Strukturerad och ostrukturerad dokumentation



Relevanta dokument
Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation

Förändringsarbete i vården varför är det så svårt? Tromsö den 14 maj 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Dokumentation i vården, när, var och hur? Tromsö den 16 januari 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Kvinnosjukvården. Värmland

Klassifikationer och hkodverk

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Enköping den 10 mars 2015 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Dokumentation i vården

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Effektivare administration i Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Dialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Vägledning för sjukskrivning

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Framtidens Digitala Sjukvård. bit för bit

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Varningsinformation/Uppmärksamhetssignal. Stockholm Carina Zetterberg

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Kunskapsstödsutredningen

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet

Hur ser tidsplanen ut för införandet i Region Halland?

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Svensk författningssamling

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Det datajournalen inte kan leverera till registret borde registrets vårdapplikation

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Trend Vårdbarometern

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nytta med arketyper i journalsystem

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Storträff för ombud Linköping och Norrköping

Frågor och svar om Journal via nätet i SLL

Jag har ju sagt hur det ska vara

Närvarorapport samt bedömningsunderlag LIA 4 (Lärande i arbete 4)

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Professionernas behov av e-hälsa. Socialdepartementet

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Anvisningar för kodning av akut appendicit

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

För medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet. Frågor och svar JVN, version

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Journalvyer Cosmic. Journalvyer i Cosmic

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Riktlinje Dokumentation HSL

Transkript:

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation Praktiskt handhavande av principer Skövde 29 september 2010 Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro

Vårdens syn på dokumentation, terminologier, terminologer, journalsystem, Socialstyrelsen, SKL mm. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Terminologi den praktiska vården. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Hur faller projekten ut? Vilka projekt har givit praktiska resultat i vården? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Vad behöver vården i form av terminologier och dokumentationsstöd? Vem frågar? Och vem frågar man? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Den gamla SPRI dokumentationen är fortfarande still going strong Skövde 100929 Carina Zetterberg

VIPS har fått stort genomslag. Vad har det betytt för vården. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Skapade den polarisering och överoch dubbeldokumentation som vi nu försöker att komma ifrån Mycket positivt är dock att sköterskor och paramedicinare har fått en vana att dokumentera Skövde 100929 Carina Zetterberg

Men nu är det hög tid att gå vidare! Skövde 100929 Carina Zetterberg

Mycket starka konservativa krafter agerar i vårdmaskineriet Vad gör vi åt det? Vem ska göra det? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Vem bygger vi terminologierna och systemen för? 20-30-talisterna? 40-50-talisterna? 80-90-talisterna? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Terminologierna är strukturer bakom dokumentationen Vi måste parallellt arbeta med strukturen framför systemen annars blir motståndet för stort. Skövde 100929 Carina Zetterberg

I ett dokumentationsperspektiv är ca 75% av vårdkontakterna gällande ett problem vid ett tillfälle Skövde 100929 Carina Zetterberg

Dokumentationssystem byggs oftast för patienter med multiproblem och återkommande vårdbehov Skövde 100929 Carina Zetterberg

Detta tynger dokumentationen för de 75% vårdkontakter som kan dokumenteras enklare utan minskad säkerhet Skövde 100929 Carina Zetterberg

Journalsystemen har oftast testats på geriatriska eller liknande kliniker, sällan eller aldrig på opererande kliniker med stora homogena patientgrupper och snabba flöden Skövde 100929 Carina Zetterberg

Dokumentation är en av de få patientnära moment i vården som går att automatisera Skövde 100929 Carina Zetterberg

Vi arbetar fortfarande med. Läkarjournal Sköterske/omvårdnadsjournal Sjukgymnastjournal Arbetsterapeutjournal Kuratorsjournal Logopedjournal Skövde 100929 Carina Zetterberg

Istället för med. Patientjournal Skövde 100929 Carina Zetterberg

Varför dokumenterar vi? För att markera revir För att markera vikten av sin arbetsinsats För att markera att man gjort något under sitt arbetspass För att skydda sig om det skulle bli ett anmälningsärende Skövde 100929 Carina Zetterberg

Vad behöver vi dokumentera för att patienten ska få god vård i dag och framtiden? Detta är den enda fråga vi behöver ställa oss Skövde 100929 Carina Zetterberg

Det finns ingen motsättning mellan det teoretiska arbetet som sker centralt och den kliniska anpassningen som behövs för att Snomed och Arketyperna ska komma till användning. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Att utveckla Snomed på en teoretisk nivå räcker inte och vi kan heller inte vänta tills Snomed är klart att implementeras Skövde 100929 Carina Zetterberg

