Bilaga 1 SCHEMA FÖR LÄSÅRET 2005 / 2006 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET Uppdaterad: 2005-03-09 Sommaren 2005 Månad juni juli augusti Vecka Vecka 25 Vecka 26 Vecka 27 Vecka 28 Vecka 29 Vecka 30 Vecka 31 Vecka 32 Vecka 33 Datum Veckodag m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f Påbyggn.kurs Marin biologi 10 p / Kärlväxtfloristik med inventeringsmetodik 10p 20 21 22 23 24 27 28 29 30 01 04 05 06 07 08 11 12 13 14 15 18 19 20 21 22 25 26 27 28 29 01 02 03 04 05 08 09 10 11 12 15 16 17 18 19 Förslag Påbyggn.kurs Terr. Limn. faunistik 5p / Kärlväxtflor. 5 p Sammanställt av : Biologi B (dock.kurs) Från 13/6 Björn HT 2005 P E R I O D I P E R I O D I I Månad augusti september oktober november december januari Månad Vecka Vecka 31 Vecka 32 Vecka 33 Vecka 34 Vecka 35 Vecka 36 Vecka 37 Vecka 38 Vecka 39 Vecka 40 Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 Vecka 44 Vecka 45 Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 Vecka 49 Vecka 50 Vecka 51 Vecka 52 Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka Datum Datum Veckodag m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f Veckodag Orient.kurs. Ekologi/Etologi/Miljötoxikologi Miljötoxikologi, fortsättning Orient.kurs. Bi45p 04/05 (48) Faunistik Floristik Bi45p 04/05 (48) Bi45p 05/06 (48) Intro Molekylär cellbiologi Genetik & evolution Växtfysiologi Djurens mångfald & fylogeni Immunologi Zoofysiologi Bi45p 05/06 (48) Bi40p 05/06 (48) LHS In Floristik Faunistik P Ekologi Etolog i Zoofysiologi Växtfysiologi forts. Bi40p 05/06 (48) LHS Biolli H04 (36) Faunistik Inv.metodik Organismernas mångfald Tjärnö Organismernas mångfald (forts.) Uppsats Biolli H04 (36) Molbiolli H04 (48) Prokaryot CMB Molekylär cellbiologi DNA-sem Statistik Genetik Uppsats forts. genetik Molbiolli H04 (48) + Nutr.li (Σ72) Prokaryot CMB Molekylär cellbiologi DNA-sem Statistik Genetik forts. genetik + Nutr.li (S72) BioGeo03 (36) Marin Ekologi tom 3/9, inkl. helger (Landskapsanalys) BioGeo03 (36) BioGeo04 (36) Fr. 18/7 Floristik Organismernas mångfald (botanik & zoologi) Moss- och lavfloristik Organismbiologi (botanik) Org.Bio.Zool BioGeo04 (36) BioGeo05 (36) Introduktion IntroTovetorp forts. (Naturlandskapets utveckling) BioGeo05 (36) NMM (LHS) Tovetorp Tov NMM (LHS) Påbyggnadskurser Akv. ekologi/cellbiologi/ekologi/ekotoxikologi/farmakologi/genetik/immunologi/praktik i biol 5/10p/Pres. NV/Växter i milj. Tj./Zoomorf. Imm.* ½/Etol/Evol./Fys./Land.Ekol./Mar.milj.över./Mibi/Miljöv/Molbi-msyst/Prak.biol.5/10p/Pres./NV forts/trop.v.vård.dist.5p/zoosys. Påbyggnadskurser Miljö & hållb. föret. Miljö & hållbart företagande 20 p (uppsats) Miljö och hållbart företagande, fortsättning Miljö & hållb. föret. Naturresursf.Inst.Glob. Tvärvetenskapsteori Naturresursförvaltning & ekosystemresiliens Ekosystembaserad förvaltning:.. Internationella institutioner Naturresursf.Inst.Glob. Miljö/hälsosk. Mikrobiol. Miljö/hälsosk. 01 02 03 04 05 08 09 10 11 12 15 16 17 18 19 22 23 24 25 26 29 30 31 01 02 05 06 07 08 09 12 13 14 15 16 19 20 21 22 23 26 27 28 29 30 03 04 05 06 07 10 11 12 13 14 17 18 19 20 21 24 25 26 27 28 31 01 02 03 04 07 08 09 10 11 14 15 16 17 18 21 22 23 24 25 28 29 30 01 02 05 06 07 08 09 12 13 14 15 16 19 20 21 22 23 26 27 28 29 30 02 03 04 05 06 09 10 11 12 13 16 17 18 19 20 = partnerområdesdag för lärare Information om påbyggnadskurser BÄR-EM Arbetsmarknadsdag och examensarbeten (eftermiddag) *Tilläm. immunologi går 31/10-30/11 (eftermiddag) VT 2006 P E R I O D I I I P E R I O D IV Månad januari februari mars april maj juni Månad Vecka Vecka 4 Vecka 5 Vecka 6 Vecka 7 Vecka 8 Vecka 9 Vecka 10 Vecka 11 Vecka 12 Vecka 13 Vecka 14 Vecka 15 Vecka 16 Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 Vecka 21 Vecka 22 Vecka 23 Vecka 24 Vecka 25 Vecka Datum Datum Veckodag m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f Veckodag Orient.kurs. Evolutionsbiologi Orient.kurs. Bi45p 05/06 (48) Zoofysiologi, forts. Mikrobiologi Växternas mångfald & fylogeni Ekologi Etologi Floristik Bi45p 05/06 (48) Bi40p 05/06 (48) LHS Cell- och mol.bio. (inkl. genetik) Mikrobiologi Evolution & mångfald Bi40p 05/06 (48) LHS Bili H04 (36) Organismbiologi (botanik) Organismbiologi (zoologi) Ekologi forts. ekologi Bili H04 (36) Bili H05 (48) Prokaryot CMB Molekylär cellbiologi DNA-sem Statistik Genetik Floristik tom 30/6 Bili H05 (48) Molbili H04 (48) Organismernas mångfald och fylogeni Organismbiologi (botanik) Organismbiologi (zoologi) Uppsats Org.bio (forts) Ekologi Molbili H04 (48) BioGeo 03 (36) (Miljövård I) (Miljövård II) (Svenska landsskap) Ekologi: miljöprob. i brackv. Ekologi (terrester) BioGeo 03 (36) BioGeo 04 (36) Organismbiologi, zoologi (forts) Evolution & bevarandebiologi Ekologi & etologi (Marklära & geomorfologi) BioGeo 04 (36) BioGeo 05 (36) Cell- och molekylärbiologi (Geomorfologi och ekologisk geografi) Faunistik BioGeo 05 (36) Nat, män, miljö 10p Tov Nat, män, miljö 10p Påbyggn. Kurs. B.Stat./Etol/Ev.bev.ek/Hu.et.(kväll)/Molbi-gen./Neu.Bio./Prak. 5/10 p/sam-miljök/trop.v.vård/växtfys Ekotox/Fisk-Biol./Immunologi/Molekyl.gen./Naturres.& samhälle/pop.genetik/praktik 5/10 p/utveck.biol./växtsyst Påbyggn. Kurs. Toxikologi 20p Cellulär toxikologi Genetisk toxikologi Genomisk instabilitet Experimentell strålningsbiologi Toxikologi 20p 23 24 25 26 27 30 31 01 02 03 06 07 08 09 10 13 14 15 16 17 20 21 22 23 24 27 28 01 02 03 06 07 08 09 10 13 14 15 16 17 20 21 22 23 24 27 28 29 30 31 03 04 05 06 07 10 11 12 13 14 17 18 19 20 21 24 25 26 27 28 01 02 03 04 05 08 09 10 11 12 15 16 17 18 19 22 23 24 25 26 29 30 31 01 02 05 06 07 08 09 12 13 14 15 16 19 20 21 22 23 Miljö & hållb. föret. Miljö & hållbart företagande 20p (teori) forts. Miljö & hållb. föret. Naturresursf.Inst.Glob. Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering (uppsats 20p) Naturresursf.Inst.Glob. Information om påbyggnadskurser BÄR-EM = partnerområdesdag för lärare och examensarbeten (eftermiddag) Examensfest (kväll) PÅSK Kristi. Himm oversikt.xls
Bilaga 2
