Verksamhetsberättelse 2013 1
Innehåll 1. OM OSS... 3 1.1 Vision... 3 1.2 Mål... 3 1.2.1 Ökad juridisk hjälp och kunskap... 3 1.2.2 Ökad kunskap... 3 1.2.3 Bredda verksamheten... 3 2. ORGANISATION... 3 2.1 Medlemmar... 3 2.2 Styrelse... 3 2.3 Verksamhetens anställda... 4 2.4 Praktikanter... 4 2.5 Ekonomisk förvaltning och personaladministration... 4 3. VERKSAMHET... 5 3.1 Juridisk verksamhet... 5 3.1.1 Diskrimineringsgrunderna... 5 3.1.2 Samhällsområden... 6 3.1.3 Geografisk fördelning... 7 3.1.4 Resultat av den juridiska ärendehanteringen... 7 3.2 Förebyggande arbete... 8 3.2.1 Satsning på äldreomsorg och bostadsmarknaden... 8 3.2.2 Kurs- och seminarieverksamhet... 8 3.2.3 Fokusområden... 8 3.3 Kompetensutveckling... 9 3.4 Ideella insatser... 9 3.5 Marknadsföring... 9 3.6 Evenemang...10 3.6.1 Örebro Pride...10 3.6.2 Demokrati- och toleransveckan...11 3.6.3 Stark och snäll...11 3.6.4 Internationella dagar...11 3.7 Samarbeten...11 3.7.1 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer...12 4. EKONOMIRAPPORT...12 2
1. OM OSS Örebro Rättighetscenter är en ideell förening som arbetar med att motverka diskriminering. Vi är religiöstoch partipolitiskt obundna och medlemskap hos oss är öppet för alla. Vi arbetar för att uppmärksamma den diskriminering som finns inom alla områden i samhället, såväl på individnivå som på en övergripande strukturell nivå. För att uppfylla detta syfte driver vi en antidiskrimineringsbyrå och vid tillfällen projekt inom området. 1.1 Vision Örebro Rättighetscenter ska vara den självklara platsen för information, rådgivning och juridisk hjälp i frågor som rör antidiskriminering och likvärdig behandling i Örebro län. Vi vill medverka till att skapa ett samhälle där alla ska behandlas jämlikt och rättvist. Visionen är att vår verksamhet i längden inte ska behöva finnas kvar. 1.2 Mål Vi ska med vårt arbete förebygga och motverka diskriminering samt främja likvärdig behandling. Vårt arbete ska bidra till att diskrimineringslagstiftningen omsätts i praktiken samt att kunskapen om diskriminering ökar. 1.2.1 Ökad juridisk hjälp och kunskap Vi ska se till att fler individer ska kunna få juridiskt råd och stöd i frågor som gäller diskriminering. 1.2.2 Ökad kunskap Vi ska sprida kunskapen om diskriminering och diskrimineringslagen till så många som möjligt i Örebro län. 1.2.3 Bredda verksamheten Att söka och driva olika projekt har under de senaste åren inneburit en stor möjlighet att arbeta opinionsbildande för att lyfta upp fler frågor inom området mänskliga rättigheter och diskriminering. Målet är att fortsätta med detta arbete och att kunna driva större projekt som innebär möjlighet till fokus på särskilt viktiga frågor såsom exempelvis att granska könsdiskriminerande reklam. 2. ORGANISATION Rättighetscenters organisation består av medlemmar, förtroendevalda, anställda, volontärer och praktikanter. 2.1 Medlemmar Medlemskap i Rättighetscenter är öppet för alla. Medlemmar får, förutom rösträtt under årsmötet, ett digitalt medlemsbrev 4 gånger per år samt blir inbjuden till medlemsträffar där utbildningar bedrivs om vår verksamhet och det område vi jobbar inom. Rättighetscenter har under föreningsåret 2013 haft 54 medlemmar. 2.2 Styrelse Rättighetscenters styrelse ansvarar för verksamhetsplan samt samordnar föreningens löpande verksamhet under året. Styrelsen har arbetsgivaransvar, ansvarar för ekonomi och förvaltning samt leder och fördelar arbetet. Styrelsen väljs under föreningens årsmöte. Styrelsen 2013 såg ut enligt följande: Veronica Sjögren, ordförande 3
