P.S. VID ÅTERVINNING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING

P.S. VID ÅTERVINNING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN BOX 1733 14 62 STOCKHOLM BESÖKSADRESS: MAGNUS LADULÅSGATAN 63 A, 5 TR TEL: 8-566 144 FAX: 8-566 144 4 E-POST: info@ftiab.se INTERNET: www.ftiab.se TELEFON KUNDTJÄNST: 2-88 3 11

INNEHÅLL VD HAR ORDET 4 212 I SAMMANDRAG 6 INSAMLAT 212 7 ÅTERVINNINGEN I SIFFROR 8 VARFÖR ÅTERVINNING 1 HUR GÅR DET EGENTLIGEN TILL 12 DITT ANSVAR 14 SAMARBETET MED KOMMUNERNA 16 FTI - FRÅN DÅTID TILL NUTID 17 EKONOMI 18

VI VILL HA MER ÅTERVINNING OCH TA ETT ÄNNU STÖRRE ANSVAR Producentansvaret ska utvecklas och förstärkas för att möta allmänhetens engagemang. 212 blev ett händelserikt år för FTI. Vår nya organisation var på plats redan från start, alla entreprenörsavtal omförhandlades under våren och den förändrade strukturen på våra avgifter för att skapa större transparens blev väl mottagen. Vårt samarbete med kommunerna intensifierades och extra åtgärder sattes in för att ytterligare förbättra servicen gentemot allmänheten. Konsumenten ska uppleva vårt insamlingssystem som enkelt, rent, lättillgängligt och miljöeffektivt. En självklarhet för oss men också utgångspunkten för den av regeringen tillsatta Avfallsutredningen. Utredaren lämnade sitt slutbetänkande i augusti och det har satt sin prägel på vår verksamhet under året. Tillsammans med ett stort antal remissvar ska det utmynna i en proposition för riksdagen att ta ställning till under hösten 213. Det är inte första gången som producentansvaret sätts under lupp via utredningar. Till skillnad mot tidigare, hyser jag denna gång hopp om att vi får ett beslut som ger större möjlighet att arbeta framåtriktat. Jag har följt utredningen i dess expertgrupp. Utredaren valde att på eget initiativ presentera två förslag där huvudförslaget innebär att kommunerna tar över ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar. Alternativförslaget skulle betyda att det odelade producentansvaret består. Det innebär att vi kan realisera vår ambitionshöjning i alla led, över hela landet, från Ystad till Haparanda. FTI avråder bestämt ifrån att producentansvaret försvagas, att kedjan bryts och att vi därmed både riskerar viktiga investeringar och försvårar för de företag som på marknadsmässiga villkor vill tillverka nya produkter av återvunnet material. Vi vill istället få mer ansvar att utveckla dagens system med förbättrad service, större miljönytta och högre resurseffektivitet. Producentansvaret ska förstärkas för att motsvara såväl högre ställda politiska krav som allmänhetens växande engagemang och förväntningar. Vi har under året tagit fram ett åtgärdsprogram i fem viktiga punkter som ger oss möjlighet att accelerera och satsa ännu hårdare på vårt samarbete med kommunerna och på att utveckla kommunalt inflytande. För att skapa konkurrensneutralitet menar vi också att det behövs en tillsynsmyndighet, ett nationellt producentregister samt en ordning med på förhand godkända insamlingssystem. Men viktigast av allt, vi vill möta framtiden med mer återvinning och ta ett ännu större ansvar. Kent Carlsson vd FTI FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 5

212 I SAMMANDRAG INSAMLAT 212 ansvarar dessutom för tillsynen. För att förtydliga vårt samarbete upprättades under 212 ett antal helt nya samarbetsavtal med tydligare ansvarsfördelning och incitament som ökar det kommunala inflytandet. KUNDER Under 212 tecknade REPA avtal med 345 nya kunder. Den förändrade strukturen på våra avgifter som infördes 211 konsoliderades. Avgiftsmodellen har mottagits väl då den är tydligare och mer transparent och bättre speglar de faktiska kostnaderna. BRUTTOVIKT FRÅN HUSHÅLLEN 212 MATERIAL TON PAPPERSFÖRPACKNINGAR 113 876 PLASTFÖRPACKNINGAR 46 561 METALLFÖRPACKNINGAR 14 717 GLASFÖRPACKNINGAR 182 571 TIDNINGAR 328 629 TOTALT 686 354 ENTREPRENÖRER