Bilaga 3a 2005-03-16 Till dem som läst tidigare versioner av självvärderingen Den version som nu skickas ut till IS skiljer sig en hel del från den version som gick ut på remiss till studierektorerna m fl den 11 mars. Jag har fått många bra synpunkter från dem som läst remissversionen och det fanns också avsnitt som jag själv inte var nöjd med. Det har faktiskt blivit ändringar på i stort sett varje sida och jag har inte kunnat markera dem alla i texten. Eftersom jag knappast kan begära att ni ska läsa alltsammans en gång till, vill jag tala om att de viktigaste ändringarna och tilläggen finns under följande rubriker: Förutsättningar/Lärare Förutsättningar/Jämställdhet och mångfald Process/Undervisningsformer Resultat/Måluppfyllelse (helt omstuvat och en del nyskrivet) Sammanfattning/Förändringsarbete (helt nyskrivet) I övrigt är det mest smärre justeringar. Hälsningar Margareta Ohné
Bilaga 3b Förslag till självvärdering av grundutbildningen (version 17 mars) Förutsättningar Organisation Ända sedan biologi infördes som undervisningsämne vid Stockholms universitet (SU) 1970 har det funnits en särskild institution som ansvarat för grundutbildningen och ett antal andra institutioner som ansvarat för forskning och forskarutbildning. Denna ovanliga organisationsmodell har sin grund i det stora behovet av pedagogisk och administrativ samordning inom grundutbildningen. Redan från början var blockämnet biologi ett stort undervisningsämne, eftersom det bildades genom en sammanslagning av de tidigare undervisningsämnena botanik, genetik, mikrobiologi och zoologi. Biologiska övningslaboratoriet (BÖL), som alltså bildades 1970 för att sköta samordningen, var från början tänkt som en tillfällig organisation som skulle avvecklas när utbildningen kommit igång. Under de 35 år som förflutit sedan dess, har dock biologin genomgått en oerhörd expansion. Nya stora forskningsområden har tillkommit, framför allt inom ekologi/naturresurshushållning och inom de molekylära livsvetenskaperna. Förändringar på arbetsmarknaden har också skapat nya utbildningsbehov, liksom en ökad medverkan i lärarutbildningen. Vårt svar på denna utveckling har varit en expanderande och alltmer diversifierad utbildning. Behovet av en särskild organisation för pedagogisk och administrativ samordning har därför bara ökat med åren och det blev aldrig aktuellt att avveckla BÖL. Institutionen permanentades 1973 och 1990 bytte den namn till Institutionen för biologisk grundutbildning (BIG). BIG är en av sju institutioner inom Naturvetenskapliga fakultetens biologiska sektion och ansvarar för all grundutbildning i biologi, från orienteringskurser till examensarbete. De institutioner som ansvarar för forskning och forskarutbildning i biologi är följande: Botaniska institutionen, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Institutionen för systemekologi, Wenner-Grens institut samt Zoologiska institutionen. Alla doktorander, lektorer och professorer som medverkar i grundutbildningen är anställda på forskningsinstitutionerna. De lektorat som från början var knutna till BÖL överfördes redan 1983 till forskningsinstitutionerna. BIG:s anställda är huvudsakligen administrativ och teknisk personal och omfattar 14 personer på motsvarande tio heltidstjänster. På BIG:s kansli finns den administrativa personalen, inklusive en studierektor på 80 %, och en heltids studievägledare. Den tekniska personalen ger service i anslutning till kurslaboratorierna och fältverksamheten. BIG leds av en prefekt och en institutionsstyrelse. Prefekten är lärare på en av forskningsinstitutionerna och har prefektskapet som ett halvtidsuppdrag inom sin lärartjänst. BIG:s styrelse består av fyra lärare, en forskarstuderande, två studenter från grundutbildningen och en representant för BIG:s personal. En av de viktigaste
2 uppgifterna för BIG-styrelsen är att fastställa budget för grundutbildningen i biologi. Alla medel för grundutbildningen tilldelas BIG och omfattar år 2005 ca 43 miljoner kr. Av dessa fördelas 60 % av BIG-styrelsen till forskningsinstitutionerna för ett specificerat undervisningsuppdrag medan 40 % går till gemensamma avsättningar (personal, lokaler, utrustning mm). Lokalkostnaderna utgör så mycket som 65 % av de gemensamma avsättningarna och således 25 % av de totala kostnaderna för grundutbildningen. Styrelsen beslutar vidare om kursutbud, läsårsschema och kurslitteratur, lämnar förslag till utbildningsplaner och kursplaner samt har ansvar för uppföljning och utvärdering. Förutom BIG:s gemensamma studierektor finns totalt femton studierektorer på forskningsinstitutionerna. BIG:s prefekt har regelbundna möten med alla studierektorerna. Ansvarsfördelningen mellan BIG och forskningsinstitutionernas studierektorer och kursledare beskrivs i en kortfattad lärarhandbok som revideras inför varje läsår. Ett viktigt komplement till BIG-styrelsen är Biologikollegiet. I kollegiet ingår studierektorerna och BIG-styrelsens ledamöter samt ytterligare ett tjugotal lärare och ytterligare fem studenter. Kollegiet är rådgivande åt styrelsen och alla viktigare frågor, som t ex förslag till nya kurser och principer för budgetarbetet, diskuteras i kollegiet innan beslut fattas i styrelsen. På fakultetsnivå bereds grundutbildningsärenden (som t ex kursplaner och fördelning av utbildningsuppdraget) av en grundutbildningsberedning där biologiska sektionen har två ledamöter. Fakultetsnämnden har delegerat vissa uppgifter, som t ex tillgodoräknande av kurser i examen, till en särskild lärare i varje huvudämne ( huvudämnesansvarig lärare ). BIG har ett gott samarbete med fakulteten (framför allt vad gäller informations- och rekryteringsarbete) och med Studentbyrån inom förvaltningen (vad gäller antagning, examensärenden och studenter med funktionshinder). Konstruktionen med en särskild grundutbildningsinstitution är inte okontroversiell. BÖL/BIG har ifrågasatts vid åtskilliga tillfällen och det har lett till nyttiga diskussioner om samordningsvinster och makt- och medelsfördelning. BIG måste ju vara en rationell organisation som sparar tid och pengar, samtidigt som BIG kan erbjuda ett forum för gemensamma diskussioner och åtgärder som förbättrar utbildningens kvalitet. De stora kontaktytor som utvecklats genom åren mellan BIG och forskningsinstitutionerna ger goda förutsättningar för att dessa mål skall uppfyllas. Utbildningen I Stockholm erbjuder vi fler biologiutbildningar än vid något annat lärosäte i landet: tre linjer och två fristående kurser (baskurser). Unikt för Stockholm är också att vi sedan 1975 erbjuder en biologiutbildning som bygger på samhällsvetenskaplig kompetens från gymnasiet.
