Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti 2011 Eslövs kommun Granskning av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 16-20 år
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod... 4 3. Regelverk och lagstiftning... 5 3.1. Skollagen... 5 3.2. SKL:s cirkulär 2005:63 Ett förtydligat kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år... 5 3.3. Arbetsmarknadsinsatser för ungdomar... 5 3.4. Socialtjänstlagen... 5 4. Uppföljning av ungdomar 16 20 år i Eslövs kommun... 6 4.1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens styrning och uppföljning... 6 4.2. Förvaltningen Gymnasie- och Vuxenutbildning policy/rutin... 6 4.3. De intervjuades erfarenheter från uppföljningsarbetet... 7 4.4. Ungdomar aktuella för uppföljning... 9 4.5. Bedömning... 9 5. Andra aktörer som arbetar med målgruppen... 10 5.1. Projektet Ungdomsvägvisaren... 10 5.2. Andra nämnder/förvaltningar... 10 5.3. Rådet för Hälsa och Trygghet... 11 5.4. Arbetsförmedlingen... 11 5.5. Bedömning... 11 6. Slutsatser och rekommendationer... 13 Bilagor: Bilaga 1 Intervjuade personer i granskningen 1
1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Eslövs kommun granskat det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år. Kommunen har enligt skollagen ett ansvar för att löpande hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Uppföljningsansvaret gäller inte ungdomar som fullföljt eller genomför utbildning på nationellt eller specialutformat program. Det övergripande syftet med denna granskning är att bedöma hur Eslövs kommun styr och följer upp sitt kommunala uppföljningsansvar samt hur socialtjänsten och skolan samverkar i frågan. Vidare granskas de stödinsatser som kommunen erbjuder ungdomarna i målgruppen samt resultatuppföljningen av dessa insatser. De huvudsakliga resultat som framkommit i granskningen är att Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens styrning och uppföljning av uppföljningsverksamheten riktad till ungdomar 16 20 år är svag. Det finns inga uttalade mål eller viljeinriktningar från nämnden beträffande uppföljningsverksamheten. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har tagit fram en policy/rutinbeskrivning för hur uppföljningsarbetet ska genomföras och ansvaret fördelas. Det finns ingenting som tyder på annat än att uppföljningsverksamheten arbetar enligt förvaltningens rutinbeskrivning men intresset och gensvaret från ungdomarna är svalt. Vidare kan det konstateras att det inte endast är gymnasieskolan som arbetar med åtgärder för ungdomar 16 20 år utan arbete pågår med olika insatser till målgruppen inom flera kommunala förvaltningar. Dock finns det inget utvecklat samarbete mellan uppföljningsverksamheten och förvaltningarna utan var och en arbetar i sitt eget stuprör. Vi har utifrån granskningen identifierat följande förbättringsområden/rekommendationer: Eslövs kommun bör ta ett helhetsgrepp om ungdomsfrågorna och målgruppen ungdomar 16 år och uppåt som är i behov av insatser och stöd från samhället. Alla insatser och stödåtgärder till ungdomar bör samordnas så att dubbelarbete och stuprörstänkande undviks. Genom samordning blir det enklare för den unge att få en heltäckande bild av vad som erbjuds och risken minskar för att enskilda faller mellan stolarna. Kommunen bör överväga om det är möjligt att inrätta en ungdomscentral (jfr med familjecentral) där alla resurser till ungdomar samlas under samma tak. Det betyder att den unge går till samma ställe oavsett vilket behov som ska tillgodoses. Styrningen och uppföljningen av ungdomsfrågorna behöver stärkas och utvecklas och det gäller inte minst beträffande kommunens uppföljningsansvar. En analys bör göras av varför många ungdomar avstår från kontakt med uppföljningsverksamheten och de åtgärder som erbjuds samt vad som efterfrågas istället. Ett säkerställande måste göras av att de tankar som Rådet för Hälsa och Trygghet uttalat beträffande tvärsektoriellt och preventivt arbete för att stödja barn och ungdomar i riskgrupper kommer att genomföras. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund Sedan 2005 anger skollagen att kommunerna har uppföljningsansvar för icke skolpliktiga ungdomar, vilket innebär att de ska hålla sig informerade om ungdomars sysselsättning. Ansvaret innefattar ungdomar mellan 16 och 20 år som varken fullföljt eller genomför utbildning på nationellt eller specialutformat program på gymnasieskolan. Syftet med uppföljningsansvaret är att kommunerna återkommande ska erbjuda dessa ungdomar utbildning och stödjande insatser. Revisorerna i Eslövs kommun har uppdragit till Ernst & Young att genomföra en granskning av det kommunala uppföljningsansvaret i kommunen. