Järleån/Dyltaån Figur 1.

Transkript

1 Järleån/Dyltaån Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 10F NV och 11F SV VattenförekomstID: SE Kommuner: Lindesberg, Nora, Örebro Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 okt t.o.m. 18 nov 2003 Utloppskoordinater: , Inventerad sträcka: meter Figur 1. Karta över Järleån/Dyltaån. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell 2 och för vandringshinder i tabell 3. Rutnätet består av 5 km 2 stora rutor. 1

2 Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Beskrivning Järleån/Dyltaån, som rinner från Norasjön till Väringen, är ett av Örebro läns större vattendrag. Åns övre lopp (Järleån) rinner genom en väl markerad dalgång med höjdskillnader på mer än 100 meter. Här finns ett antal forsar, varav flera är opåverkade av vattenkraftsutvinning. Det nedre loppet av ån (Dyltaån) erbjuder också flera forssträckor men domineras i större utsträckning av lugnflytande sträckor. Vattendragets avrinningsområde domineras av skogsmark även om Dyltaåns närmaste omgivningar till stor del utgörs av jordbruksmark. Skydd En del av vattendraget (ca 6 km) är skyddad som naturreservat (Järleåns naturreservat). Detta område ingår även i Natura 2000-nätverket som området SE Järleån. Naturvärden Kring och i ån finns en rik fauna, till exempel har utter påträffats vid vattendraget under de senaste åren och vissa år ses kungsfiskare i Järleåns naturreservat. (Länsstyrelsen, 2006). I Järleån finns en ursprunglig storvuxen stam av strömlevande öring, den så kallade Järleåöringen och i nedre delen av Dyltaån förekommer den rödlistade aspen. Öringstammen anses ha ett stort genetiskt bevarandevärde (Fiskenämnden, 1984). Dessutom bjuder vattendraget i sig, med sina fina forssträckor, meandrande lopp och omgivande kulturlandskap, på många höga naturvärden (Länsstyrelsen 2010). Flodpärlmussla Det finns inga noterade fynd av flodpärlmussla Järleån/Dyltaån, men tillrinnande vattendraget Lillsjöbäcken hyser reproducerande bestånd. Fisk Järleån har elfiskats vid två olika lokaler under 1995, 1997 och Vid senaste fisket beräknades öringtätheten vara en individ per 100 m 2 (VISS, ). Den mycket låga tätheten beror sannolikt främst på påverkan av vandringshinder och reglering. I nedre delen av Dyltaån förekommer den rödlistade aspen. Forsområden i Dyltaåns nedre del utgör sannolikt lekområde för arten (Fiskenämnden, 1980 och Länsstyrelsen, 2010). Vandringshinder och rensningsgrad Från Norasjöns utlopp till Väringens inlopp finns fem definitiva vandringshinder; Hammarby kraftstation, Hammarby vägbro och Järle kvarndamm i Järleån samt Axbergshammars och Dyltas vattenkraftstationer i Dyltaån. Minst 3,3% av hela vattendragssträckan är lätt rensad och 1,6% är kraftigt rensad. I Dyltaån finns en sträcka på ca 170 m som är omgrävd. Strömområden runt kraftstationerna är bitvis påverkade av sprängning Vattenkvalitet Järleån/Dyltaåns vattenkvalitet har undersökts inom den samordnade recipientkontrollen för Arbogaån genom att vattenprov från nedre delen av vattendraget analyseras varje månad. Se tabell 1 för mer information om vattendragets vattenkvalitet. Tabell 1. Vattenkemidata från Järleån/Dyltaån. Medelvärdena är baserade på data från provtagningar Stdav anger standardavvikelsen från meddelvärdet. Antal prov anger antalet prov som medelvärdena baseras på. Under Provtagningsår anges mellan vilka år som provtagningar skett i vattendraget. (Data hämtade från VISS ) Parameter Medelvärde Stdav. Antal prov Provtagningsår Totalkväve (μg/l) Totalfosfor (μg/l) ph 7,2 0, Alkalinitet (mekv/l) 0,27 0, Absorbans (420/5) 0,236 0,

