Beslut efter riktad tillsyn

Beslut Högsbykommun kommunkontoret(5)hoqsbv.se Stellan.lindeberq(S)hoqsbv.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Högsby kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se

1 (11) Riktad tillsyn i Högsby kommun Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn. Ytterligare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågestäjjriingama är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de bam i kommunen som vistas i landet utan tillstånd 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? utbildning? Högsby kommun besöktes av Skolinspektionen den 18 och 19 september 2014, då intervju med representanter för huvudmannen och intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen har också inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive kommun- /huvudmannabeslut inte tagit enskild ställning till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kommer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kommer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samtliga 30 besökta kommuner. Beslutet omfattar både åtgärder som Skolinspektionen förelägger huvudmannen att vidta och utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen I Högsby kommun finns fem grundskolor samt en gymnasieskola. Gymnasiet erbjuder fem nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Enligt Högsby kommuns uppgifter deltog 52 asylsökande barn i utbildning i kommunen den 2 juni 2014. Migrationsverket uppger att det totala antalet asylsökande barn i åldrarna 6-19 år vid denna tidpunkt är 66, vilket utgör 9 % av det totala antalet barn i denna ålderskategori. Diskrepansen mellan kommunens och Migrationsverkets uppgifter är således 14 barn. Störst skillnad i antalet barn återfinns bland asylsökande bam i grundskoleåldern, här uppger kommunen siffran 36 medan Migrationsverkets siffra är 47, det vill säga en skillnad på 11 barn. När det gäller antalet elever inskrivna vid gymnasieskolan i Högsby uppger kommunen siffran nio, medan Migrationsverkets siffra för antalet barn i åldern 16-19 år är 17, vilket innebär en skillnad på åtta elever. Om Migrationsverkets siffror för antalet asylsökande bam justeras till att om-

2(11) fatta elever i åldern 16-18 år, kvarstår en skillnad om fyra barn. omfatta elever i åldern 16-18 år, kvarstår en skillnad om fyra barn. Korrummens fem grundskolor har (eller har haft) vid tiden för tillsynen asylsökande elever inskrivna i sin skolverksamhet. Enligt kommunens uppgifter har antalet asylsökande familjer i kommunen ökat markant, främst har andelen asylsökande barn ökat på två av kommunens grundskolor. I kommunens verksamhetsredogörelse (VR) framkommer att under de senaste åren har asylsökande familjer oftast anlänt vid terminsstart, nu sker inflyttning till kommunen under hela läsåret. Elever som skrivs in i förskoleklass och årskurserna 1-6 går direkt ut i ordinarie klass. Eleverna undervisas i samtliga ämnen, det vill säga de följer klassens schema. Däremot görs extra anpassningar bland annat i naturorienterande och samhällsorienterade ämnen. Då undervisas eleverna parallellt med den ordinarie klassen i ett annat rum. De elever som skrivs in i årskurs 7-9 påbörjar sina studier i en så kallad inskolningsklass. Rektor fattar beslut om särskild undervisningsgrupp (SUG) vilket innebär att samtliga elever i årskurs 7-9 har med utgångspunkt i en individuell bedömning ett beslut om anpassad studiegång. De undervisas i svenska, matematik och engelska mellan klockan 8.20-13.40 fem dagar i veckan. Efterhand slussas eleverna ut i ordinarie klass.när det gäller asylsökande elever inskrivna vid Högsby gymnasieskola så läser de flesta av dessa elever på inrroduktionsprogrammet Språkmtroduktion. Högsby gymnasium är förlagt till Högsby utbudriingscenter där även kommunens vuxenutbildning, svenska för invandrare (SFI) samt särskild undervisning för vuxna (lärvux) finns. Eleverna på Språkintroduktion har cirka 25 timmars undervisning per vecka. Undervisning ges i svenska som andraspråk (SvA), matematik, engelska, idrott och hälsa, bild, historia, religion, geografi, biologi samt samhällskunskap på grundskolenivå.de asylsökande familjerna bor i lägenheter och i andra typer av boenden mestadels lokaliserade utanför tätorten, vilka upplåtes av såväl kommun som av privata aktörer. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens riktade tillsyn visar att Högsby kornmun erbjuder asylsökande barn och barn som visats i landet utan tillstånd utbudning inom en månad efter att barnen har anlänt till kommunen. Oftast kallas familjen till inskolningssamtal så snart som möjligt efter att kommunen fått vetskap om deras ankomst. Riktmärket för att ta emot asylsökande bam är enligt kommunens verksamhetsredogörelse (VR) två veckor. Under inskolningssamtalet deltar tolk, då oftast per telefon. Cirka två veckor efter inskolningssamtalet genomförs, vad rektorerna beskriver som ett "avchecjmingssamtal", vilket av rektorerna uppges vara en framgångsfaktor för att skapa en bra grund för mottagandet av asylsökande bam i kommunen. Trots att det finns en viss diskrepans