Under våren omförhandlades avtalen med samtliga insamlingsentreprenörer för papper-, plast- och metallförpackningar i syfte att höja kvaliteten. Inkörningsperioden blev dock något längre än beräknat. FLER NÖJDA KONSUMENTER INSAMLING Sverige är en hängiven återvinningsnation. Nio av tio svenskar källsorterar förpackningar och tidningar och under 212 lämnade varje svensk i snitt in 34,66 kg tidningar, 11,92 kg förpackningar av papper, 4,87 kg plastförpackningar, 1,54 kg metallförpackningar och 19,11 kg glasförpackningar. KOMMUNSAMARBETE Ett gott samarbete med landets kommuner är viktigt för att vi ska kunna erbjuda ett väl fungerande återvinningssystem. De anvisar och upplåter plats för våra återvinningsstationer, de hjälper oss genom att informera om syftet med insamlingen, hur sorteringen går till och på vilka platser det finns insamling. De Under 212 satte vi in fler åtgärder för att förbättra miljön kring våra återvinningsstationer. Extra medel investerades för att ytterligare förbättra tömning och städning samt upprusta de mest prioriterade stationerna. INFORMATIONSINSATSER Pressbearbetningen intensifierades och resulterade i en medierapportering med i snitt 75 procent positiva eller neutrala artiklar. Vi fanns på plats i Almedalen med två välbesökta seminarier. Flera uppskattade studiebesök på återvinningsanläggningarna Swerec och Fiskeby Board har ägt rum tillsammans med kunder och kommunrepresentanter. En stor aktivitet genomfördes i Södertörnskommunerna när de som sista bastion bytte till separat insamling för förpackningar av plast och metall. ÅTERVINNING Siffrorna för 212 fastställs i augusti när alla rapporter inkommit. I diagram på sidan 8 redovisas våra preliminära uppgifter. Kg 35 3 25 2 15 1 5 FÖRDELAT PER INVÅNARE TOTALT 212 Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Tidningar 6 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 7

VAD? Andel 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % PRELIMINÄR ÅTERVINNINGSGRAD 212 Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Antal 1 9 8 7 ANTAL TÖMNINGAR PER DAG exempel behållare för plast 21 211 212 Antal 4 35 3 25 ANTAL TÖMNINGAR PER ÅR exempel behållare för plast 21 211 212 Trenden är tydlig. Av allt material som sätts på marknaden ökar återvinningsgraden kontinuerligt. Regeringens återvinningsmål I takt med att allt fler källsorterar sina plastförpackningar ökar behovet av att tömma behållarna på återvinningsstationerna. Andel 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Materialslag ANDEL AV INSAMLAT SOM MATERIAL- ÅTERVINNS Papper Plast Metall Glas Tidningar Antal 5 4 3 ANTAL STÄDTILLFÄLLEN PER ÅR 21 211 212 Antal 14 12 1 8 KONSUMENTER SOM KONTAKTAR OSS 21 211 212 Antal 45 4 35 3 25 2 15 1 5 KONTAKTER PER ÄRENDE 21 211 212 Papper Plast Metall Glas Tidningar Övrigt En mycket stor andel av allt insamlat material stannar kvar i kretsloppet. Antalet samtal, mejl och brev från konsumenter i allmänhet och klagomålen i synnerhet har minskat under de senaste åren. Merparten av kontakterna från konsumenter handlar om fulla behållare för de olika materialslagen. Övrigt rör framförallt nedskräpning. 8 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 9

VARFÖR? I N FO EN KONSERVBURK SOM ÅTERVINNS SPAR ENERGI SOM RÄCKER TILL 7 TIMMARS TV-TITTANDE. ören är inte möjligt men att det skulle handla om betydande belopp är ingen överdrift. En gång i tiden var aluminium mer värt än guld. Kanske inte så konstigt med tanke på att en återvunnen aluminiumförpackning innebär en energibesparing på 95 procent jämfört med att ta fram en ny. Var tredje förpackning i livsmedelsbutiken är tillverkad av återvunnet material. Men den gemensamma säcken med avfall blir allt större i takt med en stigande konsumtion. I slutet av 18-talet lämnade en göteborgare efter sig 5 kilo avfall per år. Motsvarande siffra drygt 1 år senare var 45 kilo. Men