3 De stora skillnaderna mellan våra olika utbildningar ligger i förkunskapskraven, stödämnena samt omfattningen och inriktningen på de obligatoriska biologikurserna. Biologlinjen bygger på BiB, KeB, FyB och MaD och har ett basblock om 20 p kemi och 60 p biologi. Biogeolinjen bygger på NkB och MaC och har ett basblock om 60 p geovetenskap och 60 p biologi med inriktning mot ekologi och naturvård. Baskursen Biologi 45 p bygger på BiB, KeB och MaC medan baskursen Biologi 40 p har samma förkunskapskrav som biogeolinjen. Båda baskurserna ingår också i olika lärarutbildningsprogram; på Biologi 40 p är studenter inom lärarutbildningen i majoritet. Biologi 45 p ingår också i den nya miljövetenskapliga linjen vid SU. Trots skillnaderna mellan de olika utbildningarna, kan alla leda fram till en kandidateller magisterexamen i huvudämnet biologi. Examenskraven är att studenten fått grundläggande kunskaper inom hela biologin och att tillräckligt djup uppnåtts inom något av biologins delämnen. Biogeolinjen kan dessutom leda till examen i huvudämnet geovetenskap eller till kandidat/magisterexamen på biogeolinjen. Molekylärbiologlinjen har samma förkunskapskrav som biologlinjen men basblocket innehåller 40 p kemi och 40 p biologi. Linjen leder till examen i huvudämnet molekylärbiologi. Efter de obligatoriska grundkurserna i respektive basblock/baskurs kan studenten fördjupa sina kunskaper genom att läsa påbyggnadskurser i biologi. BIG erbjuder detta läsår ett fyrtiotal olika påbyggnadskurser, de flesta på 10 p. Linjerna har också ett stort utrymme för helt valfria kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, oftast på 20 p. BIG ansvarar också för två magisterprogram om 40 p: Miljö och hållbart företagande 40 p (tidigare benämnt Miljöledning och miljörevision) samt Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering 40 p. Båda magisterprogrammen innehåller 20 p examensarbete och leder till magisterexamen med ämnesbredd. Miljö och hållbart företagande behandlades ingående i Högskoleverkets utvärdering av miljöutbildningar 2003. Programmet har därefter reviderats. BIG ger slutligen fyra orienteringskurser om 5 p samt behörighetsgivande utbildning som naturvetenskapligt basår och Biologi B. Dessa kurser tas inte upp i självvärderingen. Mer eller mindre detaljerade utbildningsmål finns i varje kursplan. Samtliga kursplaner är tillgängliga på BIG:s webbplats. I övrigt styrs utbildningen av planer och policybeslut från universitetsstyrelsen, fakultetsnämnden och BIG-styrelsen. BIG har en omfattande egen antagning. All antagning till examensarbeten, magisterkurser, praktik och internationellt utbyte samt del av antagningen till påbyggnadskurserna görs av BIG. Resten av antagningen till påbyggnadskurserna görs av universitetets antagningsenhet medan antagningen till linjerna görs av VHS. Antagning på institutionsnivå ger stora effektivitetsvinster och på köpet bättre kunskap
4 om studenterna, särskilt där skriftliga motiveringar och intervjuer används som urvalskriterium. Utbildningen har samma stora bredd som sektionens forskning och det finns inget behov av profilering. Däremot har vi utbildningar som är unika i landet: biogeolinjen, de två magisterprogrammen samt uppskattningsvis en femtedel av påbyggnadskurserna. Vårt stora utbildningsutbud har både fördelar och nackdelar. Den viktigaste fördelen är att vi kan tillgodose arbetsmarknadens behov av biologer med olika kompetens. Nackdelen är att det blir dyrt och svåradministrerat med alltför stor diversifiering av kursutbudet. I samband med Bologna-arbetet diskuterar vi nu intensivt om och i så fall hur vi ska minska antalet utbildningsvägar. Ekonomi Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna har inget dramatiskt hänt just under de senaste tre åren. Urholkningen av medlen pga otillräcklig kompensation för pris- och löneökningar har fortsatt som tidigare. De dramatiska förändringarna ses först i ett längre tidsperspektiv men då är konsekvenserna desto allvarligare. En ofinansierad löneökning om 3 % innebär för biologiutbildningens del en kostnadsökning på över en halv miljon kronor, en kostnad som motsvarar ett helt lektorat! Sett i ett längre tidsperspektiv blir situationen alarmerande. I mitten av 90-talet avsattes ca 12 miljoner kr som lärarresurser i BIGs budget. År 2005 avsattes ca 14,5 miljoner kr för samma ändamål. Om vi hade fått full kompensation både för löneökningarna och för det ökade utbildningsåtagandet under de senaste tio åren, borde vi i stället ha avsatt över 20 miljoner kr. Bristen är alltså minst 6 miljoner kr. Det har varit märkvärdigt tyst kring denna dystra utveckling, antagligen beroende på att vi inte har behövt göra några avskedanden. Det som hänt är i stället att vi inte har utlyst nya tjänster när utbildningen expanderat; i vissa fall har vi inte ens kunnat ersätta de lärare som gått i pension. Man kan uttrycka det så att hela den expansion som har skett inom grundutbildningen, har gjorts inom befintliga ramar. Den uteblivna kompensationen under tioårsperioden motsvarar tjugo lektorer med halvtids undervisning. Lärarna har fått en väsentligt försämrad arbetssituation medan studenterna drabbats av minskad mängd schemalagd undervisning, större undervisningsgrupper mm. Detta diskuteras ytterligare i senare avsnitt. Förhållandet torde vara välbekant för Högskoleverket. BIG har tidigare medverkat i två undersökningar som dokumenterat situationen (dels en studie av Per-Göran Tapper på uppdrag av HSV 1999, dels arbetsrapporten Är grundutbildningens kvalitet i farozonen? från 2000). Samtidigt måste det sägas att vi trots allt inte har låtit resursminskningarna slå igenom fullt ut. Lärarna, som är mycket lojala mot verksamheten och känner ansvar för studenterna, drar sig i det längsta för att skära bort väsentliga undervisningsmoment. Påbyggnadskurserna innehåller fortfarande mycket undervisning i små grupper och