3(11) avseende hur många elever som kommunen uppger ha inskrivna i skolverksamhet och den siffra som Migrationsverket uppger bedömer Skolinspektionen att kommunen har rutiner för hur den håller sig uppdaterad avseende antalet barn och elever som vistas i kommunen vid en given tidpunkt, vilket i sig stärker möjligheterna att kunna erbjuda asylsökande barn samt barn som vistas i landet utan tillstånd utbildning. Däremot bedömer Skolinspektionen att Högsby kommun, främst när det gäller grundskoleverksamheten, i dess helhet inte har ett fungerande arbete för att erbjuda den berörda elevgruppen en utbildning som motsvarar skolförfattningarnas krav. Rektorer och lärare uppges göra vad de kan för att få barnen att trivas i skolan men rektorerna uppger i intervju att de behöver en djupare förståelse för uppdraget i att ta emot asylsökande barn. De efterlyser bland annat "utbildning och input kring kulturer och religioner samt hur dessa kan avspegla sig i familjer och barn". Intervjuade rektorer uppger att kommunens struktur eller organisation för att tillgodose olika typer av elevstöd inte är optimal. "Får vi loss pengar finns inte folket. Vi skulle kunna få ett mer kostnadseffektivt stöd för alla [elever] om det fanns en bättre struktur", uppger en av de intervjuade rektorerna. I intervju med representanter för huvudmannen framkommer att kompetensförsörjningsfrågan är central för hur kommunen lyckas med uppdraget i relation till berörd elevgrupp. Vid tiden för tillsynen efterlyser intervjuade rektorer även verktyg avseende hur pedagogiska kartläggningar av berörd elevgrupps tidigare erfarenheter och kunskap kan genomföras. Under tiden för tillsynen genomför kommunen kartläggningar, men dessa har en ytlig karaktär och kan inte utgöra ett reellt verktyg för att bygga vidare på elevernas tidigare kunskaper. Representant för huvudmannen uppger att det kan vara känsligt att särskilja denna elevgrupps behov i relation till övriga elevers. I detta sammanhang vill Skolinspektionen betona vikten av att beakta varje enskilt barns behov och möjligheter, oavsett bakgrund. Fullgoda pedagogiska utredningar utgör en förutsätuiing för arbetet med att ge varje enskild elev det stöd och den stimulans som eleven är i behov av, vilket i sig skapar förutsättningar för en likvärdig utbndning. Vid tiden för tillsynen saknade kommunen helt såväl modersmålslärare som studiehandledare på modersmål. Kommunen uppger att man försökt rekrytera personal med specifik kompetens som ska stärka kommunens arbete med att tillgodose berörd elevgrupp rätt till adekvat utbildning. Kommunens försök att rekrytera kompetent personal har vid tiden för tillsynen inte gett resulterat.