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet är att granska hur Eslövs kommun styr och följer upp sitt kommunala uppföljningsansvar för ungdomar 16 20 år samt hur socialtjänsten och skolan samverkar i frågan. Ett annat syfte är att granska vilka stödinsatser som erbjuds samt hur resultatet av insatserna följs upp. Följande frågor ska besvaras i granskningen utifrån syftet: Har mål och viljeinriktningar uttalats beträffande vad som ska uppnås för målgruppen? Vilken nämnd har huvudansvaret för uppföljningen? Hur sker samverkan mellan socialtjänsten och skolan? Hur håller kommunen sig informerad om vilka ungdomar som ingår i uppföljningsansvaret? Hur kontaktas ungdomarna? Hur många är f n aktuella? Vilka olika insatser och stödjande åtgärder kan erbjudas? Hur följs de individuella insatserna upp? Vilka resultat kan ses med insatserna? Vilka krav finns på återrapportering av insatser och uppföljningsansvaret? 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för verksamheten Socialtjänstlag Skollag 1985:110 samt skollag 2010:800 Förordning 2007:813 om jobbgaranti för ungdomar Cirkulär 2005:63 Ett förtydligat kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år Lag 2007:1360 om kommunens medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 3
2.4. Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med medarbetare inom förvaltningarna Gymnasie- och Vuxenutbildning, Arbete och Försörjning samt Barn och Familj, samt med projektledaren för projektet Ungdomsvägvisaren. Intervjuerna genomfördes i maj och juni. Vidare har dokumentstudier skett avseende det granskade området. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 4
3. Regelverk och lagstiftning 3.1. Skollagen År 2005 infördes en ny paragraf i Skollagen om kommunens informationsansvar för icke skolpliktiga ungdomar. 1 Bestämmelsen innebär att hemkommunen löpande ska hålla sig informerad om ungdomars sysselsättning. Ansvaret sträcker sig upp till 20 års ålder och gäller inte ungdomar som fullföljt eller genomför utbildning på nationellt eller specialutformat program på gymnasieskolan. I den nya skollagen som gäller från och med läsåret 2011/12 finns motsvarande skrivning. 2 Den nya skollagen innehåller även en bestämmelse som fastslår att då en elev påbörjar eller avslutar en gymnasieutbildning i en annan kommun än hemkommunen har skolan skyldighet att rapportera detta till hemkommunen. Denna bestämmelse introduceras i syfte att underlätta för kommunerna att uppfylla det kommunala uppföljningsansvaret. 3.2. SKL:s cirkulär 2005:63 Ett förtydligat kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år I cirkulär 2005:63 förtydligade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommunernas uppföljningsansvar i skollagen. Enligt cirkuläret är syftet med uppföljningsansvaret att kommunen ska kunna erbjuda ungdomarna i målgruppen lämpliga individuella åtgärder. Vidare skriver SKL att det inte är rimligt att kommunerna ska göra långtgående efterforskningar av ungdomar som vistas utanför hemkommunen och/eller på okänd ort. Däremot innebär uppföljningsansvaret att det ska finnas en systematisk uppföljning av ungdomar i målgruppen och att dessa ungdomar återkommande ska erbjudas utbildning och stödjande insatser. 3.3. Arbetsmarknadsinsatser för ungdomar Förordningen om jobbgaranti för ungdomar infördes i december 2007 och ersatte tidigare arbetsmarknadsåtgärder som Kommunalt ungdomsprogram och Ungdomsgarantin. Den nya jobbgarantin innebar att Arbetsförmedlingen återtog ansvaret för arbetsmarknadsinsatser riktade till ungdomar. Jobbgarantin riktar sig till ungdomar mellan 16 år och 25 år, vilka kan anvisas till åtgärden efter tre sammanhängande månader av arbetslöshet. Primärt omfattar insatserna kartläggning, studie- och yrkesvägledning samt jobbsökaraktiviteter. Enligt 2007 års lag om kommunens medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder får kommuner anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen. 3 3.4. Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa goda och gynnsamma uppväxtförhållanden för barn och ungdomar. Olika former av insatser kan ges till barn och ungdomar om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. 1 Skollagen 1 kap 18 (1985:1100) 2 Skollagen 29 kap 9 (2010:800) 3 1 Lag (2007:1360) 5
