Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Relevanta dokument
Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Upprättad: Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

SoL och LSS

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012

DEN ENSKILDES RÄTT ATT PÅVERKA UTFORMNINGEN AV INSATS

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Bostad med särskild service

Hemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Hälso- och sjukvårdslagen

Riktlinjer för beslut gällande sociala hyreskontrakt

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun

Revidering av riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg Yttrande till kommunstyrelsen

Implementeringsfas av INTENSIVTEAMET mot arbete/praktik/ studier

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Fastställd av kommunstyrelsen

för sociala hyreskontrakt

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Neuropsykiatrisk Resurs & Samverkan. Örebro

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Hyressättning lägenheter i gruppbostad Finningevägen 56

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Pia Modin Telefon: Till Socialnämnden. Förvaltningens förslag till beslut

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus

Socialstyrelsens författningssamling

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING

Rutin överklagan av beslut

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Tillämpningsföreskrifter för förskola i Malmö

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Regel 1 - Ökad medvetenhet

VÄLKOMMEN TILL LINNÄS

Utforma insatser utifrån den enskildes dagsaktuella behov

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Informationsmeddelande IM2013:

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Göran Skyllmark Fri läraresurs. Mjölby vuxenutbildning

Reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

STUDIEHANDLEDNING. Demenshandikapp och bemötande

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Möjlighet att leva som andra - ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) - svar till kommunstyrelsen

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. - vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen

Kraften hjälper dig att hitta vägen.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Svensk författningssamling

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Uppdrag och kvalitetskrav Boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Svensk författningssamling

Redogörelse av LSS- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Prop. 1992/93:159

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Yttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Aktuell kö- situation

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Integration i Västerviks kommun

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning

Rodret Fördjupat stöd mot arbete

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Avgifter i skolan. Informationsblad

Statens skolverks författningssamling

Hallstahammars kommun

Riktlinjer för LSS handläggning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i Åre kommun.

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

socialtjänstavdelningen Bilaga 5, verksamhetsplan 2014 Handläggare Leena Hämäläinen Telefon: Handlingsplan

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Entreprenad personlig assistans sida 1 (6) B 3 Beskrivning av nuvarande verksamhet och statistik

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Transkript:

Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den 13 oktober 2009. Programansvarig och myndighetschef har ansvar för att översyn och eventuellt revidering sker senast i december 2011. Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Framtaget av: Se sidan 2 i riktlinjen. Riktlinjerna har diskuterats och förankrats i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp den 5 oktober 2009. Riktlinjen ersätter Riktlinjer för rehabiliteringsstöd av den 14 april 2008.

Riktlinjen är framtagen av en arbetsgrupp som har bestått av följande personer Representanter för myndighetsutövningen: Pernilla Thunander Eva Lundström Lise-Lotte Rynegård Niclas Jonsson Representanter för utförarna: Anna-Lena Krook Roy Holmdahl Berit Lindgren Eva Lindblom Johnny Eklund Representanter för vård- och omsorgsprogrammet: Inger Dahl-Harrysson Karin Lindblad Gunnel Dagh

3(10) Innehållsförteckning Bakgrund...4 Lagstiftning...4 Målsättning...5 Syfte...5 Målgrupp...5 Begränsning av målgruppen...6 Boendestödets inriktning...7 Arbetsuppgifter utifrån boendestödets inriktning...7 Stöd i hemmet...7 Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro...8 Avgränsningar i boendestödet...8 Tillgänglighet...8 Utredning, bedömning och beslut...9 Avgift för utförda insatser...10 Krav på utförare av boendestöd...10 Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) och utförare...10

4(10) Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft 1995. Reformen syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället med hjälp av effektivare insatser. En av dessa insatser var uppbyggnaden av så kallat boendestöd, som sedan 2004 i Norrköping har kallats rehabiliteringsstöd. Rehabiliteringsstödet har varit en kostnadsfri insats för personer boende i ordinärt boende. I november 2004 fastställde vård- och omsorgsnämnden riktlinjer för beslut och verkställighet av rehabiliteringsstöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar boende i ordinärt boende. 2007 reviderades riktlinjerna, varvid också målgruppen utökades. Den 13 juni 2007 beslutade vård- och omsorgsnämnden, att målgruppen för rehabiliteringsstöd skulle utökas till att också omfatta vuxna personer över 18 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med lindrig utvecklingsstörning. I samband med utökning av målgruppen förändrades också riktlinjerna. Handikappomsorgens ledningsgrupp reviderade den 14 april 2008 riktlinjerna från 2007. Lagstiftning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 ska den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I rätten till bistånd för livsföring i övrigt ingår stöd i form av hemtjänst. Hemtjänst innebär praktiskt hjälp i hemmet. I samband med psykiatrireformen utvecklades hemtjänsten till det som har kommit att kallas boendestöd. Boendestödet innebär ett pedagogiskt och psykosocialt stöd i hemmet och närmiljön oftast i kombination med praktisk hjälp.