4(11) Representant för huvudmannen uppger att kommunen saknar den kreativitet som krävs för att lösa denna problematik. I beslutet pekar Skolinspektionen även på att Högsby kommun måste se till att det finns en beslutade planer för mtrodukh^nsprograrnmen (IM). Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Högsby kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Bedömning Högsby kommun ska vidta följande åtgärd: Se till att det finns beslutade planer för introduktionsprogrammen. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen på ett introduktionsprogram följa en plan för utbuclningen som beslutas av huvudmannen. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av beslutade planer för mtroduktionsprograrnmen. Högsby kommun uppgav i sitt svar att sådana inte finns, vilket även bekräftades i de intervjuer som genomförts med rektorerna och med representanter för huvudmannen. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att det för introduktionsprogrammen finns en beslutad plan. Författning 17 kap. 7 skollagen Bedömning Högsbys kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Motivering Enligt skolförordningen och gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om elever behöver det. Av den verksamhetsredogörelse som kommunen inkommit med inför tillsynen framgår att kommunen, varken på grundskole- eller gymnasienivå, erbjuder elever som har behov av det studiehandledning på modersmålet. Ett fakhrm

5(11) som också bekräftas i intervju med rektorer och representanter för huvudmannen. Mot denna bakgrund ska huvudmaimen se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Författning 5 kap. 4 skolförordningen 9 kap. 9 gymnasieförordningen Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område: Att kommunen har tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som visats i landet utan tillstånd. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en kommun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se till att riktlinjerna är känna av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. De allmänna råden anger också att en skola bör ha rutiner för hur mottagandet i skolan ska gå till och för hur skolintroduktionen ska se ut. Bland annat anges att en kartläggning bör genomföras, att den bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. En väl genomförd kartläggning som förutsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (exempelvis genomgång i Bunar, 2010). Skolverkets allmänna råd anger också att huvudmannen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildningen, vilket också skollagen ger uttryck för. Skolinspektionen vill lyfta fram att huvudmän även behöver uppmärksamma kompetensutveckling för personal som möter barn som vistas i landet utan tillstånd. Skolinspektionens samlade erfarenhet från två nationella kvalitetsgranskningar (rapport 2009:3 och rapport 2014:3) och en flygande inspektion (dnr 402-2013:2272) rörande dessa elevgrupper visar att det saknas en samlad central kunskap och gemensamma riktlinjer för mottagande och för hur undervisningen ska bedrivas för dessa elevgrupper i de granskade kommunerna överlag. Skolinspektionen har tagit del av kommunens dokument som benämns "Handlingsplan för nyanlända elever vid Högsby Utbildningscenter", vilket uppges utgöra grunden för hur mottagandet på Högsby gymnasieskola går till. I detta dokument finns en presenterad plan för den berörda elevens inskrivning, in-

Beslut 6(11) troduktion samt upplägg av utbildning. I dokumentet återfinns även rubriken "Föräldrasamverkan", där vikten av ett positivt samarbete med familjen lyfts fram. Vidare uppges att skolan ska utse en fadder (vanligtvis någon som talar samma språk), vilken ska underlätta elevens väg in i klassen och gemenskapen. Något liknande dokument som vänder sig mot kommunens mottagande av asylsökande barn eller barn som vistas i landet utan tillstånd i grundskola finns dock inte. I intervju med rektorer framkommer att ovan angivna rutiner enbart omfattar vuxenutbilckiingen och gymnasieskolan. De andra verksamheterna uppges i inte ha några formaliserade mtiner. Skolinspektionen har dock tagit del av ett dokument som rubriceras som "l^tlinjer och mtiner för asylsökande elever i Högsby kommuns skolor". Dessa rutiner är inte lika omfattande som de som avser gymnasie- och vuxenutbildningen utan anger främst hur kommunen säkerställer att den har uppdaterade siffor avseende antalet asylsökande barn och bam som vistas i landet utan tillstånd i kommunen. Rutinerna är ej heller förankrade bland rektorerna. Enligt den dokumentation som kommunen delgett Skolinspektionen inför tillsynen framgår även att det inte finns några kommunala riktlinjer som på ett tydligt vis beskriver hur elevnärauppgifter, i de fall de är känsliga, ska hanteras inom kommunen. Det finns heller inga kommunala riktlinjer för hur andra frågor som kan uppstå i relation till utbildning för bam som visats i landet utan tillstånd ska hanteras. Exempelvis för hur skolpersonal ska agera i kontakt med polis eller andra myndigheter eller för hur betyg ska registreras. Representanter för huvudmannen uppger att kommunen löser saker på ett pragmatiskt vis men att i takt med att behovet växer måste kommunens rutiner synliggöras, menar de. I dagsläget är några, som beskrivs som nyckelpersoner, bärare av kommunens mtiner. "Det är den lilla organisationens dilemma" uppger en representant för huvudmannen. Intervjuade rektorer från grundskolan uppger att det är svårt att kartlägga elevernas tidigare kunskaper. Det finns, enligt rektorerna, ett formulär men det uppges vara svårt att få fram något i den pedagogiska kartläggningen, bland annat för att kommunen saknar personal med relevant språklig kompetens. Utifrån de dokument som Skolinspektionen tagit del av framgår att kommunen, på såväl grundskole- som gymnasienivå, genomför kartläggningar av elevemas kunskaper. Dock kan kommunens skriftliga underlag för kartläggning inte betraktas som fullgott då detta främst har fokus på ämnena svenska, engelska och matematik. Som nämnts ovan bör en kartläggning genomföras successivt och helst med stöd av någon som talar elevens modersmål. Kommunens rekrytering av modersmålslärare och studiehandledare på modersmål är enligt representanter för huvudmannen "kommunens stora problem". Enligt inter-

