Målsättning Introducera grundläggande minnespsykologi Ge begränsad insikt hur minnespsykologi kan stödja MDI Exempel med dialogrutor (automaticity) Studier om representation, kategorisering, och perception kanske är mera centrala? Minne, Lycka och Livet (allvarliga saker..) Applicera teorier i sin vardag
1. Minne; grunder Minne: Modeller och 2. Att mäta minnet Forskningsmetoder 3. Klassisk minnesmodell 4. Alternativa modeller och metaforer 5. Exceptionellt minne och neuropsykologiska minnesfynd
1. Minne; grunder Vad är minne? Minnesfaser Process eller Struktur?
1. 1 Vad är minne? Minne är de medel som vi har att tillgå för att omvandla våra förflutna erfarenheter till aktiv information. Varför är det så viktigt att studera hur mänskligt minne fungerar?
1. 2 Minnesfaser Inkodning Lagring Återgivning
1. 3 Minnestyper Procedurellt Episodiskt Remember/Know Mest känslig för åldrande Semantiskt Implicit/Explicit Intuition kontra tidigare erfarenheter Prospektivt (Mäntyläs damer som hävdar att de glömmer hela tiden )
1. 4 Process eller struktur? Struktur är hur minnesystemet är organiserat. Process är de aktiviteter som sker i minnessystemet. Både och! Fråga: Varför är det så svårt att lära sig att använda nya datorprogram, trots att lärare visar hur man gör?
2. Att mäta minnet Recall Recognition Priming (implicit) Motorisk prestation
2. 1 Recall Serial Tankesuppression (Wegner, 1996) Free Cued Source Remember/Know
2. 2 Recognition Item Source (Åldrandestudier) Ansiktsigenkänning verkar vara ett speciellt fall av recognition (Timo Mäntylä) Recognition är i regel överlägsen recall Signaldetektionsteori
3. Klassisk minnesmodell Atkinson och Shiffrin (1968) Sensory store Short-term store Long-term store Av någon outgrundlig anledning så har denna modell blivit kvar inom teknisk psykologi
3. 1 Flödet i modellen
3. 2 Sensory store Sensoriska register Visuell Audiotorisk Haptisk Sperlings ikoniska (ekoiska) minne Uthållighet i visuellt minne Glömska infaller kvickt (sid. 161) Kan suddas ut (Averbach & Coriell, 1961)
3. 3 Short-term store Tillfälligt arbetsminne Bortfall Kontrollprocesser Upprepning Återgivningsstrategier Millers magiska 7±2 enheter Chunking Massakrerad av MDI-folk Antal stavelser i ord som ska minnas (e.g., Baddeley m fl, 1975)
3. 4 Long-term store Permanent minneslagring Obesvarade frågor Hur mycket får plats? Hur länge kan man behålla en minnesepisod? Kan det hända saker med ett minne när det väl är lagrat? McDonald och Hirts (1997) betyg Loftus bilkrockar
3. 5 Kritik till Klassiska modellen Man antar att STS och LTS alltid opererar uniformt, men.. KF fick en skada som gällde bara verbalt material. Alltså, KF har inte en skada på STS. Orimligt att alla minnestyper skulle lagras i ett enda LTS Vi kan ibland ha direkt access till LTS, utan att passera STS Dålig neuropsykologisk korrelation
4. Alternativa modeller Levels of Processing Working Memory Model Konnektionismen
4. 1 Levels of Processing Ju djupare inkodat, desto bättre minnesprestation Olika djup.. Fysisk/ortografisk Akustisk Semantisk Själv-referens
4. 2 Kritik till Levels of Processing Cirkeldefinition; ett bra minne har djup inkodning, och en djup inkodning medför bra minne Inkonsistenser i resultat; rimmande som djup fungerar bättre än semantisk inkodning Ett bra index på djup saknas
4. 3 Working Memory Visuell representation av modellen Visuo-spatial sketchpad Fonologiska loopen Central-executiva enheten Episodiska buffern
4. 4 Modellen
4. 5 Förklaringar till Modellen Varje komponent har en begränsad kapacitet Om två uppgifter sker i samma komponent, så blir det svårt Om två uppgifter sker i olika komponenter, så kan det gå lika bra som enskilda uppgifter
4. 6 Central-executiva enheten Byte av återgivningsplan Tidsfördelning mellan två uppgifter Selektiv uppmärksamhet Tillfällig aktivering av långtidsminnet
