Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Planera för avlopp Information till dig som planerar avlopp för fastighet som inte kan anslutas till det kommunala avloppsnätet
Innehållsförteckning Vad gäller i Umeå kommun? Tillståndsansökan eller anmälan? Avgift Tänk på!... Sid 2 Ansökan ska innehålla följande handlingar... Sid 3 Så här handläggs ditt ärende De vanligaste avloppslösningarna... Sid 5 Övrig information... Sid 7 Vad gäller i Umeå kommun? I vissa områden gäller hög skyddsnivå på grund av exempelvis tät bebyggelse eller bebyggelse vid skyddade sjöar och vattendrag. Här måste extra hänsyn tas. Till exempel finns andra krav för utgående avloppsvatten då ytterligare rening måste installeras. Tillståndsansökan eller anmälan Enligt Miljöbalken krävs tillstånd för att anlägga en avloppsanläggning med ansluten vattentoalett. Du ansöker om tillstånd hos Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Om du ska anlägga en avloppsanläggning dit endast bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) ska anslutas krävs en anmälan till nämnden. Du ska använda blanketten Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning. Blanketten kan du beställa från Miljö- och hälsoskydd eller ladda ner från Umeå kommuns hemsida, www.umea.se. Avgift En avgift för tillståndsprövning och behandling av anmälan för anläggande av enskild avloppsanläggning tas ut enligt Miljöbalken. Avgiften fastställs av Umeås kommunfullmäktige och är för närvarande 2 400 kr för tillståndsansökan. Tänk på! Om du inte har möjlighet att själv göra de förundersökningar och upprätta de handlingar som krävs för en fullständig ansökan, bör du redan på ett tidigt stadium kontakta en konsultfirma som kan hjälpa dig. 2
Ansökan ska innehålla följande handlingar: 1. Översiktskarta Översiktskartan, där fastigheten har märkts ut, ska vara i lämplig skala och med exempelvis relevanta ortsnamn införda så att fastigheten är lätt att lokalisera. 2. Situationsplan Situationsplanen ska vara i lämplig skala, förslagsvis nybyggnadskartan eller motsvarande i skala 1:400 1:1000. En tydlig och skalenlig skiss över tomten går också bra. Av situationsplanen ska framgå: Fastighetsgränser och tillfartsvägar En avloppsanläggning bör inte placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns, väg eller stig. Befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheten Avloppsanläggningen bör inte placeras närmare än 10 meter från bostadshus. Samtliga dricksvattenbrunnar inom en radie på 200 meter från den planerade avloppsanläggningen Med samtliga menas både befintliga och/eller planerade vattentäkter. Brunn, som hamnar utanför situationsplanen markeras med pil och avstånd från fastighetsgräns åt det håll den är belägen. Skyddsavstånd från avloppsanordning till dricksvattentäkt bör motsvara grundvattnets transportsträcka under minst 2 månader. Avståndet bör dock inte understiga 20 meter. Avloppsanläggningen bör placeras nedströms (lägre än) vattentäkt respektive hål för bergvärme. Om avloppsanläggningen placeras uppströms en vattentäkt, vilket ska undvikas, måste skyddsavståndet vanligen utökas väsentligt. Observera att behovet av skyddsavstånd mellan avloppsanläggning och vattentäkt, grävd eller borrad, kan variera avsevärt beroende på bland annat terrängförhållanden, jordmaterialets sammansättning samt typ av vattentäkt och avloppsanläggning. Förslag på placering av avloppsanläggningen Här ska ingå läget för slamavskiljare respektive fördelningsbrunn, plats för infiltration/markbädd samt utlopp till dike (om markbädd är det mest lämpliga valet). Platserna där jordprov tagits Gäller vid infiltration. Se vidare under punkt 5, Kornfördelningsdiagram eller perkolationsprov. Uppgifter om avstånd ned till högsta grundvattennivå För en enskild avloppsanläggning ska avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattennivå vara minst 1 meter. Se vidare under punkt 5, Kornfördelningsdiagram eller perkolationsprov. Uppskattning om flödesriktning på grundvattnet Flödesriktningen visas med pilar. Diken och vattendrag på den egna fastigheten och i närområdet Med närområdet menas området från fastighetsgränsen och cirka 100 meter bortåt. Avstånd till ytvatten (hav, sjö, dike etc.) Skyddsavstånd varierar beroende på jordmån, men bör vara minst 10-30 meter mellan avloppsanläggning och ytvatten. Kraftig marklutning eller andra markförhållanden kan medföra att större avstånd behövs. De angivna avstånden ska gälla vid högvatten. Marklutning i form av nivåkurvor Gäller vid infiltration och markbädd. 3
