Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin) till den excitatoriska postsynaptiska potential (EPSP) som följer. (2 p) 3. Utifrån hur ryggmärgen är konstruerad kan man genom att göra en klinisk neurologisk undersökning avgöra i vilken nivå en skada sitter. a) Rita en principskiss över ryggmärgen i tvärsnitt och ange dess olika delar. (2 p) b) Vid vilken nivå slutar ryggmärgen? (1 p) c) Vid en komplett ryggmärgsskada får man ett känselbortfall nedom skadenivån. En annan typ av känselbortfall kan uppstå i enskilda dermatom. Vad innebär begreppet dermatom? (2 p) d) Ytterligare en typ av känselbortfall kan uppstå genom att en enskild nerv ligger i kläm. Ett vanligt ställe för sådan nervpåverkan är vid passage intill mediala epikondylen i armbågsnivå. Vilken perifer nerv avses? (1 p) e) Viljemässiga rörelser initieras i hjärnbarken. Hur är den motoriska delen av hjärnbarken organiserad? (3 p) 4. Sinnesceller reagerar på ett adekvat stimulus med graderad respons men detta kan inte läsas av hjärnan som behöver information i form av aktionspotentialer. Ange några viktiga skillnaderna mellan en graderad potential och en aktionspotential. (2 p) 5. Vilken del av innerörat reagerar huvudsakligen på en rätlinjig/lodrät acceleration? Vilken typ av sinnesceller förmedlar denna acceleration? (2 p) 6. Med fingertopparna kan vi urskilja små detaljer på ett fysiskt objekt, det vill säga en hög upplösning av stimulus. a) Vilken upplösning ger sinnesceller med litet receptorfält. (1 p) b) för att ytterligare höja upplösningen (kontrast) finns så kallad lateral inhibering. Förklara hur denna neuronala princip går till (noggrant och gärna med bild) (5 p)
7. Ordspråket säger att i mörkret är alla katter grå. Förklara varför. (2 p) 8. Sinnesceller kan vara spridda i kroppen alternativt vara samlade till speciella organ, i vilka de reagerar på specifikt stimulus energi (eller modalitet). Sinnescellerna har flera grundläggande gemensamma egenskaper, bland annat att de är nervceller, omvandlar en energi till en annan (stimulustransduktion), har retbart membran och svarar med graderad förändring av membranpotentialen. Förklara hur ljusstimulus leder förändring av membranpotential (stimulus transduktionen) i en fotoreceptor. Rita gärna en bild samt förklara noga och begripligt. (5p) 9. Efter sinneslaborationen upplevde en studiekamrat svårigheter att förstå hur en normal pupillreflex går till. Du tycker inte heller att det är helt lätt, men har nog förstått mekanismen. Förklara hur denna reflex går till, gärna med en enkel men förståelig bild. (5p)
10. Kranialnerverna.Påstående 1-5 är beskrivningar av olika kranialnervers funktion och utbredning, och du skall kombinera vart påstående med rätt kranialnerv (listade som A-L.) (OBS inget avdrag för fel svar). (5p) 1. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av svalget, samt komponenter i autonoma nervsystemet. 2. Enbart motorisk. Innerverar tungmuskulatur och möjliggör vanligt tal och sväljning. 3. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av ansiktsmotorik, en gren kontrollerar tår och salivproduktion. Sensoriska fibrer svarar förkänsel och smak på tungans främre 2/3 del 4. Sensorisk nerv som leder synimpulser. 5. Mixad nerv som bland annat innerverar smakreceptor i tungans bakre del samt känsel bakom örat, svalget och tungan. Svarsalternativ: A. n. olfactorius (I) B. n. opticus (II) C. n. oculumotorius (III) D. n. trochlearis (IV) E. n.trigeminus (V) F. n. abducens (VI) G. n. facialis (VII) H. n. vestibulo-cochlearis (VIII) I. n. glossopharyngeus (IX) J. n. vagus (X) K. n. accessorius (XI) L. n. hypoglossus (XII)
11. Vad betyder begreppet deklarativt minne? (1 p) 12. Vilken del av det autonoma nervsystemet är inkopplat när vi är avslappnade? (1 p) 13. Beskriv kortfattat några effekter som sker vid en aktivering av denna del av det autonoma nervsystemet. (2 p) 14. Beskriv fibrerna i denna del av det autonoma nervsystemet vad gäller följande aspekter: (2,5 p) a. Varifrån utgår de preganglionära fibrerna? b. Vilken transmittor frisätts från de preganglionära fibrerna? c. Till vilken sorts receptorer binder denna transmittor? d. Vilken transmittor frisätts från de postganglionära fibrerna? e. Till vilken sorts receptorer binder denna transmittor?
15. För att kasta bra behövs både en väl utvecklad bålstabilitet och starka axelmuskler. a. Beskriv de muskler du bedömer vara viktigast för bålstabiliteten. (1,5p) b. Även väl tränad axelmuskulatur är viktig för kaströrelsen. Axelns muskler kan indelas i ytliga starka muskler och djupa stabiliserande muskler. Namnge de muskler som du bedömer är viktigast i respektive grupp. (3p) c. För att axelleden ska styra korrekt behöver skulderbladet röras och positioneras korrekt. Vilka muskler bedömer du vara viktigast för att styra skulderbladets position? (1,5p) d. I axel finns en av kroppens alla slemsäckar som oftast drabbas av inflammation. Beskriv den allmänna strukturen på en synovialled samt funktion och uppbyggnad av en slemsäck. (4p) 16. Beskriv rollen av det sarkoplasmatiska retiklet under en muskelkontraktion.(2p) 17. Louise har haft en trevlig kväll, ute med kompisar. På hemväg fastnar en klack och hon ramlar omkull, nästan sätter sig på foten. Det blir en svullnad kring fotleden och hon kan inte stöda på den. Hon ringer en kompis som kör henne till akuten. Man misstänker en fotledsfraktur a. (Rita och) beskriv hur fotleden är uppbyggd skelettärt (1,5p) b. Vilka senor svarar för plantarflextion i fotleden? (0,5P) c. Vilka muskler går till denna sena? (1p)