5(10) Målsättning Målsättningen är att den enskilde genom boendestödet ska kunna få - en förbättrad psykisk hälsa, - ökad livskvalitet, - ökad möjlighet att bo kvar i den egna bostaden trots sin funktionsnedsättning, - en reell möjlighet till en socialt fungerande livssituation, - stöd att bryta sin isolering. Syfte Boendestödet syftar till att - genom ett personligt utformat stöd ge den enskilde möjlighet att få en struktur i vardagen och stärka hans eller hennes förmåga att klara sig på egen hand, - genom ett personligt utformat stöd ge den enskilde möjlighet att i sin vardag kunna uppnå goda levnadsvillkor trots sin funktionsnedsättning, - utifrån ett helhetsperspektiv ge den enskilde ett mål- och konsekvensinriktat stöd för att hjälpa honom eller henne att förbättra sin livssituation i förhållande till det omgivande samhället, - ge personer boende inom bostad med särskild service en verklig möjlighet att kunna flytta till en egen bostad inom det ordinära bostadsbeståndet, - erbjuda professionellt stöd till personer boende inom ordinärt boende för att minska eller förhindra deras behov av boende inom bostad med särskild service. Målgrupp Boendestödet vänder sig till vuxna personer över 18 år med - psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning i kombination med annat tilläggshandikapp, - neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, - lindrig utvecklingsstörning. Funktionsnedsättningen medför, att den enskilde har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och där dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Personen ska bo i egen bostad inom det ordinära bostadsbeståndet, vilket kan innebära både en helt egen bostad eller en bostad med så kallat stödkontrakt. Vuxna, som bor hemma hos sina föräldrar kan erhålla boendestöd i samband med, att de planerar att flytta från föräldrahemmet till egen bostad. Ett sådant stöd kan erhållas tidigast 3 månader innan planerad flytt ska äga rum.

Begränsning av målgruppen Övre åldersgräns är generellt 65 år, men undantag kan förekomma. 6(10) Behov av eventuellt fortsatt stöd efter 65 år avgörs av myndighetsutövningens handläggare utifrån den enskildes individuella behov. Förutsättning är att boendestödet är pågående, då han eller hon fyller 65 år. Personer över 65 år kan inte erhålla boendestöd som en för honom eller henne helt ny insats. Om en fysisk funktionsnedsättning är eller kommer att vara den dominerande funktionsnedsättningen, vilket medför att personen är i behov av daglig personlig omvårdnad under en mycket lång tidsperiod och kanske under hela sin livssituation är han eller hon inte berättigad till boendestöd. Personen har då möjlighet att söka bistånd enligt 4 kap 1 SoL i form av hemtjänst eller insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

7(10) Boendestödets inriktning Boendestödet består av två kompletterande länkar, som tillsammans bildar den kedja/helhet, som den enskilde utifrån sin funktionsnedsättning kan behöva för att kunna få en struktur i sin vardag och ett fungerande liv med goda levnadsvillkor. Boendestödet kännetecknas av pedagogiska, sociala och utåtriktade aktiviteter, där den enskilde är verkligt delaktig i stödets alla processer. De två kompletterande länkarna består av - stöd i hemmet och - vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro. Boendestödets länkar är lika betydelsefulla för personen och kräver båda ett pedagogiskt förhållningssätt från personalens sida. För att en person ska kunna beviljas boendestöd ska han eller hon ha behov av kedjans båda länkar det vill säga både stöd i hemmet och vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro. Länkarnas omfattning och personens behov kan variera över tid. Detta innebär att personen i en period kan ha behov av enbart stöd i hemmet alternativt enbart vägledning/stöd till perioder med behov av både stöd i hemmet och vägledning/stöd parallellt med varandra. Det ska finnas risk för att personen isolerar sig i sin lägenhet och själv saknar förmåga att kunna bryta denna isolering. Han eller hon klarar t e x inte av att på eget initiativ komma iväg till en daglig sysselsättning, studier eller liknande. Han eller hon deltar inte i några aktiviteter på sin fritid och saknar ett kontaktnät utanför sin närmaste familj och det professionella nätverket. Arbetsuppgifter utifrån boendestödets inriktning Stöd i hemmet Stöd i hemmet innebär - att hjälpa den enskilde att träna och utveckla grundläggande vardagsaktiviteter, - att genom ett pedagogiskt förhållningssätt instruera och stödja personen att på egen hand kunna klara sina vardagsaktiviteter. Att träna eller utveckla grundläggande vardagsaktiviteter innebär att hjälpa den enskilde med egenvård, hushållsgöromål, matlagning, tvätt, handla, sköta sin ekonomi och liknande.