3 Järleån/Dyltaån Strömförhållanden Järleån/Dyltaån har främst lugnflytande karaktär (figur 2). Av vattendragens totala längd utgörs drygt 90% av lugnflytande vatten. Ca 1% av ån är svagt strömmande, 6% är starkt strömmande och ca 2% är forsande. Järleån/Dyltaån har en medelvattenföring på 13,21 m 3 /s (Statistiska Centralbyrån, 2003). 3 Längdviktat medelvärde Strömförhållanden Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) % 25% 50% 75% 100% Saknas, 0% Obetydlig, <5% Måttlig, 5-50% God, >50% Figur 2. Längdviktat medelvärde 1 avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, den sträcklängd som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur 3. Skuggningsförhållanden i Järleån/Dyltaån. Skuggningsförhållanden och död ved Beskuggningen längs Järleån/Dyltaån är till större delen obetydlig (figur 3), vilket innebär att mindre än 5% av vattendragets yta skuggas då solen står som högst. Omkring 19% av vattendragets hela längd har ingen beskuggning alls och närmare 15% har måttlig skuggning, d.v.s. 5-50%. Detta bedöms vara naturligt för ett vattendrag med Järleåns/Dyltaåns bredd, eftersom det ofta är omöjligt att strandzonsvegetationen kan skugga hela vattenfåran. I ett vattendrag av denna storlek har beskuggningen sannolikt ringa betydelse för vattentemperaturen. Träd vid strandkanten kan dock bidra med andra viktiga funktioner för livet i vattendraget, t.ex. genom att trädrötterna kan utgöra skyddade ståndplatser för fisk. Vid inventeringstillfället var förekomsten av död ved i vattendraget i huvudsak liten. I över 60% av vattendragets fanns mellan 1 och 6 stockar/100 meter. I drygt 20% av vattendraget förekom 6-25 stockar/100 m, vilket innebär en måttlig förekomst. Endast en kortare del (ca 3%) av vattendraget hade riklig förekomst av död ved (>25 stockar/100m) Knappt 17% av vattendragets totala längd saknade helt död ved. Figur 4. Kraftverksdammen vid Dylta kraftstation utgör ett definitivt vandringshinder för såväl mört som öring (se tabell 3, hinder 1). 1. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka. 3

4 Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vattenvegetation Eftersom biotopkarteringen av Järleån/Dyltaån utfördes sent på hösten gjordes vid karteringstillfället ingen bedömning av vattendragets täckningen av vattenvegetation. Däremot gjordes under augusti 2004 en inventering av vattenväxter på 12 lokaler i vattendraget. Åtta av lokalerna var belägna i Järleåns naturreservat och de övriga fyra i Käpphagen, Grindtorp, Åboda och nära Norasjöns utlopp. Vid mer än hälften av lokalerna var täckningen av vattenvegetationen 50% eller mer. Vanligast var att mossor, framförallt näckmossa, täckte bottensubstratet. Övriga vattenväxter täckte omkring 5% av vattendraget. Vanligt förekommande arter var bl.a. gul näckros, hårslinga, kalmus, pilblad, vattnpest samt lånke- och natearter (Josefsson, H., 2004, opubl.). Öringbiotoper Goda lek och uppväxtområden för öring finns endast i en mindre del av Järleån/Dyltaån. Detta är till stor del naturligt eftersom större delen av vattendraget är lugnflytande beroende på den flacka terrängen i nedre delen av Järleån/Dyltaån. Öring leker i strömmande vatten och sådana forsområden förekommer främst inom Järle naturreservat och i anslutning till vattenkraftverken. Figur 5. Kraftverksdammen vid Axbergshammars kraftstation utgör ett definitivt vandringshinder i Dyltaån (se tabell 3, hinder 2). Figur 6. Dammen vid Järle kvarn är ett definitivt vandringshinder (se tabell 3, hinder 3). Större delen av Järleån/Dyltaån är dock outbyggd för vattenkraft, vilket har bevarat stora delar av de värdefulla forssträckorna. Av den totala fallhöjden i Järleån/Dyltaån är endast ca 30 % av fallhöjden utbyggd för vattenkraft. Motsvarande siffra för Arbogaån mellan Väringen och Norrsjön är % (Länsstyrelsen, 1981). Detta gör Järleån/Dyltaån unik i länet och ån saknar sannolikt motsvarighet i Mellansverige och södra Sverige. Samtliga forsområden påverkas dock av flödesreglering, vilket kan ha negativ inverkan på öringreproduktionen. Regleringen medför också att vissa naturliga strömsträckor blivit indämda och kan även orsaka torrläggning av lek och uppväxtområden i sidofåror. Bristen på död ved är också stor i delar av vattendraget. Detta försämrar biotopernas funktion som uppväxtområden för småfisk och insekter, eftersom död ved skapar viktiga strukturer som skydd för småfisk, fiskyngel och insekter (Länsstyrelsen i Örebro län, 2010). 4

