Beslut efter riktad tillsyn

Transkript

1 Sävsjö kommun efter riktad tillsyn av utbildning i Sävsjö kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(11) Riktad tillsyn i Sävsjö kommun Skolinspektionen genoinför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbildning för asylsökande bam och bam som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande bam. Ytterligare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? Sävsjö kommun besöktes av Skolinspektionen den 15 oktober 2014, då intervju med representanter för huvudmannen och intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen har också inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive kommun-/huvudmannabeslut inte tagit enskild ställning till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kommer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kommer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samtliga 30 besökta kommuner. et omfattar både åtgärder som Skolinspektionen förelägger huvudmannen att vidta och utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen Andelen asylsökande bam i åldrarna 6-19 år var under perioden 1 januari-30 april 2014 fyra procent av det totala antalet bam i åldrarna 6-19 år i Sävsjö kommun. Enligt kommunens uppgifter befann sig den 2 juni 2014 totalt 61 asylsökande barn i utbildning i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola i kommunen. Enligt uppgift från Migrationsverket vistades vid samma datum totalt 77 asylsökande bam i åldrarna 6-19 år i kommunen, det vill säga en diskrepans på 16 bam. Skillnaden mellan uppgifterna är störst för asylsökande barn i grundskoleåldern där kommunen uppgett 10 barn färre än Migrationsverket. För åldrar som motsvarar gymnasieskolan uppger kommunen 10 asylsökande elever medan Migrationsverket uppger 17. Om åldem för de barn som omfattas av Migrationsverkets uppgifter justeras till år, så minskar glappet mellan uppgifterna till två barn. Enligt uppgift från huvudmannen finns det inga bam i kommunen som valt att inte delta i undervisning. Av den verksamhetsredogörelse som Sävsjö kommun lämnat inför tillsynen framgår att kommunen har en lång tradition av

3 3(11) att ta emot asylsökande elever. Andelen asylsökande barn i kommunens skolor har varierat under den senaste tioårsperioden, men de senaste två åren har det skett en markant ökning. Representanter för huvudmannen uppger att vid tiden för tillsynen har även orterna utanför centralorten, exempelvis Rörvik, Stockaryd och Vrigstad, fått ta emot asylsökande elever eftersom asylsökande familjer i större utsträckning än tidigare valt att stanna kvar i Sävsjö kommun. Representanter för huvudmannen uppger att den stora tiuströmningen har påverkat utbildningsverksamheterna i stor utsträckning, inte minst inom SFI. Här har verksamheten ökat från 70 till 210 platser inom ett år. Det finns vid tiden för tillsynen sex grundskoleenheter och en gymnasieskoleenhet. På samtliga skolenheter finns asylsökande elever. Elever i förskoleklass och årskurserna 1-6 placeras direkt i ordinarie klass. Elever i årskurserna 7-9 tas emot i vad kommunen kallar "Internationell klass". I den internationella klassen studerar eleverna i cirka 20 veckor och enligt kommunen sker under tiden en kartläggning, "en avprickning", av elevernas kunskaper i varje enskilt ämne. Alla asylsökande ungdomar skrivs in i gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion. Vid mskrivningstillfället upprättas en generell studieplan som sedan ändras efter hand. Enligt biträdande rektor för gymnasieskolan kan eleverna läsa upp till ett år i gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen kan i denna riktade tillsyn konstatera att Sävsjö kommun genomfört stora insatser för att skapa en organisation kring mottagandet av de asylsökande bamen i kommunens grundskolor. Särskilt så med hänsyn till de fömtsättningar som kommunen getts att under kort tid ta emot en stor andel asylsökandebarn i kommunens skolor. Tillsynen visar att Sävsjö kommun erbjuder asylsökande barn och i förekommande fall bam som vistas i landet utan tillstånd utbildning inom en månad efter att kommunen fått kännedom om att de vistas i kommunen. Bam i gymnasieåldern tas som regel emot första onsdagen i varje månad. Av Skolinspektionens tillsyn framgår att Sävsjö kommun i stort har ett fungerande arbete för att erbjuda asylsökande bam och bam i kommunen som vistas i landet utan tillstånd en utbuaviing som motsvarar det skolförfattningarna kräver. Samtidigt visar tillsynen att det finns brister som Sävsjö kommun måste åtgärda. Huvudmannen ska se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Skolinspektionen har också identifierat ett par utvecklingsområden som huvudmannen behöver arbeta med. Sävsjö kornmun behöver fortsätta och förstärka arbetet med att säkerställa att kommunen har uppdaterad informat-

