Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Relevanta dokument




Riktlinjer för medborgardialog

EnergiPuls 25 januari Peter Örn Ordförande Delegationen för hållbara städer. En nationell arena

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Naturvårdsverkets uppdrag

Så jobbar VA SYD med Dagvatten i Stadsplaneringen. Annica Lindh VA SYD ( Malmö, Lund och Burlöv)

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Integration och tillväxt

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet


ETT UPPROP FÖR KLIMATET

Systematiskt kvalitetsarbete

Vad är hållbar utveckling?

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Mål och principer för BeBo-projekt

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner


ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Ansökan om drift av fristående förskola Åby ängar

Alingsåshem gör det! Hållbara miljonprogramrenovering

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Remissvar; slutrapport lokalutredningen

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET

Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

NYHETER ISO 14001:2015

Pemco Energi, Pär Westborg

Miljöprogram för Malmö stad

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Jourhemskonsultation

Näringslivspolitiskt samarbete i Stockholmsregionen

Social hållbarhet? Anders Trumberg. Örebro kommun

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Mål och budget för Tomelilla kommun

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Fagersta kommuns policy för sponsring

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Observera att privatpersoner inte kan söka det förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling.

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Särskilt stöd i grundskolan

Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Likabehandlingsplan för läsåret

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Verksamhetsplan 2016

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Västsvensk EU konferens Tylösand

Stratsys för landsting och regioner

Socialstyrelsens författningssamling

Tillväxtverket Stödstruktur för validering i Västra Götaland Marja-Leena Lampinen

Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

Skolplan för Svedala kommun

Verksamhetsplan 2014

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

INITIATIVET FÖR REKO ARBETSPLATS

Svar på medborgarförslag 2014:14 om att använda fastigheten Gredelby 7:76 till enbart park-, kultur- och fritidsändamål KS-2014/614

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Detta är vad vi kom fram till efter en solig söndags diskuterande och räknande:

Skolbeslut för vuxenutbildning

Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Transkript:

DELCGATiOlXn TOR ' J HALLBARA STADER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter om sökande Sökande Malmö stad Adress Postnummer Postadress Bergsgatan 17 2 0580 Malmö Sökandens kontaktperson Lena Eriksson Telefonnummer (arbete) 0705-15 71 51 Län Skåne Projektbenämning Telefonnummer (mobil) 0705-15 71 51 E-post lena.m.eriksson@malmo.se Kommun Malmö Hållbar stadsutveckling Malmö - från Öst t i l l Väst (HS Malmö) Typ av organisation Person-/organisationsnummer 212000-1124 Kommun Aktiebolag Privat bostadsföretag Regionalt organ ]J Allmännyttigt bostadsföretag J Annat 2. Sekretess Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja fxl Nej- Bidrag söks för: A. Investeringsprojekt Nybyggnad [jc] Stadsdel x Åtgärd som rör energi X Ombyggnad Bostadsområde x Åtgärd som rör vatten ] Kvarter x Åtgärd som rör avfall X Åtgärd som rör transporter X Annan åtgärd B. Planeringsprojekt Förstudie Programskrivning Sektorsövergripande planering Informationsinsats S cri o 1 I Bl 992 utg 4 1 (13)

Projektbeskrivning Lämna hären redogörelse för projektet och de åtgärderför vilka stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen kan omfatta maximalt 4 000 tecken, med högst 2 000 tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Hållbar stadsutveckling Malmö - från Öst t i l l Väst (HS Malmö) är ett kraftfullt program för hållbar stadsutveckling. Ett världsledande demonstrationsområde skapas med fokus på klimat, samtidigt som östra och västra Malmö knyts ihop, för en ökad social och ekonomisk integration. Total investering är ca 2,3 miljarder SEK, varav 422 miljoner i miljöinvesteringar. 111 miljoner söks i bidrag, fördelade på 14 åtgärder som omfattar 1 410 lgh, minst 48 500 m2 lokaler och innovativa systemlösningar för trafik, energi, kretslopp och grönska. Den totala klimateffekten beräknas b l i minst 238 000 ton C02-ekvivalenter. Mål Malmö är redan i dag ett internationellt föredöme inom hållbar stadsutveckling. Nästa steg är att hela Malmö ska b l i en hållbar och attraktiv stad med 100 % förnybar energi år 2030. Det uppnås genom halverad energianvändning, lokalt förnybar energiproduktion, omställning av transportsystemet samt kretsloppsanpassade VA-system, i kombination med god arkitektur och åtgärder för hög livskvalitet och tillväxt. Utmaningar Malmö är en dynamisk, växande och mångkulturell stad i en stark tillväxtregion. Men tillväxten måste ske utan att värdefull jordbruksmark tas i anspråk, varför stadens system och trafikinfrastruktur måste b l i effektivare. Industrimark måste nyttjas för nybyggnation, miljonprogrammet ställas om och förtätas och staden integreras. Åtgärder För att nå målet söks stöd för två stora pilotprojekt med både nyproduktion och omställning av befintliga områden samt för att knyta ihop Rosengård (Öst) och Västra Hamnen (Väst). I öst sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade och levande stadsdelar växa fram. I väst omvandlas gammal industrimark t i l l en hållbar och attraktiv kunskapsstad för boende, företag och besökare. Erfarenheterna från HS Malmö kan tillämpas i stora delar av staden. Åtgärderna är klimatrelaterade, men mervärden som sysselsättning, estetik, arkitektur och delaktighet integreras. ( 2(13)