det är inte bara andelen sopor som växer. Vi blir alltmer miljömedvetna och engagerade i hur vår livsstil påverkar klimatet. Tiden då vi knöt ihop en soppåse med allt från matrester till konservburkar, och slängde den i sopnedkastet är sedan länge förbi. Idag är källsortering, om inte en självklarhet så åtminstone en folkrörelse. Nio av tio svenskar sorterar numera sina sopor. De senaste tio åren har mängden avfall som återvinns på något sätt ökat från 77 till 99 procent och materialåtervinningen från 29 till 33 procent. Att det är mindre än en procent av allt som kastas, som hamnar på soptippen, i så kallad deponi, är inte bara imponerande utan också nödvändigt. Om Gustav Vasa slängt sin flaska med sportdricka i Sälenskogarna skulle dagens Vaslaoppsåkare snubblat på den. Det tar nämligen cirka 45 år för naturen att ta hand om plast. Motsvarande siffra för metall är 3 år och för glas en miljon år. Även papper kräver sin tid, en tidning tryckt på plastbestruket papper blir liggande i fem år innan den förmultnat. I N FO SVENSKA HUSHÅLL ÅTERVINNER MELLAN 6 7 TON FÖRPACKNINGAR VARJE ÅR. I N FO ETT KILO TIDNINGAR SOM ÅTERVINNS SPAR ENERGI SOM RÄCKER TILL ETT 4,5 MÅNADER LÅNGT MOBILSAMTAL. DÄRFÖR! Återvinning är en investering med god avkastning. Minskad energiåtgång, mindre belastning på miljö och klimat och inga sopberg, är bara några av fördelarna med att inte låta naturens råvaror falla ur kretsloppet. Dessutom är det ett sparande som lönar sig på sikt. Vi använder 3 miljoner värmeljus i Sverige under ett år. Om alla dessa återvinns minskas mängden koldioxid med 1 ton. Eller lika mycket som 35 bensindrivna bilar släpper ut. Stålet från alla kapsyler räcker för att tillverka 2 2 bilar och 38 koppar kaffe kan kokas på en enda återvunnen dagstidning. Att omsätta besparingarna i kronor och I N FO ÅTERVUNNET ALUMINIUM SPARAR 95 % ENERGI JÄMFÖRT MED JUNGFRULIG RÅVARA. 1 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 11

HUR? INTE BARA PLAST Det är inte bara plast som återuppstår. Metall och glas har ett evigt liv, tidningar blir nya tidningar ett antal varv och mjölkkartongen får nytt liv som pizzakartong, sex sju gånger om. Visst skiljer sig processerna åt en smula, men principen och stegen är ganska likvärdiga. Och lika värdefulla. 1. 2. 4. 3. En glassförpackning blir en diskborste och en schampoflaska får nytt liv som golv. Så enkelt är det. Men hur går det egentligen till? Följ de tomma plastförpackningarnas väg från ditt kök till en helt ny produkt. 1. Hårda och mjuka plastförpackningar behöver inte skiljas åt. Lägg dem i samma kärl i ditt återvinningsrum eller på återvinningsstationen. Där hämtas de och körs till en uppsamling för balning och vidare transport till en av Europas modernaste anläggningar i Lanna utanför Värnamo. 12 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 2. Väl i Lanna börjar plasten sin väg mot nytt liv och först sorteras den med hjälp av blås- och IR-teknik som separerar plaster från varandra. Därefter åker den ner i en stor kvarn och krossas till bitar som inte är större än en nagel. 3. Nu är det dags att tvätta bort etiketter och an- nat smuts innan den ska bada på riktigt i en för detta specialbehandlad vätska. Här sjunker en del av plasten och resten flyter; ytterligare ett sorteringssteg med andra ord. 4. Efter torkning transporteras plasten till slutkund i stora säckar alternativt hamnar i pelletstillverkningen för att sedan köras till plastbearbetande företag hos vilka den återuppstår som en blomkruka, en bildel eller kanske blir till ett golv. FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 13