4 4 (11) ion om antalet asylsökande barn, särskilt vad gäller asylsökande elever i grundskoleåldern, men också på gymnasieskolan. Vidare behöver huvudmannen ta fram ett kartläggningsmaterial som kan tjäna som ett reellt verktyg i arbetet med att ta reda på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, så att de inte tappar fart i sin kunskapsutveckling. Även kommunen själv anger detta som ett utvecklingsområde. Representant för huvudmannen uppger att man inom kommunen vill fortsätta bygga en organisation där mottagandet av asylsökande barn ständigt förbättras. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sävsjökommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Bedömning Sävsjö kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Motivering Enligt gmndskoleförordningen och gyrnnasieförordmngen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt in en verksamhetsredogörelse av huvudmannen. Av den framgår att studiehandledning på modersmålet enbart ges på de språk som man erbjuder modersmålsundervisning i. I intervju med rektorer framkommer att det är svårt att tillgodose behovet av studiehandlechiing på modersmålet både på grundskolan och på gymnasieskolan, vilket också bekräftas i intervjuer med företrädare för huvudmaimen. Företrädare för huvudmannen uppger att kommunen erbjuder studiehandledning på albanska, arabiska, persiska, ryska och somaliska men att de i dagsläget har svårt att erbjuda detta stöd till samtliga elever som är i behov av smdiehandlediiing. Orsaken uppges vara svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Författning 5 kap. 4 skolförordningen 9 kap. 9 gymnasieförordningen

5 5(11) Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Att kommunen säkerställer att den har uppdaterad information om antalet asylsökande barn i kommunen. Skolinspektionens flygande inspektion Asylsökande barns rätt till utbildning (dnr :2272) 2013 visade i likhet med Skolverkets kartläggning Rätten till utbildning. Om barn som inte går i skolan (2008) att många kommuner saknade korrekta uppgifter om antal asylsökande barn som vistades i kommunen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att leva upp till den skyldighet som åligger dem att erbjuda barnen utbudning. En kommun är inte skyldig att ha riktlinjer för hur den ska ha arbeta med att skaffa sig uppdaterad information, men att det finns en tydlighet kring hur arbetet ska gå till stärker möjligheterna att känna till vilka barn som vistas i kommunen vid en given tidpunkt. Inför besöket efterfrågade Skolinspektionen riktlinjer för bevakning av vilka asylsökande barn som vistas i kommunen och/eller för barn som vistas i landet utan tillstånd. Kommunen inkom inte med några sådana. Vid intervju med representanter för huvudmannen uppgavs att kommunens kännedom om vilka barn i kommunen som är asylsökande helt utgår från uppgifter från Migrationsverket. De uppgifter som Skolinspektionen mottagit om antalet asylsökande barn i utbildning den 2 juni 2014 från Sävsjö kommun sammanfaller inte med de uppgifter om antalet asylsökande barn i Sävsjö kommun som Skolinspektionen mottagit från Migrationsverket samma datum. Störst är skillnaden för åldrarna 6-15 år. I kommunen finns en centralt placerad administratör som håller kontinuerlig kontakt med Migrationsverket. Administratören sänder över aktuell information till respektive mottagande skola. Vid intervjun uppger en representant för huvudmannen att tiuströmningen av asylsökande har ökat kraftigt sista året och att allt går mycket fort, listor hinner bli inaktuella. Representanter för huvudmannen uppger i intervju art den senaste tiden haft bekymmer i kontakterna med Migrationsverket och att de inte alltid får uppgifter som de behöver för att göra ett gott arbete. Exempelvis får samordnaren listor på barn men inga uppgifter om föräldrarna. För att underlätta hanteringen planerar kommunen, på kommunnivå, för en mottagningsenhet. Vid tiden för tillsynen har Sävsjö kommun, enligt uppgifter i både kommunens verksamhetsredogörelse samt genomförda intervjuer, samarbeten med andra myndigheter och med organisationer, främst genom olika nätverk. Utifrån vad som framgår av den inskickade verksamhetsredogörelsen och genomförda intervjuer används dock nätverken främst till art bland amiat hålla sig uppdaterad om vad de olika myndigheterna och organisationerna gör för de

