Interaktion i muntliga prov i svenska Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti-Eklund Svenskan i Finland 16.5.2008 Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur
Föredragets struktur Projektet HY-talk En fallstudie Provet Fokus i dag Språklig förmåga - interaktion Kriterier för bedömning av interaktion och språkförmåga Feedback Reparationer
Projektet HY-talk Ett treårigt samarbetsprojekt mellan fyra språkinstitutioner (svenska, tyska, franska och engelska) samt institutionen för tillämpad pedagogik vid Helsingfors universitet Projektet leds av universitetslektor Raili Hildén. Avsikten med projektet är att undersöka finländska skolelevers och studenters muntliga färdighet i främmande språk I projektet deltar forskare och studenter på språkinstitutionerna, men också utomstående bedömare
Projektet HY-talk (forts.) Material: inspelade muntliga prov i grundskola, gymnasium och universitet Inom projektet valideras både empiriskt och teoretiskt de olika färdighetsskalorna som ingår i de nya finländska läroplanerna Frågor som undersöks inom projektet: hur enhälligt evaluerar experter muntlig färdighet enligt CEF-skalan (CEF 2001). vilka drag i muntlig färdighet viktas i en holistisk bedömning, t.ex. hur drag som flyt, uttal, lexikon, felfrihet och interaktion samverkar vid bedömningen
En fallstudie Två inspelade dialogiska prov i A-svenska i gymnasiet Två par: 1. Paula och Oona, 2. Saila och Lauri Studenterna Bedömning enligt CEF och skolbetyg Paula B 1.1 (9) Oona A 2.2 (9) Saila Lauri A 2.2 (7) A 2.2 (7)
Provet Proven omfattar en monologisk del och fyra dialoger I monologen presenterar eleverna sig själva, i dialogerna ingår styrda uppgifter och en fri uppgift HY-TALK, hösten 2007 Årskurs 1 gymnasiet Uppgift 3. Retkipäivästä sopiminen Suunnittelette yhdessä retkeä johonkin suosittuun paikkaan kotiseudullasi. Sopikaa yhdessä mm. seuraavista asioista:.. mihin retki tehdään, mihin aikaan ja mistä lähdetään Uppgift 4: Keskustelkaa toistenne harrastuksista
Fokus i dag Kriterierna för interaktion enligt referensramen Hur mäter man språkliga förmåga och interaktion i ett muntligt prov? Är interaktion ett drag som kan mätas på samma sätt som felfrihet och uttal? Två specifika företeelser: reparationer och feedback
Språklig förmåga och interaktion En språkbrukare på ett främmande språk/s2 är en kompetent samtalare oberoende av hur mycket hon kan språket i fråga (Gardner & Wagner ed. 2004; Seedhouse 2004; Norrby & Håkansson 2007; Firth & Wagner 2007) Den europeiska referensramen: den plurilingvala språkbrukaren (CEF 2001:7) kommunikativ kompetens byggs upp av individens kunskap och erfarenhet av språk i den kommunikativa kompetensen interagerar och samverkar språken Syns detta i kriterierna för bedömning av muntlig interaktion?
Kriterier för språklig förmåga och Feedback interaktion enligt CEF (2001) Co-operating (samarbete) A-nivån: A1: kriterierna saknas A2: kan visa när man hänger med B1: basrepertoar av strategier för att hålla i gång ett samtal, kan upprepa för att backa upp någon B2: kan backa upp (CEF 2001:86)
Kriterier för språklig förmåga och Reparationer interaktion enligt CEF (2001) Reparationer är enligt CA en grundläggande mekanism för att åtgärda problem i samtal Reparationer används av alla talare oberoende av språk Referensramen A1-2: kriterierna saknas B1: Om samtalet bryts, kan man starta om B2: Man kan iaktta sin språkliga produktion och reparera sig själv
Reparationer enligt CEF (2001) Kriterier för flyt i tal (CEF 2001:129) A2: Man kan tala förståeligt och utan avbrott ÄVEN OM pauser, omstarter och omformuleringar är mycket vanliga B1: Självreparationer i fråga om lexikon och grammatik är påfallande Kriterierna i CEF är motsägelsefulla: enbart goda språkinlärare (B2) kan reparera självreparationer är ett fenomen som minskar flytet
Feedback Exempel 1. Oona & Paula Paula: okej (.) men vi måste inte (.) glömma att ta (.) telefonen med ->Oona: jo å pengar ->Paula: å pengar jo Oona: å alltid ->Oona: jo hhh okej ->Paula: okej krhm
Feedback Exempel 2. Saila & Lauri Saila:men ja: öö >ridar med min kompisar< ->Lauri: okej Saila:å hon hon (.) hon lär mej Lauri:e du bra i (.) ridning Saila:öö NEJ JAG HAR RIDAR ÖÖ (.) BARA (.) BARA ETT ÅR (.) men (.) ja lera he:la tiden ->Lauri: okej (.) de e bra (.) mm jag har inget annat hobby
Annanreparation Exempel 3. Saila & Lauri Saila:öö (.) ja tycker (.) att öö vi måste ta cirka 20 euro med (.) därför att vi måste äta å (.) öö (.) köpa en -> hockeymatchbil- (.) öö (.) hmh ää mikä on niinku (.) -> hockeymatch (.hh) kårtet = -> Lauri: =biljett kanske -> Saila: biljett ja
Självreparation Exempel 4: Saila & Lauri ->Saila: om vi å- (.) om vi åka (.) <eiku om vi gå> (.) men om -> vi gå: (.) bu- me- (.) om vi tar bussen (.) öö (.) det er (.) kanske fem minuter Lauri: okej (.) den tycker ja att vi tar bussen
CEF-kriterierna och interaktion Kriterierna fungerar dåligt eller saknas för bedömning av interaktion De är mer orienterade mot individuell produktion CEF beaktar väldigt litet att interaktion byggs upp tillsammans CEF utgår från tanken att den interaktionella förmågan ökar högre upp i skalorna: språklig förmåga och interaktion hör ihop Vid bedömning av språklig förmåga verkar kriterierna fungera relativt väl
Interaktion är inte bara något för Vår analys visar följande: Feedback: GODA inlärare! Också gymnasister på A-nivå kan backa upp och anknyta yttranden till varandra Reparationer: Också gymnasister på A-nivå använder självreparationer och reparerar varandra i någon utsträckning Trots att Lauri och Saila är på en låg nivå (A) fungerar deras interaktion ganska bra
Utmaningar För att mäta interaktion måste man se hur talarna klarar av lokala problem och med vilka medel de upprätthåller samtalet Alla inlärare kan samtala Det behövs mer forskning I vilka medel de plurilingvala inlärarna utnyttjar när de backar upp, reparerar och bygger upp ett samtal