Gång hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita

Relevanta dokument
MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Höftortoser.

Träningsprogram - sommaren 2010

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Observerande Gånganalys

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Rörelselaboratoriet. Skånes Universitetssjukhus i Lund 13 juli Partner of Clinical Services Network

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Systematiskt kvalitetsarbete

Sjukgymnasten tipsar om rörelser att göra hemma

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Lathund, procent med bråk, åk 8

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Lyckad rehabilitering kräver patientdelaktighet!

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Systematiskt kvalitetsarbete

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

SKIN INTERIM & LIGHT COMPRESSION POST-OPERATION SENSE PRODUKTER MED JÄMN KOMPRESSION INTERIMBEHANDLING OCH LÄTTKOMPRESSION

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Syftet med en personlig handlingsplan

(Vårdnadshavares prioriteringar & Hälsoindex för barn med funktionsnedsättningar) Instruktioner

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Skolplan för Svedala kommun

Rekursion: varför? Problem delas upp i mindre bitar algoritm för att lösa problemet erhålls från problemformuleringen

Att ge omsorg mitt i livet

3. Pappa hade köpt hem 16 clementiner. Karin åt upp hälften av dem. Eva åt två och David åt upp resten. Hur många clementiner åt David?

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Konsultation med skolan

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios.

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Skapar funktionalitet

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Olika typer av artrogryfos. Gående Olika typer. Stående Mutationer av muskelproteiner. Ätande olika barn. - men gemensamt för alla barn gäller att

KNÄKONTROLL FOTBOLL (ÖVNINGARNA HÄMTADE FRÅN SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET)

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Käkled, tuggmuskler och ocklusion. Den mest komplexa leden i kroppen Parig led. Nikolaos Christidis

TIMREDOVISNINGSSYSTEM

Event 1 The Interval (R x) Beskrivning

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1

Rapporten om nordisk snickarglädje

Enkät för självutvärdering, Karlskoga kommun, Barn- och utbildningsnämnden

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hälso- och sjukvårdslagen

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Ungas attityder om prevention och droger

Organisationsschema & Nivåspecifikationer

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

H Formulär - ADL H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2015

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

Mall för utvecklingssamtal mellan chef och underordnad chef

FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016

Anvisning om psykosocial skyddsrond

Ortopedteknik och Butik

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Trygg på arbetsmarknaden?

WALL BOULDERING - BERGSKLÄTTRING I DEN LOKALA PARKEN

Biomekanik. Biomekanik är mekanik, tillämpat på biologiska system.

Träningslära. Årskurs 8

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Författare Johanna Weichbrodt Leg. Arbetsterapeut Regionhabiliteringen, Göteborg telefon

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong manna

Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong manna

Sammanfattning Landstingsförbundet Federation of County Councils Provinziallandtagsverband Fédération des conseils généraux

Att satsa på folkhälsa en god affär

"Barn i Bullerbyn" - tillsynskampanj gällande ljudmiljön på förskolor 2004

SE Kännedom om ITP. Kännedom om ITP Collectum AB Februari 2009

-NYTT #4:

Transkript:

Gång hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita Marie Eriksson Leg. ortopedingenjör, Olmed ortopediska AB Doktorand, Inst Kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Clinical Orthopaedics and Related Research volume 194;1985 är betoningen på karakteristiska hos Arthrogrypos Många artiklar är en uppföljning av klinikens population med Arthrogrypos och beskrivs ur ett ortopediskt perspektiv Bevan et al. J Pediatric Orthopedics, 2007 review: Arthrogryposis Multiplex Congenita (Amyoplasia), An Orthopaedic Perspective

J Florence 1977, Prosthetics and Orthotics International The orthotic management of arthrogryposis Hoffer et al. 1983, Journal of Pediatric Orthopedics Ambulation in severe Arthrogryposis a) Höftextension och styrka b) Knäextension och styrka c) Plantigrad fotställning Kroksmark et al. 2006, Am J of Med Genetics Part A Muscle involvement and motorfunction in amyoplasia Dillon E et al. 2009, J Pediatric Orthopedics Ambulatory activity in youth with arthrogryposis, A cohort study

Syftet med studien var att: Beskriva barnets gångmönster med sitt vanligtvis använda ortopedtekniska hjälpmedel

Behandlingsortoser: individuell anpassning mål sätts upp efter varje barns felställning kan ibland vara svårt att uppnå mål pga associerande faktorer samarbete i teamet

Medfödda ledfelställningar och reducerad muskelstyrka kan påverka gångförmågan Ortoser av varierande omfattning behöver ofta användas för att uppnå gångfunktion eller förbättra den i förhållande till gång utan ortos.

Inklusionskriterier Ålder 4-18 år Involvering av nedre extremiteter Funktionell gångförmåga med eller utan ortoser

Deltagare 15 barn (8 pojkar och 7 flickor) Medelålder 12.4 (4.3), (range 4.7 17.7) 6 barn hade involvering av både armar och ben och 9 hade enbart involvering av nedre extremiteter Amyoplasi, Distal arthrogrypos typ 1, Larsen s syndrom, Pterygium

Ortosmodeller

Metod 3-D gånganalys Klinisk undersökning Rörelseomfång Muskelstyrka Bedömning av funktionell gångförmåga Ortopedisk kirurgi Ortoser

3-D Gånganalys Vicon 8 kameror Helkroppsmodell (34 markörer) 10 meters gångbana Självvald hastighet MotorikLab Astrid Lindgrens barnsjukhus

