Utvidgning av rehabiliteringsgaranti i Stockholms län, steg 2 ett gemensamt åtagande för landstinget och försäkringskassan. - Projektdirektiv FÖRSLAG



Relevanta dokument
Rehabiliteringsgaranti i Stockholms län ett utvidgat gemensamt åtagande mellan Landstinget och Försäkringskassan

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Socialstyrelsens författningssamling

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti 2013.

Samordna rehabiliteringen

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Socialdepartementet

UTKAST B UTGÅNGSPUNKTER

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: DÖDSFALL OCH TRANSPORT AV AVLIDNA

Riktlinjer för medborgardialog

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Nollplacerade Sjuk och osynlig

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

Elisabet Erwall Sid 1 (7)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Överenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kostnader för personlig assistans

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Möjlighet att leva som andra - ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) - svar till kommunstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter

Svensk författningssamling

Överenskommelse om åtgärdsplan för sjukskrivningsprocessen

Europeiska socialfonden

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Brevutskick till väntande patienter

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Åtgärder för att höja kvaliteten i de medicinska underlagen i sjukförsäkringsärenden

Försäkringskassan i Sverige

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Rehabiliteringsprocessen

Repetitivt arbete ska minska

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Hälso- och sjukvårdslagen

Styrdokument för krisberedskap

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

av arbetsmiljöuppgifter

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Dnr: 2010/ Dnr: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Norrbottens läns landstings arbete inom hälso- och sjukvård samt tandvård med asylsökande och flyktingar Anna Alm Andersson, John Sandström, Maria

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Fördelning. Angelholms kommun

Särskilt stöd i grundskolan

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som huvudman

Vårdprogramgruppen för palliativ vård. Årsrapport 2013

Skolbeslut för vuxenutbildning

Folkhälsorådets reglemente

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Kraften hjälper dig att hitta vägen.

REGERINGSRÄTTENS DOM

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Information, rutiner och kontrakt till patient vuxna

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Socialstyrelsens författningssamling. Läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Ny lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND

Transkript:

FÖRSLAG 2003-08-25 Utvidgning av rehabiliteringsgaranti i Stockholms län, steg 2 ett gemensamt åtagande för landstinget och försäkringskassan - Projektdirektiv

2 Projekt Utvidgning av rehabiliteringsgaranti i Stockholms läns landsting ett gemensamt åtagande för landstinget och försäkringskassan Projektägare SLL: Lars-Bertil Arvidsson Beställardirektör, BKV FK: Henrik Meldahl Direktör BAKGRUNDSBESKRIVNING STEG 1 Den 1 januari 2004 träder rehabiliteringsgarantin i kraft för området rörelseorganens sjukdomar. I det första steget begränsas garantiåtagandet till att omfatta personer i arbetsför ålder som har arbete och har värk i rygg, axlar och nackar (värkpatienter). Beslut finns om att garantin i ett andra utvecklingssteg skall byggas ut till att även omfatta området psykisk ohälsa. Någon tidpunkt för detta har inte fastställts. Det fanns flera anledningar till att inledningsvis fokusera på personer med värk i ryggar, axlar och nackar: - Gruppen är stor och genererar därmed betydande kostnader för hälsooch sjukvård och socialförsäkring. - För denna grupp behövs i stor utsträckning samverkan mellan kassan och vården. Idag saknas fungerande modeller för samverkan på de flesta håll i länet. - Läkarna i primärvården upplever gruppen som vansklig och har ofta begränsade möjligheter att få hjälp med utredningar, bedömningar och behandlingar. - Det är viktigt för projektet att fokusera på de grupper för vilka garantin kan förväntas innebära maximalt förbättrade möjligheter till återgång i förvärvsarbete. Garantin måste ge snabba positiva resultat.