6 6(11) asylsökande. Skolinspektionen ser positivt på denna form av samverkan för att underlätta mottagandet och situationen för de asylsökande bamen men vill understryka vikten av att kommunen strävar efter att utveckla samarbetet till att även omfatta information om barn som kan finnas i kommunen. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Sävsjö kommun behöver fortsätta och förstärka arbetet med att säkerställa att kommunen har uppdaterad information om antalet asylsökande barn, särskilt vad gäller asylsökande elever i grundskoleåldern, i kommunen. Att kommunen har utvecklat tydliga riktlinjer för kartläggning av asylsökande elever och av barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd tidigare kunskaper och erfarenheter. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en kommun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se till att riktlinjerna är känna av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. De allmänna råden anger också bland annat att en kartläggning bör genomföras, att den bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. En väl genomförd kartläggning som förutsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (exempelvis genomgång i Bunar, 2010). Skolinspektionens samlade erfarenhet från två nationella kvahtetsgranskningar (rapport 2009:3 och rapport 2014:3) och en flygande inspektion (dnr :2 272) rörande dessa elevgrupper visar att det saknas en samlad central kunskap och gemensamma riktlinjer för mottagande och för hur undervisningen ska bedrivas för dessa elevgrupper i de granskade kommunerna överlag. Inför besöket efterfrågade Skolinspektionen rilktlinjer i Sävsjö kommun för bland annat mottagande i kommunen och för kartläggning av tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter avseende asylsökande bam. Kommunen svarade att riktlinjer för kartläggning av asylsökande barns och/eller barn som vistas i landet utan tillstånds tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter finns. Enligt kommunens uppgifter handlar det om det material som Linköpings kommun arbetat fram. Dock har kommunen inte skickat in några ifyllda pedagogiska kartläggningar vilket motiverades med att materialet kommunen använder var nytt. Rektorer och representanter för huvudmannen menar vid intervjun därtill att materialet är för omfattande för att använda. Istället använder sig grundskolan av ett eget material, som de karaktäriserar som en avprickning av elevemas kunskaper. Rektorerna för grundskolans tidigare åldrar (F-6) uppger vid intervjun att klasslärare, modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet samarbetar vid kartläggningen, avprickningen, av elevens kunskaper. Rektorer för årskurserna 7-9 uppger att de inte har något särskilt material eller modell.

7 7(11) Rektorerna uppger att de kartläggningsmetoder som man idag använder sig av i kommunen ger en spretig bild av elevernas kunskaper och det är inte lätt att skapa samsyn eller gemensamt språk då olika åldersgrupper har olika fokus i kartläggningen. Intervjuade rektorer eftersträvar mer systematik i kartläggningsarbetet och "längtar efter" en högre grad av likvärdighet, det vill säga att skolorna i kommunen har samma struktur och rutiner för kartläggningen av elevernas kunskaper och erfarenheter. Biträdande rektor för gymnasieskolan uppger att verksamheten är hårt ansatt utifrån den stora tillströmning av elever som skett. Biträdande rektorn uppger också att alla asylsökande elever, och i förekommande fall barn som vistas i landet utan tillstånd, placeras i en språkintroduktionsklass där de undervisas i grundskolans ämnen, svenska som andraspråk, matematik, bild, idrott och hälsa samt musik, vilket också framgår av de studieplaner som Skolinspektionen tagit del av. Biträdande rektor uttrycker en önskan om att utveckla planerna till mer individuella planer, mer gynnsamma för den individuella elevens utveckling, som inte har ett på förhand bestämt upplägg. Kartläggning av elevernas kunskaper på gymnasieskolans introduktionsprogram sker enligt biträdande rektorn ytterst bristfälligt i dagsläget. Skolan följer ingen speciell modell utan läraren för samtal med eleven under inskrivningen och upprättar en generell studieplan som har samma innehåll för alla elever och enligt biträdande rektom är det eleverna som driver uppföljningen av kartläggningen. Dämtöver menar biträdande rektor "även om vi hade gjort kartläggningarna så hade vi inte kunnat genomföra det som kartläggningarna visar". Anledningen till detta uppges under intervjuerna med rektorer vara resursbrist, det saknas lärare med rätt kompetens som kan genomföra kartläggningarna på ett fullgott sätt. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Sävsjö kommun behöver arbeta med att utveckla kartläggningar av barnens tidigare kunskaper och erfarenheter och att detta genomförs successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 25 februari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Sävsjö kommun ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skriftlig planering av de utvecklingsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden.

8 8(11) För de utvecklmgsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att Sävsjö kommun senast den 25 november 2015 ska inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser. Redogörelsen skickas per post till Skolinsvektionen i Lund, Box 156, Lund eller via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se I ärendets slutliga handläggning har utredarna Anna Sandell, Annika Mullaart Ed och Lotta Nyrén deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Litza Aschan Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

9 Bilaga 1 9(11) Information om den riktade tillsynen I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvahteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande bam och bam som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisriing de möter inte svarar upp till författningamas krav. I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande bam i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på denna nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande bam eller ett bam som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbildning. Inför tillsynen har Skolmspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjlighet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med avvikelserapportering, vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som leder till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader Som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skolinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklingsområden följs upp efter ett år.

10 Bilaga 1 10(11) Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande bamen och de bam som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbildning som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förordningar. Detta görs med följande huvudfrågeställningar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmaimen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetar för att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige^ samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmannen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.1 den undervisningstid de har rätt till. 1 Riktmärket på en månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass och motsvarande bestämmelse saknas för gynmasietitbildning.

11 Bilaga 1 11 (11) 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. Resultaten från den riktade tillsynen kominer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av 2015.