4. Uppföljning av ungdomar 16 20 år i Eslövs kommun 4.1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens styrning och uppföljning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ansvar för uppföljningen av de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte finns i utbildning eller arbete. I maj 2011 fattade nämnden beslut om målen för gymnasie- och vuxenutbildningen 2011 2014, bland annat formulerades målet att fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år. Dock kan det konstateras att nämnden inte har uttalat några mål eller specifika viljeinriktningar för uppföljningsverksamheten. Uppföljningsarbetet styrs direkt med utgångspunkt i lagstiftningen. Enligt förvaltningens beskrivning av uppföljningsverksamhetens arbetssätt ska nämnden informeras om omfattningen av uppföljningsinsatserna och utfallet i slutet av varje termin. Enligt nämndens protokoll från december 2010 fram till och med juni 2011 finns ingen sådan redovisning till nämnden. Det betyder att nämnden inte har gjort någon uppföljning av uppföljningsverksamheten och vilka åtgärder som erbjuds och genomförs för ungdomarna. Nämndens verksamhetsberättelse för 2010 innehåller ingen redogörelse för arbetet med kommunens uppföljningsansvar och vad som åstadkommits. Bedömning Det kan konstateras att Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inte har ägnat uppföljningsverksamheten någon uppmärksamhet i form av styrsignaler eller uppföljning/återkoppling. Uppföljningsverksamheten är ett angeläget område eftersom gruppen unga som varken finns i arbete eller studier kan ses som en riskgrupp. Utan åtgärder och insatser finns risken att individer hamnar i utanförskap med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och få möjligheten till egen försörjning och ett kvalitativt liv. Därför är det av största vikt att nämnden kraftfullt säkerställer att ungdomarna erbjuds olika former av åtgärder samt följer upp vilka resultat som nås med insatserna. 4.2. Förvaltningen Gymnasie- och Vuxenutbildning policy/rutin Förvaltningen har tagit fram en policy/rutinbeskrivning för hur Eslövs kommun ska arbeta med uppföljningen av icke skolpliktiga ungdomar enligt 29 kap 9 skollagen. Dokumentet togs fram 2007-03-01 och reviderades 2011-04-29. Följande klargörs av policyn/rutinbeskrivningen: Ungdomar för vilka kommunen har uppföljningsansvar Det framgår av dokumentet att ansvaret gäller ungdomar som är folkbokförda i Eslövs kommun och som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år. Ungdomarna ingår i målgruppen om de saknar skolplacering, avbryter/har avbrutit sina gymnasiestudier eller är nyinflyttade i kommunen. Åtgärder Vilka åtgärder som vidtas beror på den unges situation: Ungdomar utan skolplacering Samtal för kartläggning av individuella behov. Kontakt tas via telefon och/eller brev. Om svar dröjer tas förnyad kontakt. Kontakt tas varje termin. Det är studie- och yrkesvägledaren för introduktionsprogrammen (syv/intro) som tar kontakterna. Syv/intro 6
ansvarar för att uppgifter tas fram beträffande elever där information om skolplacering saknas. Elever som avbryter/har avbrutit sina studier på ett nationellt program Studie- och yrkesvägledaren på det nationella programmet har samtal med eleven om skälet till studieavbrottet. Eleven erbjuds praktikplats, ibland i kombination med studier. Ett åtgärdsprogram utarbetas. Ansvaret ligger hos rektor eller den rektorn delegerar uppgiften till. Elever som avbryter/har avbrutit sina studier på ett introduktionsprogram/individuellt program Syv/intro genomför samtal med eleven. Ansvaret ligger hos rektor eller den rektorn delegerar uppgiften till. Syv/intro tar kontakt med eleven minst en gång per termin för planering som kan resultera i återupptagna studier och/eller erbjudande om praktikplats. Nyinflyttade Syv/intro tar kontakt per telefon och/eller per brev. Kontakt tas minst en gång per termin om den unge inte fått någon skolplacering eller praktikplats. Dokumentation Det är inte behövligt med detaljerad dokumentation utan bör vara tillräckligt att ange om en person ska bli föremål för någon av kommunens åtgärder. Ansvarsfördelningen inom förvaltningen Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret för uppföljningen, utvärderingen och redovisningen till nämnden. Studie- och yrkesvägledare för de nationella programmen respektive introduktionsprogrammen ansvarar för eleverna i enlighet med rutinbeskrivningen. Programansvarig rektor svarar för att åtgärdsprogram upprättas. Uppföljning och utvärdering Omfattningen av uppföljningsinsatserna och utfallet redovisas till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i slutet av varje termin. Bedömning Vår bedömning är att rutinbeskrivningen tydligt anger målgruppen, åtgärder, ansvarsfördelning inom förvaltningen samt hur uppföljning/rapportering ska ske till ansvarig nämnd. Dock saknar dokumentet fastställande av det förvaltningsinterna arbetet, exempelvis finns inget klargörande av vilken rapportering och återkoppling som ska ske från studie- och yrkesvägledare till rektor och förvaltningschef. Vid en kommande revidering av rutinbeskrivningen kan det vara angeläget att även klargöra samverkan över förvaltningsgränsen och med andra aktörer. 