5 avancerade laborationer. Examensarbetet är en riktig forskningsuppgift med omfattande individuell handledning. Detta skulle inte vara möjligt utan en hängiven lärarkår och en betydande subventionering av grundutbildningen med fakultetsmedel och externa medel. Studenter Den typiska linjestudenten är en 23-årig kvinna utan barn, uppvuxen i ett akademikerhem, ofta med åtminstone en termins tidigare akademiska studier bakom sig. Medianåldern är något högre på fristående kurser än på linjerna. En fjärdedel av studenterna har skaffat sig sin särskilda behörighet genom studier på Komvux. Våra studenter rekryteras huvudsakligen regionalt. Söktrycket till nybörjarplatserna har sjunkit påtagligt de senaste fem-tio åren. Under samma period har biologiutbildningar byggts upp vid andra lärosäten i regionen (Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Högskolan på Gotland). Dessutom har det tillkommit andra konkurrerande utbildningar som bygger på naturvetenskaplig gymnasiekompetens. Det innebär att vi nu nätt och jämnt fyller nybörjarplatserna. På biogeolinjen har vi minskat antalet platser från 48 till 36. Framväxten av nya biologiutbildningar i regionen har alltså ökat konkurrensen om nybörjarna, men också breddat rekryteringsunderlaget till påbyggnadskurser och examensarbeten. För närvarande kommer 25-30 % av studenterna på våra påbyggnadskurser från andra lärosäten. Utan detta tillskott skulle vi inte ha kunnat uppfylla vårt utbildningsåtagande. Vi arbetar naturligtvis för att öka rekryteringen. Både fakulteten och biologiska sektionen stödjer stora satsningar på information och rekrytering i form av annonser, broschyrer, öppet hus, skolbesök mm. Insatserna från olika ämnen samordnas så långt möjligt inom fakulteten. BIG satsar också egna resurser på skriftligt informationsmaterial och en välutvecklad webbplats, liksom på att kansliet och studievägledningen skall ha hög tillgänglighet för presumtiva studenter. Lärare Praktiskt taget alla lärare som medverkar i grundutbildningen är också aktiva forskare. Av de ca 85 professor och lektorer som deltar i undervisningen ägnar sig mer än 95 % också åt forskning (tabell 1, räknat på heltidsanställda disputerade lärare med minst 5 % undervisning). Doktorander används framför allt som handledare på lab och i fält men i viss utsträckning också som föreläsare när de kommit till slutet av sin forskarutbildning. Inom sektionen finns en och en halv adjunktstjänst. Heltidstjänsten är BIG:s studievägledartjänst. Halvtidstjänsten är också knuten till BIG och inrättad för undervisning på basåret; tjänsten innehas f n av en lektorskompetent lärare.
6 Formell högskolepedagogisk utbildning är inte så vanlig bland de äldre lärarna men ökar successivt eftersom nya regler ställer krav på genomgången adekvat pedagogisk utbildning för anställning som lektor eller professor vid Stockholms universitet. Lärarnas arbetssituation har, som framhållits tidigare, försämrats rejält under de senaste tio-femton åren. Varje lärare medverkar i dag på fler kurser än tidigare och möter många fler studenter. Undervisningsinsatserna sprids ut mer under läsåret, arbetstiden splittras och för många blir det allt svårare att få sammanhängande tid för forskning. Eftersom servicepersonal i stor utsträckning har rationaliserats bort, måste lärarna ägna mer tid åt sådana uppgifter som utskrifter, kopiering och lokalplanering. Tiden för pedagogiskt utvecklingsarbete och för att följa ämnets utveckling utanför det egna forskningsområdet har krympt till nästan ingenting. Arbetssituationen har också försämrats för undervisande doktorander. Samtidigt som de upplever ökad press i forskningsarbetet, har deras undervisningsgrupper på lab och i fält blivit större. De har också drabbats av att servicepersonalen försvunnit och måste nu ägna mer tid åt förberedelsearbete. Jämställdhet och mångfald Vi har haft en majoritet av kvinnliga studenter i ganska många år. Detta kan inte gärna bero på hur vi gör urvalet, i alla fall inte nu när i stort sett alla sökande kommer in på utbildningen, utan det måste återspegla de sökandes egna val. Vi har ingen bra förklaring till varför utbildningen lockar fler kvinnliga än manliga studenter, men konstaterar att situationen inte är unik för SU. Rekryteringsinsatserna utformas så att de skall appellera lika mycket till båda könen. Av de undervisande lektorerna och professorerna är 65 % män och 35 % kvinnor (tabell 1). Samma könsfördelning finns bland handledarna för examensarbeten (både interna och externa). Av de sexton studierektorerna är åtta kvinnor och åtta män. Att lägga genusaspekter på stoffet i biologi och molekylärbiologi är inte relevant, men vi anser att det är viktigt att undervisningen ger förebilder för båda könen och att alla studenter ges lika möjligheter till en karriär inom och utanför universitetet. Vad gäller enskilda studenters sociala och etniska bakgrund, är det normalt inget som lärarna känner till. Vi tror dock att det finns en relativt stor grupp studenter med invandrarbakgrund, framför allt på molekylärbiologlinjen. BIG försöker i sitt regelverk ta hänsyn till att studenter har olika social situation. Exempelvis finns det regler om att scheman och information om fältvistelser skall komma i god tid; detta är särskilt viktigt för studenter med barn. Under vistelser i fält kan det också bli nödvändigt att ta hänsyn till studenter med särskilda behov. Vi har aldrig sett några tecken på att studenter från icke-akademiska hem eller med invandrarbakgrund diskrimineras. Infrastruktur
7 Så gott som all undervisning sker i BIG:s egna lokaler. Dessa ligger i norra Frescati och är fördelade på Biologihuset (del av Arrheniuslaboratorierna), Frescati backe och Botaniska institutionen. Lokalerna omfattar ett kansli med studentexpedition, ett antal större föreläsningssalar och mindre seminarierum/grupprum, datorsalar samt kurslaboratorier och servicelab. Lokalerna är ändamålsenliga men börjar bli nedslitna. Ett problem är att de inte är planerade för så stora undervisningsgrupper som vi har numera. När husen byggdes hade man inte heller planerat in några utrymmen för studenter utan vi har försökt skapa sådana utrymmen i samband med ombyggnader. Det är dock fortfarande brist på läsplatser och trivsamma uppehållsutrymmen för studenter. På senare tid har vi pga säkerhetsproblem varit tvungna att hålla låst i byggnaderna på ett sätt som försvårar studenternas tillgång till bibliotek och datorsalar och nästan omöjliggör spontana möten mellan studenter och forskare. Vi hoppas kunna förbättra situationen genom att införa ett system med passerkort för studenterna. Universitetsbiblioteket (SUB) har filialer både i Biologihuset och på Botan. BIG har 70 stationära studentdatorer samt en handfull bärbara datorer för fältbruk. Datorerna förnyas kontinuerligt. Alla datorer i datasalarna är uppkopplade mot SUB och ger tillgång till SUB:s elektroniska böcker och tidskrifter. Bibliotekskunskap och informationssökning är obligatoriska moment i introduktionen till både linjerna och baskurserna. Vad gäller laboratorieutrustning, är situationen