Projektbeskrivning forts. I Rosengård ingår Hållbara Hilda - Malmös näst största brf, 768 lgh, halverar energiförbrukningen och producerar förnybar energi. Den sociala gemenskapen ökar och Hilda b l i r modell för hållbar omställning av miljonprogrammet IC-huset - innovationscentret byggs som plusenergihus. 6 700 m2 fylls med framtidens miljöteknik och erbjuder aktiviteter och deltagande för alla, inte minst ungdomar Törnrosen Tower - Sveriges mest hållbara höghus byggs, där arkitekturen speglar Rosengårds mångfald. Mötesplatser skapas och boendekarriär möjliggörs i ett enhetligt bostadsbestånd Polishuset - lågenergihus med inbjudande arkitektur Klimatsmart kontor - halverad energianvändning i ombyggnad och lågenergistd. i tillbyggnad I Västra Hamnen ingår: Fullriggaren - Sveriges största komplex av lågenergi- och passivhus för 583 lgh och lokaler (72 000 m2). Många byggherrar ger en mångfald av byggmetoder där spjutspetsteknik demonstreras i stor skala P-huset - lokalt mobilitetscentrum med energieffektiv belysning och lokal energiproduktion Det utvidgade klassrummet - skolgården och stadsdelen blir del av det pedagogiska rummet Övergripande: Transporter - stadsdelarna knyts samman av cykelstråk, bussvänlig trafikstyrning och ny tåglinje Energi - effektiva system för småskalig förnybar energi Kretslopp - bl a omhändertagande av organiskt avfall för biogasproduktion Gröna åtgärder - för klimatanpassning och trivsel Cleantech - metoder utvecklas som gör demonstration t i l l affärsmöjlighet Samordning, administration, kommunikation och utvärdering HS Malmö visar lösningar på utmaningar som många städer står inför inom hållbart byggande och stadsplanering, vilket ger hög överförbarhet. Helhetssynen på hållbar utveckling, variationen och skalan i åtgärder är unik. Förutsättningen för kunskapsspridning och miljöteknikexport är stor då Malmö har god erfarenhet av att driva stora projekt inom hållbar stadsutveckling samt planerar starta cleantechsatsning hösten 2009. 3(13)