4.3. De intervjuades erfarenheter från uppföljningsarbetet Tidigare fanns det en uppföljningsenhet som följde upp ungdomar utan skolplacering men numera är det primärt syv/intro som har ansvaret för den kommunala uppföljningen. Syv/intro arbetar med ungdomar som står utan skolplacering samt med elever som avbryter/avbrutit sina studier på ett introduktionsprogram/individuellt program. Utöver detta fungerar syv/intro som studie- och yrkesvägledare för de elever som går introduktionsprogram/individuellt program. Syv/intro genomför fortlöpande kartläggning av de ungdomar som inte finns i studier. De ungdomar som står utan skolplacering ringas in genom en modul i datasystemet Procapita 7
som är kopplat till gymnasieskolans antagningar (alla antagningar i Skåne kommunala skolor och friskolor). Syv/intro försöker nå den unge genom brev eller telefonsamtal varje termin. Inte sällan är den unge ointresserad av kontakten och då är det svårt för syv/intro att erbjuda åtgärder. Det händer också att den unge ger en godtagbar förklaring till varför han/hon inte finns i skolan eller att den unge tackar nej till en kontakt. I de fall där kontakt upprättas med den unge inbjuds han/hon till samtal och individuell planering. Enligt de intervjuade har ungdomarna som finns i kommunens uppföljningsansvar ofta en problematik och därmed särskilda behov som behöver tillgodoses. Det finns kuratorer inom gymnasie- och vuxenverksamheten som delvis kan hjälpa men oklarhet finns kring vilka ytterligare insatser som kan erbjudas från socialtjänstens verksamheter. De åtgärder som erbjuds inom uppföljningsansvaret är främst samtal om hur den enskilde ska komma tillbaka till skola eller ut i arbete. Åtgärderna som erbjuds har till stor del fokus på utbildning, men även praktikplats kan erbjudas. I en del fall kombineras praktikplats med studier, ofta genom att ungdomen påbörjar/återupptar studier på ett individuellt program. Målet med det individuella programmet är att eleven ska förberedas för utbildning på ett nationellt program. Enligt de intervjuade hade det varit önskvärt med ett lärlingssystem för elever som av olika anledningar inte finner sin plats i skolan. Vid granskningstillfället lämnas uppgiften att det är oklart hur kommunens uppföljningsansvar kommer att påverkas när det individuella programmet försvinner till följd av nya skollagen. Introduktionsprogram kommer att finnas för elever som är obehöriga till gymnasieskolans nationella program. Introduktionsprogrammen kan därmed inte erbjudas som åtgärd till de ungdomar som är behöriga men som av olika anledningar valt att avbryta eller inte studera vid ett nationellt program. För att underlätta förmedling av praktikplatser finns ett nära samarbete mellan uppföljningsansvarig/syv/intro och olika företag i kommunen. Diskussioner har även förts om att styra utbildningsval för att underlätta för de enskilda att få ett framtida arbete. De intervjuades erfarenhet är att praktikplatserna generellt fungerar bra. Det finns också samarbete mellan syv/intro och Arbetsförmedlingen när det gäller praktikplatser till de som går individuella programmets tredje år. Enligt de intervjuade inom gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten finns behov av samarbete med andra förvaltningar runt de ungdomar som finns i uppföljningen. Många ungdomar i uppföljningen har behov som inte kan tillgodoses inom skolans ram. Det finns en samverkansgrupp bestående av syv/intro och representanter från förvaltningarna Arbete och Försörjning samt Vård och Omsorg. Gruppen sammanträder fyra gånger per år. Enligt de intervjuade diskuterar samverkansgruppen de ärenden som är aktuella hos fler förvaltningar men i övrigt finns det ingen löpande samverkan i arbetet med målgruppen. De intervjuade uppger att sekretess begränsar möjligheterna för de olika förvaltningarna att följa varandras arbete kring ungdomarna. Uppfattningen är att alla är engagerade men att ingenting händer. Enligt de intervjuade behövs det en kommunövergripande sam- och helhetssyn på ungdomsfrågorna det saknas i dag. Det finns flera förvaltningar/tjänstemän som arbetar med ungdomar men var och en arbetar enligt de intervjuade i sina egna stuprör. Enligt intervjuerna kan det bli en livsstil bland unga att gå runt i olika aktiviteter/projekt istället för att komma i arbete eller studier, varför extraordinära åtgärder behöver vidtas. Det finns också en samrådsgrupp med studievägledare, kuratorer i särskolan samt personal från LSS-verksamheten. En särskild tjänst följer upp ungdomar med funktionshinder. 8