Arbetet i hemmet betyder att tillsammans med den enskilde praktiskt utföra olika vardagssysslor. Det innebär också, att personalen själv i vissa situationer ensam måste utföra de praktiska vardagssysslorna, då den enskilde inte klarar detta. 8(10) Personalen blir, genom att praktiskt visa hur man tar sig an olika vardagsaktiviteter, den förebild som banar väg för att den enskilde på lång sikt till stor del eller fullt ut själv ska kunna klara sina vardagsaktiviteter. Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar innebär att - stödja den enskilde vad gäller sociala kontakter och kunna bygga upp och få ett positivt nätverk utanför familjen, - stödja den enskilde att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet som t ex daglig verksamhet, praktik, anställning eller studier, - stödja den enskilde att utifrån intresse våga pröva på och delta i fritids- eller kulturaktiviteter, - arbeta med att motivera och peppa den enskilde, - arbeta för att bryta den enskildes isolering. Avgränsningar i boendestödet I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte att arbeta med någon form av terapeutisk samtalsbehandling, såsom samtalsterapi, korttidsterapi varken enskilt eller i grupp. Tillgänglighet Boendestöd ska finnas tillgängligt vardag som helgdag och dagtid som kvällstid utifrån den enskildes behov. Nattetid bör, i samverkan med andra verksamheter (utförare) finnas någon form av jourtillgänglighet eller mobilt team.

9(10) Utredning, bedömning och beslut Stöd i ordinärt boende i form av boendestöd enligt socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1 utreds, bedöms och beslutas av vård- och omsorgskontorets myndighetsutövning. Den enskilde erhåller beslut om bistånd enligt SoL, 4 kap 1 i form av boendestöd omfattande de insatser, som handläggaren har bedömt, att han eller hon behöver. I beslutet beskrivs de insatser, som den enskilde beviljas och den totala omfattningen av boendestödets insatser som helhet. En tydlig beskrivning av vilka insatser, som den enskilde vid boendestödets start är i behov av är en viktig information för utföraren. Beslut om boendestöd ska vara tidsbegränsat. Tidsbegränsningen ska vara individuellt anpassad. I beslutet anges också, att det även kan omprövas om den enskildes förhållanden väsenligt förändras under den tid, som han eller hon har beviljats boendestöd. Myndighetsutövningens handläggare kan bevilja boendestöd med maximalt 90 timmar per månad. Behov av boendestöd överstigande 90 timmar per månad prövas och beslutas i samråd med enhetschef myndighetsutövningen. Vid förstagångsansökan eller vid ny ansökan efter att tidigare erhållet boendestöd har avslutats gäller följande: 1. Ny ansökan Då en person ansöker om boendestöd för första gången eller vid ny ansökan efter tidigare avslutat boendestöd ska beslutet alltid tidsbegränsas till 6 månader. Omprövning ska därefter ske. 2. Omprövning efter 6 månader Om det vid omprövning visar sig, att det nya beslutet kommer att avvika från det tidigare erhållna beslutet, tidsbegränsas även det nya beslutet till 6 månader. Om omprövningen innebär, att det tidigare erhållna beslutet fortfarande är aktuellt och beslutet därför förlängs, utan förändring av insatsernas art och tidsåtgång, ska det tidsbegränsas utifrån en individuell bedömning för varje enskild person.

3. Omprövning om verkställighet inte har lyckats inom tre månader 10(10) Om utsedd kontaktman eller enhetschef inte har lyckats få kontakt med den enskilde inom tre månader ska kontaktmannen eller enhetschefen kontakta den enskildes handläggare inom myndighetsutövningen för omprövning av den beviljade insatsen. Avgift för utförda insatser Enligt av Kommunfullmäktige antagen taxa för äldre- och handikappomsorg ska personer, som erhåller bistånd i form av stöd i ordinärt boende (hemtjänst) enligt socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1 betala en avgift för den utförda insatsen. Boendestöd enligt SoL 4 kap 1 är avgiftsfritt. Krav på utförare av boendestöd Boendestödet är kvalificerade stödinsatser, som ska vara målinriktade och som ska verkställas i omedelbar anslutning till beslutet. För dess utförande krävs: - personal med god kunskap och kompetens om funktionsnedsättningen och hur denna försvårar den enskildes hela tillvaro, - personal, som ges möjlighet att utveckla sin arbetsmetodik utifrån de olika målgruppernas behov, - en hög personalkontinuitet, - flexibel organisation som kan förändras utifrån målgruppernas förändrade behov. Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) och utförare Boendestöd kräver en mycket nära samverkan mellan handläggare och utförare. I ett inledningsskede handlar det om att tillsammans kunna motivera den enskilde att acceptera boendestöd och sedan tillsammans bygga upp ett förtroende. En kontinuerlig dialog mellan alla tre parter, det vill säga den enskilde, utföraren och myndighetsutövningens handläggare, är ett måste för att boendestödet ska kunna vara det psykosociala stöd, som den enskilde behöver.