TACK FÖR ATT DU TAR DITT ANSVAR! 212 är ett år att vara stolt över. Återvinningen för flera av materialslagen fortsätter att öka. Ett kvitto på att vi tillsammans tar ansvar för att de förpackningar och tidningar som kommer ut på marknaden återvinns. Att nio av tio svenskar källsorterar och 85-9 procent är nöjda med insamlingssystemet är grunden för det goda resultatet och för en fortsatt tillväxt. Siffror som det finns all anledning att glädjas över, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Utgångspunkten för återvinningen är att det ska vara enkelt för konsumenten, att det är miljövänligt och att producentansvaret är tydligt. Den som tillverkar en förpackad vara har ett miljöansvar och är därför skyldig att ta hand om förpackningen efter konsumentens slutanvändning. Vi utvecklar och tillhandahåller samordnade system för insamling och materialåtervinning av förpackningar och tidningar åt företag med producentansvar. Näringslivet samarbetar inom FTI via olika materialbolag för att göra det enkelt för hushållen att återvinna sina använda förpackningar och tidningar. Tidnings- och pappersproducenter är kunder till skogsindustrin vars materialbolag Pressretur är delägare i FTI. Anslutningen till FTI:s dotterbolag REPA finansierar insamlings- och återvinningssystemet för producenter med förpackningar av papper, plast och metall. Producenter med glasflaskor och glasförpackningar är anslutna till Svensk Glasåtervinning som i sin tur har ett samarbetsavtal med FTI. Tillsammans har vi närmre 1 producenter för förpackningar anslutna. Genom att betala förpackningsavgifter tar dessa producenter sitt ansvar enligt förordningen. Systemet fungerar väl och jag har svårt att se att någon annan konstruktion skulle vara bättre eller mer kostnadseffektiv, säger Thomas Hedin, miljöchef på Samsung Electronic Nordic. Trots vår storlek skulle vi ha svårt att på egen hand samla in och hantera de förpackningar som vi sätter på marknaden i Sverige, vilket är en ansenlig mängd. Det är snart 2 år sedan producentansvaret infördes och näringslivet gick samman för att möta riksdagens krav på att ta ansvar för insamling och återvinning. Sedan dess har mycket hänt. Inte minst allmänhetens ökande förväntningar på ett mer hållbart samhälle. Att återvinna sina tidningar och förpackningar är både accepterat och i de flesta fall självklart, men många vill betydligt mer än så. Att till exempel undvika onödig överemballering är mycket viktigt för oss, både sett till miljön men också rent affärsmässigt, säger Birgitta Hillman, administratör Kvalitet/Miljö på Cloetta. Vi skulle aldrig slå in vår kexchoklad i folie idag, vilket var kutym under många, många år. Birgitta Hillman Cloetta Livsmedel ställer specifika krav på hygien och hållbarhet och mycket av det som vi ska stoppa i munnen är därför väl inslaget. Utan förpackningar skulle en stor mängd mat bli otjänlig innan den når konsumenten och mängden matavfall öka. Livsmedelsindustrin svarar därför för en mycket stor del av de förpackningar som sätts på marknaden i Sverige. 14 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212

FTI FRÅN DÅTID TILL NUTID SAMARBETET MED KOMMUNERNA Allt fler svenskar sorterar sina sopor, idag är siffran över 9 procent. Men det är fortfarande alldeles för många förpackningar och tidningar som hamnar i hushållsavfallet och förbränns i stället för att återvinnas. DIALOG FÖR GOTT RESULTAT Källsortering ska vara enkelt, roligt och miljövänligt. Ju smidigare att återvinna desto högre är motivationen. Insamlingssystemet behöver därför ständigt förbättras. Ett arbete som vi gör i nära samarbete med landets kommuner. Årliga samråd, samarbetsavtal och en kontinuerlig dialog är grunden för att uppnå ett gott resultat. Vi har regelbunden kontakt med FTI och arbetar tillsammans, inte bara för att lösa problem utan för att ännu fler Vellingebor ska förstå nyttan med källsortering, säger Anna Olsson avfallsansvarig på Vellinge kommun. Att informera sina invånare om deras skyldighet att sortera och om hur det ska gå till liksom att utöva tillsyn vid återvinningsstationerna är kommunernas ansvar. Samt att anvisa mark och