens medelvärde är 18. Hur många är talen? (1) Medelvärdet av de tre första talen som O

Trafikutredning Ödbyvägen

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.

Orienteringsteori åk 7. Namn:

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Lösningar till Tentamen i Matematisk Statistik, 5p 22 mars, Beräkna medelvärdet, standardavvikelsen, medianen och tredje kvartilen?

Vi skall skriva uppsats

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Regional utvecklingsstab

Statistik om gruppvåldtäkter

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Förskollärarprogrammet

Transkript:

Vasslabäcken-Meshattbäcken Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11f4a, 11e3j, 11f3a och 11f2a Vattenförekomst: - Kommun: Nora Vattendragsnummer: 122406 & 122412 Inventeringsdatum: 7 och 8 juli 2004 Koord: Vasslabäcken 6612471 14510802 Inventerad sträcka: 11378 meter Meshattbäcken 6619439 1450242 Figur 1. Karta över Vasslabäcken-Meshattbäcken. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell 2 och för vandringshinder i tabell 3. Rutnätet består av km 2 stora rutor. 108

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Beskrivning Meshattbäcken avvattnar sjön Meshatten och rinner ut i Håkansbodasjön. Efter sjön byter vattendraget namn till Vasslabäcken som rinner ut i Rastälven strax norr om Fåsjön. Meshattbäcken och norra delen av Vasslabäcken rinner nästan uteslutande genom skogsmark med mossar. Nedre delen av Vasslabäcken omges även av odlad mark och bebyggelse. Vattendraget är karterat från Meshatten ner till sammanflödet med Rastälven och domineras främst av lugnflytande strömförhållanden. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Naturvärden Bottenfaunaundersökningar är genomförda 1993, 1997 och 2002. De arter som fångades vid den senaste undersökningen tyder på ett årslägsta ph över 5,5 och viss påverkan av näringsämnen (Länsstyrelsen 2003). Beskuggningen är främst måttlig på 5 till 50 %. Även förekomsten av död ved är måttlig vilket innebär att det finns ca 6 till 25 stockar/100 meter. Vasslabäcken är nationellt särskilt värdefullt, mycket på grund av sitt flodpärlmusselbestånd. Flodpärlmussla Inventeringar av musselbeståndet är genomförda 1986, 1992, 1996 och 2003 (Länsstyrelsen 2006f). Populationsstorleken beräknades år 2003 till 134 000 individer med en täthet på 4,8 individer/m 2. Föryngring har konstaterats. Fisk Länsstyrelsen i Örebro län har registrerade elfisken från Vasslabäcken år 1988, 1993, 1997 och 2002 (Länsstyrelsen 2003). Öringtätheten på de två elfiskestationerna varierar mellan 2 och 102 öringar per 100 m 2. I stora delar av älven finns bra förutsättningar för öring. Vid det senaste fisket var öringtätheten och reproduktion likartad med jämförbara bäckar. Meshattbäcken elfiskades år 2004 då öringförekomst konstaterades men inga tätheter beräknades (Länsstyrelsen 2005b). Vandringshinder och rensningsgrad Vattendraget är inte rensat eller påverkat. Det finns 21 strukturelement varav 10 utgörs av vägar som korsar vattendraget. Av bäckens 17 vandringshindren är 11 definitiva för öring och 16 definitiva för mört. Genom rivning kan 16 hinder åtgärdas, de flest utgörs av gamla bäverdämmen. Vattenkvalitet Det finns vattenkemiprov från sjön Meshatten (tabell 1). Sjön ingår i Örebro läns kalkningsprogram. Sjökalkningen påverkar vattenkemin i vattendraget. Vasslabäcken-Meshattbäcken ingår i åtgärdsområdet för kalkning. Enligt ett fåtal äldre vattenkemiprover är vattnet surt med svag buffertkapacitet och betydligt färgat. På grund av kalkning har dessa parametrar troligen förändrats sedan provtagningen. Tabell 1. Vattenkemiprov från utloppet av Meshatten (1983-1986). Totalkväve (μg/l) Totalfosfor (μg/l) Medelvärde Standardavv. Antal prov (n) Tot. år & antal prov (n) ph 5,7 0,6 8 1983-1986 (8) Alkalinitet (mekv/l) 0,03 0,03 8 1983-1986 (8) Färg (mg Pt/l) 79 16 8 1983-1986 (8) 109

Vasslabäcken-Meshattbäcken Strömförhållande En stor del av vattendraget har inget dominerande strömförhållande noterat (figur 2). I de områden av bäcken som har dominerade strömtyp är lungflytande förhållanden vanligast. Resten av vattendraget domineras av strömmande förhållanden. I medeltal över hela vattendraget, utifrån det längdviktade medelvärdet, är dock svagt strömmande förhållanden vanligast. På vissa strömmande områdena finns inslag av forsande strömförhållanden. Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 Strömförhållande 4000 3000 2000 1000 0 Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) 273 8638 2467 Saknas, 0% Obetydlig, <5% Måttlig, 5-50% God, >50% Figur 2. Längdviktat medelvärde avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur 3. Skuggningsförhållande i Vasslabäcken- Meshattbäcken. Skuggningsförhållande och död ved En måttlig beskuggningen på 5 till 50 % är vanligast i Vasslabäcken-Meshattbäcken (figur 3). Över resten av vattendragen är skuggningen i huvudsak god, på över 50 %. En kort sträcka saknar beskuggning. Förekomsten av död ved är måttlig med 6 till 25 stockar/100 meter. Rensat/Påverkat Vattendraget är inte rensat eller påverkat. Figur 4. Vandringshinder (tabell 3, hinder 4). Figur 5. Vandringshinder (tabell 3, hinder 5). 1. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka. 110