Malin Nilsson, kassör (till och med 2013-07-31) Maria Persson, kassör (från och med extra årsmöte 2013-10-15) Mats Einestam, ledamot Pelle Klasson, ledamot Bisera Suhonjic, ledamot Behroz Kurdahmadi, ledamot Ali Gul Deprem, ledamot Silvija Withfield Jansson, ledamot (från och med extra årsmöte 2013-10-15) Nourouz Wanli, ersättare Sunil Jayasooriya, ersättare Lina Olsson, ersättare Ameer Sachet, ersättare Joachim Illena Ståhlgren Bouveng, ersättare (från och med extra årsmöte 2013-10-15) Valberedning Birgitta Alam Frändén Savi Johansson Hane Sen 2.3 Verksamhetens anställda Verksamheten har under 2013 bemannats av verksamhetsansvarig Linda Höglin (föräldraledig från och med augusti 2013), juridiskt ansvarig Admela Tafro, utbildnings- och informationsansvarig Nadia Abdellah (tillförordnad verksamhetsansvarig från och med augusti 2013) samt Malin Nilsson som arbetade som verksamhetsassistent från och med augusti 2013. Nyanställningar med inlärningstider och föräldraledighet har gjort att året till stor del har handlat om att sätta rutiner och att hålla den dagliga verksamheten igång. 2.4 Praktikanter Under 2013 har vi haft praktikanter från Örebro Universitet: Lina Olsson, studerar rättsvetenskap, praktiserade 2013-01-21 till 2013-03-28 Sabina Ali, studerar på Socionomprogrammet, praktiserade 2013-01-21 till 2013-06-07 Daniel Jonasson, studerar genusvetenskap, praktiserade 2013-08-29 till 2014-01-17 Luisa Ascencio, studerar rättsvetenskap, praktiserade 2013-09 till 2014-01-17 Jaquline Barsoum, arbetsförmedlingen, praktiserade 2013-12-11 till 2013-12-20 Praktikanterna har bland annat deltagit i ärendehanteringen, bemannat informationsbord och skrivit fördjupade rapporter. 2.5 Ekonomisk förvaltning och personaladministration Arbetarnas bildningsförbund (ABF) i Örebro län har under 2013 administrerat föreningens ekonomiska förvaltning. 4
3. VERKSAMHET Verksamhetsansvarig har lett byråns arbete och ansvarat för olika projekt och samarbeten. Utbildningsoch informationsansvarig tillsattes i april och har ansvarat för de utåtriktade aktiviteterna som utbildning, opinionsbildning och marknadsföring (kombinerat med verksamhetsansvaret från och med augusti). Den juridiskt ansvariga har skött den juridiska rådgivningen i byråns enskilda ärenden, förhandlingar och skrivande av olika inlagor. Tillsammans har de anställda arbetat för att uppnå målet om att vara den självklara platsen för information, rådgivning och juridisk hjälp i frågor som rör diskriminering och likvärdig behandling i Örebro län. 3.1 Juridisk verksamhet Rättighetscenter har, precis som tidigare år, med hjälp av bidrag kunnat erbjuda kostnadsfri juridisk rådgivning och information till enskilda personer om hur de kan tillvarata sina rättigheter vid frågor om diskriminering och kränkande behandling. Arbetet har skett främst utifrån Diskrimineringslagen samt Skollagens bestämmelser gällande kränkande behandling. Ärenden har tagits emot genom personliga besök på kontoret, telefonsamtal, e-post eller brev från enskilda. Kontorstiderna under 2013 var kl. 09:00 till kl. 17:00 med drop-in-besök tisdag till torsdag kl. 13:00 till kl. 16:00. Byrån har under verksamhetsåret 2013 handlagt 57 individärenden (2012 handlas 60 individärenden). Könsfördelningen av dessa ärenden är 45 procent män, 53 procent kvinnor samt 2 procent organisationer. Jämfört med 2012 har andelen kvinnor som anmäler diskriminering ökat. Fler kvinnor än män har anmält diskriminering inom arbetslivet och utbildning. Vid en åldersfördelning står gruppen 31-40 år för 26 procent av de inkomna ärendena och anmälningar från åldersgruppen 51-60 svarar för 21 procent. Åldersgruppen 21-30 står för 19 procent av de inkomna ärendena. 