Berg i dagen och avstånd ned till berg Gäller vid infiltration och markbädd. Avstånd mellan infiltrationsytan och berg ska vara minst 1 meter. Se vidare under punkt 5, Kornfördelningsdiagram eller perkolationsprov. Uppställningsplats för slamtömningsfordon Avståndet mellan slamavskiljare/urintank och uppställningsplats för slamtömningsfordon bör vara max 35 meter. Höjdskillnaden mellan slamavskiljarens/urintankens botten och uppställningsplatsen får inte överstiga 6 meter. 3. Eventuellt tillstånd för utnyttjande av annans mark Detta gäller om avloppsanläggning eller avloppsledning ska placeras på mark som inte tillhör den egna fastigheten. 4. Plan- och tvärsektionsritning Ritningarna ska göras i skala 1:50 eller 1:100. Av planritningen ska framgå: Lutning på spridnings- och dräneringsrör. Nivåer ned till högsta grundvattenyta respektive berg, om dessa har påträffats vid provgropsgrävning (se punkt 5). Anläggningens och omgivningens höjdnivåer. Av tvärsektionsritningen ska framgå: Tjockleken på anläggningens olika lager. Rörledningarnas dimensioner och material. Placering av spridnings- och dräneringsrör med avstånden mellan rören, både i sid- och djupled, utmärkta. Befintlig marknivå. 5. Kornfördelningsdiagram eller Perkolationsprov För att bestämma vilken typ av reningsanläggning du ska välja måste markmaterialets infiltrationskapacitet undersökas. För en infiltrationsanläggning krävs ett markmaterial med god genomsläpplighet. Ett kornfördelningsdiagram fås som svar på en siktanalys. Om kornfördelningsdiagrammet visar på en finkornig halt av mer än 20 procent eller vid morän, bör även ett perkolationsprov utföras. Rådgör dock med någon som är kunnig inom området innan provtagning sker. Om jordmaterialet är lera eller grov morän behövs ingen jordprovtagning eftersom markbädd då är det alternativ som ska väljas. Instruktion för jordprovtagning och grundvattenundersökning 1. Gräv två provgropar, 2 2.5 meter djupa, inom det område som bedöms vara mest lämpligt för en avloppsanläggning. 2. Notera nivåer för eventuellt påträffat grundvatten och berg. 3. Kontrollera jordmaterialets sammansättning i djupled för att se om materialet verkar vara homogent eller om skikt med olika kornstorlekssammansättning kan ses. 4. Ta ut ett jordprov i respektive provgrop under den nivå som infiltrationsytan beräknas hamna på. Jordproven ska innehålla cirka 0,5 liter jord vardera och vara uttagna ur det sämsta materialet, det mest finkorniga. Ta bort stenar större än 20 millimeter. Märk varje prov med provtagningsplats, provtagningsdjup och datum. 5. Skicka proven till laboratorium för bestämning av jordens kornstorlekssammansättning. Ange på följesedeln att det är siktanalys av jordproven som önskas. Laboratorier/konsulter som utför dylika siktanalyser kan du hitta i telefonkatalogen (gula sidorna, under Ingenjörer - geologi och geoteknik ) eller på Internet, exempelvis. Eniro. 6. Bifoga det skriftliga svaret på siktanalysen till din ansökan/anmälan. 4
6. Drifts- och underhållsinstruktion (gäller endast minireningsverk) En drift- och underhållsinstruktion bör innefatta: Uppgifter om hur anordningen normalt används och vilka åtgärder detta förutsätter. Vilka avsnitt/delar av anordningen som kräver regelbunden skötsel och observation, vad som ska göras i detta samanhang och hur ofta. Vad man ska göra i fråga om de vanligaste felen på anordningen. Kontaktuppgifter till den som planerat och byggt systemet och, när så bedöms relevant, den som svarar för underhåll, service och övervakning, samt uppgift om eventuellt serviceavtal. En journal där större åtgärder som vidtagits för att säkerställa och dokumentera anordningens funktion förs in. Drift- och underhållsinstruktionen bör hållas aktuell och uppdateras vid förändringar av användningen eller i anordningen. Skicka din fullständiga ansökan tillsammans med övriga handlingar till Miljö- och hälsoskydd. Se postadress på baksidan. Så här handläggs ditt ärende 1. När du skickat in din ansökan besöker en miljöinspektör fastigheten för att bedöma avloppsanläggningens tänkta läge. Fastighetsägaren bör närvara vid besöket. 2. Meddelande om beslut. Eventuella kompletteringar av ansökan kan ha begärts in tidigare. Med tillståndet följer villkor för utförandet av avloppsanläggningen. Sökande ansvarar för att anläggningen utförs enligt givna anvisningar. 3. Utförande av avloppsanläggningen ska dokumenteras under arbetets gång. Det kan med fördel göras genom fotodokumentation. 