3 STEG 2 - MÅL * Utvidga rehabiliteringsgarantin i Stockholms län Den utvidgade garantin innebär i likhet med steg 1 i garantin - rätt till utredning/bedömning av den enskildes rehabiliteringsbehov inom viss given tid samt därefter - vid behov: rätt till insatser också inom viss given tid Utvidgningen föreslås avse följande områden (och i prioordningen) - psykisk ohälsa med särskilt fokus på diffusa psykiska besvär - rörelseorganen med särskilt fokus på långtidssjukskrivna värkpatienter UTVIDGNING EFTER STEG 2 Så snart tillräckliga erfarenheter av pågående förberedelser för steg 1 finns liksom erfarenheter av garantin efter ikraftträdandet bör ett tredje steg tas i införandet av garantin. Inom steg 3 ska arbetet påbörjas med att undersöka förutsättningarna för att garantin också utvidgas till att omfatta arbetslösa inom grupperna rörelseorganens sjukdomar och psykisk ohälsa. En sådan utvidgning förutsätter att tvåpartssamarbetet utvidgas till ett trepartssamarbete i vilket länsarbetsnämnden ingår. Arbetet bör inledas senast under hösten 2004. AVGRÄNSNINGAR FÖR STEG 2 Projektet avser endast insatser som ligger inom försäkringskassans och landstingets ansvarsområden utifrån - AFL/socialförsäkringslagstiftningen och - HSL Projektet avser området psykisk ohälsa och området rörelseorganens sjukdomar med särskilt fokus på långtidssjukskrivningar Garantin ska i steg 2 endast gälla för personer i arbetsför ålder, dock ej arbetslösa.

4 PROJEKTNYTTA Syfte med rehabiliteringsgarantin - återföra den sjukskrivna individen till förvärvsarbete eller ett aktivt liv i övrigt - minska/förhindra onödig sjukvårdskonsumtion - effektivisera omhändertagandet av berörda rehabpatienter inom både FK och hälso- och sjukvården - förhindra onödiga sjukskrivningar - minska antalet sjukskrivningsdagar - minska antalet långa sjukskrivningar/sjukbidrag Garantin ska ge förutsättningar för uppfyllelse av följande inriktningsmål - Den enskilde ska redan från början få en korrekt bedömning av sitt rehabiliteringsbehov och - vid behov - tillförsäkras tidiga rehabiliteringsinsatser - Arbetsgivarens kostnader för sjukfrånvaro ska minska - Effektivare utnyttjande av försäkringskassans och hälso- och sjukvårdsnämndens resurser genom att redan från början vidta rätta/relevanta åtgärder för individer med rehabiliteringsbehov. PROJEKTGENOMFÖRANDE Projektet genomförs som ett gemensamt åtagande mellan försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Det gemensamma åtagandet avseende utvidgning av garantin inklusive förberedelser för utvidgningen ska regleras i ett särskilt samverkansavtal mellan SLL och FK. Avtalet fastställs av landstingsstyrelsen respektive försäkringskassans styrelse.

5 Projektet avrapporteras regelbundet till - Hälso- och sjukvårdsutskottet i Stockholms läns landsting - Försäkringskassans styrelse Projektet håller fortlöpande kontakt med närliggande uppdrag inom FK och SLL Projektet följer också fortlöpande förändringsarbetet på nationell nivå. Med anledning av projektets storlek ska vissa av projektets arbetsuppgifter genomföras i flera delprojekt. KRAVSPECIFIKATION Arbetet ska inledas med att klarlägga exakt vad som ska garanteras. Stor vikt ska läggas vid att, inom angivna områden, ta fram förslag till anvisningar/handläggningsrutiner för hur garantin praktiskt ska tillämpas i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården och försäkringskassan. Frågor om ansvarsfördelning mellan olika aktörer ska klarläggas. De samverkande aktörernas behov av stöd för att klara garantiåtagandet ska också klarläggas Kravspecifikationen avser följande områden - Underlagsinformation - Definition av vad garantin ska innebära och hur den ska fungera - Klarläggande av berörda aktörers ansvarsområden - Behovet av stöd till de samverkande aktörerna för att garantiåtagandet ska fyllas Övrigt Samverkan och samordning ska ske med den verksamhet som nu påbörjas med att utarbeta former för hur landstinget i det praktiska och dagliga arbetet ska hantera samverkan med försäkringskassan kring policy-, informations- och utbildningsfrågor, arbeta med kvalitetssäkring och forskning samt utveckling, utvärdering och uppföljning kring läkares sjukskrivningspraxis.