7(11) vjuade rektorer erbjöd kommunen tidigare modersmålsundervisning i arabiska och tyska. Vid tiden för tillsynen bedrivs ingen modersmålsundervisning alls. Elever som är i behov av studiehandledning på modersmål erhåller inte detta stöd i sitt lärande, eftersom ingen studiehandledning på modersmål erbjuds i kommunen. Intervjuade rektorer uppger att det krävs "en kreativitet som vi inte har hittat" för att lösa detta problem. Vidare uppger intervjuade rektorer att de är medvetna om de positiva effekterna av exempelvis modersmålsundervisning, hur denna typ av undervisning kan "lösa upp knutar" och öppna upp för lärande. Skolinspektionen vill här lyfta fram vikten av flerspråkiga kompetenser även i kartläggningen av elevers kunskaper. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Högsby kommun behöver arbeta med att utveckla tydliga riktlinjer, framför allt när det gäller grundskolan, för hur mottagande av asylsökande barn som barn som vistas i landet utan tillstånd ska gå till. Kommunen behöver också utveckla sitt arbete med att ta fram struktur för och genomförande av kartläggningar av elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, så eleverna inte riskerar tappa fart i sin kunskapsutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 17 februari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Högsby kommun ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skriftlig planering av de utvecklingsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden. För de utvecklmgsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att Högsby kommun senast den 17 nuvuiiubi Q014 ska inkomma med en skriftlig l^fvjmcww Zvl 5 redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser. Redogörelsen skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund eller via e-post, till Skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektion- f\ it V ens diarienummer för granskningen (dnr 401-2014:2380) i de handlingar som sänds in. j wawui"

Beslut 8 (11) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Yvonne Larsson, Anna Sandell och Annika Mullaart Ed deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Lotta Nyrén Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

Bilaga 1 2014-11-18 9(11) Information om den riktade tillsynen I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvaliteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av Utbudning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisning de möter inte svarar upp till författningarnas krav. I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på denna nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande barn eller ett barn som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbildning. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjhghet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med avvikelserapportering, vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som leder till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skolinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklingsområden följs upp efter ett år.

Bilaga 1 10(11) Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbildning som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förordningar. Detta görs med följande huvudfrågeställningar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmannen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetar för att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige^ samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmaimen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.1 den undervisningstid de har rätt till. 1 Riktmärket på en månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass och motsvarande bestämmelse saknas för gymnasieutbildning.

Bilaga 1 11 (11) 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. Resultaten från den riktade tillsynen kommer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av 2015.