16 procent av ärendena rör minderåriga, i dessa fall är det dock vårdnadshavarna som står bakom själva anmälningarna. Åldersgruppen 41-50 står för 11 procent. Rättighetscenter får även in anmälningar från andra organisationer och öppnar upp ärenden på eget initiativ. Denna typ av ärenden stod för 2 procent av det totala under 2013. Det är fortfarande väldigt få personer som vänder sig till byrån som är över 60 år. Vid en fördelning i sektorer av de inkomna individärendena står privat sektor för nästan hälften av anmälningarna; 41 procent, därefter berör 35 procent kommunal sektor. En mindre del av anmälningarna, 12 procent vardera, är riktade mot stat och landsting. Under 2013 har även 69 rådgivningsärenden inkommit (2012 var denna siffra 89), det vill säga en enkel förfrågan från individer eller organisationer där vi snabbt har kunnat ge klienten effektiva råd via telefon, mejl eller personlig kontakt. Rådgivningsärendena medför ingen uppföljning eller formell avslutning från vår sida. Mer än hälften av rådgivningen sker per telefon. Majoriteten av rådgivningsärendena kom under året från privatpersoner. 3.1.1 Diskrimineringsgrunderna Sammantaget har de flesta anmälningarna rört diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och ålder. Ålder har däremot ökat kraftigt jämfört med 2012. Främst handlar anmälningarna om arbetslivet samt utbildning. Därefter kommer diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Kategorin ej lagskydd handlar om ärenden som faller utanför diskrimineringslagen, men som byrån ändå har valt att driva. Det handlar exempelvis om anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller kränkande behandling av barn/elever i skolan (något som faller inom Skolinspektionens tillsynsområde). Vad avser diskrimineringsgrunden kön är det framförallt kvinnor som upplever diskriminering i arbetslivet. Tre ärenden rör grunden religion. Nedan följer ett diagram på ärendena fördelade efter diskrimineringsgrund. 5
Religion el annan trosuppfattning 3 Kön 4 Ej lagskydd 8 Ålder 13 Etnisk tillhörighet 21 Funktionsned sättning 8 Figur 1. Ärendena fördelade efter diskrimineringsgrund 3.1.2 Samhällsområden Etnisk tillhörighet är den generellt sett vanligast anmälda diskrimineringsgrund för samtliga samhällsområden. Likt föregående år dominerar anmälningar på arbetslivsområdet och utbildning. Orsak till anmälningar mot arbetsgivare rör framförallt avbrutna anställningar, rekrytering och trakasserier på arbetsplatsen. I de flesta fall har anmälaren varit fackligt ansluten, men missnöjd med fackets åtgärder. Ärenden som vi fått in rörande tjänster och bostäder handlar till större delen om diskriminering vid bostadsarrende samt tillhandahållande av vissa tjänster. Nedan följer ett diagram på ärendena fördelade efter samhällsområde: Offentlig tillställning Övrigt Offentlig anställning Hälso- och sjukvården Socialtjänst Utbildning Tjänster och bostäder Arbetslivet 1 1 3 3 4 15 7 23 Figur 2. Totalt antal ärenden fördelade i samhällsområde Ärendekategorin offentlig anställning omfattar tjänstemän som i sin tjänst i stat eller kommun har skyldighet att bistå allmänheten med t.ex. råd, hjälp, upplysningar eller vägledning. Anmälningarna behandlar i huvudsak situationer där anmälaren anser sig ha fått ett sämre bemötande från myndighetsperson i samband med handläggningen av dess ärende vid exempelvis socialtjänst, arbetsförmedlingen m.fl. I kategorin övrigt ingår ärenden som behandlar exempelvis familjerätt, kommunsbeslut gällande införande av digitala nämndhandlingar i läsplattor till förtroendevalda m.fl. 6
Kategorin offentlig tillställning rör idrottsevenemang till allmänheten. Anmälningar rörande socialtjänst och hälso-och sjukvård har gällt myndighetsbeslut, regelverk och handläggning av ärenden för personer med funktionsnedsättning. Anmälningarna inom utbildningsområdet är riktade mot alla typer av utbildningsanordnare, från förskola till yrkesutbildningar och universitet samt avser oftast huvudmännens underlåtenhet att utreda och åtgärda vid kännedom om kränkande behandling. 