4.4. Ungdomar aktuella för uppföljning Vid granskningstillfället 2011-05-09 fanns följande ungdomar aktuella för uppföljning: Födda 1994 18 ungdomar varav 14 är helt nya som tillkommit de senaste veckorna. Födda 1993 19 ungdomar varav 8 är okända för syv/intro, det har inte funnits någon kontakt. Syv/intro har varit i kontakt med 11 av ungdomarna men de har avböjt erbjudande om stöd. Födda 1992 38 ungdomar varav 21 är okända men har fått brev av syv/intro. Enligt de intervjuade är det vanligt förekommande att ungdomar hoppar av sina gymnasieprogram vid 18 19 års ålder. Däremot är det relativt få som hoppar av i början av gymnasietiden. Det finns också ungdomar som bara dyker upp och som sedan försvinner. 4.5. Bedömning Det kan konstateras att det vid granskningstillfället finns 75 ungdomar som inte finns i utbildning eller arbete och som Eslövs kommun har ett uppföljningsansvar för. Dock kan värdet av uppföljningsansvaret ifrågasättas då det huvudsakligen består av samtal och att många avböjer kontakten och eventuella åtgärder. En analys bör ske av varför så många unga avböjer kontakten och vad som kan få dem att se positivt på åtgärder som erbjuds. Kanske kan det bero på brevets utformning eller att det inte klart framgår vilket stöd som kan ges till ungdomarna. Det kan också konstateras att uppföljningsansvaret hittills inte varit ett prioriterat område för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Detta är allvarligt när det handlar om ungdomar som riskerar ett utanförskap om inte ändamålsenliga insatser/åtgärder säkerställs. Utanförskap är inte bara förödande för den enskilde utan innebär också en stor samhällsekonomisk kostnad och förlust. 9
5. Andra aktörer som arbetar med målgruppen Ungdomarna som ingår i målgruppen för det kommunala uppföljningsansvaret utgör även en målgrupp för andra delar av kommunens verksamheter samt för Arbetsförmedlingen. 5.1. Projektet Ungdomsvägvisaren Sedan 2009 driver Eslövs kommun ett projekt med fokus på ungdomar 18 25 år som benämns Ungdomsvägvisaren. Projektet finansieras med bidrag från Europeiska socialfonden (ESF) och vänder sig till ungdomar som inte finns på arbetsmarknaden eller i studier. Syftet med projektet är att genom rätt samverkan och coachning stötta målgruppen i sin utveckling samt att hitta en väg till långsiktig försörjning. Genom projektet ska ungdomarna få möjlighet till individuellt anpassade åtgärder som råd och stöd, vägledning, praktikplatsförmedling och utbildningsinsatser. Projektets strävan är att lyfta ungdomarna och stärka deras självförtroende så att de så småningom kan få ett arbete eller komma i studier. En annan strävan är att de ska ges möjlighet att bearbeta den egna problematiken. Det uppges i intervjun med projektansvarig att många ungdomar upplever att de är dåliga och de känner sig svikna av vuxenvärlden. Det påtalas också att många ungdomar inte klarar kraven på arbetsmarknaden då de har mycket att bearbeta inom sig själva. I projektets inledande fas var syv/intro delaktig men sedan har samarbetet klingat av. Förklaringen som ges är att projektplanen inte omnämner samarbete med uppföljningsverksamheten. Projektets målgrupp tangerar målgruppen för det kommunala uppföljningsansvaret. Projektet finns organisatoriskt inom förvaltningen Gymnasie- och Vuxenutbildning och bedrivs i nära samarbete med förvaltningen Arbete och Försörjning samt Arbetsförmedlingen. Deltagarna kommer in i projektet via Arbete och Försörjning och Arbetsförmedlingen. Projektet bedrivs i 12-veckorsperioder och innehållet varierar. Enligt uppgift lämnad i intervju har totalt ca 75 ungdomar genomgått projektet under de två år som det varit aktivt. Det uppges vid granskningstillfället i maj 2011 att projektet troligtvis kommer att upphöra sommaren 2011 samt att det har gått hyfsat bra för många ungdomar som varit med i projektet. Vid uppföljning har man konstaterat att en del ungdomar valt att utbilda sig efter att ha genomgått projektet och i några fall har projektets praktikplatser resulterat i anställning. Enligt intervjuerna finns det inget helhetsgrepp om ungdomsfrågorna i Eslövs kommun. Sekretessen uppges vara ett hinder för samarbete i olika former. Det erbjuds åtgärder och insatser till ungdomar i olika kommunala verksamheter och hos Arbetsförmedlingen. Det innebär att verksamheter och åtgärder emellanåt krockar med varandra. 