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vattenvegetation I Vasslabäcken-Meshattbäcken är täckningen av vattenvegetation till största del 5 till 50 % (figur 6). Det finns även områden där täckningsgraden är över 50 % och en liten del av vattendraget har en täckning av vattenvegetation på under 5 %. Alla inventerade vegetationsgrupper finns i vattendraget (figur 7). Mossor är vanligast men undervattensväxter och trådalger är nästan lika vanliga. Täckningen av flytbladsväxter och övervattensväxter är däremot lägre. Täckning av vattenvegetation totalt 6% 29% 65% Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 0,4 0,4 Vattenvegetation 1,4 1,3 1,5 Saknas <5% 5-50% >50% Figur 6. Totaltäckning av vattenvegetation i Vasslabäcken-Meshattbäcken. Figur 7. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna. Öringbiotoper Områden med bra förutsättningar för öring finns i stora delar av vattendraget (figur 8). På vissa områden av den inventerade sträckan saknas dock områden lämpliga för lek. Lekområden Uppväxtområden Ståndplatser 921 2084 3614 4759 921 3778 6679 4180 7198 Saknas Möjliga Tämligen goda Goda-mycket goda Figur 8. Längden (m) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av sträckorna i vattendraget anges. 111

Vasslabäcken-Meshattbäcken Strukturelement Det finns 21 strukturelement i bäcken (tabell 2). Av dessa utgörs 10 av vägar som korsar vattendraget. Näst vanligast är sammanflöden med andra vattendrag som finns på sju platser. Det finns två sjöutlopp och ett sjöinlopp noterat. På en plats finns annan dammrest. Tabell 2. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Vasslabäcken-Meshattbäcken Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykoord Strukturelement 1 Vasslabäcken 6612471 1451074 Sammanflöde 2 Vasslabäcken 6612677 1451243 Korsande väg 3 Vasslabäcken 6613013 1451142 Sammanflöde 4 Vasslabäcken 6613754 1450792 Korsande väg 5 Vasslabäcken 6614202 1450615 Korsande väg 6 Vasslabäcken 6615236 1450561 Annan dammrest 7 Vasslabäcken 6615648 1450302 Korsande väg 8 Vasslabäcken 6616082 1450154 Korsande väg 9 Vasslabäcken 6616243 1449978 Sammanflöde 10 Vasslabäcken 6616365 1449824 Sammanflöde 11 Vasslabäcken 6616406 1449773 Sammanflöde 12 Vasslabäcken 6616959 1449473 Korsande väg 13 Vasslabäcken 6618688 1449826 Korsande väg 14 Vasslabäcken 6618689 1449843 Sjöutlopp 15 Meshattbäcken 6619437 1450237 Sjöinlopp 16 Meshattbäcken 6619465 1450316 Korsande väg 17 Meshattbäcken 6620664 1450656 Korsande väg 18 Meshattbäcken 6620963 1450871 Sammanflöde 19 Meshattbäcken 6621343 1451044 Sammanflöde 20 Meshattbäcken 6621353 1451042 Korsande väg 21 Meshattbäcken 6621415 1451034 Sjöutlopp Figur 9. Bäverdämme som utgör vandringshinder i Vasslabäcken (tabell 3, hinder 10). Figur 10. Vandringshinder (tabell 3, hinder 13). 112

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vandringshinder för fisk Det finns sammanlagt 17 vandringshinder i vattendraget varav 16 i Vasslabäcken (tabell 3). För öring är elva av hindren definitiva och sex partiella. Alla hinder utom ett är definitivt för mört. Rivning är föreslaget som åtgärd för 16 hinder. Av dessa utgörs 13 av gamla bäverdämmen. Ett hinder i Vasslabäcken bedöms svårt att åtgärda. Detta hinder, en tröskel för sjöyta, är definitivt för både öring och mört. Tabell 3. Vandringshinder nummer 1-16 finns i Vasslabäcken och det 17:e finns i Meshattbäcken. Vandringshindren är numrerade nedifrån och uppströms i vattendraget. Nr Xkoord Ykoord Typ av Natur. Hinder Kultur- Hindret Hindret Används Föreslagen hinder hinder kultur miljö (mört) (öring) idag till åtgärd 1 6612724 1451198 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 2 6612783 1451155 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 3 6613479 1450826 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 4 6613750 1450786 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Vet ej Rivning 5 6614130 1450656 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 6 6614220 1450608 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 7 6614513 1450577 Damm Ja Nej Nej Partiellt Partiellt Bäverdamm Rivning 8 6614696 1450545 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 9 6614856 1450508 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 10 6614885 1450519 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 11 6614952 1450501 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 12 6615123 1450550 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 13 6615231 1450556 Damm Nej Nej Ja Definitivt Partiellt Ingenting Rivning 14 6617902 1449789 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 15 6618082 1449827 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 16 6618681 1449824 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 17 6619471 1450361 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Tröskel för sjöyta Spegeldamm Svårt att åtgärda Rivning Figur 11. Vandringshinder (tabell 3, hinder 16). Figur 12. Vandringshinder (tabell 3, hinder 17). 113