Åtgärder i projektet Om bidrag söks för investeringsprojekt ska samtliga fält under denna rubrik besvaras. Om bidrag söks för planeringsprojekt besvaras de frågor som är tillämpliga. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna till varje enskilt fält. Redogörelsen under varje punkt kan omfatta maximalt 1 000 tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål HS Malmö bidrar t i l l ekologisk, social och ekonomisk utveckling i hela staden. Ekologisk hållbarhet: klimateffekter, se p. 7. tätare och effektivare stad innovativa kretsloppssystem för 1 410 hushåll "blå och gröna" åtgärder för biologisk mångfald och klimatanpassning, bl a 16 000 m2 gröna tak, 1 000 m2 gröna väggar och öppna dagvattensystem ökad miljömedvetenhet hos boende och besökare Ekonomisk hållbarhet: skyltfönster och kunskapsutveckling för miljöteknikföretag deltagande av många SMF stärker aktörers varumärken och stadsdelars attraktivitet lägre drifts-, underhålls- och boendekostnader genom resurseffektivt byggande med hög kvalitet företagsetableringar arbetstillfällen Social hållbarhet: ökad attraktivitet och stolthet god arkitektur attraktiva och trygga mötesplatser sunda byggmaterial möjlighet t i l l boendekarriär och kvarboende kunskapsöverföring innovativ kulturverksamhet mindre buller, bättre luft, hälsa och trafikmiljö 4. Stadsplanering Malmö riktar tillväxten inåt för att skapa en tätare och effektivare stad som är både hållbar och attraktiv. Inom HS Malmö görs satsningar på både ny- och ombyggnation för att bidra t i l l stadens ekologiska, sociala och ekonomiska utveckling. Utgångspunkten är översiktsplanen och andra dokument med hållbar utveckling som uttalat mål. Dialog PM Rosengård identifierar möjligheten att ändra stadsdelens fysiska förutsättningar och skapa en blandad, hållbar och attraktiv stadsdel, med ökad delaktighet och trygghet. Västra Hamnen är redan ett känt exempel inom integrerad hållbar stadsplanering och nu förstärks ytterligare ambitionen at J skapa en klimatsmart stadsdel. Stadsdelarna knyts samman med gång/cykelstråk attraktiv kollektivtrafik och knutpunkter i stadsdelarna och vid Malmö Central. Åtgärder för buss genomförs som förberedelse för spårvagnstrafik. Metoder för barns deltagande i planeringen utvecklas och testas. Åtgärderna genomförs av erfarna aktörer med stabil ekonomi. 4(13)

Åtgärder i projektet forts. 5. Integrerade tekniska system För att nå målet om klimatneutral stad 2 03 0 krävs innovativa systemlösningar för energieffektivisering, förnybar energi, transporter och kretslopp. Programmet som genomförs i Rosengård och Västra Hamnen b l i r därför viktiga pilotområden för att nå målen för hela staden, genom att utveckla och demonstrera integrerade systemlösningar, som t ex: halverad energianvändning i byggnader som är kopplade t i l l fjärrvärme integration av förnybar energi från sol och vind kopplat t i l l nätet optimerad biogasutvinning från avfall integrering av signalsystem, bussluss och korsningar för attraktiv kollektivtrafik och förberedelse för spårbunden trafik gång- och cykelåtgärder vid Rosengårds station som möjliggör "hela resan"-koncept e-mobility - fullskalemodell för eldrivna urbana transporter klimatsmart, resurssnålt och kretsloppsanpassat boende lågenergi- och passivhus i stor skala ger erfarenheter om dess påverkan på effektbelastningen i energisystemet 6. Anpassning till kommande klimatförändring Vid nybyggnation planeras för minimalt kylbehov med genomtänkt fönsterplacering och storlek, integrerad solavskärmning, material och styrningsinstallationer för att kunna utnyttja nattkyla. Moderna gröna fasader anläggs för första gången i Sverige. Grönstrukturer svarar för många ekosystemtjänster varav flera är kopplade t i l l klimatanpassning. Växtlighet fördröjer och renar dagvatten, ger skugga och kyler tak och fasader. Mer än 16 0 00 m2 gröna tak och 1 000 m2 gröna väggar anläggs. Vid Hållbara Hilda, IC-huset och Klimatsmart kontor anläggs system för dagvattenhantering som verkar som buffert, biotop och plats för umgänge. Skuggande träd planteras i utemiljöerna, vilka är anpassade för det framtida klimatet. Ett mervärde av de gröna åtgärderna är att de bidrar t i l l att skapa attraktiva utemiljöer och sociala mötesplatser. Gröna strukturer för klimatanpassning används också i konceptet Det utvidgade klassrummet. 5(13)