Grupp 1 fyra barn

Grupp 2 åtta barn

Grupp 3 tre barn

Ledrörlighet Höftflexionskontraktur: 2 barn bilateralt (Grupp 1 och 3) Knäflexionskontraktur: 7 barn varav 3 barn bi- och 4 barn unilateralt (Grupp 1 och 2) Knä hyperextension: 8 barn varav 5 barn bi- och 3 barn unilateralt (Grupp 2 och 3) Begränsad knäflexion: 7 barn varav 5 barn bi- och 2 barn unilateralt (Alla grupper) Plantarflexionskontraktur: 8 barn varav 5 barn bi- och 3 barn unilateralt (Alla grupper)

Muskelstyrka Grupp Deltagare Höftflex Höftext Höftabd Knäflex Knäext Dorsalflex Plantarflex 1 1 4/3 3/4 4/4 4/3 2/3 0/0 0/0 1 2 3/3 4/4 4/4 4/4 3/3 0/0 0/0 1 3 3/3 4/3 4/3 2/3 2/2 0/0 0/0 1 4 4/4 4/4 3/4 3/4 4/4 0/0 0/0 2 5 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/3 4/3 2 6 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 2 7 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 3/4 2 8 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 3/3 2 9 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 0/4 0/3 2 10 4/4 4/4 3/3 3/2 4/4 0/0 0/0 2 11 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 2/2 2/2 2 12 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 3 13 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 3 14 4/4 4/4 3/3 4/4 4/4 4/4 4/4 3 15 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 4/4 MMT 0-5 gradig skala (Hislop 2007)

Ortopedisk kirurgi 12 barn skelettkirurgi (höft, knä och fot) 2 barn mjukdelslösning (höft och fot) Noggrann planering!

Funktionell gångförmåga Grupp 1; alla deltagare nivå III Grupp 2; en deltagare nivå III, sju deltagare nivå II Grupp 3; en deltagare nivå II, två deltagare nivå I 5-gradig skala Nivå III gång inomhus, använder rullstol vid längre förflyttning inomhus Nivå II gång inom- och utomhus, använder rullstol vid längre förflyttning utomhus Nivå I gång inom- och utomhus, använder ej rullstol Bartonek et al., Danielsson et al.

Dataanalys Kinematiska variabler som analyserades: Sagittalplan: Bålen och bäckenets lutning ant/post Höft- och knäledens flexion/extension Frontalplan: Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add Transversalplan: Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation Tid och distansparametrar: Stegfrekvens, gånghastighet, steglängd, dubbelsteglängd samt stegbredd

Resultat Ingen signifikant skillnad mellan vänster och höger sida i någon av grupperna Barnets mest involverade sida redovisades (11 barn) Vid ingen skillnad redovisades höger sida (4 barn)

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 20 Trunk Sway 20 Pelvic Trunk Obliquity Sway 20 Hip Ab-Adduction 20 Pelvic Obliquity Trunk Sway 20 20 Hip Ab-Adduction Pelvic Obli 20 20 Up Up Up Add Up Up Add Up Down Down Down AbdDown Down AbdDown -20 20 Trunk Tilt -20 45-20 20 Pelvic Trunk Tilt Tilt -25-20 -20 Hip Flexion-Extension Pelvic Trunk Tilt Tilt 60 45 20-25 60-20 Hip Flex/Extens Pelvic T 45 Post Ant Post Flex Ant Post Flex Ant Ant Post Ant Ext Post Ant Ext Post -20 20 Trunk Rotation -5 30-20 -15 Pelvic Trunk Rotation Rotation 20 40-20 Hip Pelvic Rotation Trunk Rotation Rotation 20-5 30-15 40-5 Hip Pelvic Rotation Rota 30 Int Int Int Int Int Int Int Int Ext Ext Ext Ext Ext Ext Ext Ext -20-30 -20 Knee Flexion-Extension 90-30 -30-20 -30 90-30 Knee Knee Flex/Extens Flexion-Ex 90

Bål frontal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Lateral sway (range) p=0.015

Bål transversal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Rotation (range) p=0.007

Bäcken transversal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Rotation (range) p=0.021

Höft sagittalt Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3

Knä sagittal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Flex/ext (range) p=0.015

Fot transversal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3

Tid- och distansparametrar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 p-värde Stegfrekvens 87 (6) 120 (16) 128 (5) 0.019* Steglängd 0.71 (0.05) 0.81 (0.14) 0.74 (0.03) 0.341 Dubbelsteglängd 1.46 (0.10) 1.63 (0.26) 1.43 (0.03) 0.46 Gånghastighet 1.06 (0.13) 1.65 (0.45) 1.53 (0.06) 0.033* Stegbredd 0.24 (0.07) 0.16 (0.05) 0.12 (0.04) 0.072 Steglängd, dubbelsteglängd och gånghastighet normaliserad till benlängd

Diskussion Grupp 1 ökad stegbredd samt i kinematik ökad höftabduktion behöver öka understödsytan för att förbättra sin balans kompensation för låsta ortosknäleder Grupp 3 hade mindre höftextension i slutet av stödfasen två barn behandlades sent för höftluxation Steglängd relativt lika mellan grupperna och till referensdata god styrka i höftextensorer (Grad 4) karbonfjäder Grupp 2 högst gånghastighet 6/8 deltagare karbonfjäder Inget barn använder gånghjälpmedel viktigt med biomekanisk inriktning av ortos och skor stabilitet genom rätt material

Sammanfattning Barn med AMC har varierande behov av ortoslösning Skillnad mellan grupperna kan ses i bål, bäcken och knäkinematik samt i stegfrekvens och gånghastighet Barn som behöver låsta ortosknäleder har störst rörelseomfång i bål och bäcken under gångcykeln Steglängden var liknande mellan grupperna och till gånglaboratoriets referensdata vilket troligtvis beror på god styrka i höftextensorer

Tack