5.2. Andra nämnder/förvaltningar Insatser till unga i åldern 16 20 år ges även hos förvaltningen Arbete och Försörjning samt från verksamhetsområden inom Barn- och familjenämnden samt Vård- och omsorgsnämnden. 5.2.1. Arbete och Försörjning Insatserna från Arbete och Försörjning handlar främst om försörjningsstöd, vilket ungdomar utan egen försörjning kan ansöka om från 18 års ålder. Det viktigaste målet för Arbete och Försörjning är att den enskilde ska bli självförsörjande genom eget arbete och olika insatser 10
ges för att hjälpa den enskilde att planera vägen dit. De ungdomar som söker försörjningsstöd har ofta en problembild med sig som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om psykiska problem eller missbruksproblem och då hänvisas de till psykiatriska öppenvården eller till förvaltningen Vård och Omsorg för att få hjälp och stöd. Förvaltningen Arbete och Försörjning träffar gymnasieskolans uppföljningsverksamhet 4 gånger årligen. Främst handlar mötet om att syv/intro informerar socialtjänsten om vilka ungdomar som inte finns i utbildning. Utöver dessa möten finns inget samarbete. Det finns en praktikenhet inom Arbete och Försörjning benämnd Gröna gruppen. Praktikenheten riktar sig till alla åldersgrupper men har enligt de mål som formulerats för mandatperioden 2011-2014 särskilt fokus på ungdomar mellan 18 och 25 år. Genom praktikenheten ges deltagarna möjlighet att arbetsträna, inom såväl kommunens verksamheter som statliga och privata verksamheter. Arbetsträningen följs upp av en anställd inom förvaltningen. Arbete och Försörjning samt Arbetsförmedlingen tar ut deltagare till projektet Ungdomsvägvisaren. Enligt intervjuerna kan resultat ses på ungdomar som hänvisats till projektet främst när det gäller utvecklingen av mjuka värden så som ökat självförtroende. 5.2.2. Vård och Omsorg samt Barn och Familj Inom förvaltningarna Vård och Omsorg samt Barn och Familj erbjuds sociala insatser. Det kan handla om råd och stöd eller behandlingsinsatser som exempelvis drogterapi. Vård och Omsorg svarar för ungdomar över 18 år och Barn och Familj för ungdomar under 18 år. Det finns ingen utvecklad samverkan mellan förvaltningarna och uppföljningsverksamheten. 5.3. Rådet för Hälsa och Trygghet I Eslövs kommun har fullmäktige tagit beslut om att inrätta ett råd med syftet att samverka för hälsa, tillgänglighet och trygghet. Rådet är ett forum för samverkan kring det som utgör grund för ett gott liv i Eslöv och hanterar frågor som tidigare låg under Folkhälsorådet, Brottsförebyggande rådet och Handikapprådet. Vid rådets möte 2011-04-23 diskuterades socioekonomi/preventionsarbetet och kostnaden för underlåtenhet. Bland annat har rådet informerat sig om att cirka 50 barn i en årskull kan riskera att hamna i utanförskap om de inte fångas upp. Kommunstyrelsens arbetsutskott avser att fatta beslut om att tillsätta en politisk styrgrupp för att få igång ett tvärsektoriellt preventivt samarbete för att arbeta med barn/ungdomar i riskgrupper. Rådet konstaterar att frånvaro av skolmisslyckande är den starkast skyddande faktorn mot riskbeteenden och ohälsa. 5.4. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen ger ungdomar prioritet och bedriver verksamhet som praktikförmedling, jobbcoachning och förberedande utbildning inom ramen för den s.k. ungdomsgarantin. 5.5. Bedömning Det kan konstateras att flera aktörer inom Eslövs kommun och inom Arbetsförmedlingen bedriver verksamhet som på olika sätt är riktad för att stötta ungdomar från 16 år och uppåt. Dock finns det inget utvecklat och fortlöpande samarbete mellan förvaltningarna och uppföljningsverksamheten. 11