3.1.3 Geografisk fördelning Vid en uppdelning av de inkomna individärendena går det att utläsa att hela 47 av de 57 kommer från det geografiska området Örebro kommun. Nedan följer ett diagram som visar en geografisk fördelning av ärendena: Älmhult Hällefors Ljusnarsberg Kumla Degerfors Örebro Figur 3. Ärendena uppdelade i geografiskt område 2 1 2 1 4 47 3.1.4 Resultat av den juridiska ärendehanteringen Av de 57 inkomna individärendena har 44 avslutats genom att byrån för klientens räkning ingått en förlikning med motpart eller nått en annan för klienten tillfredställande lösning. I ett av dessa ärenden har byrån med berörd part ingått en förlikning som gett klienten 1,7 miljoner. kronor. Byrån kunde efter sin utredning konstatera att anmälaren utsatts för etnisk diskriminering under en utbildning. I ett arbetsrättsligt ärende har arbetsgivaren valt att dra tillbaka uppsägningen. Flera av arbetslivsärendena har avslutats genom att de har överlämnats till anmälarens fackförbund efter Rättighetscenters påtalande. De ärendena som anmälts till Diskrimineringsombudsmannen (DO) riktar sig mot arbetsgivare och gäller diskriminering i samband med etnicitet och religion samt diskriminering vid tillhandahållande av tjänster i samband med etnicitet. Två ärenden som anmäldes till inspektionen för vård och omsorg (IVO) gäller Socialförvaltningens bristande serviceskyldighet och beslut. Skolinspektionen har i ett ärende riktat kritik och ålagt berörd skola att vidta åtgärder så att elevens rätt till utbildning och särskilt stöd tillgodoses. Byrån har avslutat tre individärenden utan vidare åtgärder. Anledningen till detta har bland annat varit bevissvårigheter men ärenden har även lagts ner på klientens egen begäran. Nedan är ett diagram som visar på antalet ärenden uppdelat i resultat: Nerlagd Förlikning/Lösning som klient är nöjd med Anmält till IVO Anmält till Skolinspektionen Anmält till DO Pågående Figur 4. Antalet ärenden fördelat i lösning 3 2 1 4 3 44 7
3.2 Förebyggande arbete Vårt förebyggande arbete är ett kraftfullt verktyg för att öka kunskapen om diskrimineringens utbredning och om lagstiftning mot den. Genom att öka kunskapen hos viktiga aktörer såväl som samhället i stort kan vi påverka utvecklingen samt förhindra diskriminering och kränkningar. Den största delen av vårt förebyggande arbete har inneburit att vi spridit information om vilka rättigheter och skyldigheter som finns främst kopplade till diskrimineringslagen. Under 2013 har 775 personer genomgått en utbildning av Rättighetscenter. De flesta av dessa kommer från gymnasieskolor och SFI. Vi har även fått möjligheten att hålla utbildningar för företag i likabehandling och diskriminering på arbetsplatser. Då detta har varit uppskattat kommer vi framöver arbeta för att denna typ av utbildningar ska ske i större utsträckning. 3.2.1 Satsning på äldreomsorg och bostadsmarknaden Under våren 2013 gjordes ett första utskick till alla de kommunala vårdinrättningarna för äldre. Trots flera återkopplingsförsök har tyvärr responsen varit mycket dålig vilket resulterat i endast ett utbildningstillfälle. Vi kommer att göra nya satsningar under 2014 och hoppas då på bättre respons. Under 2013 gjordes en kartläggning av kösystemen för hyresrätter bland fastighetsägare i länet. Kartläggningen gjordes för att upptäcka eventuella risker med system som kan leda till diskriminering. Rapporten kommer att vara klar i början på 2014. En anställd har även medverkat under en utbildning som Fastighetsägarna höll i som rörde diskriminering inom bostadsmarknaden. 3.2.2 Kurs- och seminarieverksamhet Seminarieverksamheten är ett komplement till de utbildningar vi håller. Då utbildningarna är mer fokuserade på lagar, rättigheter och skyldigheter har vi valt att under året hålla i seminarier för att lyfta andra frågor inom vårt verksamhetsområde. Under 2013 har vi arrangerat 8 föreläsningar med sammanlagt närmre 300 besökare. 