4.Utförandeintyg med bifogade fotografier ska skickas in till Miljö- och hälsoskydd när anläggningen är klar. De vanligaste avloppslösningarna För alla avloppslösningar krävs en slamavskiljare med en efterföljande rening, vanligtvis av typen infiltration eller markbädd. Avskiljning av grova partiklar görs så att den efterföljande anläggningen inte slammas igen. Slamavskiljaren behöver oftast slamsugas årligen. En slamavskiljare kan vara av plast eller betong. Storleken beror på antalet anslutna hushåll och typ av spillvatten. Om WC är anslutet krävs en större avskiljare än för enbart BDT-vatten. Det görs ingen skillnad mellan fritids- eller permanentboende. Slamavskiljaren ska uppfylla kraven enligt svensk standard och vara typgodkänd enligt denna för att Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska kunna godta den. Efter slamavskiljaren krävs en fördelningsbrunn med justerbara utlopp så att spillvattnet fördelas jämt mellan spridningsledningarna. Exempel på slamavskiljare utformad som trekammarbrunn. 5
Exempel på utformning av infiltration. Exempel på utformning av infiltrationsanläggning, ovanifrån och i genomskärning från sidan. Exempel på utformning av förstärkt infiltration. Infiltration Om förutsättningar finns att utföra en infiltrationsanläggning bör du i första hand välja denna teknik. För att veta om marken är lämplig för infiltration krävs vissa förundersökningar. I en infiltrationsanläggning renas spillvattnet i naturliga jordlager innan avloppsvattnet slutligen når grundvattnet. Avloppsvattnet sprids genom en eller flera spridningsledningar som läggs med svag lutning i ett 30-35 cm tjockt lager av singel eller tvättad kross som fördelar avloppsvattnet ut i bädden. Spridningsledningarna kan förläggas i en sammanhängande bädd eller i parallella diken. För att uppnå tillräckligt skyddsavstånd ska infiltrationen förläggas minst en meter över högsta grundvattenyta eller berg. Reningsmetoden förutsätter att marken inte består av för fint eller för grovt material. Om marken är något för fin- eller grovkornig för att vanlig infiltration ska kunna göras kan en förstärkt infiltrationsanläggning väljas. Vid förstärkt infiltration läggs ett lager markbäddssand under spridningslagret. Markbädd Då infiltrationsmöjligheter saknas är markbädd ett annat alternativ på avloppsanläggning. Markbäddar har, i jämförelse med infiltrationsanläggningar, en begränsad sandvolym där reningen sker samt ett väldefinierat utlopp till ytvatten. I markbädden sprids avloppsvattnet genom spridningsledningar som läggs med svag lutning i ett 30-35 cm tjockt lager av singel eller tvättad kross. Under spridningslagret läggs ett 80 cm tjockt lager av markbäddssand där reningen av avloppsvattnet sker. Det renade vattnet dräneras sedan bort genom ledningar i det underliggande dräneringslagret, som ska vara 30-35 cm tjockt. För att minska risken att markbäddssand ska kunna tränga ner i dräneringslagret, läggs ett materialskiljande skikt (krosslager) mellan dessa lager. Det renade vattnet leds sedan via en uppsamlingsbrunn till en recipient, ett dike eller liknande. Svartvatten som infiltrerat markbädden kan med fördel ledas till ett öppet efterföljande dike innan det når recipienten. I vissa fall, till exempel vid högt grundvatten kan det bli nödvändigt att konstruera en så kallad mound, det vill säga en förhöjd anläggning. 6 Exempel på utformning av markbäddsanläggning, ovanifrån och i genomskärning från sidan.
Övrig information Dricksvatten Innan en vattentäkt borras eller grävs bör du tänka på avloppsanläggningens placering, eftersom det kan vara svårt att lösa både vatten- och avloppsfrågan inom fastigheten på ett godtagbart sätt. Gemensam vattentäkt och/eller avloppsanläggning för flera hushåll gör att skyddsavstånden mellan vattentäkt och avlopp kan förbättras avsevärt. Tak- och dräneringsvatten Tak- och dräneringsvattnet ska samlas upp i en separat ledning och släppas ut i mark eller dike. Tak- och dräneringsvatten får inte ledas till avloppsanläggning eller på annat sätt belasta denna. Bygganmälan En avloppsinstallation kräver bygganmälan. För information, kontakta Samhällsbyggnadskontoret/Bygglov innan installationen. Slamsugning Bestämmelser om slamtömning finns i kommunens renhållningsordning. För permanentboende med trekammarbrunn gäller normalt att slamavskiljaren ska tömmas en gång per år. Tömningen ska skötas av UMEVA. Mer information Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd, tfn 090-16 16 97 Bygglov, tfn 090-16 13 61 UMEVA, tfn 090-16 19 00, www.umeva.se Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se Observera att informationen inte är heltäckande. December 2007 7
Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskydd Besöksadress Postadress Telefon Fax E-post Stadshuset, Gårdsannexet 901 84 Umeå 090-16 16 97 090-14 04 80 mhn@umea.se Illustrationer: Norrköpings kommun www.umea.se/miljo