ge bygglov. Men för att möjliggöra detta krävs att FTI tar fram relevanta underlag, att tömning och städning vid stationerna fungerar väl och att de behållare som sätts ut är snygga, lätta att placera ut och att använda. Det är en arbetsfördelning som fungerar väl här hos oss. Vi som är insatta i planprocessen och har bra koll på våra invånares behov, tar hand om exploateringen och FTI sköter etableringen och driften, säger Anna Olsson som kan konstatera att klagomålen från Vellingeborna är få men att insamlingsstatistiken lämnar lite mer att önska. BEKVÄMT OCH NÄRA Vi måste helt enkelt, bli ännu bättre på att informera och att förenkla för våra invånare. FTI har 58 återvinningsstationer utplacerade i landets 29 kommuner. En allt större andel av invånarna har idag tillgång till en så kallad fastighetsnära insamling, FNI. Och fler kommer det att bli framöver i syfte att göra källsortering så bekväm som möjligt. De kommuner i mitt område som har en hög andel FNI kan också uppvisa en generellt sett bra insamlingsstatistik, säger Anneli Viberg, FTI:s regionchef i södra Sverige. Men det krävs förstås mer än så och ett väl fungerande samarbete med landets kommuner är en hörnsten för ett effektivt insamlingssystem såväl nu som i framtiden. 1994-1996 Producentansvaret för förpackningar och tidningar införs. Den som producerar en förpackad vara tar ansvar för den genom hela kretsloppet. För att på bästa sätt möta myndigheternas krav gick näringslivet samman och bildade: Sex materialbolag REPA för finansieringen Förpackningsinsamlingen för etablering och drift av insamlingssystemet Fyra av materialbolagen blir ägare Plastkretsen Returkartong 25 Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI bildas. Metallkretsen Pressretur 27 En ny omorganisation genomförs och REPA blir en del av FTI som även tar över insamlingsverksamheten för Plastkretsen, Metallkretsen och Returkartong. 212 ÅRS ORGANISATION Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, ägs av de fyra materialbolagen Plastkretsen (PK) AB, RK Returkartong AB, Svenska MetallKretsen AB och Pressretur AB. Svensk Glasåtervinning AB har ett nära samarbete med FTI genom avtal. 29-21 Under ledning av förhandlare utsedd av regeringen utarbetas en överenskommelse mellan kommunerna (Avfall Sverige och SKL) och producenterna (materialbolagen). Parterna enas om en rad åtgärder för att öka återvinningen och förbättra servicen till konsumenter samt för en bättre hantering av nedskräpning vid återvinningsstationer. Samarbetet stärks och FTI rustar för att leva upp till överenskommelsen. 211-212 En omvärld i ständig förändring ställer nya krav på bolags anpassning och följsamhet och vi är väl rustade inför framtiden via företagets konstruktion och ägarbild. Under 211 påbörjade vi en större organisationsförändring. I början av 212 var den fullt implementerad och verksamheten delas upp i tre avdelningar. Marknad (Kundvård, kundkontakter, intäktshantering) Leverera (Drift av insamlingssystemet) Planera (Utvärdering av insamlingssystemet, samråd med kommunerna) FTI:s verksamhet bedrivs utan vinstintresse och utan ekonomisk utdelning till ägarna. Vd för bolaget är Kent Carlsson. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. FTI:S STYRELSE FRÅN VÄNSTER: Göran Holm ordf i Svenska Metallkretsen, Jörgen Friman Dagligvaruleverantörers Förbund Jan Rosenström, adj ordf i Svensk GlasÅtervinning, Tonny Sandell, adj ordf i Plastkretsen, Göran Nilsson Pressretur Tommy Nyström Tetra Pak Sverige, Bo Lundquist ordf i FTI, Jan Svensson Smurfit Kappa, Thomas Svaton Svensk Dagligvaruhandel Jan-Erik Johansson Plast- & Kemiföretagen SAKNAS PÅ BILD: Henrik Sjölund Holmen Paper, Bo Svensson Svensk Handel, Ola Svending, adj ordf i Returkartong 16 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 17