3.2.3 Fokusområden Örebro Rättighetscenter har haft två prioriterade områden 2013: Sjukvården Bostadsmarknaden Genom bland annat vår ärendehantering, har vi under de senaste åren uppmärksammats på den diskriminering som förekommer inom vården. Av de ärenden som inkommit till oss kan vi se tydliga tendenser på att det finns mycket som brister i kontakten mellan vårdpersonal och patient. Kränkande kommenterar, nekande av tolk, brister i utredningar och känslan av uteslutning från en vård som är tänkt att vara tillgänglig för alla, är saker som våra klienter vittnar om. Svårigheter med bevisning är dock ett problem som gör det svårt att få fällande domar och som också leder till en större obenägenhet att anmäla. Vården är ett problematiskt område med många stängda dörrar, och ett större förebyggande arbete är därför avgörande här för att fler personer ska känna till sina rättigheter och veta vart de kan vända sig. Ett annat område där vi i vårt arbete har uppmärksammat stora problem med diskriminering är bostadsmarknaden. Det har länge varit känt att alla inte har samma möjligheter på bostadsmarknaden, där personer med låga inkomster eller inga inkomster alls har svårt att konkurrera. Det som vi dock har sett under de senaste åren är att svårigheter att komma in på bostadsmarknaden inte enbart gäller dessa. Vissa grupper i samhället nekas idag bostad oavsett ekonomisk situation. Vi kan bland annat se personer med 8
annan etnisk bakgrund än svensk som hänvisas till vissa bostadsområden och nekas möjligheten att själva bestämma var de vill bosätta sig. Det finns också personer som har eller har haft en psykisk sjukdom och på grund av detta nekas bostad helt och hållet. Dessa människors rättigheter måste tillgodoses. Vi har i nuläget svårt att tillgodose de behov som vi kan se när det gäller att stötta och hjälpa personer som nekas bostad i samband med exempelvis etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning, men det behövs också ett betydligt bättre förebyggande arbete. 3.3 Kompetensutveckling Örebro Rättighetscenter arbetar aktivt för att anställda, förtroendevalda, praktikanter, medlemmar och volontärer ska ha aktuell kunskap om diskriminering och mänskliga rättigheter. Detta säkerställs bland annat genom att dessa medverkar på olika utbildningar och arrangemang. Kontakter hålls även med andra som arbetar inom liknande områden, som exempelvis RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter), DO med flera. Under 2013 har Rättighetscenter deltagit i följande arrangemang: Konferens: Tusen kön på jobbet, heldag Föreläsning: Om dövas situation i Örebro, dövcentralen Örebro Pride Demokrati- och toleransveckan Stark och snäll 3.4 Ideella insatser Det ideella arbetet har bestått av styrelsearbete, insatser vid utåtriktat arbete som informationsspridning vid evenemang. Vi har även tagit emot praktikanter från Örebro universitet som har valt att förlägga en del av sin studietid hos oss Styrelsen har engagerat sig ideellt i verksamheten genom ordinarie styrelsearbete och personalansvar, vid arrangemang, i marknadsföringsarbete och genom informationsarbete. 3.5 Marknadsföring Huvudkanalen för Rättighetscenters marknadsföring är vår webbplats (www.rattighetscenter.se). Där finns information om föreningen, byrån och en förenkling av Diskrimineringslagen samlad. Sidan uppdateras kontinuerligt med nyheter, pressmeddelanden och debatter i media. I slutet av 2013 påbörjades arbetet med att omarbeta webbplatsen för att göra den mer tillgänglig och interaktiv. Detta arbete inkluderar även en del tilläggsfunktioner såsom formulär och besöksstatistik. Den nya webbplatsen lanserades i december 2013. Sedan 2009 ger föreningen ut ett nyhetsbrev. Nyhetsbrevet har skickats ut fyra gånger under året till föreningens medlemmar, samarbetspartners och andra intressenter samt publicerats på vår webbplats. För att verka opinionsbildande och marknadsföra oss själva har vi arbetat med att vara aktiva i mediedebatten genom att skriva pressmeddelanden, debattartiklar och insändare. Arbetet har resulterat i flera publicerade debattinlägg samt artiklar och intervjuer i lokala medier. 9