mer oroande. De senaste större nyanskaffningarna gjordes 1998 och sedan dess har endast mindre inköp gjorts. Utrustningen kan alltså inte längre förnyas i den takt som den förslits och servicekostnaderna stiger. Dessutom är utrustningen omodern i jämförelse med den utrustning som möter studenterna i arbetslivet. På sikt är situationen ohållbar. Ytterligare ett problem är att skötseln av växthusen och den zoologiska studiesamlingen kräver särskilt utbildad personal som vi i längden inte kommer att ha råd med. Fältundervisning på grundnivå bedrivs i första hand på Zoologiska institutionens forskningsstation Tovetorp, som successivt byggts ut för grundutbildningen. Idag finns förläggning för 48 studenter och moderna undervisningslokaler på stationen. Fältundervisning bedrivs också på Tjärnö marinbiologiska laboratorium (som SU äger tillsammans med Göteborgs universitet), på Askölaboratoriet i Trosa skärgård samt i mindre utsträckning på Tullbotorp i Sörmland. Process Forskningsanknytning och kritiskt tänkande Forskningsanknytning. Att lärarna är disputerade och själva bedriver forskning borgar för en god forskningsanknytning. Nya forskningsrön tas upp så att kursernas innehåll alltid är aktuellt. Dessutom får studenterna redan på grundkurser en
8 orientering om vilken forskning som bedrivs på institutionerna. I introduktionen till biologlinjen och molekylärbiologlinjen ingår undervisning om vetenskapsteori. På påbyggnadsnivå får forskningsanknytningen en djupare innebörd genom att studenterna då börjar få inblick i själva forskningsprocessen. På många kurser ingår projektarbeten som har anknytning till institutionernas forskning och resultaten är lika intressanta för forskarna som för studenterna. I vissa fall utförs dessa projekt dessutom i forskningsinstitutionernas lokaler och med dessas utrustning. Andra aspekter av forskningsanknytningen är att studenterna på vissa kurser skriver fingerade forskningsansökningar eller på annat sätt arbetar med experimentplanering. Examensarbetet är helt och hållet en forskningsuppgift byggd på en vetenskaplig frågeställning och i regel upplagd som experimentella studier. Rena litteraturgenomgångar accepteras inte som examensarbeten, inte heller utredningar eller inventeringar. Alla assistenter som handleder studenterna i fält och på lab är själva aktiva forskarstuderande. De kan därmed ge studenterna en god inblick i vad det innebär att doktorera och eftersom de har så mycket kontakt med studenterna har de stor betydelse för rekryteringen av nya doktorander. Kritiskt tänkande. Vi försöker genomgående förmedla en syn på kunskap som något föränderligt och dynamiskt, något som kan och bör ifrågasättas - en kunskapssyn som visserligen inte tilltalar alla studenter men som är en omistlig del av en akademisk utbildning. Ett led i detta är att problematisera stoffet och att stimulera studenterna att tänka självständigt. Av naturliga skäl får sådana inslag större utrymme på påbyggnadskurser än på grundkurser. På samtliga påbyggnadskurser förekommer gruppdiskussioner, redovisningar eller seminarier där studenterna diskuterar vetenskapliga frågor med aktiva forskare. Att låta studenter opponera på varandras redovisningar är också en effektiv metod att träna kritiskt tänkande. På grundkurser tränas det självständiga tänkandet i projekt under fältkurserna och genom reflektioner över laborationsresultaten. Utbildningens uppläggning Linjerna inleds med en hel veckas introduktion medan de båda baskurserna har introduktionsmoment om 1-3 dagar. På biologlinjen och molekylärbiologlinjen ingår introduktionsveckan i tvåpoängskursen Vår plats i universum ; resten av denna kurs är utspridd över första terminen och består av föreläsningar som ska ge studenterna ett övergripande naturvetenskapligt perspektiv på utbildningen. Alla introduktionsmomenten är poänggivande och mycket uppskattade av studenterna som känner sig väl omhändertagna och får en solid grund för de kommande studierna. Biologlinjen och molekylärbiologlinjen inleds med kemi. De efterföljande biologistudierna återspeglar de biologiska organisationsnivåerna på så sätt att de inleds med cellbiologi och avslutas med ekologi. Studenterna, som ser en röd tråd
9 genom hela basblocket, är mycket positiva till uppläggningen. Samtidigt är den inledande kemin en stötesten för många studenter. Kemi är ett svårt ämne, det kommer först i utbildningen och motivationen kanske sviktar. Därför pågår nu ett projekt med syfte att förbättra samordningen mellan kemi- och biologistudierna. Dels behöver innehållet ses över i både kemikurser och vissa biologikurser så att man undviker överlappningar, dels behöver innehållet i kemin vinklas mera så att dess relevans för biologistudierna framgår bättre. I samband med en översyn av linjerna i slutet av 1990-talet gjorde vi en radikal förändring av basblockets indelning i kurser. Tidigare hade de 60 poängen biologi på biologlinjens basblock varit indelade i fjorton kurser om 2-5 poäng. Efter översynen hade vi bara fem kurser om 7-20 poäng. Avsikten var att integrera olika ämnen och motverka fragmentering av stoffet genom att ha prov på större avsnitt. Studenterna var dock inte så nöjda med förändringen. De har svårare att se fördelarna med integrering och vill kunna tentera av stoffet i mindre portioner. Baskurserna är upplagda på det sättet och studenterna där är också mer nöjda. Av olika skäl har de längsta kurserna på linjerna nu delats upp igen, men vi har fortfarande längre kurser på linjerna än på baskurserna. Tyvärr minskar genomströmningen en hel del när man tenterar större kursavsnitt. I arbetet med Bolognaprocessen måste vi diskutera om de längre kurserna ger sådana kvalitetsvinster att det uppväger den lägre genomströmningen. Ämnesintegreringen är ännu mer framträdande på biogeolinjen, som är uppbyggd av lika delar biologi och geovetenskap. Under linjens två första år är det mest en fråga om att kurser från de två ämnena varvas, men under senare delen av linjen sker en verklig integrering, särskilt under fältmomenten, där lärare från de två ämnena undervisar tillsammans. Antalet påbyggnadskurser i biologi är, som tidigare nämnts, mycket stort. Samtliga kurser utom en bygger direkt på grundkurserna, dvs vi har inga påbyggnadskurser som bygger på andra påbyggnadskurser. Fördelen med det systemet är att studenterna har maximal valfrihet direkt efter basblocket. Nackdelarna är att det är oundvikligt med vissa överlappningar, att studentgrupperna blir mycket heterogena vad gäller förkunskaper och att det inte blir någon progression i påbyggnadsnivån. Bolognasystemet kommer att medföra stora förändringar i detta avseende. Vi har bara en distanskurs, nämligen den helt nya påbyggnadskursen Tropisk vattenvård 5 p. Det finns ett visst intresse hos några lärare att skapa fler nätbaserade distanskurser men det förutsätter att vi bestämmer oss för en gemensam kursplattform. Undervisningsmetoder och examinationsformer Undervisningsformer. På grundkurserna är föreläsningar, gruppundervisning, laborationer och fältstudier de vanligaste undervisningsformerna. Föreläsningarna hålls i regel i grupper om 36-72 studenter och även om grupperna har blivit större under senare år, är de fortfarande små jämfört med många andra ämnen. Det innebär