6 TIDSRAM FÖR PROJEKTET Rehabiliteringsgarantin steg 2 ska vara införd senast fr o m år 2006-01- 01. Utkast till projektplan ska ha utarbetats senast den 31 oktober 2003. En av FK och SLL fastställd projektplan ska föreligga senast 2003-10-31. KOSTNADS-/RESURSRAM Utifrån nedanstående preliminära kostnadsuppskattning ska en preciserad projektbudget redovisas i kommande projektplan. Genomförande av projektet preliminära kostnader Projektledning och sekretariat (löner) - år 2004: ca 4 mkr - år 2005 (jan-jun): ca 5 mkr Expertstöd ( medicinskt, systemanalytiskt, organisatoriskt mm) - år 2004: ca 2 mkr - år 2005 (jan-jun): ca 1.5 mkr Utbildnings- och informationsinsatser inom SLL och FK - år 2004: ca 0.05 mkr - år 2005 (jan-jun): ca 1 mkr Lokaler, utrustning, informationshämtande mm - år 2004: ca 0.5 mkr - år 2005 (jan-jun): ca 0.6 mkr Övrigt - systemförändringar, testverksamhet mm - år 2004: ca 0.5 mkr - år 2005 (jan-jun): ca 1 mkr - övrigt: preciseras i projektplanen

7

FÖRSLAG 2003-08-25 Bilaga 1 till direktiv för utvidgning av rehabiliteringsgarantin i Stockholms län, Steg 2 : Detaljerad kravspecifikation

2 Underlagsinformation Klarlägga basfakta beträffande ohälsodata mm: incidens, prevalens, varaktighet/sjukskrivningar, per geografiskt och politiskt beredningsområde, per försäkringskasseområde. Redovisa nuvarande hinder för rehabilitering, i syfte att identifiera vad som behöver förändras och hur. Definiera vad garantin ska innebära och hur den ska fungera. Urval av patienter/ kunder som ska få åtgärder Definiera vilka delar inom psykisk ohälsa respektive rörelseorganens sjukdomar - anordna workshops för att definiera. Därefter ska följande klargöras - inom vilken tid, rätt till utredning/bedömning resp. rätt till rehabiliteringsinsats ska föreligga - vem som ska omfattas av garantin - beslutsformer om vem som ska fatta beslut om garantin i varje enskilt fall inom FK och SLL samt - hur beslut om garantin fattas då olika uppfattningar om insats föreligger. Klarlägga berörda aktörers ansvarsområden Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika rehabiliteringsaktörer. Etablera former för överlämnandet av ansvaret i enskilda ärenden mellan olika rehabiliteringsaktörer (förhindra att någon faller mellan stolarna). Klargöra den enskildes ansvar för egen rehabilitering. Öka den enskildes inflytande över valet av rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringstjänster Kartlägga om utbudet av rehabiliteringstjänster behöver förstärkas. Kartlägga eventuellt behov av ytterligare medel för att klara rehabiliteringsgarantin inom SLL och FK, tex. för finansiering av köp av rehabiliteringstjänster.

3 (Köp av rehabiliteringstjänster: betalning efter prestation Innehåll i rehabiliteringen). Klarlägga företagshälsovårdens roll. Behovet av stöd till de samverkande aktörerna för att garantiåtagandet ska fyllas Klarlägga läkarnas behov av stöd (alla läkare eller endast ett urval?) Klarlägga försäkringsspecialisternas och rehabiliteringssamordnarnas behov av stöd. Klarlägga den enskildes behov av stöd för att ta tillvara garantins möjligheter. Projektet ska i steg 2- vidareutveckla det arbetet som påbörjas i steg 1 med att * klargöra hur patienten/den försäkrade ska kunna erbjudas en tidig och samordnad rehabilitering * tydliggöra och öka patientens/den försäkrades ansvar och inflytande i rehabiliteringsprocessen * ge ökad tydlighet vad gäller försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens roll och ansvar för rehabilitering * tydliggöra arbetsgivarens ansvar för rehabilitering i förhållande till framför allt försäkringskassan men också till hälso- och sjukvården * klarlägga förutsättningarna för hur försäkringskassan ska kunna fullgöra sitt initiativ- och samordningsansvar inom projektets ramar för arbetslivsinriktad rehabilitering * klarlägga förutsättningarna för hur SLL ska kunna fullfölja sitt ansvar för den medicinska rehabiliteringen inom projektets ramar inkl rådgivning, stödåtgärder och funktionsprövning