Det är angeläget att de resurser som finns att tillgå inom kommunen börjar samverka för att optimalt ge ungdomarna stöd och hjälp så de kommer vidare till studier eller arbete. I dag ges stöd och hjälp i olika stuprör och ibland finns parallella insatser som exempelvis praktik och arbetsträning. Genom att insatserna till de unga ges i olika stuprör ökar risken påtagligt för att ungdomar faller mellan stolarna eller att de ger upp eftersom det blir rörigt och mycket att hålla reda på. Projektet Ungdomsvägvisaren arbetar till stora delar med samma målgrupp som kommunens uppföljningsansvar. Dock kan det konstateras att uppföljningsverksamheten inte finns delaktiga i projektarbetet utan driver sin verksamhet i ett parallellt spår vid sidan om. Vägarna för projektet och uppföljningsverksamheten korsas inte trots att det finns ungdomar som har tillhörighet i båda verksamheterna. Däremot har Ungdomsvägvisaren tät samverkan med Arbete och Försörjning samt Arbetsförmedlingen, vilka också borde vara viktiga kontakter för uppföljningsverksamheten. Rådet för Hälsa och Trygghet har belyst ett viktigt område när de konstaterat att frånvaro av skolmisslyckande är den starkast skyddande faktorn mot riskbeteenden och ohälsa. Det är också en viktig utgångspunkt för arbetet med kommunens uppföljningsansvar samt de insatser/åtgärder som ska bära ungdomarna till ett gott liv. Rådet måste bevaka att det kommer igång ett tvärsektoriellt preventivt samarbete med fokus på barn/unga. Förslagsvis bör en inventering genomföras av alla verksamheter som arbetar med ungdomar över 16 år i syfte att klargöra vad som görs och av vem. Därefter bör överväganden göras av hur samverkan kan utvecklas och stärkas för bättre sam- och helhetssyn på ungdomsfrågorna. 12
6. Slutsatser och rekommendationer Vår sammanfattande bedömning av det kommunala uppföljningsansvaret i Eslövs kommun är att det saknas styrning och uppföljning från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sida, liksom ett utvecklat samarbete mellan skolan och socialtjänsten när det gäller ungdomar som inte finns i studier eller arbete. Det kan också konstateras att det erbjuds olika insatser inom de kommunala verksamheterna men att det saknas ett helhetsgrepp om ungdomsfrågorna. Det betyder att ungdomar lätt kan falla mellan de olika stolarna. Uppföljningsverksamheten synes arbeta enligt Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens framtagna policy/rutinbeskrivning men intresset och gensvaret från ungdomarna är svalt. Det är mycket positivt att Rådet för Hälsa och Trygghet har uppmärksammat bristen på kommunövergripande helhetsgrepp om ungdomsfrågorna och efterfrågar ett tvärsektoriellt preventivt samarbete med fokus på barn och ungdomar. Ett sådant samarbete kan betyda att resurserna framöver effektivt samordnas för att på bästa sätt ge stöd och hjälp till ungdomar som riskerar utanförskap. Våra slutsatser beträffande revisionsfrågorna: Har mål och viljeinriktningar uttalats beträffande vad som ska uppnås för målgruppen? Utöver lagstiftningen finns inga politiskt antagna styrdokument för arbetet med uppföljningsansvaret. Varken mål eller viljeinriktningar har uttalats. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har arbetat fram en förvaltningsintern rutinbeskrivning/policy som anger hur arbetet ska bedrivas. Vilken nämnd har huvudansvaret för uppföljningen? Hur sker samverkan mellan socialtjänsten och skolan? Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för uppföljningsverksamheten. Samverkan mellan socialtjänsten och skolan sker huvudsakligen genom de möten som gymnasieskolans uppföljningsverksamhet har med förvaltningarna Arbete och Försörjning samt Vård och Omsorg 4 gånger om året. Vid mötet sker en rapportering av vilka ungdomar som är utan skolplacering eller har avbrutit pågående utbildningsprogram. Det kan konstateras att socialtjänsten på olika sätt arbetar med samma målgrupp som är aktuell inom uppföljningsansvaret. Däremot finns ingen utvecklad samverkan med uppföljningsverksamheten. Detta förklaras med sekretessen inom socialtjänstområdet, vilken inte medger information från socialtjänsten. Hur håller kommunen sig informerad om vilka ungdomar som ingår i uppföljningsansvaret? Hur kontaktas ungdomarna? Hur många är f n aktuella? Ansvarig tjänsteman för uppföljningsverksamheten sammanställer listor över aktuella ungdomar utifrån en databas i vilken information från antagningskansliet och folkbokföringen samkörs. Listorna uppdateras löpande. Kontakt tas minst en gång per termin, inledningsvis per brev och per telefon vid avsaknad av svar. Vid granskningstillfället, enligt lista sammanställd 2011-05-09, ingår 75 ungdomar i målgruppen. Det är dock oklart om alla dessa är aktuella för åtgärder eftersom det inte varit möjligt att nå samtliga. Många ungdomar har dessutom avböjt kontakt med uppföljningsverksamheten. 13