10 att det finns goda möjligheter för studenterna att ställa frågor och diskutera med lärarna under och efter föreläsningarna. På påbyggnadskurserna är undervisningsformerna mycket mer varierade och studentaktiviteten högre än på grundkurserna. Föreläsningar, laborationer och fältarbeten kompletteras med seminarier, fallstudier, projektarbeten, beteendestudier mm. Tabell 3 visar hur många timmar schemalagd lärarledd undervisning en student får per vecka. Siffrorna är medelvärden baserade på ett urval kurser inom olika delämnen och bör tolkas med stor försiktighet. För det första är många undervisningsformer svåra att klassificera i de givna kategorierna. Hur skall man t ex klassificera projektarbeten, studiebesök, datorlaborationer, videofilmstudier, praktikarbeten och duggor? Hur intensiv skall lärarinsatsen vara för att betecknas som lärarledd? För det andra visar tabellen värden för en fiktiv medelkurs, men många kurser ser inte ut som medelkursen. Det gäller särskilt påbyggnadskurserna, som varierar från helt teoretiska kurser (Tillämpad immunologi 5 p) till kurser som till hälften utgörs av projektarbeten (Naturresurser och samhälle 10 p) och kurser som nästan helt bedrivs som fältarbeten (Floristik med inventeringsmetodik 10 p). Tabellen ger alltså ingen realistisk uppfattning om hur enskilda kurser är upplagda. Tabellen visar inte heller i vilken omfattning vi har organiserade självstudier, dvs uppgifter som studenterna arbetar med på egen hand eller i grupp. Ur pedagogisk synpunkt är det ju synnerligen intressant vad studenterna sysslar med under den studietid som inte är lärarledd. Det man ändå kan utläsa ur tabellen är att mer än halva den lärarledda undervisningen utgörs av laborationer och fältarbeten. Tabellen visar också att det i genomsnitt är färre föreläsningar och mer gruppdiskussioner och seminarier på påbyggnadskurserna än på grundkurserna. Det framgår inte av tabellen hur stor del av de praktiska inslagen som är fältstudier och hur stor del som är laborationer (det är ju meningslöst att redovisa det som ett medelvärde av samtliga kurser). Enligt vår egen bedömning har vi totalt sett mer fältundervisning än något annat lärosäte i landet. Biologlinjen har t ex minst fem veckors undervisning i fält under basblocket. På biogeolinjen är fältinslagen ännu mer omfattande och på vissa av linjens kurser den helt dominerande undervisningsformen. Skriftig och muntlig framställning. Grundkursernas laborationer och fältmoment redovisas skriftligt och ofta även muntligt. På biologlinjen och molekylärbiologlinjen finns en individuell uppsatsuppgift om 2 poäng som löper under hela andra studieåret. Handledarna för uppsatsarbetet kan nominera särskilt bra uppsatser till ett pris som delas ut vid BIG:s årliga examenshögtidlighet. Varje påbyggnadskurs innehåller någon form av längre självständigt arbete med muntlig och skriftlig redovisning. Posterredovisningar är särskilt populära bland studenterna. Vi lägger stor vikt vid källkritik och vid principer för hur man skall referera till andra arbeten. Alla uppsatser och annat material som studenterna lämnar in skall kontrolleras i Urkunds databas för att upptäcka och framför allt förebygga
11 plagiat. De studenter som vill utveckla sina färdigheter i kommunikation ytterligare kan gå BIG:s påbyggnadskurs Presentation av naturvetenskap 5 p, som för övrigt är öppen även för andra naturvetarstudenter. Sammantaget ger alltså utbildningen många tillfällen till träning i muntlig och skriftlig framställning. Vi skulle dock kunna lyfta fram och samordna dessa moment bättre. Genom en samordning skulle vi kunna få en progression i dessa färdigheter på samma sätt som vi får en progression i ämneskunskaperna. Examinationsformer. Den vanligaste examinationsformen på grundkurser är skriftligt prov men i viss utsträckning förekommer också seminarier, projektredovisningar, bestämningsövningar och praktiska prov. Muntliga prov används endast sparsamt och studenterna är mycket negativa till dessa. För godkänt resultat på kurserna krävs också godkända laborationsredovisningar. Prestationerna på lab påverkar dock inte om en student blir godkänd eller väl godkänd på en kurs. Med tanke på hur stor del av undervisningen som laborationerna utgör, borde de kanske påverka studentens betyg mer än vad de gör. På påbyggnadskurser är examinationsformerna mer varierade och förutom skriftliga och muntliga prov förekommer projektredovisningar, inlämningsuppgifter, hemtentor, dagböcker mm. Användningen av it. Studenterna använder datorer vid all statistisk bearbetning och rapportskrivning samt vid litteratursökning och annan sökning i databaser. Simuleringsuppgifter förekommer på vissa kurser. Internetbaserat material används i viss utsträckning i undervisningen, t ex genom uppbyggnad av bilddatabaser eller genom att material från tidigare kurser läggs ut på institutionernas webbplatser. Undervisning i bioinformatik har ökat under senare år. Sett i ett längre perspektiv har utvecklingen gått mot ökad variation i undervisningsoch examinationsformer, ökad användning av it och ökad studentaktivitet. Till en del styrs denna utveckling av ekonomiska realiteter, eftersom studenterna måste arbeta mer på egen hand och behöver verktyg för detta. Men många lärare har också ett genuint intresse av att pröva nya sätt att undervisa och examinera. Samverkan och internationalisering Akademiskt samarbete. BIG samverkar med en rad ämnen inom SU: kemi (biologlinjen, molekylärbiologlinjen), naturgeografi (biogeolinjen), kulturgeografi (påbyggnadskursen Landskapsekologi 10 p) och ekonomisk historia (magisterprogrammet Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering). Biologiutbildningarna i landet har länge haft ett nära samarbete, särskilt utbildningarna vid de sex stora universiteten. Prefekter, studievägledare, studierektorer och institutionssekreterare har träffats årligen sedan mitten av 1980-talet. 1997 tog BIG initiativ till ytterligare ett nätverk genom en rikskonferens med samtliga lärosäten