Mycket går att göra omedelbart med de verktyg vi redan har Skövde 100929 Carina Zetterberg

Mallar som är gemensamma för professionerna och som är starkt strukturerade för olika patientgrupper Skövde 100929 Carina Zetterberg

Arbetsuppgifter flyttas mellan personalkategorier, vilket kräver en annan syn på dokumentation Skövde 100929 Carina Zetterberg

Alla journalsystem har utsökningsfunktioner så att man (ofta som default) får fram sin egen professions dokumentation och aktivt måste välja om man vill se andra professioners anteckningar. Är det bra? Främjar det teamarbete? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Den hårt strukturerade enhetliga och styrda dokumentation kräver fler termer men också annat språkligt stöd Skövde 100929 Carina Zetterberg

Sökbarhet på sökordsnivå i kliniskt vardagsarbete är starkt överskattad. Medicinska fakta som ska vara sökbara över tid bör presenteras i någon form av grafik för att vara användbara. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Sofokles Att kunna vara kortfattad visar tecken på vishet. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Alla befintliga journalsystem i landet ger möjlighet till starkt strukturerad dokumentation. Varför utnyttjas inte möjligheten i större utsträckning? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Vad gör Socialstyrelsen och SKL? Vad gör landstingen? Vad gör klinikerna/verksamhetscheferna? Vad gör systemtillverkarna? Skövde 100929 Carina Zetterberg

Läkarnas inflytande!!!

Läkarna vill ha sammanfattande sökord för fri text och därmed kunna sätta sin egen prägel på dokumentationen.

Läkare hävdar att egen knorr behövs för att få fram nyanser och för att man lättare ska komma ihåg patienten när hon/han kommer tillbaka.

Hur uppfattas dina nyanser av andra? Hur god är kontinuiteten i vården, kommer patienten tillbaka till just dig? Kalla fakta borde vara bättre och säkrare för patienten.

200 op-berättelser Hysterektomi 11 doktorer. 11 olika sätt att skriva. Syntes av alla. Alla nöjda och säger det är så jag skriver!

Gud bevare oss för Snomed Läkare mot Melior Läkare mot BMS Skövde 100929 Carina Zetterberg

Läkarnas följsamhet till ledningsbeslut är inte någon självklarhet. Skövde 100929 Carina Zetterberg

Tvinga läkarna att dokumentera på ett strukturerat och objektivt sätt!?

Kan-vågar någon peka med hela handen??

Varför protesterar inte arbetsgivaren?

Är dokumentation inte så viktig för landstingen att man vill ta en diskussion med läkarna??

Krafttag från Socialstyrelsen och SKL Direktiv till landstingen Direktiv till verksamhetscheferna Kontroll/tillsyn Skövde 100929 Carina Zetterberg

Socialstyrelsen ger ofta mycket motsägelsefulla signaler avseende dokumentation Skapar stor oro

Kan socialstyrelsen acceptera att man bara dokumenterar avvikelser från normalförlopp utan att riskera att bli fälld? Skulle spara mycket dokumentationstid.

Detta kräver dock att normalförlopp är definierat. Vem gör det? Specialistföreningarna?? Eller landstingen lokalt??

Ska vi dokumentera inte-saker?

KVÅ Vilken nivå?

KVÅ kräver lokala (regionala) användningsregler. Är det rimligt?? Är det inte viktigt att vi gör lika i hanteringen av kodverk?

Kräv att landstingen/regionerna inrättar lokala enheter med mandat att arbeta med informatik, terminologi mm i praktiken

Ge specialistföreningarna uppdrag i terminologi- och arketypsarbetet

Inga bidrag till Kvalitetsregister som inte följer IFK2.

Varför kräver vården inte verktyg och teknisk support för automatiserad dokumentation??

Hur kan vi förenkla och effektivisera dokumentationen och samtidigt öka säkerheten?

Några vägar Hårt strukturerade mallar med fasta frastexter som endast i fåtal fall behöver kompletteras Formulär med kryssrutor och hjälptexter som konverterar den inmatade informationen till läsbar text

Skriva QMS blankett

Även vid mycket svåra sjukdomstillstånd kan dokumentationen struktureras hårt.