Vilka olika insatser och stödjande åtgärder kan erbjudas? Främst erbjuds de unga som omfattas av uppföljningsansvaret samtal om framtiden och vilka lösningar som kan hittas för att den enskilde ska komma i studier eller arbete. Uppföljningsverksamheten kan erbjuda praktikplats kombinerat med studier eller enbart praktikplats. Det kan också göras olika lösningar för att den enskilde ska klara sina studier eller bli motiverad att börja studera. Enligt de intervjuade har uppföljningsverksamheten främst fokus på insatser kopplat till utbildning. Det kan konstateras att många av ungdomarna som är utan skolplacering och arbete även har annan problematik som de behöver hjälp med. Hjälp och stöd kan finnas inom socialtjänstens olika områden men vilka insatser som erbjuds har inte klargjorts för uppföljningsverksamheten. Eftersom uppföljningen inte är informerad om vilka möjligheter som finns till råd, stöd och andra insatser blir det svårt att aktivt slussa ungdomarna vidare för rätt åtgärd. Noteras ska också att det finns möjlighet till praktikplatser och arbetsprövning för ungdomarna även i annan verksamhet förutom uppföljningsverksamheten. Exempelvis kan ungdomar arbetspröva i den Gröna gruppen inom Arbete och Försörjning. Projektet Ungdomsvägvisaren har sedan 2009 erbjudit ungdomar råd, stöd, personlig utveckling och möjlighet till praktikplatser. Helhets- och samsynen över vad som kan erbjudas ungdomarna från Eslövs kommuns olika verksamheter saknas och kan utvecklas för att ge ungdomarna optimalt stöd. Därmed blir det tydligt för ungdomarna vad som erbjuds i form av olika åtgärder och stöd. Hur följs de individuella insatserna upp? När det gäller uppföljningsansvaret finns inga krav på dokumentation förutom namn, adress, nuvarande och framtida sysselsättning samt om det är aktuellt med någon åtgärd. Uppföljningen sker huvudsakligen genom fortlöpande kontakt med den enskilde. Är den enskilde inte intresserad av kontakten finns ingen möjlighet till uppföljning. Vilka resultat kan ses med insatserna inom uppföljningsverksamheten? Det finns ingen uppföljning av vad som händer de ungdomar som varit föremål för åtgärder inom uppföljningsansvaret eller de ungdomar som avböjt kontakt. Därmed är det oklart vilken effekt uppföljningsansvaret har. De intervjuade kan berätta om ungdomar som gått vidare till folkhögskola, gymnasieskola och om de som fått arbete. Samtidigt påtalas det också att ungdomar kan utveckla en livsstil som innebär att de vandrar mellan olika projekt och insatser utan att det leder till studier eller arbete. Vilka krav finns på återrapportering av insatser och uppföljningsansvaret? Trots att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens interna rutinbeskrivning för uppföljningsansvaret anger att omfattningen av uppföljningsinsatserna och utfallet ska redovisas för nämnden efter varje termin har så inte gjorts under tiden december 2010 till och med juni 2011. Nämnden har inte heller efterfrågat en sådan redovisning. Det betyder att nämnden inte har förvissat sig om hur uppföljningsansvaret genomförs. Våra rekommendationer till förbättringsområden: 14
Eslövs kommun bör ta ett helhetsgrepp om ungdomsfrågorna och målgruppen ungdomar 16 år och uppåt som är i behov av insatser och stöd från samhället. Alla insatser och stödåtgärder till ungdomar bör samordnas så att dubbelarbete och stuprörstänkande undviks. Genom samordning blir det enklare för den unge att få en heltäckande bild av vad som erbjuds och risken minskar för att enskilda faller mellan stolarna. Kommunen bör överväga om det är möjligt att inrätta en ungdomscentral (jfr med familjecentral) där alla resurser till ungdomar samlas under samma tak. Det betyder att den unge går till samma ställe oavsett vilket behov som ska tillgodoses. Styrningen och uppföljningen över ungdomsfrågorna behöver stärkas och utvecklas och det gäller inte minst beträffande kommunens uppföljningsansvar. En analys bör göras av varför många ungdomar avstår från kontakt med uppföljningsverksamheten och de åtgärder som erbjuds samt vad som efterfrågas istället. Ett säkerställande måste göras av att de tankar som Rådet för Hälsa och Trygghet uttalat beträffande tvärsektoriellt och preventivt arbete för att stödja barn och ungdomar i riskgrupper kommer att genomföras. Eslöv den 24 augusti Iréne Dahl Ernst & Young Annika Marking Ernst & Young 15
Bilaga 1 Intervjuade personer i granskningen Lotta Zachrison, studie- och yrkesvägledare Ulf Sandgren, förvaltningschef Gymnasie- och Vuxenutbildning Thomas Ladö, projektledare Ungdomsvägvisaren Anita Nilsson, socialsekreterare Arbete och Försörjning Anna Öhlund, chef för förebyggande enheten Barn och Familj 16