5 Järleån/Dyltaån Strukturelement I Järleån/Dyltaån finns sammanlagt 40 strukturelement (tabell 2). Vanligast är brinkar, vilket förekommer på 11 ställen i vattendraget. En brink är ett brant strandavsnitt där sand eller annat finkornigt material blottlagts p.g.a. erosion. I Järleån/Dyltaån finns också sex stycken kvillområden, d.v.s. områden där vattendraget delar upp sig på minst tre fåror. Ån korsas av vägar på 10 platser. I övrigt finns två utströmningsområden, ett avloppsrör, ett sjöinlopp och ett sjöutlopp samt flera stensättningar längs Järleån/Dyltaån. Tabell 2. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Järleån/Dyltaån. Strukturelementen finns även utmärkta på kartan i figur 1. Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykoord Strukturelement 1 Dyltaån Sjöinlopp 2 Dyltaån Korsande väg 3 Dyltaån Korsande väg 4 Dyltaån Kvillområde 5 Dyltaån Kvillområde 6 Dyltaån Annan stensättning 7 Dyltaån Korsande väg 8 Dyltaån Korsande väg 9 Dyltaån Utströmningsområde 10 Dyltaån Utströmningsområde 11 Järleån Korsande väg 12 Järleån Brink 13 Järleån Brink 14 Järleån Brink 15 Järleån Brink 16 Järleån Brink 17 Järleån Brink 18 Järleån Brink 19 Järleån Annan stensättning 20 Järleån Avloppsrör 21 Järleån Korsande väg 22 Järleån Korsande väg 23 Järleån Brink 24 Järleån Annan stensättning 25 Järleån Kvillområde 26 Järleån Brink 27 Järleån Kvillområde 28 Järleån Dammbyggnad/Stenbro 29 Järleån Korsande väg 30 Järleån Annan stensättning 31 Järleån Brink 32 Järleån Kvillområde 33 Järleån Kvillområde 34 Järleån Annan dammrest 35 Järleån Brink 36 Järleån Annan stensättning 37 Järleån Korsande väg 38 Järleån Annan stensättning 39 Järleån Korsande väg 40 Järleån Sjöutlopp 5

6 Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vandringshinder för fisk I vattendraget finns sammanlagt fem vandringshinder för fisk (tabell 3), varav fyra är definitiva för både mört och öring. Vid ett vandringshinder (nr 5, Hammarby hyttdamm) finns en så kallad fisktrappa. Denna bedöms dock fungera otillräckligt för öring och inte alls för annan fisk, såsom mört. Tre av vandringshindren utgörs av dammar som används för utvinning av vattenkraft. Övriga vandringshinder utgörs dammen vid Järle kvarn samt vägbron vid Hammarby. Se figur 4-8 för foton på vandringshindren. Tabell 3. Vandringshinder numrerade nedifrån och uppströms i Järleån/Dyltaån. Nr Xkoord Ykoord Namn på Typ av Hindret Hindret Kultur- Används Föreslagen hinder hinder (mört) (öring) miljö idag till åtgärd Fisktrappa möjlig Axbergshammars kraftstation Dylta kraftstation Kraftverksdamm Definitivt Definitivt? Vattenkraft Kraftverksdamm Definitivt Definitivt? Vattenkraft Järle kvarndamm Kvarndamm Definitivt Definitivt Ja Inget? Hammarby vägbro (Smedjefalls dammen) Vägpassage Definitivt Definitivt Ja Vägbro Hammarby hyttdamm Fisktrappa möjlig Kraftverksdamm Definitivt Partiellt Ja Vattenkraft Fisktrappa möjlig Fisktrappa finns men har otillräcklig funktion Figur 7. Hammarby vägbro utgör ett definitivt vandringshinder för fisk i Järleån (tabell 3, hinder 4). Figur 8. Hammarby hyttdamm. Kraftverksdamm som utgör partiellt vandringshinder i Järleån på grund av en dåligt fungerande fisktrappa (tabell 3, hinder 5). 6

7 Referenser Fiskenämnden i Örebro län, Skyddsvärda strömvatten ur fiskesynpunkt inom Örebro län. Josefsson, H., Artinventering av Järleån Länsstyrelsen i Örebro län. Opublicerad. Länsstyrelsen i Örebro län, Naturreservat i Örebro län - Järleån. Faktablad. Länsstyrelsen i Örebro län, Dyltaåns avrinnesområde. Faktablad. Statistiska Centralbyrån, Statistik för avrinningsområden ISSN , Serie MI 11 SM VISS - VattenInformationsSystem för Sverige. Nationell databas över svenska vattenförekomster. besökt