Malin Nilsson skrev ett debattinlägg angående Polisens Romaregister som publicerades i Nerikes Allehanda 26 september. 3.6 Evenemang Som en del i det utåtriktade arbetet medverkar Rättighetscenter vid flertalet, främst, lokala evenemang. Deltagandet ger oss möjlighet att sprida information om vår verksamhet, kompetensutvecklas och lyfta de frågor som vi som förening tycker är viktiga. Nedan följer de evenemang vi deltog vid under 2013: 3.6.1 Örebro Pride I slutet av augusti hölls Örebros andra Pride-festival. Rättighetscenter fanns med bland både informationsbord och panelsamtal. Mest uppskattat på informationsbordet var troligtvis de tillfälliga tatueringar med texten Etiketter är för syltburkar inte för människor som delades ut. Informationsbordet besöktes även av en hel del människor som var genuint intresserade av det material som vi, tillsammans med DO, hade lagt fram. Vårt första panelsamtal hölls på fredagen tillsammans med RFSL Örebro och hade rubriken Är tvångssteriliseringarna över?. Salen blev nästan full när Ulrika Westerlund, förbundsordförande i RFSL, Kerstin Burman, jurist samt Lars Thornberg från DO diskuterade huruvida kampen var över för transpersoner i vårt samhälle. På lördagsförmiddagen hölls vårt andra panelsamtal. Här diskuterades bland annat om HBT-rättigheter måste hamna i konflikt med religiös tro. Med i panelen satt Jens Frandsen från Svenska kyrkan, Joachim Illena Ståhlgren Bouveng från RFSL Örebro och vår egen Admela Tafro. Under Pride-paraden var medarbetare, praktikanter och styrelsemedlemmar med i tåget för att marschera mot stadsparken. 10
3.6.2 Demokrati- och toleransveckan Vecka 46 anordnar varje år Örebro kommun en vecka för demokrati och mänskliga rättigheter. Rättighetscenter satt med i styrgruppen som tog fram huvuddragen i veckans program. Vi anordnade sammanlagt fem seminarier/workshops: 9 november Faran med främlingsfientlighet 75 år efter Kristallnatten 11 november Resurser för den mänskliga, sociala och ekonomiska utvecklingen 11 november Hedersnormer och andra normer, workshop med Lås upp för ungdomar 11 november Hedersnormer och andra normer, workshop med Lås upp för lärare och föräldrar 11 november Från EU till förorten utanförskapets politik och våra nya folkrörelser 2013 skickade Rättighetscenter in en skrivelse till ansvarig politiker med underskrifter från flera andra föreningar där vi tillsammans önskade ett namnbyte främst på grund av problematiken med toleransbegreppet. Vi hoppas att toleransbegreppet utesluts under 2014 då det inte är förenligt med vår verksamhet. 3.6.3 Stark och snäll Sedan ett par år tillbaka har flera olika organisationer med föreningen Hela Handen i spetsen gjort någon typ av arrangemang för att lyfta problemet med kränkande behandling och mobbning på skolor. Rättighetscenter var även under 2013 delaktiga i arrangemangen som denna gång pågick under vecka 47 runtom i Kumla kommun. Detta år bidrog vi med informationsbord under lördagen då flera andra aktörer från civila samhället samlades i Folkets hus. 3.6.4 Internationella dagar Under året hade vi valt ut ett antal internationella dagar kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna eller mänskliga rättigheter i allmänhet. Dessa dagar uppmärksammades bland annat genom att vi anordnade föreläsningar, skrev debattartiklar eller på annat sätt lyfte de frågor som berörs: Förintelsens minnesdag, 27 januari Uppmärksammades genom en föreläsning om de kvinnliga koncentrationslägerfångar som 1945 vistades på Engelbrektskolans beredskapssjukhus. Omkring 70 åhörare lockades att lyssna till historielärare Mikael Enoksson som höll i föreläsningen. Romernas nationaldag, 8 april Uppmärksammades kort på vår facebooksida International day against