12 som erbjuder grundutbildning i biologi, då inalles tjugo stycken. Detta rikstäckande nätverk har sedan dess träffats vartannat år. Syftet med riksmötena är bland annat att genom informationsutbyte och samordning underlätta för studenter att byta studieort. Dessutom är det lärorikt och stimulerande att jämföra sig med andra. Vi har också kunnat initiera gemensamma projekt för att t ex stärka biologins ställning i skolan. Samarbetet mellan lärosätena är särskilt betydelsefullt i samband med reformer av utbildningen och gemensamma diskussioner om Bolognaprocessen inleddes redan för ett år sedan. Studievägledarna vid de sex universiteten har haft egna årliga möten sedan mitten av 1970-talet och bland annat samordnat gemensamma projekt om uppföljning av studenter. Inom vissa ämnen förekommer då och då studierektorsträffar där man t ex försöker nå en samsyn om vad som bör ingå i en grundkurs i ämnet. Samverkan med skolan. BIG:s samverkan med skolan handlar inte bara om rena rekryteringsåtgärder utan också om kunskapsförmedling. På BIG:s webbplats beskrivs vilka studiebesökspaket som BIG för tillfället erbjuder. Studiebesöken omfattar t ex föreläsningar som kan kombineras med laborationer eller exkursioner. Denna vår drar BIG också igång ett nätverk för gymnasielärare i Storstockholmsområdet. Alla skolkontakter går inte genom BIG utan en del skolor kontaktar forskningsinstitutionerna direkt. Arbetsmarknadsanknytning. BIG är den drivande kraften bakom fakultetens årliga arbetsmarknadsdag där naturvetarstudenter kan träffa inbjudna arbetsgivare. BIG gjorde också en pionjärinsats inom universitetet genom att tidigt skapa ett alumninätverk. Nätverket har just nu 225 anslutna personer men tekniska problem med den centrala alumnidatabasen har gjort det svårt att utnyttja nätverket som det var tänkt. Institutionen planerar därför att själv ta över det tekniska ansvaret. I introduktionen till biologlinjen och molekylärbiologlinjen ingår studiebesök på arbetsplatser där tidigare studenter är anställda. Arbetsmarknadsinslag i kurserna utgörs oftast av studiebesök eller gästföreläsningar. Två påbyggnadskurser har mer omfattande arbetslivskontakter, nämligen de två 10 poängskurserna Miljövård för biologer och Samhälls- och miljökunskap för biologer. Båda kurserna innehåller praktik (en respektive två veckor) och studieresor. År 2001 infördes poängsatt praktik som en valbar påbyggnadskurs. Syftet med praktiken är att studenterna skall få arbetslivserfarenhet och möjlighet att praktiskt tillämpa sina kunskaper. Både arbetsplats och handledare skall godkännas av BIG innan arbetet påbörjas. Praktiken redovisas muntligt vid ett seminarium och skriftligt i form av en dagbok. Drygt 50 studenter har nu avslutat praktikarbeten på 5 eller 10 p. Alla utan undantag menar att praktiken givit dem värdefulla kunskaper och erfarenheter som de inte kunnat få på vanliga kurser. Examensarbeten kan utföras antingen internt, dvs vid en forskningsinstitution på SU, eller externt, dvs på en myndighet, ett företag eller en forskningsinstitution utanför SU. Handledaren på den externa arbetsplatsen måste vara disputerad och både
13 handledare och arbetsplan skall godkännas av BIG. För att garantera att de externa examensarbetena har samma kvalitet som de interna, har BIG utsett en examinator för samtliga externa examensarbeten. Examensarbetet redovisas vid ett seminarium på SU där också handledaren samt en särskilt ämnessakkunnig lärare från SU deltar. För närvarande pågår en utvärdering av både praktikverksamheten och de externa examensarbetena. Utvärderingen, som bekostas av fakulteten, skall bland annat undersöka värdet av praktik och externa examensarbeten på arbetsmarknaden och vad de externa handledarna anser om vår utbildning. Preliminära resultat tyder på att både praktik och externa examensarbeten förbättrar studenternas möjligheter att få arbete. Internationalisering. Praktiskt taget all biologisk kurslitteratur är på engelska; undantagen är bara bestämningslitteratur i faunistik och floristik. Bland lärarna och framför allt bland doktoranderna finns många nationaliteter representerade. Forskningsinstitutionerna är en internationell miljö och det återspeglas i undervisningen på många sätt. Mer än en tredjedel av påbyggnadskurserna erbjuds på engelska. På många av de övriga påbyggnadskurserna förekommer muntliga eller skriftliga redovisningar på engelska. Enstaka föreläsningar på engelska förekommer även på grundkurserna. I påbyggnadskursen i växtsystematik ingår en studieresa till Grekland. Mer än 90 % av examensarbetena redovisas på engelska. Ett ökande antal examensarbeten inom ekologiområdet utförs som SIDA-finansierade Minor field studies (år 2004 var det 14 stycken). Magisterprogrammet Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering ges helt på engelska. BIG har inget eget utbytesavtal inom Nordplusprogrammet men biologistudenterna kan utnyttja universitetets centrala Nordplusavtal för studier i andra nordiska länder. BIG har sju egna avtal inom Sokratesprogrammet (ett i Frankrike, två i Italien, ett i Storbritannien och tre i Tyskland). Dessutom har BIG ett bilateralt avtal med Haverford College i USA. De svenska studenternas intresse för att resa ut inom dessa avtal är tyvärr inte särskilt stort; det rör sig bara om tre-fyra utresande studenter per år. Intresset från inresande studenter är desto större. Vi skulle kunna fylla många fler platser än idag med utländska utbytesstudenter men det är inte aktuellt med nuvarande obalans i utbytena. Problemet är i och för sig inte unikt för biologin eller ens för SU utan gäller generellt i landet, men vi kunde kanske förbättra balansen om vi hade avtal som de svenska studenterna fann mer attraktiva. Att våra studenter faktiskt är intresserade av utlandsstudier visas av att många reser ut på egen hand eller inom SU:s centrala avtal. Huvudämnesansvarig lärare avgör i vilken utsträckning biologistudier utomlands kan tillgodoräknas i den svenska examen och vi har för närvarande 10-15 sådana ärenden per år. Vi har också en hel del inresande studenter utanför avtalen, särskilt från Tyskland. Lärarutbytet är tämligen blygsamt men lärarbesök har gjorts på de flesta av partneruniversiteten. BIG har också ordnat studieresor för studierektorerna och