Åtgärder i projektet forts. 7. Klimateffekter Åtgärderna i ansökan leder t i l l minskade utsläpp av minst 238 000 ton C02-ekvivalenter (6 800 ton/år i 35 år). Minskningen uppnås genom mycket effektiv energianvändning inom fastighets- och transportsektorn där alla byggnader når plus-, passiv- eller lågenergistandard. Minskningarna uppnås också genom ökad produktion av el, värme och fordonsgas från förnybara energikällor, som ersätter energi som producerats med fossila bränslen. Inom HS Malmö produceras 100 GWh förnybar energi (2,9 GWh/år i 35 år), via installation av ca 6 000 m2 solfångare, 2 000 m2 solceller och ett tiotal mindre urbana vindkraftverk. Avfallskvarnar installeras i drygt 1 4 00 lägenheter, som beräknas leda t i l l produktion av 4 000 Nm3 metan/år. Beteendepåverkande åtgärder: Dialog med boende och brukare sker i olika former i samtliga åtgärder Attraktiv kollektivtrafik, bilpooler, mobilitetscentrum och gång/cykelstråk minskar bilanvändningen Vid individuell mätning förväntas vattenförbrukningen minska med 3 0 % Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal för åtgärder som rör energi, vatten, avfall eller transporter Minskad energianvändning 1 140 GWh (på 35 år) Andel förnybar energi per använd energienhet 0-100 % Typ av energibärare fjärrvärme, el, gas, bens Total minskning av koldioxidekvivalenter 238 000 ton (p, Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Elens klimatåverkan har antagits vara 969g C02/kWh. Fjärrvärmens klimatpåverkan har värderats t i l l 110 g C02/kWh. Uppgifterna är beräknade efter bränslemixen i det lokala fjärrvärmenätet. Miljöeffekten från ny bebyggelse har beräknats utifrån skillnaden mellan förbrukningen i den aktuella byggnaden i relation t i l l maximal förbrukning enligt BBR. Minskningen i existerande bebyggelse har beräknats utifrån förbrukning idag och förväntad förbrukning efter åtgärd. Andelen förnybar energi per använd energienhet har beräknats t i l l 100 % för sol, vindkraft och biobränslen, 97 % för el, 75 % för fjärrvärme och 5 % för bensin 5. 6(13)

Åtgärder i projektet forts. 8. Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning Malmö är redan idag en innovationsplattform och ett skyltfönster för tillämpad miljöteknik och deltar i många exportrelaterade evenemang. Malmö stad lanserar Cleantech City hösten 2009 som en plattform för miljöteknik. Här ingår att förädla rollen som "testbed" för ny miljöteknik, ett show-room för miljöteknik, förstärkt struktur för technical visits samt etablering av ett distrikt för cleantechföretag. Samverkan sker med bl a Sweden Cleantech Incubators och Sustainable Business Hub, vilket ökar möjligheten t i l l kommersialisering. Målet är att skapa ett dynamiskt innovationssystem, i samarbete mellan kommun och näringsliv, som gynnar tillväxt av befintliga och nya företag och lockar t i l l etablering av spjutspetsföretag. Projektpartners måste noga dokumentera produktval och leverantörer samt leverera finansiellt- och driftsunderlag t i l l HS Malmös utvärdering. En tydlig sammanställning av framgångsrik teknik, där underleverantörer syns i större systemsammanhang, ska göras. 9. Organisation för informationsspridning Malmö stad tar idag emot tusentals expertbesök för studier av stadens hållbarhetsarbete med huvudfokus på Västra Hamnen och Augustenborg. Flera bolag och förvaltningar är aktiva i arbetet, vilket förstärks med Cleantech City-satsningen och med HS Malmö. Medias intresse för Malmös hållbarhetssatsningar är stort och ger god exponering i tidskrifter, radio och TV t i l l en bred publik. Staden inbjuds ofta t i l l nationella och internationella konferenser och kan erbjuda ett antal talare av världsklass. En del evenemang har en tydlig exportkoppling i samverkan med UD, Exportrådet och brittiska och kinesiska regeringar. HS Malmö bygger vidare på dessa processer, med tonvikt på kommersialisering. Information om programmet och åtgärder produceras, i tryckt form och via webb, för målgrupper som besökare, technical visits, företag och allmänhet. Stadens arbete med lärande för hållbar utveckling ger ytterligare en plattform för information och utbildning kring hållbar stadsutveckling. 7(13)