homophobia and Transphobia (IDAHOT), 14 maj Uppmärksammades kort på vår facebook-sida Kristallnatten, 9 november Vi arrangerade och höll i föreläsningen Faran med främlingsfientlighet 75 år efter kristallnatten. Transgender day of remembrance, 20 november Uppmärksammades kort på vår facebook-sida Internationella handikappdagen, 3 december Uppmärksammades med ett debattinlägg på vår facebook-sida 3.7 Samarbeten Regionalt har Rättighetscenter ett samarbete med antidiskrimineringsbyråerna i Karlstad, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Eskilstuna (även kallat Region Mitt). Dessa byråer har träffats fyra gånger under året för erfarenhetsutbyte och samarbete om regionala frågor. Utöver dessa tillfällen hålls regelbunden kontakt via bland annat telefon och e-post. Verksamheterna stärker genom det regionala nätverket kompetensen inom byråerna i det dagliga arbetet men även vid personalbyten. 11
Rättighetscenter har haft flera medarrangörer på lokal nivå. Samarbetet har sett ut på lite olika sätt, men en gemensam punkt är erfarenhetsutbyte och gemensamma intressen. Några av de organisationer och instanser som vi har arbetat med under 2013 är: Örebro kommun Ideellt Utvecklingscentrum (IUC) Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) ABF Örebro RFSL Örebro Örebro Läns Museum Svenska kyrkan Sensus DO 3.7.1 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer Som medlemmar i det nationella nätverket Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB) arbetar vi aktivt för att sprida diskrimineringsfrågorna nationellt på olika sätt. Det nära samarbetet med de andra antidiskrimineringsbyråerna har stärkt byrån på många olika plan. Antidiskrimineringsbyråerna har visat sig ha en gemensam styrka som överträffar summan av de enskilda byråernas röster. Tillsammans har vi kunnat påverka på ett både högre och bredare plan. Vi kommer arbeta aktivt för att samarbetet ska fortsätta att utvecklas och så småningom bilda en nationell paraplyorganisation. Två forummöten har ägt rum under 2013. I februari förlades mötet i Örebro där Rättighetscenter stod som värdar. Medlemmarna i SADB träffas genom forummöte två gånger årligen för erfarenhetsutbyte samt planering av gemensamma aktiviteter. Under mötet i februari 2013 stod vi som värdar då vi träffades den 21-23 februari i Örebro. På mötet avhandlades många viktiga frågor, som bland annat nationella organisationsfrågor och satsningar. Under året hade SADB i samarbete med Centrum Mot Rasism och European Network Against Racism (ENAR) anslutit sig till en internationell antirasistisk kampanj Fight Racism Now: Action Speaks Louder Than Words. Inom nätverket finns det olika arbetsgrupper där Rättighetscenter 2013 fanns representerade i marknadsföringsgruppen och externa arrangemangsgruppen. 4. EKONOMIRAPPORT Föreningens intäkter består till största del av bidrag från Ungdomsstyrelsen och Örebro kommun. Under året har de totala intäkterna uppgått till 1 315 327 kr vilket är ca 85 000 kr mer än år 2012. Bidraget från Ungdomsstyrelsen ökade med 96 500 kr och bidraget från Örebro kommun ökade med 10 250 kr. Samtidigt minskade intäkterna för ordnade kurser på grund av förändringar i personalen. Lönerna är den största kostnadsposten och uppgick till 1 107 059 kr. Linda Höglin blev föräldraledig under våren vilket har lett till lägre kostnader. Övriga kostnader ökade med ca 47 000 kr. Det beror främst på ökad lokalhyra och inköp av nya datorer och skrivare. Vid redovisning av Ungdomsstyrelsens bidrag så blev det ett överskott på 18 958,68 kr som ska betalas tillbaka 2014 enligt gällande regler. Det totala resultatet för 2013 visar -19 151,96 kr. För vidare ekonomisk information se Årsredovisning för 2013. 12
ÖREBRO RÄTTIGHETSCENTERS STYRELSE Ordförande Sekreterare Kassör Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant Suppleant 13