14 studievägledaren till Tyskland och Storbritannien. Dessa resor har varit mycket uppskattade och gett inspiration till utveckling av den egna undervisningen. De har också visat att vår utbildning står sig gott i konkurrensen även med framstående utländska universitet. Detta gäller särskilt träningen i laborativ verksamhet och fältarbete. Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete Utvecklingsarbete. Vad gäller utveckling av utbildningen, har det funnit gott om incitament eftersom utbildningsreformerna duggat tätt under de gångna decennierna. När BÖL inrättades 1970 fanns inga linjer utan bara baskursen Biologi 45p. Biologlinjen inrättades 1977 men ersattes 1989 av naturvetarlinjen. 1993 avvecklades naturvetarlinjen, biologlinjen återinfördes och molekylärbiologlinjen inrättades. I slutet på 90-talet gjorde vi en egen översyn av båda linjerna vilket ledde till stora förändringar i basblocken från hösten 1999. Nu står vi mitt uppe i en ny genomgripande reform av linjeutbildningen när Bolognaprocessen skall förverkligas! Biogeolinjen inrättades redan 1975 och har till skillnad från biologlinjen funnits kvar hela tiden men reviderats 1979, 1987 och 1999. Den utbildning som förändrats minst sedan 1970 är baskursen Biologi 45 p vars uppläggning bara ändrats marginellt. Utformningen av den andra baskursen Biologi 40 p styrs av lärarutbildningens behov. Sammanfattningsvis har BIG:s verksamhet präglats av täta revisioner av utbildningen och därmed ett intensivt förändringsarbete. Detta har bedrivits i nära samverkan mellan BIG och forskningsinstitutionerna och med studenterna involverade så mycket som möjligt. Utbudet av påbyggnadskurser ses över inför varje läsår. Nästan varje år kommer förslag till nya kurser. Förslagen diskuteras ingående i kollegiet och det är inte alls självklart att förslagen bifalls. För att ett förslag ska vinna gehör krävs att den föreslagna kursen inte överlappar för mycket med befintliga kurser, att kursen fyller ett behov inom forskarrekryteringen eller på övriga arbetsmarknaden, att det finns tillräcklig lärarkompetens och att tillräckligt många studenter kan förväntas söka till kursen. Även om utbudet av påbyggnadskurser ökat genom åren, har också vissa kurser lagts ner eller ändrat inriktning. Orsaken har då varit för få deltagare eller en förändrad lärarsituation. Bolognaprocessen ger oss möjlighet att göra en mer grundlig översyn av kursutbudet. En del av påbyggnadskurserna har en tvärvetenskaplig inriktning, men många är mer specialiserade och det finns en tendens till att varje forskningsinriktning vill ha sin egen påbyggnadskurs. Vi skulle kunna bli bättre på att ta till vara den breda kompetensen inom biologiska sektionen och skapa slagkraftiga kurser över ämnesgränserna. När det gäller pedagogiskt utvecklingsarbete, har BIG en lång tradition av att ordna seminarier och konferenser för lärarna, ofta i samarbete med universitetets enhet för pedagogisk utveckling. Enheten lades ner för några år sedan och har ersatts av Universitetspedagogiskt centrum (UPC). BIG planerar nu tillsammans med UPC ett
15 seminarium för studierektorerna om lärandemål och examination, en förberedelse för tillämpningen av ECTS-betygen. Utvärdering och studentinflytande. BIG:s rutiner för kursvärdering styrs (förutom av högskoleförordningen) av riktlinjer från fakultetsnämnden och ett policydokument fastställt av BIG-styrelsen. Alla kurser skall utvärderas både skriftligt och muntligt och kursansvarig skall skicka en sammanställning av kursvärderingarna med sina egna kommentarer till BIG:s studierektor. Uteblivna kursvärderingar rapporteras till BIGstyrelsen. Genom den nära och informella kontakten mellan studenter och lärare får vi i regel ganska god uppfattning om vad studenterna tycker redan under kursens gång. Det är därför sällan några riktiga överraskningar kommer fram i de skriftliga och muntliga utvärderingar som görs i slutet av kursen. Därmed inte sagt att de alltid är positiva. Om allvarliga problem uppdagas, tar BIG kontakt med studierektor och prefekt vid den berörda forskningsinstitutionen för att diskutera vilka åtgärder man kan vidta. Huvudansvaret för att kursvärderingar följs upp och att problem åtgärdas ligger på respektive forskningsinstitution. Vi gör också mer omfattande utvärderingar. Huvudämnesansvarig lärare gör utvärderingar av hela basblocken på biologlinjen och molekylärbiologlinjen medan BIG:s studierektor gör utvärderingar av hela Biologi 40 p och Biologi 45 p (rutiner för utvärdering av biogeolinjen håller på att utarbetas). Utvärderingarna är både muntliga och skriftliga. Dessa utvärderingar har gjorts sedan 1970-talet och här finns alltså dokumenterat vad studenterna tyckt om utbildningen under mycket lång tid. Sammanställningar av utvärderingarna tas upp i kollegiet och BIG-styrelsen och leder inte sällan till åtgärder från styrelsens sida. Hur studenterna i efterhand uppfattar sin utbildning får vi veta genom de enkäter till utexaminerade studenter som beskrivs i ett senare avsnitt. 1993-1995 gjorde vi på eget initiativ en omfattande utvärdering av hela grundutbildningen med såväl självvärdering som extern bedömning. Projektet, som finns redovisat i sex rapporter, resulterade i ett handlingsprogram som bland annat påverkade den senare översynen av linjerna. Det formella studentinflytandet kanaliseras genom ämnesrådet (BÄR). Studenterna har två representanter i BIG:s styrelse och sju representanter i kollegiet. Vi strävar efter att studenterna också skall vara representerade i alla arbetsgrupper som BIG tillsätter. Tyvärr har det varit mycket svårt att rekrytera studenter till institutionsarbetet de senaste åren och flera av platserna i kollegiet är vakanta. Vi upplever det som en stor brist, inte minst i arbetet med Bolognaprocessen. Eftersom vi tidigare har varit vana vid ett aktivt deltagande från studenternas sida, vet vi hur mycket det kan tillföra. De få studenter som nu engagerar sig i t ex självvärderingen är också mycket bekymrade. De kan inte ensamma räcka till för alla grupper där studenter skall vara representerade och får en orimligt stor arbetsbörda. Situationen är lika nedslående inom de andra naturvetenskapliga ämnena. För att stötta varandra har nu de tre ämnesråden i biologi, kemi och geovetenskap gått samman till en gemensam organisation. Förhoppningsvis kan ämnesråden på så sätt överleva tills studentengagemanget åter ökar. Samtidigt förs