Processer i genomförandet av projektet Om bidrag söks för investeringsprojekt ska samtliga fält under denna rubrik besvaras. Om bidrag söks för planeringsprojekt besvaras de frågor som är til lämpliga. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna till varje enskilt fält. Redogörelsen under varje punkt kan omfatta maximalt 1 000 tecken. 10. Deltagande och inflytande Åtgärder i Rosengård ligger i linje med ett Dialog PM som tagits fram 2008, i delaktighet med boende och brukare. I genomförandefasen ska alla delprojekt i så stor uträckning som möjligt öppnas för input från boende och brukare, på samma sätt som man framgångsrikt arbetade i Ekostaden Augustenborg. I Hållbara Hilda, där en grupp boende har drivit idéutvecklingen, genomförs ett boendeprogram för gemensam design och information. Utvecklingen av verksamheten i IC-huset bygger i stor utsträckning på deltagande från boende och verksamma i Rosengård, inte minst unga, och Törnrosen Tower byggs i dialog med de som bor och verkar i området. I Fullriggaren hålls medborgarmöten och grunden i Det utvidgade klassrummet är barns delaktighet och inflytande. I trafikprojekten blir dialog och även resvaneundersökningar viktiga komponenter. Ambitionen är att maximera möjligheten t i l l delaktighet på gräsrotsnivå i alla sociala processer. d 11. Integrerad sektorsövergripande planering Malmös översiktsplan har en hållbar och attraktiv stad som huvudmål, vilket bl a kräver förtätning och att östra och västra Malmö knyts ihop. Det behövs även integrerad sektorsövergripande planering och samverkan mellan stadens förvaltningar och övriga intressenter som medverkar i stadsutvecklingsprocessen. För att uppnå huvudmålet finns en väl utvecklad organisation och ett arbetssätt som främjar samarbete och partnerskap. I Rosengård finns ett Dialog PM som grund för fördjupad dialog om planering och utveckling av området. Dialog PM har även tagits fram för kollektivtrafik och förtätning, r För Västra Hamnen finns en fördjupad ÖP med mål och gestaltningsprinciper för att skapa ett internationellt föregångsområde inom hållbar stadsutveckling. Genom en Bygga-Bo-dialog med intressenter i Fullriggaren formas lösningar som gör kvarteret t i l l en spjutspets inom hållbar stadsutveckling. 8(13)

Processer i genomförandet av projektet forts. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun I programmet tydliggörs kopplingen mellan stadens utveckling och innovativ miljöteknik. Ett koncept utvecklas för technical visits, där deltagande företag och deras produkter synliggörs. Innovativa samverkansprocesser pågår redan i Västra Hamnen, genom Bygga-Bo-Dialogen, och i Rosengård genom partnerskapet som Tillväxtverket delfinansierar och som bygger på Dialog PM-arbetet med näringslivsfokus. Processerna har olika karaktär utifrån sina förutsättningar och behov. Gemensamt är en aktiv och öppen process mellan kommun, näringsliv och andra aktörer för att utveckla nya lösningar. Cleantech City kommer dessutom att på stadsövergripande nivå förmedla intresserade företag t i l l rätt kund inom staden för att tillämpa eller utveckla nya miljötekniklösningar. Malmö har redan haft framgångsrika utvecklingssamarbeten med företag som kommersialiserat det som testas i staden. Kommunen ska även sprida information från projektet Miljödriven Marknad t i l l åtgärdsansvariga. 13. Uppföljning av projektet Malmö stad samordnar uppföljning och utvärdering av programmet. Stor vikt läggs vid dokumentation och processutvärdering, vilket sker i samverkan med ledande forskare. En samordningsgrupp tillsätts för att samordna, leda och strukturera arbetet. En uppföljningsansvarig utses för varje åtgärd, som är kontaktperson gentemot samordningsgruppen. Utvärderingen sker kontinuerligt under programperioden så att resultaten kan bidra t i l l att utveckla programmet. Den omfattar åtgärdernas ekologiska, sociala och ekonomiska effekter, samt åtgärdernas spridningseffekter vad gäller integrerad hållbar stadsplanering och tillämpad miljöteknik. Utvärderingsresultat publiceras kontinuerligt och sprids öppet - både goda och dåliga erfarenheter - som bas för kunskapsutveckling. Samtliga dokument som tas upp i ansökan finns samlade på www.malmo.se > Miljö & hälsa > Arbete för hållbar utveckling 14. Tidplan Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) \9.9A.9A. Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) 141231

15. Kostnadssammanställning Bidrag lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden A. Investeringsprojekt Ange Investeringskostnad Beräknade kostnader 2 334 727 000 Kostnader för uppfyllande avtillämpliga bestämmelser och byggregler - 1 900 741 250 Annat offentligt finansieringsstöd till samma åtgärd 11 711 800 Summa stödberättigade kostnader 422 273 950 Sökt bidrag (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) 110 729 925 i B. Planeringsprojekt Ange Beräknade kostnader Den faktiska kostnaden för förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering och informationsinsatser Summa stödberättigade kostnader ' Sökt bidrag (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan med tillhörande bilagor, är sanna. Ansökan skrivs underaven behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära att du får betala tillbaka bidraget. Malmö 090601 Ort och datum Sökandens underskrift Katarina Namnförtydligande Pelin 10(13)