Episodiska buffern (tillägg) En gränssnitt mellan delsystemen och LTM. Huvudsakligen mnemonisk CEE blir mera uppmärksamhetsbaserad En konsekvens av Tulvings forskning om det episodiska minnet? Jonas Perssons avhandling
4. 7 Neuroprat Skillnader mellan LTM och KTM Fonologiska loopen aktiveras bilateralt (på båda hjärnhalvorna) i frontal och parietalloberna VSSP är uppdelat i långa (L) och korta (K) intervall, där K aktiverar occipital och höger frontallob, och L aktiverar parietal och vänster frontallob. CEE aktiverar frontalloberna
4. 8 Konnektionismen Parallel-Distributed-Processing Information finns lagrad i ett nätverk av noder och kontakter dessa emellan Används för att göra datasimuleringar av experimentellt framtagna data Sverker Sikström, Lund
5. Exceptionellt minne och Neuropsykologi Olika typer av amnesi Begrepp och begräsningar av neurologiska data
5.1 Olika typer av amnesi Infantil Retrograd Anterograd
5.2 Neuropsykologi Subtraktionsmetoden Svårt att fixa både temporal och spatial upplösning Endast korrelationer!! Dissociation S(a) KN(x) Dubbel dissociation S(a 1 ) KN(x 1 ), och S(a 2 ) KN(x 2 )
6. Minnesprocesser 1. Inkodning och Informationsflyttning STS LTS STS LTS 2. Återgivning 3. Glömska och förändring av minnen
1. 1 Short-term store Conrads (1964) akustiska förvirring; ord som låter lika förväxlas Även när siffror presenteras visuellt så förväxlas de siffror som låter lika, inte de som ser ortografiskt lika ut
1. 2 Long-term store Semantisk inkodning Semantiska kategorier Visuell inkodning Olika vinklar på bilder kan också fungera som kategoriseringsprincip
1. 3 Info-flytt STS LTS Integration av ny kunskap till redan befintlig kunskap (Piaget) Konsolidation Upprepning Massed vs spaced (miljön) Elaborative vs Maintenance rehearsal
1.3 Info-flytt STS LTS (forts) Mnemoniker Kategoriskt kluster Interaktiva bilder Pegwords (one is a bun) Loci-metoden
2. Framplockning Framplockning av KTM Framplockning av LTM
2. 1 Framplockning av KTM Alla samtidigt En i taget Uttömmande eller självterminerande processer
2. 2 Framplockning av LTM Cued recall superiority (semantisk) Availability vs. Accessability
3. Glömska och Minnesdistortion Interferens vs förruttnelse Minneskonstruktion Kontexteffekter
3. 1 Interferens vs förruttnelse Retroaktiv interferens Proaktiv interferens Seriepositionskurva Primacy Recency Von Restorff-effekten Interferens stark, men förruttnelse har sina poänger
3. 2. 1 Minneskonstruktioner Bartletts saga (1932) Etablerade kategorier påverkar minnet Sandra Bems boxartjejer Självet och Minne (Tafarodi et al., 2003) Negativ SE och SL skapar selektivt minne för negativa episoder Ögonvittnen Loftus bilkrasch Förväntningens makt McDonald & Hirts betyg
3. 2. 2 Minneskonstruktioner Vilka åtgärder kan vi göra åt vårt trassliga minne? Vara flera? Collaborative inhibition (Weldon et al, 2001). Återge flera gånger s k Hypermnesia (Slamecka & Graf, 1978) Externalisera minnet Vara ödmjuk inför sitt eget minne i rätt kontext
3. 3 Kontexteffekter Varför det är oklokt att publicera bilder i media på potentiella gärningspersoner innan rättegång? Flashbulb memories Vad gjorde du när du fick veta att Anna Lindh blivit attackerad? Encoding specificity principle Baddeleys dykarexperiment Gullstrands datorförsök
Sammanfattning Vi tror fel om vårt minne (flashbulbs) Vi är mycket känsliga för vad som händer under tiden mellan inkodning och framplockning Alla kan dramatiskt förbättra sitt minne medelst mnemoniker Minne påverkar enormt stor det av våra liv, så vi borde vara vaksamma med våra minnen
Om tentan och annat http://www.cs.umu.se/~leo/cognition/minnesfrag or.htm Samarbeta! Skapa studerandegrupper, gärna där alla är inbjudna. Öva på formuleringar till svaren Jag hatar tentasvar som baseras på jag berättar allt som jag vet om de svåra orden i frågan. Så, besvara frågan, inget annat! Detta dokument finns på http://www.cs.umu.se/~leo/cognition/memorybi T03.pdf