Cancersjukvården arbetar oftast efter vårdprogram, som dessutom i många fall är nationella

Med det handlar också om hårdvaruteknik som stöder och säkrar dokumentationen

streckkodsläsare handburna lätta enheter RFID-teknik för passagekontroller smarta patientterminaler mm

Med vilken teknik ska vi dokumentera? Diktera? Skriva själv?

Vi får inte fortsätta att betrakta det som självklart att det tar längre tid att skriva själv än att diktera

Om det går lika snabbt att skriva själv som att diktera borde det vara en självklarhet att inte använda diktafon. Det är inte bara doktorns tid som kostar.

Vad gör leverantörerna?

Säljer det vi säger att vi vill ha inte det vi behöver? Vilka rådgivare har leverantörerna? Varför presenterar man inte fiffig teknik?

Systemtillverkarna låser in oss i traditionellt tänkande. Default bara läsa anteckningar från den egna professionen!!! När doktorn dikterar..!!!

Verksamhetsansvariga ska ansvara för att åtgärder utförs med rätt kompetens.. Inte systemen

Vi måste (tvingas?) göra lika i mycket större utsträckning Skövde 100929 Carina Zetterberg

Att göra lika hur lätt är det? 7 olika läkare (specialister) fick samma kompletta journal och ombads sätta diagnos (ej kod) Följande diagnoser sattes: Ovarialabscess Bäckenabscess Frosen Pelvis Tubarabscess Spridd bäckenperitonit Inflammatoriska adherenser Pyometra

7 läkare och 7 olika diagnoser! Samma vårdtillfälle

Sekreterare (van kodare) kodsatte diagnoserna enligt följande Ovarialabscess N70.0 Bäckenabscess K65.0 Frosen Pelvis N94.8 Tubarabscess N70.0 Spridd bäckenperitonit N73.5 Inflammatoriska adherenser N73.6 Pyometra N71.1

En och samma journal gav 7 diagnoser och 6 koder av sammanlagt 7 doktorer och en sekreterare. Det är inte lätt att göra lika! Men vi måste skaffa oss hjälpmedel för att klara det bättre. Och ändra attityder!

Koderna måste fångas med automatik i den löpande dokumentationen för att detta enorma dubbelarbete ska kunna upphöra. Vem tar i detta problem?

Korrekt kodsättning är direkt avgörande för: En säker och effektiv vård av patienten Ekonomiska kostnadsberäkningar som kan ligga till grund för resursfördelning Jämförande data i olika sammanhang Kvalitetskontroller Forskning och utvecklingsarbete Nationella hälsodata

Öppna jämförelser Kvalitetsregister

Kan placeringen i öppna jämförelser bero på hur man kan fånga dokumenterad information och hur man sätter koder?

Hur fasar vi in en ny generation i detta arbete?

90-talisten Tittar på play rapport i datorn. Vill välja nyheter själv. Har ingen fast telefon Har ingen papperstidning Använder sig av sociala arbetsnätverk på jobbet Saknar bokhyllor på arbetsplatsen Arbetar tillsamman med kollega i Indien Har lagt upp Mina vårdkontakter så snart det erbjuds Äter inte skräpmat utan lagar mat av de råvaror som beställts och levererats till dörren en kväll. Innehåller meny för hela veckan.

90-talistens övriga krav Röstar i förtid. Vill själv bestämma när saker ska göras Vill ha svar på mejl och SMS direkt inte om två dagar Vill själv beställa tid för sjukvård och tandläkare, på nätet givetvis. Vill chatta med vårdpersonal vid frågor Ska ha mobiltelefon och dator med till sjukhuset Ska självklart ha en kopia av sin journal till sin egen hemsida. Vill ha hjälp med att välja pålitliga webbsidor för att skaffa information om sin graviditet mm Hämtar ut nya p-piller i Paris när hon glömt sina hemma mm mm

Sammanfattningsvis.

Status på dokumentation som en viktig del av vården måste höjas. Utveckling av dokumentation måste ske på samma villkor som utveckling av andra delar av vården

Vi måste få in en ny generation Skövde 100929 Carina Zetterberg

Problem som måste tas på allvar Sjukvårdens dåliga ledarskap på alla nivåer Traditionellt tänkande och revirhävdande Läkarnas ovilja Systemens dåliga integration Terminologi i teori och praktik måste förenas

Snomed och Nationellt arketypsbibliotek kommer inte att lösa problemen om vi inte redan nu, på alla nivåer i sjukvården börjar bearbeta attityderna.

Mycket går att göra redan nu med de redskap vi har. Låt oss börja!

carina.zetterberg@orebroll.se