EKONOMI AVGIFTER Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, FTI, ägs av RK Returkartong AB (för pappersförpackningar), Plastkretsen (PK) AB (för plastförpackningar), Svenska MetallKretsen AB (för metallförpackningar) och Pressretur AB (för returpapper). Dessa så kallade materialbolag erbjuder lösningar åt de företag som omfattas av lagen om producentansvar för förpackningar och returpapper. Materialbolagen ägs i sin tur av branschorganisationer inom handel och industri och av enskilda företag. Materialbolagen samverkar genom sin serviceorganisation, FTI, för att tillsammans hantera frågor som gäller drift, skötsel och utveckling av landets återvinningsstationer och för att förenkla samarbetet med Sveriges kommuner. Här samarbetar FTI även med materialbolaget Svensk GlasÅtervinning AB (för glasförpackningar). PRODUCENTANSVAR Företag med producentansvar bekostar insamling och återvinning genom att betala avgifter för alla förpackningar som de sätter på den svenska marknaden. Verksamheten för returpapper/tidningar finansieras av pappersindustrin. INTÄKTER FTI:s verksamhet finansieras via anslag från materialbolagen. Materialbolagens intäkter består i sin tur till största delen av förpackningsavgifter och anslag från returpappersproducenterna. En mindre del härrör från försäljning av insamlat material. KOSTNADER FTI:s kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader för drift och vidareutveckling av det nationella insamlingssystemet som tagits fram i samråd med Sveriges 29 kommuner. Till detta kommer utgifter förknippade med själva återvinningen samt för underlag till kommunernas informationsarbete och marknadsbearbetning av företag med producentansvar. RESULTAT FTI:s resultat 212 uppgår till -18 mkr (211, 64 mkr). Eftersom FTI inte är vinstdrivande återförs resultatet till verksamheten. Eventuell vinst får inte användas för aktieutdelning. Målsättningen är att resultatet ska balansera + - under en konjunkturcykel. RESULTATRÄKNING (MSEK) 211 212 Nettoomsättning Förpackningsavgifter och övriga intäkter 53 54 Intäkt av försålt material 99 77 Summa nettoomsättning 629 618 Verksamhetskostnader Övriga externa kostnader 55 559 Personalkostnader 37 42 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 27 37 Summa verksamhetskostnader 569 638 Rörelseresultat 6 2 Finansiella poster 4 2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 64 18 FÖRPACKNINGAR AV PAPPER, PLAST ELLER METALL Producenter med förpackningar av papper, plast eller metall betalar i normalfallet dels en fast årsavgift på 1 5 kronor, dels en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackningarnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan alternativt om slutkunden fyller förpackningen själv, det vill säga om det rör sig om en så kallad serviceförpackning. Pizzakartonger och bärkassar är exempel på serviceförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI. VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTERR Hushållsförpackningar kr/kg Papper.95 Plast 1.71 Aluminium 2.32 Stålplåt 2.79 Verksamhetsförpackningar kr/kg Papper.3 Plast.1 Aluminium.77 Stålplåt.93 Stålband och tråd.42 Plåtfat.6 Serviceförpackningar kr/kg Papper.86 Plast 1.55 Aluminium 2.17 FÖRPACKNINGAR AV GLAS Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym med särskild avgift beträffande glasförpackningar för kosmetik och läkemedel. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk GlasÅtervinning. VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Glasförpackningar /Allmänt Fyllnadsvolym Tom 25 ml Avgift 7 öre 251-5 ml 16 öre 51-699 ml 2 öre From 7 ml Glasförpackningar/Kosmetik Fyllnadsvolym Tom 5 ml From 51 ml Glasförpackningar /Läkemedel Fyllnadsvolym 3 öre Avgift 2 öre 7 öre Avgift 51-25 ml 7 öre 251-5 ml 16 öre 51-699 ml 2 öre From 7 ml 3 öre RETURPAPPER Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin. 18 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 FTI ÅRSBERÄTTELSE 212 19